Finlands statsr\u00e4tt.
\nM. H.Mina Herrar Den positiva statsr\u00e4tten h\u00e4nf\u00f6r sig alltid till en viss best\u00e4md stattillagt har till uppgift
\nattstruket, icke ss.s\u00e5som allm.allm\u00e4nna statsr\u00e4tten till staten i allm\u00e4nhet, och har till uppgift att
\nframst\u00e4lla den offentliga r\u00e4ttsordningen i denna best\u00e4mda
\ns\u00e4rskilda stat, s\u00e5dan den historisktstrukettillagt genom f\u00f6rfattningar och lagar
\nframst\u00e5r.
Denna definition g\u00e4ller den positiva statsr\u00e4tten i vidstr\u00e4cktare
\nmening. Man har vanligen skiljt mellanstruket delat den itillagt tvenne afdel-
\nningar a) statsf\u00f6rf.r\u00e4ttstatsf\u00f6rfattningsr\u00e4tt eller statsr\u00e4tten i egentlig meningtillagt \u2013 konstitutionel r\u00e4tt \u2013 som utvecklar
\nde grundsatser och best\u00e4mningar som ha afseende p\u00e5 sjelfva
\nstatsformen, statsmaktens f\u00f6rdelning och organisation
\nsamt medborgarenas r\u00e4ttigheter i f\u00f6rh\u00e5llande till statsmakten
\noch b) statsf\u00f6rvaltningsr\u00e4tt som framst\u00e4ller: ej mindre
\norganisationen af de s\u00e4rskilda myndigheter och anstal-
\nter, genom hvilkas verksamhettillagt statens uppgifter, s\u00e5dana de af stats-
\nmaktentillagt fastst\u00e4llas och normeras, skola f\u00f6rverkligas; \u00e4n ock
\ninnerh\u00e5llet af de lagar och f\u00f6rordningar enligtstruket hvilka vid
\nsagda verksamhet b\u00f6ra bedrifvasstruket iakttagas.
Den f\u00f6rra kallas ocks\u00e5 blott statsr\u00e4tt, den senare
\nblott f\u00f6rvaltningsr\u00e4tt. Den senares utbildande till en
\nsjelfst\u00e4ndig omfattande disciplin, hvarunder \u00e4fventillagt b\u00e5de kameral
\noch politi vore att h\u00e4nf\u00f6ras, \u00e4r en nyare id\u00e9, hvilken
\nefterhand vinner insteg. \u2013 Gr\u00e4nserna \u00e4nnu icke fullt
\nnoggrannt best\u00e4mda.
H\u00e4r har jag f\u00f6r afsigt framst\u00e4lla Finlands positiva
\nstatsr\u00e4tt, menande dermed statsr\u00e4tten i egentlig mening
\neller statsf\u00f6rfattningsr\u00e4tt.
Framst\u00e5r d\u00e5 n\u00e4rmast fr\u00e5gan om k\u00e4llorna f\u00f6r denna
\n|2|\ndel af FinldsFinlands r\u00e4ttssystem och den r\u00e4ttshistoriska utveckling
\nsom f\u00f6r deras riktiga uppfattande kan vara af n\u00f6den.
\u00c4nda till 1809 en del af Svenska riket hade Finland der
\nunder deltagit i Sveriges statsr\u00e4ttsliga utveckl.utveckling, denna hade tillika
\nvarit Finlands. D\u00e5 nu Finland vid skiljsmessan fr.fr\u00e5n Sverige 1809
\nbibeh\u00f6ll sin konstitution, hvarom strax det n\u00e4rmare, g\u00e4ller
\nsagda utveckl.utveckling fortfarande ss.s\u00e5som den histor.historiska nyckeln till v\u00e5r positiva
\nstatsr\u00e4tt. Den kan s\u00e5ledes ej vid studiet af Finl.Finlands statsr\u00e4tt lemnas
\n\u00e5sido, men f\u00f6rut ganska fullst\u00e4nd.fullst\u00e4ndigt beaktad, b\u00f6r jag ej h\u00e4r
\nupptaga tiden dermed, utan h\u00e4nvisar till Naumann Sv. statsf\u00f6rngs
\nhistor. utvecklingSvenska statsf\u00f6rfattningens historiska utveckling. De historiska mom.moment som specielt af n\u00f6den
\nf\u00f6r belysande af vissa punkterstruket delartillagt af f\u00f6rf.f\u00f6rfattningen skola p\u00e5 sina st\u00e4llen ob-
\nserveras.
Men utom sagda histor.historiska utveckl.utveckling finnas vigtiga historiska
\nmoment, hvilka ej m\u00e5 f\u00f6rbig\u00e5s, \u2013 neml.n\u00e4mligen de som f\u00f6rberedde och
\nafgjorde om FinldsFinlands nuvarande statsr.statsr\u00e4ttsliga st\u00e4llning: de \u00f6desdigra
\npolitiska negosiationer som 1808 et 9 f\u00f6ljde i krigets sp\u00e5r.
Redan den 5 Juni 1808 utf\u00e4rdade Alexander I angdeang\u00e5ende FinldsFinlands f\u00f6ren.f\u00f6rening med Rysslandtillagt ett mani-
\nfest s\u00e5lydandetillagt: Till v\u00e5ra, af alla st\u00e5nd, \u00e4lskade trogna Inbyggare
\nuti denna er\u00f6frade Province Finland! \u2013 Efter den
\nH\u00f6gstes beslut, som v\u00e4lsignat v\u00e5ra vapen, hafve vi f\u00f6r
\nalltid med Ryska Riket f\u00f6renat Provincen Finland. Med
\nv\u00e4lbehag hafva vi f\u00f6rnummit att denna Provincens Inbyggare
\nsom underpant af sin trohet och eviga tillgifvenhet f\u00f6r Ryska
\nKronan, aflagt en h\u00f6gtidlig ed. Deremot hafva Vi \u00e5tagit Oss den
\nheligaste f\u00f6rbindelse, att bibeh\u00e5lla denna Province, som efter
\nden H\u00f6gstes skickelse Oss tillfallit, orubbad och of\u00f6r\u00e4ndrad uti en evig
\nf\u00f6rening med Ryska Riket. \u2013 Det nu er\u00f6frade Finlands in-
\n|3|\nv\u00e5nare hafva fr\u00e5n denna tid intagit ett rum, bland de folk-
\nslag, hvilka lyda under Ryska spiran och med dem utg\u00f6ra
\nett Rike. Ifr\u00e5n detta stora hela kan endast den Allsm\u00e4ktiges
\nvilja och beslut afs\u00f6ndra dem. \u00c4fven denna Guds f\u00f6rsyn,
\nsom f\u00f6rl\u00e4nat V\u00e5ra tappra Stridsm\u00e4n beskydd och hjelp, vid
\ndenna Provincens er\u00f6frande, hoppas Vi ocks\u00e5 framdeles skall
\nlemna bist\u00e5nd till dess of\u00f6r\u00e4ndrade bibeh\u00e5llande. \u2013 Finlands
\nInbyggare! F\u00f6rst efter 1809 kallar han finnar unders\u00e5tar.tillagt i marginalen L\u00e5ten denna grundsats f\u00f6rblifva uti Edra hjertan
\nvaraktig. Talrika folkslag lefva uti lugn, lyckliga under
\nV\u00e5r Spiras beskydd. Hvar och ens s\u00e4llhet och v\u00e4lf\u00e4rd \u00e4r f\u00f6r V\u00e5rt
\nhjerta lika dyrbar \u2013 \u00e4fven Ni utg\u00f6r nu en del af v\u00e5rt Rike,
\nI hafven derigenom f\u00f6rv\u00e4rfvat lika r\u00e4tt med dem till V\u00e5r om-
\nsorg och v\u00e4lvilja. Ert Lands gamla f\u00f6rfattningar och Privilegier
\nskola heligt vidmakth\u00e5llas. EtcEt cetera dels lockelser dels hotelser.
Detta manifest af en del betraktats s.\u00a0s.s\u00e5som en verklig annekte-
\nrande och bindande statshandling, t.\u00a0o.\u00a0m. \u00e5beropat eller f\u00f6re-
\nsv\u00e4fvat Palm\u00e9n i handbok. Jag kan ej tillerk\u00e4nna den n\u00e5gon stats-
\nr\u00e4ttslig betydelse i annat \u00e4n ss.s\u00e5som tillk\u00e4nnagifvande Alex. Is afsigt att f\u00f6r-
\nena t.\u00a0o.\u00a0m. inkorporera Finland med RysslRyssland. \u2013 Ty kriget icke d\u00e5 slut, tver-
\ntom finsk-svenska vapnen den tiden segerrika, utg\u00e5ngen s\u00e5l.s\u00e5ledes oviss. Ed
\nhade visst kr\u00e4fts och delvis gifvits. Men dess afgifvande var blott ett
\nde enskildes vikande f\u00f6r \u00f6fvermakten; icke ett uttryck af folkets i sin
\nhelhet vilja, s\u00e5l.s\u00e5ledes icke en akt af statsr\u00e4ttslig betydelse. Ed gafs \u00e4fven \u00e5t Elisa-
\nbeth i de occuperade provinserna, utan p\u00e5f\u00f6ljd. Man ville undg\u00e5 v\u00e5ld-
\nsamheter. 1809 vid landtdagen gafs den bindande eden.tillagt Manifestets betydelse j\u00e4fvas \u00e4fven derigenom att senare helt
\nandra grundsatsstruketer blefve antagen f\u00f6r Finlands f\u00f6rening. Inkorporation
\nss.s\u00e5som provins \u00f6fvergafs. Det gjordes i st\u00e4llet ett paktum mellan Kejsaren
\noch finska folket. \u2013 Om ock manifestets anticipenstillagt talstruket om er\u00f6fring sedan
\n|4|\nbesannades, blef dock vapenskiftenas utg\u00e5ng [...]ol\u00e4slig/saknad text och den i enlighet dermed slutna fredentillagt i r\u00e4ttsligt afseende
\nbest\u00e4mmande blott f\u00f6r ryska kronans f\u00f6rh.f\u00f6rh\u00e5llade till den svenska i hvad Finland
\nangick. Men landets st\u00e4llning till Ryska kronan best\u00e4mdes genom
\nBorg\u00e5 landtdag,\u2013 och f\u00f6rbereddes genom den s.\u00a0k. finska depu-
\ntationens upptr\u00e4dande i PburgSankt Petersburg.
Buxhoevdens f\u00f6rsta befallning om afs\u00e4ndandet af deputerade
\ntill PburgSankt Petersburg \u00e5tlyddes icke. Det skulle v\u00e4ljas en adelsman, en borgare,
\nen bonde fr\u00e5n hvarje l\u00e4n och en prest fr\u00e5n hvardera stiftet. Men
\nman f\u00f6rklarade att grundlagarna annorlunda stadga om represen-
\ntationens utf\u00f6rande vid riksdag. Nytt p\u00e5bud af Buxhoevden med
\nf\u00f6rs\u00e4kran, att det icke var mening usurpera p\u00e5 landtdag. Sedan
\np\u00e5 de flesta st\u00e4llen vapenlyckans utg\u00e5ng \u00e4nnu afvaktats, valdes,
\nock p\u00e5 senh\u00f6sten kommo de deputerade till PburgSankt Petersburg, dock icke alla.
\nMannerheim ordf.Ordf\u00f6randetillagt, Rotkirch, Silfverski\u00f6ld, \u2013 Lebell, Wallenius \u2013 Tj\u00e4der,
\nCarlstedt, Lindert Borgstr\u00f6mtillagt. \u2013 Cav\u00e9n Kaitala, Laurikainen. \u2013 Sekreterare handelsbokh\u00e5llare Hammarbergtillagt.
De sammantr\u00e4dde 12 Nov.november 1808. Kriget var d\u00e5 faktiskt slut.tillagt
\nOrdf.Ordf\u00f6randes f\u00f6ljf\u00f6ljande P.\u00a0M.promemoria v\u00e4rd att bevaras i historientillagt. (Finns icke tryckt.)tillagt \u201dSedan H.\u00a0K.\u00a0MtHans Kejserliga Majest\u00e4t alltfr\u00e5n den f\u00f6rsta occupa-
\ntion af Finland, genom utf\u00e4rdade proklamationer allern\u00e5digst
\nutlofvat atttillagt beh\u00e5lla alla st\u00e5nd vid deras af \u00e5lder \u00e5tnjutna fri\u2011
och r\u00e4ttigheter, hvilken N\u00e5diga f\u00f6rs\u00e4kran sedermera, vid tro-
\noch huldhetsedens afl\u00e4ggande, h\u00f6gtidligen blifvit bekr\u00e4ftad; och
\nonekligen den lagstiftande makten utg\u00f6r grundvalen hvarp\u00e5
\nv\u00e5r hittills egda frihet hvilar; s\u00e5 synes mig, det de nu
\nhitkomna Finlands deputerade, som icke enligt med consti-
\ntutionen \u00e4ro utsedda, utan s\u00e5 godt som arbitr\u00e4rt kallade, icke
\nkunna definitivt yttra sig i n\u00e5got m\u00e5l, som kan leda
\ntill \u00e4ndring av landets lagar, beskattning, indelningsverk
\nmed mera; utan \u00f6nskar jag, det allt s\u00e5dant m\u00e5tte orubbadt
\nf\u00f6rblifva, intilldess det kan behaga H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t att i laga ordning
\n|5|\ninom Landet, sammankalla St\u00e4nderna, f\u00f6r att i N\u00e5der h\u00f6ra
\ndem \u00f6fver de \u00e4mnen, som H.\u00a0K.\u00a0MtsHans Kejserliga Majest\u00e4ts faderliga omsorg f\u00f6r deras
\nv\u00e4l kan finna n\u00f6digt. Att organisera ett lands definitiva
\nstyrka fordrar tid och mogen \u00f6fverl\u00e4ggning, det skall
\nl\u00e4gga grunden till n\u00e4rvarandes och efterkommandes s\u00e4llhet.
\nAlla \u00e4ga s\u00e5ledes r\u00e4ttighet att der\u00f6fver varda h\u00f6rda, och uti ett
\ns\u00e5 betydeligt \u00e4mne samr\u00e5da. S\u00e5dant har ocks\u00e5 blifvit oss
\nlofvadt. Den hitkomna deputationen kan v\u00e4l aldrig anses i
\nlikhet med en riksdag. Enligt 1626 och 1778 \u00e5rs Riddarhus
\nOrdning, \u00e4ga blott den \u00e4ldsta af hvarje famille eller
\nden s\u00e5 kallade caput familiae r\u00e4ttighet att var repre-
\nsentant; nu \u00e4ro genom militair makt och genom
\nLandsh\u00f6fdingarne 10 \u00e0 12 personer af Adeln inom
\nhvarje l\u00e4n kallade, f\u00f6r att inom sig utse en deputerad;
\nde \u00f6frige af detta St\u00e5nd, som onekligen haft samma
\nr\u00e4ttighet, \u00e4ro i okunnighet om hela saken, och finna
\nsig med f\u00f6rundran vara f\u00f6rbig\u00e5ngna. De kallade var
\nicke eng\u00e5ng alla capita, utan flere tillochmed af samma
\nfamilj. Man fordrade, att den utsedda borde vara f\u00f6rsedd
\nmed s\u00e5dana instruktioner, som med st\u00e5ndets allm\u00e4nna
\n\u00f6nskan voro enliga; men dertill fordras ju, att de
\nalla b\u00f6ra h\u00f6ras, d\u00e5 det ang\u00e5r deras gemensamma
\nb\u00e4sta. Upp\u00e5 gjorda f\u00f6ruts\u00e4ttningar af Adeln och
\nBorgareskapet i \u00c5bo ochBborgsBj\u00f6rneborgs l\u00e4n, emot detta ovanliga
\ns\u00e4tt att utse deputerade, f\u00f6ljde en arbitr\u00e4r befallning.
\nP\u00e5 samma s\u00e4tt med de \u00f6friga st\u00e5nden. Consisto-
\nrierna utn\u00e4mnde deputerade af Prestest\u00e5ndet, Magi-
\n|6|\nstraterna af st\u00e4derna och Lands h\u00f6fdingarne af B\u00f6nderna.
Af hvad jag s\u00e5ledes anf\u00f6rt, tyckes mig den hit-
\nkomna deputation endast med ceremonier och
\nv\u00f6rdnadsbetygelser kunna sig befatta; och om H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t
\n\u00e4ndteligen s\u00e5 befaller, meddela deras underd\u00e5niga
\nr\u00e5d, hvad som under p\u00e5st\u00e5ende krig kan vara att
\nvidtaga, till l\u00e4ttande af de b\u00f6rdor som vanligen s\u00e5dana
\nbedr\u00f6fliga oroligheter \u00e5tf\u00f6lja; dock med uttryckligt
\nf\u00f6rbeh\u00e5ll, att s\u00e5dana r\u00e5d icke m\u00e5tte leda till in-
\ntr\u00e5ng i v\u00e5ra hemmavarande medbr\u00f6ders lagliga
\nr\u00e4ttigheter, eller n\u00e5gonsin anses s\u00e5som nations
\nbeslut eller enh\u00e4lliga mening. Intilldess fred blifver,
\nkan \u00e4nd\u00e5 ej blifva annat \u00e4n en provisorisk styrelse
\noch denna beror helt och h\u00e5llet af regenten.\u201d
Alla ense utom Lindert. \u2013 Denna P.\u00a0M.promemoria gaf
\nv\u00e4ckelsen till det memorial de deputerade, efter f\u00f6rsta
\nuppvaktningen inlemnade till Kejsaren, med p\u00e5-
\nyrkande en Landtdag. Anser n\u00f6digt uppl\u00e4sa detta vigtiga
\ndokument (ProtProtokoll I p.sidan 31).
Svaret gynsamt, refererar (ProtProtokoll I p.sidan 33).
\nKarakteren af denna deputation och dess framst\u00e4ll-
\nningar. Deras st\u00e4llning vansklig, och blifvit klandrad. Men
\nkriget var faktiskt slut. Occupationen fullbordad. Det
\ng\u00e4llde att r\u00e4dda hvad r\u00e4ddas kunde. \u2013 En viss national-
\nk\u00e4nsla synes ock funnits. Och hvem kan ber\u00e4kna huru
\nden i Manifestet kungjorda annecionsafsigten blifvit
\nrealiserad, om inga deputerade afrest, eller om de hade
\n|7|\naf fruktan eller af bristande politisk insigt underl\u00e5tit
\nst\u00e4lla sig p\u00e5 den konstitutionella grund (som visserligen
\nvar tillf\u00f6rs\u00e4krad, men f\u00f6r Kejsarn obekant, eller) om
\nhvilken hanstruket kejskejsaren sannolikt blott hade sv\u00e4fvande \u00e5sigter.
\nAtt Finlands st\u00e4llning blef den af en sjelfst\u00e4ndig stats,
\nicke af en inkorporeradtillagt provins, derom torde deputationen och fr\u00e4mst
\ndess ordf\u00f6rande m\u00e5sta erk\u00e4nnas haft stor f\u00f6rtjenst. M\u00e5-
\nh\u00e4nda medverkade dertill obs.observeratillagt i marginalen Sprengtporten och Speranski Alexan-
\nder Is \u00e5sigter \u2013 det skulle ej lyckats, om ej de haft en
\nviss liberal riktning.
Deputationens \u00f6friga framst\u00e4llningar.tillagt i marginalen
\nDet dr\u00f6jde ej l\u00e4nge innan Kejsaren gaf sina l\u00f6ften
\nverklighet. Landtdagskallelsen utf\u00e4rdades redan 1 Febr.februari
\n1809. Utf\u00e4rdad i \u00f6fverensst\u00e4mmelse med svenska riks-
\ndagskallelserna. Ordet landtdag sannolikt icke f\u00f6r att g\u00f6ra
\nen \u00e4ndring, utan emedan f\u00f6rut begagnats i Finland (HforsHelsingfors 1617,
\nderemot icke i BborgBj\u00f6rneborg).
I enlighet med svensk statsr\u00e4ttslig praxis utf\u00e4rdades
\nRegentf\u00f6rs\u00e4kran 15/27 Mars 1809. s\u00e5lydande: Vi Alexander
\nI, med Guds n\u00e5de, Kejsare och Sjelfherrskare \u00f6fver
\nhela Ryssland etcetcetera etcetcetera, Storfurste till Finland etcetcetera. G\u00f6re
\nveterligt: Att sedan Vi, efter F\u00f6rsynens skickelse etcetcetera
\n(ProtProtokoll I p.sidan 21).
Detta var d. 27. \u2013 Den 29 hyllade samtliga St\u00e4ndren
\nkejsarn Storfurstenstruket s\u00e5som landets h\u00f6gsta \u00d6fverhet, Regent
\noch Storfurste medelst en af hvarje st\u00e5nd s\u00e4rskildt inf\u00f6r
\nH.\u00a0M.Hans Majest\u00e4t f\u00f6rnyade tro- och huldhetsed lika som 1778tillagt; hvarefter Kejsarn
\nytterligare stadf\u00e4stade Finlands konstitution och styrelses\u00e4tt
\n(h\u00e4rolden utropade till Finlands Storfurste)tillagt i marginalen\n|8|\ni \u00f6fverensst\u00e4mmelse med Manifestet. \u2013 Sedan afl\u00e4ts
\nkung\u00f6relsen af 4 April 1809 till samtliga Finlands
\ninbyggare, hvari framh\u00e5lles den gifna f\u00f6rs\u00e4krings-
\nakten och s\u00e5 heter det: \u201dJemte det Vi allts\u00e5 h\u00e4rigenom
\nmeddela V\u00e5ra trogne Unders\u00e5tare i Finland ber\u00f6rda
\nakt, vela Vi tillika gifva dem tillk\u00e4nna: att d\u00e5
\nVi bibeh\u00e5llit och l\u00e4mpat Oss efter detta lands urgamla
\nbruk, anse Vi den Trohets Ed St\u00e4nderna i allm\u00e4nhet
\noch Bonde-St\u00e5ndets Deputerade i synnerhet, \u00e5 egne och
\nderas hemmavarande medbr\u00f6ders v\u00e4gnar, frivilligt
\noch otvunget aflagt, s\u00e5som god och f\u00f6rbindande hvarje
\nFinlands Inbyggare, utan allt undantag.\u201d etcetcetera etcetcetera.
Betydelsen af dessa \u00f6msesidiga f\u00f6rs\u00e4kringar, detta
\npaktum mellan Kejsarn af Ryssland och det finska
\nfolket, i och f\u00f6r bed\u00f6mandet af landets st\u00e4llning
\ntill kejsared\u00f6met skall jag snart n\u00e4rmare framh\u00e5lla.
\u00d6friga beslut vid Borg\u00e5 landtdag blir efterhand anledning omn\u00e4mna.tillagt i marginalen
\nH\u00e4r n\u00e4rmast att draga konseqvensen betr\u00e4ffande
\nr\u00e4ttsk\u00e4llorna f\u00f6r v\u00e5r statsr\u00e4tt. Tydliga alla de stats-
\nskicket r\u00f6rande f\u00f6rfattningar, ej mindre \u00e4r civil kriminal
\noch f\u00f6rvaltningslag, som vid denna tidpunkt g\u00e4llde f\u00f6r
\nSverige och Finland gemensamt eftersom de h\u00f6gtidgnh\u00f6gtidligen, utan undantag bekr\u00e4ftadestillagt; samt de genom
\nBorg\u00e5 landtdag tillkomna handlingar af statsr\u00e4tts-
\nlig natur. Och vidare h\u00f6ra till statsstruket k\u00e4llorna
\nde nyatillagt r\u00e4ttsurkunder, som efter Borg\u00e5 landtdag tillkommit
\ntill \u00e4ndring eller komplettering af grundlagen eller andra
\nstatshandlingar.
Rekapitulation.
\nR\u00e4ttsk\u00e4llorna s\u00e5ledes till tiden dels de f\u00f6re 1809,
\ndels de vid och genom 1809 \u00e5rs landtdag tillkomna, dels
\nde efter\u00e5t tillkomna. \u2013 Till beskaffenheten \u00e5ter 1o)
\nallm.allm\u00e4nna grundlagar och partiella grunder med statstillagtstruket, privilegierstruket jemte i desamma
\ntillkomna partiella \u00e4ndringar; 2o) privilegier med
\ngrundlagsnatur; \u2013 3o) s\u00e5dana statshandlingar som icke
\negentligen ega grundlagsnatur, men dock g\u00e4lla stats-
\nr\u00e4ttsliga \u00e4mnen.
Jag vill blott n\u00e4mna de f\u00f6rn\u00e4msta: Regerinstruket
\nGrundlagentillagt Regeringsformen af 1772, 21 Aug.augusti, jemte K.\u00a0B.Konungabalken L.\u00a0L.Landslagen
\nF\u00f6ren.F\u00f6renings- och S\u00e4kerhetsakten \u2013 1789 \u2013 3 April
\nRiksdagsbesluten af 1779 och 1786tillagt
\nLandtdagsordning \u2013 1869 \u2013 15 April
\nRiddarhus dodito \u2013 \u2013 21 \u2013
De vid Borg\u00e5 landtdag mottagna och afgifna f\u00f6rs\u00e4k-
\nringar samt ryska successions ordningen, utg\u00f6ra [...]ol\u00e4slig/saknad text de f\u00f6rratillagt
\nbekreftelser, de senare konseqvensen af dem.
St\u00e5ndsprivilegierna, afstruket 1723, Riddarhusordning 1869 ...tillagt, F\u00f6rs\u00e4kran till Borgare-
\nskapet af 1789 och r\u00f6rande Allmogens fri- och r\u00e4ttig-
\nheter af 1789. Samt deri senare gjorda \u00e4ndringar.
Reglementet f\u00f6r Regeringskonseljen af 1809 jemte
\nderi senare tillkomna \u00e4ndringar.
\n(tillagt senareFredstraktaten i FhamnFredrikshamn af 17 Sptseptember 1809 och)tillagt senare
\nN\u00e5d.N\u00e5diga kung\u00f6relsen af 23 Decbrdecember 1811 ang\u00e5ende
\nWiborgska Gouvernementets inf\u00f6rlifvande med
\nStorfrustend\u00f6met Finland.\nH\u00e4rvid tillika alltid
\ndet historiska att
\nbeakta ss.s\u00e5som ledning
\nf\u00f6r tolkning, om
\nock ej prejudikat.tillagt i marginalen
Nu om Finska statens omr\u00e5de: Derom upplyser
\nBorg\u00e5 landtdag intet. Det var ju ock d\u00e5 \u00e4nnu
\nblott ett faktiskt occupationstillst\u00e5nd. Sednarestruket Det taladestillagt\n|10|\nom Storfurstend\u00f6met Finland ss.s\u00e5som ett omr\u00e5de som f\u00f6rutsattes k\u00e4ndt.
\ngenom freden i Fredrikshamn best\u00e4mdt.struket Man
\nm\u00e5ste naturligtvis docktillagt anse det vara ett till statsr\u00e4tten
\nh\u00f6rande moment, att utreda inom hvilka gr\u00e4nser
\ndenna stats lagar g\u00e4lla. \u2013 Finland var icke f\u00f6re 1808
\nss.s\u00e5som ett skildt storfurstend\u00f6me begr\u00e4nsadt i politisk meningtillagt?tillagt senare. Det inte-
\ngrerande i Sverige. Fredsf\u00f6rdraget i Fredrikshamn
\n1809 d. 17 Septseptember, \u2013 ratificerad i PburgSankt Petersburg d 13 Oktoktober \u2013
\nbekr\u00e4ftade den faktiska occupationen s\u00e5lunda. Art.Artikel IV.
\nKon.Konungen af Sverige afs\u00e4ga sig f\u00f6r sig och eftertr\u00e4deeftertr\u00e4dare till f\u00f6rm\u00e5n
\nf\u00f6r Kejs.Kejsaren af Ryssland och f\u00f6r alla Dess Eftertr\u00e4dare
\ntill ryska thronen och kejsared\u00f6met, alla sina r\u00e4ttigheter
\noch anspr\u00e5k till f\u00f6ljande er\u00f6frade landskaper: Kym-
\nmeneg\u00e5rds l\u00e4n, Nylands och Tavastehus l\u00e4n,
\n\u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n med de \u00c5l\u00e4ndska \u00f6arna,
\nSavolax och Karelen, Wasa och Ule\u00e5borgs l\u00e4n
\nsamt en del af Westerbotten intill Torne\u00e5 elf. \u2013
\nArtArtikel V. Gr\u00e4nsen: \u00c5lands haf, Bottniska viken och Torne\u00e5
\nsamt Muonio elfvar. (Gr\u00e4nsen mot Ryssland.)
\nVidare inf\u00f6rlifvades med Finland Wiborgs l\u00e4n
\n1811. Dess Gouvernementsgr\u00e4nser blefvo derigenom
\ngr\u00e4nsen mellan Finland och Kejsared\u00f6met. \u2013
\n1849 och 1872
\n\u00e5rs gr\u00e4nsregle-
\nringar.tillagt i marginalen
\n1867 Systerb\u00e4ck
\nmed byar torde
\n\u00f6fverf\u00f6rts till
\nRyssland. Till-
\nh\u00f6rde Artilleristyrkansv\u00e5rtytt.tillagt
Har man afseende p\u00e5 de gamla historiska
\nlandskapsnamnen \u2013 som icke mera kunna s\u00e5vidt
\nl\u00e4nen \u00e4ndras \u2013 s\u00e5 finner man storfurstend\u00f6met
\nFinland omfatta landskapen: Egentliga Finland,
\n\u00c5land, Satakunda, Tavastland, Nyland, Savolax
\noch \u00d6sterbotten Under medeltiden \u00c5bo biskopsd\u00f6me.tillagt i marginalen jemte andelar af Karelen Wester-
\nbotten och Lappmarken. \u2013 \u00d6stra Karelen
\ntillh\u00f6r Ryssland, \u2013 st\u00f6rre delen af Vesterbotten
\nSverige, Lappmarken delas mellan Finland, Ryss-
\nland, Sverige och Norge.
Finlands areal \u00e4r 6\u202f723:\u202f48 geogr.geografiska qvadrat
\nmil 373\u202f536 qvadrkvadrat kilometertillagt. St\u00f6rre \u00e4ro blott: Ryssland, Frankrike,
\nSpanien, Sverige. (Tyska riket i sin helhet
\nmen ingen enskild stat deraf, icke ens Preussen)struket
\n\u00d6sterrike-Ungern tillsammans, men icke hvart
\nf\u00f6r sig). S\u00e5ledes den 5te stat i Europa till
\nstorleken. Till folkm\u00e4ngden deremot den
\n18de eller 19de. (Danmark, Norge och W\u00fcrttenberg
\nn\u00e4rmast lika till folkm\u00e4ngden).
Finland det gle-
\nsast befolkade land i Europa, 264 p\u00e5 qvadrat
\nmilen, dernest Sverige och Norge 428, Ryska riket
\ni sin helhet i Europa 690, alla \u00f6friga \u00f6fver 1\u202f000 tillochmed
\n\u00f6fver 9\u202f000 (Belgien).
I likhet med hvad fallet \u00e4r i \u00e5tskilliga
\nandra stater \u00e4r befolkningen icke fullt homogen
\ntill nationalitet f\u00f6rstrukets\u00e5vidt den i spr\u00e5ket har sitt uttryck.
Fr\u00e5gan om olika nationaliteter och spr\u00e5k en
\nstatsr\u00e4ttslig fr\u00e5ga blott s\u00e5 vida lagen skulle
\np\u00e5 s\u00e5dan olikhet grunda olikhet i r\u00e4ttigheter
\neller eljest ett f\u00f6retr\u00e4de f\u00f6r den ena.
F\u00f6rut funnes verkligen olikhet. Endast svenska
\nspr\u00e5ket en officiell. Legalt. Borg\u00e5 landtdag anh\u00f6ll p\u00e5 Bondest\u00e5ndets f\u00f6rslag att svenska spr\u00e5ket skulle vid domstolar och embetsverk begagnas. Sedan spr\u00e5ken och l\u00e4skonsten utvecklats blef detta en or\u00e4ttvisa.tillagt Denna or\u00e4ttivsa begynttillagt afl\u00e4gsnas
\n1o) genom f\u00f6rordnf\u00f6rordningen 1 Aug.augusti 63 som f\u00f6rklarade
\nfinska spr\u00e5ket i allt som omedelbarligen ber\u00f6r den
\nfinska befolkningen, lika ber\u00e4ttigadt med landets
\nofficiella spr\u00e5k samt p\u00e5bjudes att denna finska
\nspr\u00e5kets r\u00e4tt senast vid 1883 \u00e5rs utg\u00e5ng skall
\nha tr\u00e4dt i full ut\u00f6fning i hvad ang\u00e5r de fr\u00e5n
\n|12|\ndomstolar och embetsverk utg\u00e5ende expe-
\nditioner,
20 Febr.februari 1865 f\u00f6rordn.f\u00f6rordning till f\u00f6rberedande
\naf denna reform
22 Maj 1866 ang\u00e5ende inf\u00f6randet af vissa
\nallm\u00e4nna tillk\u00e4nnagifvanden uti landets offi-
\nciella tidning p\u00e5 finska spr\u00e5ket
7 December 1868 med ytterligare n\u00e5gon f\u00f6reskrift
\nr\u00f6rande finska spr\u00e5kets inf\u00f6rande till bruk
\nvid landets domstolar och embetsverk.
S\u00e5lunda n\u00e4mna vi att med raska
\nsteg den tidpunkt, d\u00e5 vi ha tvenne lika-
\nber\u00e4ttigade officiella spr\u00e5k och d\u00e5 detta lika-
\nber\u00e4ttigande uppb\u00e4res af motsvarande underlag
\ni litter\u00e4r och spr\u00e5klig utveckling, och d\u00e5 s\u00e5ledes
\nhvarje bildad man i Finland, \u00e5tminstone enhvar
\nsom egnar sig \u00e5t statens tjenst, \u00e4r m\u00e4ktig b\u00e5da
\nspr\u00e5ken och m\u00e5 s\u00e5lunda spr\u00e5kfr\u00e5gan m\u00e5sta
\nupph\u00f6ra att vara etttillagt strids\u00e4pple, kan stor del
\naf den kraft som nu af dith\u00f6rande speciella str\u00e4f-
\nvanden tagas i anspr\u00e5k, mera odeladt egnas
\ni fstruket \u00e5t det politiska, det statliga utvecklings-
\narbetet.
Exempel
\nBelgien
\nI fr\u00e5gan om Finlands st\u00e4llning till Kejsare-
\nd\u00f6met Ryssland hann jag ig\u00e5r endast f\u00e4sta HHsHerrarnas upp-
\nm\u00e4rksamhet vid de moment af fredstraktaten i FhamnFredrikshamn
\nsom i detta h\u00e4nseende \u00e4ro af betydelse, \u2013 huruledes
\nhar man att i fredsf\u00f6rdragtillagt senaredetstruket man deri fr\u00e4mst blott har att s\u00f6ka en folkr\u00e4ttslig, regle-
\nring af r\u00e4ttsf\u00f6rh.r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llandet mellan Kejs. af R.Kejsaren av Ryssland och Kong. af Sver.Konungen av Sverige i hvad
\nang\u00e5r \u00f6fverherrskapetstruket regeringsr\u00e4tttillagt \u00f6fver Finland, men deremot \u00e4fvenstruket af freds-
\ntraktaten leder deresttillagt tillbaka till tillg\u00f6randen vidtillagt Borg\u00e5 landtdags f\u00f6r s\u00e5vidt det
\ng\u00e4ller Finlands politiskatillagt st\u00e4llning efter skiljsmessan fr.fr\u00e5n Sverige.
Jag n\u00e4mnde vidare, att om vi af handl.handlingar h\u00f6rande till
\nBorg\u00e5 landtdag inhemtat, att vi deromstruket huruledes villstruket denna
\nuppg\u00f6relse mellan kejs. af R.kejsaren af Ryssland \u00e5 ena sidan och Finlands st\u00e4nder
\np\u00e5 finska folkets v\u00e4gnar \u00e5 andra sidan, inneb\u00e4struket utvisartillagt att Finlands
\ngrundlagar bibeh\u00e5llits och att Kejs. af Ryssl.Kejsaren af Ryssland hyllats ss.s\u00e5som Stor-
\nfurste af Finland, s\u00e5 kan fr\u00e5gan om f\u00f6reningens art der-
\nmed dock icke \u00e4nnu anses klarligen utredd.
Nu n\u00e4rmare
\ngranskning af
\nuppg\u00f6relsen i
\nBorg\u00e5.tillagt
Regentf\u00f6rs\u00e4k.Regentf\u00f6rs\u00e4kran
\ninneha godk\u00e4nadtgodk\u00e4nnandet
\naf stats-, icke
\nprovinsf\u00f6rfattning.
\nHuru man \u00e4n m\u00e5
\neljes karakterisera
\ndenna, \u2013 s\u00e5 icke ett
\nord, icke en rad, som
\nvore till\u00e4mplig p\u00e5 ett
\nprovincielt f\u00f6rh\u00e5llande.tillagt
Skilja mellan
\ngrundl\u00e4ggande
\nhandlhandling \u2013 och
\nkommenterande.tillagt
De f\u00f6rra voro:
\nF\u00f6rs\u00e4kran, \u2013 och
\nSt\u00e4ndernas hyllning.
\nDe senare: b\u00e5da
\ntalen och kung.kung\u00f6relsen 4
\nApril.tillagt
En m\u00e4ngd senare
\nuttalanden, t.\u00a0ex.
\nRegl. f. Reger konseljReglemente f\u00f6r Regeringskonselj
\ns\u00e5v\u00e4l kejsaren,
\nsom ock det att
\nhemst\u00e4lla till
\nH.\u00a0M.Hans Majest\u00e4t sjelf.tillagt
Hvarje f\u00f6rening f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e5gon \u00f6msesidighet. S\u00e5ledes
\nb\u00f6ra i fr\u00e5ga om denna v\u00e5rt lands f\u00f6rening med Ryssland
\nicke blott finska, utan ock ryska r\u00e4ttsk\u00e4llor r\u00e5dfr\u00e5gas.
Hvad de finska vidkomma, f\u00e5r icke f\u00f6rbises, att hvad
\ni Borg\u00e5 stadgades om Finlands statsskick har till premiss det
\n\u00e4fven i landtdagskallelsen \u00e5beropade faktum, att Finland
\nblifvit f\u00f6renadt, f\u00f6r alltid f\u00f6renadt ss.s\u00e5som det heter, med
\nkejsared\u00f6met. och hyllningenstruket St\u00e4ndernas trohets ed innebar
\nderf\u00f6re icke blott en hyllning af Alexander I ss.s\u00e5som storfurste
\nutan ock af den ryska dynastien s\u00e5som storfurstl.storfurstlig finsk
\ndynasti, och Alex. \u00e5 sin sida f\u00f6rfullst\u00e4ndigade sin regent-
\nf\u00f6rs\u00e4kran genom orden i 1816 \u00e5rs kung\u00f6rande om Senaten att den
\n|14|\n\u00e4r bindande \u00e4fven f\u00f6r hans eftertr\u00e4dare. L\u00e5tom oss nu [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nse till hvad i rysk lag kan vara i \u00e4mnet stadgadt.
\nI den \u00e5r 1857 emanerade kodifikation af ryska
\nstatsstruketgrundtillagtlagarna finna vi d\u00e5 i 4detillagt Art.Artikeln IVstruket etttillagt stadgande
\ni \u00e4mnet. Det lyder: Med kejsared\u00f6met Rysslands
\nthron \u00e4ro oskiljaktigt f\u00f6renade konungariket (
\neller zard\u00f6met) Polens och Storfurstend\u00f6met Fin-
\nlands throner. Men intet annat stadgande f\u00f6re-
\nkommer der, icke ens i kapitlet om rikskonseljen,
\n\u0413\u043e\u0441\u0443\u0434\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u0435\u043d\u043d\u044b\u0439 \u0441\u043e\u0432\u0435\u0442\u043d\u0438\u043a af 1842tillagtstruket, oaktadt denna
\nhade att g\u00f6ra \u00e4fven med Polens aff\u00e4rer, redan f\u00f6re
\nden senast vidtagna inkorporation af Polen. I f\u00f6rf.f\u00f6rfattningen h\u00e4rom af 1842 alla styrelser delasv\u00e5rtytt i derassv\u00e5rtytt vigtigaste fh\u00e5llnf\u00f6rh\u00e5llande
till lagstiftglagstiftning, behandling
och g\u00e5 till Krig.sv\u00e5rtytttillagt i marginalen Det
\nheter n\u00e4ml.n\u00e4mligen i 9 art.artikeln af ifr\u00e5gav.ifr\u00e5gavarande kapitel: Inom
\nrikskonseljen funktionera fem departement: 1) f\u00f6rtillagt Lag-
\nstiftningen, \u2013 2) Krigs\u00e4renden, \u2013 3) f\u00f6r borgerliga och kyrkliga
\n\u00e4renden. \u2013 4) f\u00f6r statshush\u00e5llningen, \u2013 5) f\u00f6r kungariket
\nPolens \u00e4renden. F\u00f6r Polen sedan 1832, indrogs 1862.tillagt i marginalen Derf.D\u00e4rf\u00f6r att icke ens h\u00e4r n\u00e5got stad-
\ngadt om befattning med finska \u00e4renden, oaktadt
\nrikskonselj (beskrifven) kan man nogsamt finna
\natt inga ryska myndigheter ha med Finland att skaffa. D\u00e5 de finskatillagt milit\u00e4ra \u00e4rendena \u00e4ro underst\u00e4ldasv\u00e5rtytt ryska krigsministern har rikskonseljen dermed att skaffa.tillagt i marginalen
\nI Utrikesministerie och Inrikesministeries f\u00f6reskrifter
\nfinnes heller intet. Det finns med ett ord bland f\u00f6re-
\nn\u00e4mnda 4de artikel och s\u00e5som konseqvens deraf
\ni fr\u00e5ga om kejsarens titulatur. Tre arter deraf
\nden l\u00e5nga, der Finland och Polentillagt inblandade med ryska provinser,
\ndet \u00e4r den som konstrueratssv\u00e5rtytt i historisk och rang-
\nordning i kombination. Den andra f\u00f6r vissa fall
\nupptagen inneh\u00e5lla blott de skilda Zartitlarna (mos-
\n|15|\nkofski, kiefski, kazanski, Polski m.\u00a0fl.) och slutar
\nmed Storfurste till Finland. Den tredje upptar
\nblott Kejsaren och Sjelfherrskaren \u00f6fver hela Ryssland,
\nkonungstruket Zar till Polen, Storfurste till Finland m.\u00a0m.
Slutligen i edsformul\u00e4ret f\u00f6r thronf\u00f6ljaren
\nvid hans myndigblifvande forstruket \u00e4r bland [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nupptaget att han, s\u00e5som efterf\u00f6ljare till den kejserligt
\nryska och de dermed f\u00f6renade zard\u00f6met Finlandsstruket Polenstillagt och
\nStorfurstend\u00f6met Finlands throner f\u00f6rbinder sig
\nefterlefva alla stadganden r\u00f6rande thronf\u00f6ljden etcetcetera.
Slutsatser \u00e4r ur enligt urkunderna Finlandstruket
\nOm man vill formulera i sammandrag enligtstruket hvadtillagt
\nmedstruket r\u00e4ttstillagturkunderna [...]ol\u00e4slig/saknad text i [...]ol\u00e4slig/saknad text fr\u00e5ga om f\u00f6re-
\nningen vidhandengifva, s\u00e5 m\u00e5ste detta med ledning s\u00e5v\u00e4l af Borg\u00e5 handlingar som ryska grundlagartillagt lyda
\ns\u00e5lunda:
Storfurstend\u00f6met Finlands thron \u00e4r fstruket oskilj-
\naktigt f\u00f6renad med kejsared\u00f6met Rysslands.
\nDen f\u00f6r Kejsared\u00f6met Ryssland g\u00e4llande thron-
\nf\u00f6ljdsordningen \u00e4r i alla h\u00e4nseendenstruket derf\u00f6rtillagt g\u00e4llande
\n\u00e4fven f\u00f6r Storfurstend\u00f6met Finland. Kejsaren
\naf Ryssland regerar \u00f6fver Finland i egenskap
\naf detta lands Storfurste och att istruket har atttillagt ut\u00f6fvandetstruket
\nafstruket styrelsen \u00f6fver Storfurstend\u00f6met [...]ol\u00e4slig/saknad text i enlighet medtillagt
\nvidstruket dess grundlagar.
Denna formulering \u00e5terger enkelt f\u00f6reningens och enligttillagt urkundernas in-
\nneh\u00e5ll, utan att derur \u00e4nnu draga n\u00e5gra konseqvenser
\ni afseende \u00e5 karakterentillagt vare sig aftillagt Finlands s\u00e4rskildastruket politiska st\u00e4llning
\neller dess unistruket i och f\u00f6r sig betraktad, eller af dess
\nunionsf\u00f6rh\u00e5llande. Men att s\u00f6ka g\u00f6ra f\u00f6r sig klart hvilka dessa konseqvenser
\n\u00e4ro, hvad den angifna formuleringen i detta h\u00e4nseende inneb\u00e4r, \u00e4r icke blott en akt af vetenskapligt
\nintresse, det \u00e4r \u00e4fven ocksv\u00e5rtytt r\u00e4ttsligen och politiskt n\u00f6dv\u00e4ndigt.
Denna unders\u00f6kning har att fr\u00e4mst besvara
\nfr\u00e5gan: \u00e4r Finland en stat eller en annan slags
\npolitisk formation? \u2013 Och derefter: s\u00e5som
\nhurudan b\u00f6r dess f\u00f6rening med Ryssland karak-
\nteriseras, jemf\u00f6rt med andra vordna eller
\nbest\u00e5ende sstruket unioner? \u2013 Samt slutligen:
\nfinnes det och m\u00e5ste det tillf\u00f6ljd af unionentillagt finnas n\u00e5gon annan
\ngemensamhet mellan Ryssland och Finland, \u00e4n den
\nuttryckligt fastst\u00e4llda af gemensam dynasti? \u2013 Har redan anf\u00f6rttillagt i marginalenstruket
I. Torde f\u00f6refalla HHnaHerrarna bizarrt, attstruket \u00f6fverfl\u00f6digt
\nja obefogadt att fr\u00e5n den kateder der Finlands stats-
\nr\u00e4tt f\u00f6redrages, den fr\u00e5ga uppkasta huruvida Finland en
\nstat. Detta borde v\u00e4l vara s\u00e5 sjelffallet, att allt ordande
\nderom utan v\u00e4rde.
Tvifeln
\nh\u00e4rom ha ensv\u00e5rtytt
\negen historie.
\nI b\u00f6rjan eftersv\u00e5rtytt
\nBorg\u00e5 landtdag
\nmedvetandet
\nHvaromstruket
\nm\u00e5h\u00e4nda klara
\nmer att st\u00e5 sjelf
\nf\u00f6r sig var n\u00e5gotsv\u00e5rtytt
\novandt. \u2013
\nLandtdagarnas
\nuteblifvande
\n\u2013 saknad af
\nnationelt minnesv\u00e5rtytt.
\nHvasser och Ar-
\nvidsson.
\nNikolajs regim
\noch missmodet.
\nHar sedan erfarit
\nv\u00e4sendtliga bevissv\u00e5rtytt.
\nNu blott till\u00e4gga
\nf\u00f6ljande.tillagt i marginalen
Emellertid har det dock delstillagt f\u00f6rnekats, dels icke
\nallm\u00e4nt erk\u00e4nts, att Finland \u00e4r en stat. Man har talatstruket
\nkallat det rysk provins, integrerande del af Ryssland
\noch lydland m.\u00a0m., att icke tala om gr\u00e4nsmarker, det finska omr\u00e5det
\nm.\u00a0m. dylikt. \u2013 Och hvad vigtigast \u00e4r, Finland har i sjelfva
\nverket icke i f\u00f6rh\u00e5llande tillstruket aftillagt fremmande stater erk\u00e4nts s\u00e5som
\nsuver\u00e4n stat, s\u00e5som sjelfst\u00e4ndig folkr\u00e4ttslig personlighet.
N\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6rst bli ense om hvad som be-
\ntecknar stat till skilnad fr\u00e5n andra politiska formationer.
\nSuver\u00e4nitet. utf\u00f6rstillagt senare Specielt att kunna stifta f\u00f6rfattning, reso-
\nlution, lagar, utan att i detta h\u00e4nseende bero af n\u00e5gon
\nutanf\u00f6r staten st\u00e5ende makt.
Detta icke fallet med lydland, koloni, provins,
\ndistrikt, m.\u00a0m. ksstrukettillagt
Dessa karakteriseras; exempel; \u2013 Osterstruket
\nLydland: Elsass-Lothringen, \u2013 kolonier de engelska
\nmed relativ sjelfst\u00e4ndighet. \u2013 Provins \u00d6stersj\u00f6, blott
\ncivillagar egen. Kaukas.Kaukasien, asiatisk provins, emottaga
\nlagstiftningen fr\u00e5n Ryssland. Midtemellan lydland och
\nprovins. Skilda ryska komit\u00e9er f\u00f6r den vid
\nministerier.
Speciel art: Kronl\u00e4nderna i \u00d6sterrikiska monarkin.
\nP\u00e5 gr\u00e4nsen till f\u00f6rbund. Skilnad, att i f\u00f6rbund
\ndelarna fastst\u00e4lla m\u00e5ttet af det helas kompetens,
\nmedan \u00e4fven vid den vidstr\u00e4cktaste provinsiel auto-
\nnomi, m\u00e5ttet af denna blott fastst\u00e4lles af central-
\nmakten.
Olika lokalastruket autonomi kan ock finnas i sam-
\nma stat, isynnerhet der heterogena best\u00e5ndsdelar
\nss.s\u00e5som Ryssland och \u00d6sterrike.
Men Finland har denna suver\u00e4na lagstiftnings-
\nmakt som tillkommer staten. Storfursten af Finland
\nkan ju icke anses st\u00e5 utanf\u00f6r den stat han regerar,
\nmer \u00e4n n\u00e5gon annan regent det g\u00f6r. Och medstruket st\u00e4llningen
\nden att ingen i Ryssland tillkommen lag g\u00e4ller
\nf\u00f6r Finland, ingen auktoritet der kan ingripa i Fin-
\nlands egna suver\u00e4na lagstiftningsmakt.
Utom anf\u00f6rda, [...]ol\u00e4slig/saknad text f\u00f6ljande ber\u00f6rd.
\n1o) Talen vid Borg\u00e5 landtdag. De hafva f\u00f6r tolkningen
\n|18|\naf dessa fr\u00e5gor speciel betydelse, en\u00e4r detstruket de
\nutgingo af den person, som vid tillf\u00e4llet represen-
\nterade makten, ja \u00f6fvermakten, och som m\u00e5-
\nh\u00e4nda kunnat begagna sig af er\u00f6fringen helt
\nannorlunda \u00e4n som skedde derest ej ansett
\nligga i sitt och sitt kejsared\u00f6mes intresse
\natt h\u00e4r st\u00e4lla sig p\u00e5 grundvalen af det s\u00e4tt, att
\nf\u00f6rverkliga de liberala id\u00e9er som lifvade
\ndenna \u00e4dlestruket furste. Tanken att af Finland bilda en s\u00e4rskild stat var inomsv\u00e5rtytt den ryska politiken dessutom traditionel. Se Elisabeths manifest, Anjala. N\u00e4mna ocksv\u00e5rtytt Katarina.tillagt Uppl\u00e4ses: 1o) talet vid
\nlandtdagens hyllning. F\u00f6reningsakt. Talar icke
\nh\u00e4r om kejsared\u00f6met, \u2013 framst\u00e4lles ss.s\u00e5som ett omedel-
\nbart f\u00f6rh\u00e5llande mellan folket och honom
\np\u00e5 grundvalen af landets grundlagar. Han fattade
\nsig ss.s\u00e5som f\u00f6reningsl\u00e4nken. Det g\u00e4llde ej att genom
\nryska auktoriteter ss.s\u00e5som rysk kejsare herrskasv\u00e5rtytt
\n\u00f6fver etttillagt lydland. \u2013 2o) talet vid afslutningen.
\nD\u00e5 han erk\u00e4nde finska folket ss.s\u00e5som upph\u00f6jdt
\nbland nationernas antal, s\u00e5 m\u00e5ste detta inne-
\nb\u00e4ra erk\u00e4nnandet af s\u00e4rskild politisk indivi-
\ndualitet, annars har det talet ingen betydelse. Nation
\nbegagnas ju oftast synonymt med stat. Man
\ntalar icke om liffl\u00e4ndska nationen etc.etcetera
I samma tal f\u00f6re-
\nkomma att Fin-
\nland \u00e4r fritt och
\nsjelfst\u00e4ndigt i alla
\nsina inre ange-
\nl\u00e4genheter. Pro-
\ntektionsv\u00e5rtytt indirekt
\natt den yttre po-
\nlitiken gemensam
\nmed Rysslandtillagt i marginalen
Vidare urkunder. Reglem.Reglemente f\u00f6r Regerings-
\nkonseljen, inledning uppl\u00e4sersv\u00e5rtytt stat och province.
\n\u2013 1816 \u00e5rs kung\u00f6relse: uppl\u00e4sersv\u00e5rtytt, p\u00e5pekas
\ndetta omedelbara f\u00f6rh\u00e5llande.
Ej mindre kraftigt bevis detta att Rysslands
\ngrundlagar tala om Finlands thron. Provincer
\nha ingen thron.
[...]ol\u00e4slig/saknad text
\nOch slutligen framst\u00e5r det faktiska, att i sjelfva
\nverket detta vigtiga suver\u00e4nitets attribut, lagstift-
\nningsmakten blifvit sedan 1809 sjelfst\u00e4ndigt ut\u00f6fvadt
\ntydligast sedan 1863. \u00c4fven f\u00f6re 1863 var det Finlands Storf.Storfurste icke Rysslands Kejsare som lagstiftade.tillagt i marginalen
Men om ock nu det erk\u00e4nns att Finland
\n\u00e5tnjuta en suver\u00e4n stats st\u00e4llning f\u00f6r s\u00e5vidt det
\ng\u00e4ller dess inre f\u00f6rh\u00e5llanden, s\u00e5 m\u00e5ste det
\ndock vara halft med dess suver\u00e4nitetstruket statlighettillagt, d\u00e5 det
\nicke internationelt upptr\u00e4dt ss.s\u00e5som suver\u00e4n person.
I sjelfva verket h\u00f6r \u00e4fven det till statssuve-
\nr\u00e4nitetens k\u00e4nnem\u00e4rken att i f\u00f6rh\u00e5llande med
\nandra stater ega sjelfst\u00e4ndig beslutander\u00e4tt. Och
\nn\u00e5gon s\u00e5dan har Finland p\u00e5tagligen icke ut\u00f6fvat.
Det anses jemv\u00e4l \u2013 att andra staters erk\u00e4n-struket
\nnande \u2013 \u00e4fven det saknas utan kan sestruket
Det torde derf\u00f6r blott kunna tillerk\u00e4nnas
\nhalfsuver\u00e4nitet. Definition: Oegentligt begrepp.
\nTributier och vasaller \u2013 eller skyddsstater.
\nExempel Turkiska staten.tillagt
Men d\u00e5 vore Storfursten af Finland vasall
\nunder kejsarn af Ryssland. Hvilket \u00e4r en om\u00f6j-
\nlighet. Med Finlands suver\u00e4nitet i detta h\u00e4n-
\nseende f\u00f6rh\u00e5ller det sig s\u00e5som med alla unerade
\n|20|\nstater: den pl\u00e4r ut\u00f6fvas f\u00f6r gemensam
\nr\u00e4kning. Detta just det fr\u00e4msta och f\u00f6r-
\nn\u00e4msta m\u00e4rket p\u00e5, f\u00f6ljs af 2 eller fler
\nstaters f\u00f6rening, att de i folkr\u00e4ttsligt h\u00e4n-
\nseende bildar ett helt. Endast en utrikes-
\nminister. Exempel.
Hvad som f\u00f6rst\u00e5s med ryska riket.
\nOm detta konseqvent vidh\u00e5llen, vore ock
\natt erk\u00e4nna att utg\u00f6ra en del af Ryska riket
\nliksom Bayern endel af tyska etc.etcetera
F\u00f6r \u00f6frigt Storfursten enl.enligt grundlag ber\u00e4ttigad
\natt ensam afg\u00f6ra alla utrikes \u00e4renden. N\u00e4rmare
\nkonseqvenser framdeles.
Jag visade senast huruledes p\u00e5 grund af b\u00e5de finska
\noch ryska urkunder, de g\u00e4llande r\u00e4ttsbest\u00e4mningarna angdeang\u00e5ende Fin-
\nlands polit.politiska st\u00e4llnst\u00e4llning sedan 1809, i korthet \u00e4ro att formuleras
\ns\u00e5lunda: (Uppl\u00e4ses). Men att det hvarken i vetensk.vetenskapligt eller prakt.praktiskt
\nh\u00e4nseende vore tillr\u00e4ckligt att lemna denna fr\u00e5ga dermed, utan
\ntvertom borde unders\u00f6kas de n\u00e4rmare konseqvenserna. I detta
\nafseende 3 fr\u00e5gor: \u00e4r Finland en stat? \u2013 hvilken \u00e4r karakteren af
\nFinl.Finlands f\u00f6ren.f\u00f6rening med Ryssl.Ryssland jfrdj\u00e4mf\u00f6rd med andra vordna ochtillagt best\u00e5ende unioner? \u2013
\nFinns det och m\u00e5ste det finnas tillf\u00f6ljd af unionen annan gemen-
\nsamhet mellan F.Finland och R.Ryssland \u00e4n den uttryckl.uttryckligen fastst\u00e4llda af gemensam dynasti?
Tror mig \u00e5daglagt att f\u00f6rsta fr\u00e5gan jakas. Icke att HHHerrarna skulle tvifla
\nderp\u00e5, men min pligt att lemna bevis f\u00f6r saken. Sedan jag d\u00e5 fram-
\nh\u00e5llit de vigtigaste teoretiska synpunkter och hvad r\u00e4ttsk\u00e4llorna i
\nfr\u00e5gan upplysa, \u00e5terst\u00e5r mig nu blott p\u00e5minna om att, det vigtigaste
\nbeviset: v\u00e5r f\u00f6rfattn.f\u00f6rfattning en statsf\u00f6rf.statsf\u00f6rfattning icke en provinsf\u00f6rfprovinsf\u00f6rfattning. Man
\nkan s\u00e4ga: den \u00e4r icke en liberal f\u00f6rf.f\u00f6rfattning, den skiljer sig fr\u00e5n de flesta
\nkonstit:konstitutionella f\u00f6rf.f\u00f6rfattningar genom att inrymma monarken \u00f6fverv\u00e4gande makt
\ni f\u00f6rh.f\u00f6rh\u00e5llande till representrepresentationen. S\u00e5dant kan s\u00e4gas. Men, man kan icke
\nvisa ett ord, en rad, som skulle kunna tolkas ss.s\u00e5som afseende en
\nblott provinsisk organisation. N\u00e4r dessa grundlagar, som \u00e4ro en
\nverkl.verklig statsf\u00f6rf.statsf\u00f6rfattning, af monarken besvurna, s\u00e5som grundval f\u00f6r
\nf\u00f6reningen med R.Ryssland, s\u00e5 var detta ett erk\u00e4nnande att Finland blifvit
\nen stat.
V\u00e4nda oss nu till andra fr\u00e5gan: om karakteren af den
\nf\u00f6rening hvari Finl.Finland st\u00e5r med RysslRyssland? Vi se att en f\u00f6rening af 2 stater, men
\nhurudan?
H\u00e4rvid fr\u00e4mst af n\u00f6den betrakta andra s\u00e5dana f\u00f6reningar.
\nI alla tider f\u00f6rekommit att 2 eller flera stater, antingen
\nf\u00f6r visst specielt \u00e4ndam\u00e5l och viss begr\u00e4nsad tid, eller ock
\n|22|\nf\u00f6r ock best\u00e4ndigt ing\u00e5tt f\u00f6rbund, f\u00f6rening med hvarandra.
Det f\u00f6rra slaget blott folkr\u00e4ttsliga f\u00f6rbund s.\u00a0k. alliancer.
\nBeskrifvas Statens inre organis.organisation och f\u00f6rff\u00f6rfattning deraf ober\u00f6rda.
Det senare slaget hemfalla under statsr\u00e4ttens bed\u00f6mande.
\nIfr\u00e5gavarande best\u00e4ndiga f\u00f6reningar af stater har man
\npl\u00e4gat indela destruket i: statsf\u00f6rbund, f\u00f6rbundsstater, personal-
\nunion och realunion. Dessutom Bluntschli talat om
\nstatsrike.struket Granskar man n\u00e4rmare de olika slag af f\u00f6re-
\nningar som funnits och finnas, framst\u00e5r det till en b\u00f6rjan
att en del s\u00e5 uppgjorda och organiserade, att de f\u00f6renade
\nstaterna \u00e5t en skild myndighet \u00f6fverlemnat handhafvandet
\naf alla de regerings\u00e4renden, hvilka skola vara f\u00f6r alla dessa
\nstater gemensamma, och att denna myndighet, som icke \u00e4r
\nidentisk med styrelsen \u00f6fver n\u00e5gon af de f\u00f6rbundna staterna,
\nhar att \u00e5 dessas v\u00e4gnar endast och uteslutande v\u00e5rda sig om
\nsagda gemensamhets\u00e4renden, icke om n\u00e5gra andra, hvaremot
\n\u00e5ter enhvar af de f\u00f6rbundna staterna har att fr\u00e5nstruket itillagt sin verk-
\nsamhet lemna sagda \u00e4renden ober\u00f6rda;
att i de \u00f6friga deremot, staternas association uppkommit
\ns\u00e5lunda, att statschefen i ett land blifvit erk\u00e4nd ss.s\u00e5som tillika
\nregent i det eller de andra, hvaraf f\u00f6ljden \u00e4r, att det icke finnas
\nn\u00e5gon s\u00e5dan, af och f\u00f6r dessa unerade stater tillsatt skild myn-
\ndighet eller styrelse, som skulle ha till uppgift att uteslutande
\nhandhafva de \u00e4renden, hvilka tillf\u00f6ljd af unionen blifvit f\u00f6r
\ndessa stater gemensamma; utan fallet \u00e4r h\u00e4r, att den h\u00f6gsta makt,
\nsom ytterst afg\u00f6r de gemensamma fr\u00e5gorna, tillika \u00e4r den
\nh\u00f6gsta afg\u00f6rande makten inom enhvars af de f\u00f6renade staterna
\nseparata inre sfer.
1o) omfattar statsf\u00f6rbund eller konfederationer
\nExempel Amerik.Amerika, Schweiz,
\nTyskland.
\nI Amerika denna
\nform ganska allmallm\u00e4n.tillagt
2o) statsunioner.
\nDe f\u00f6rra kunna h\u00e4r lemnas \u00e5sido; likas\u00e5 huruvida det \u00e4r
\nmotiveradt att skilja mellan statsf\u00f6rbund och f\u00f6rbundsstat, \u2013 en
\nfr\u00e5ga som mycket sysselsatt vetenskapen. Ty Finlands f\u00f6rh\u00e5llande
\ntill Ryssland kan i intet fall hit h\u00e4nf\u00f6ras, eftersom ingen s\u00e5dan
\nf\u00f6rbundsstyrelse. Dessa l\u00e4ra i allm\u00e4nhet, icke v\u00e4l utbildade.tillagt i marginalen
Det torde tvertom tydligen framg\u00e5 att denna f\u00f6rening \u00e4r
\naf andra gruppen, en statsunion.
Dessa delats i personal-flyttad text och realflyttad textunioner.
\n1) Personalunion: n\u00e4r 2 sjelst\u00e4ndiga monark. stater \u00e4r f\u00f6re-
\nnad understruket tillf\u00f6ljd af en tillf\u00e4llig \u00f6fverensst\u00e4mmande mellan
\nsuccessionslagarna i 2 sjelfst.sj\u00e4lvst\u00e4ndiga monark.monarkiska stater, samma person
\ninnehar thronen i dem begge. S\u00e5snart denna tillf\u00e4lliga \u00f6fverens-
\nst\u00e4mmelse upph\u00f6r och thronf\u00f6ljden \u00f6fverg\u00e5r efter afvikande best\u00e4m-
\nning, upph\u00f6r hela f\u00f6reningen. T.\u00a0ex. om i det ena landet qvinna kan, men icke i det andra bli regent.tillagt i marginalen \u2013 R\u00e4ttsligen \u00e4r detta allsicke
\nn\u00e5gon statsunion. Motiveras med afseende \u00e5 representations
\nsystemet, och huru det kan st\u00e4lla sig i absoluta stater.
Exempel: Hannover och England 1720\u20131837 (tillagt\u2013 Luxemburg
\nmed Nederl\u00e4nderas konung)tillagt.
2o) Realunion, n\u00e4r regent i ena staten alltid m\u00e5ste
\nvara regent i den andra, successionsordningslagen s\u00e5ledes gemensam f\u00f6rstrukettillagt ovillkorligt vara
\ngemensamstruket f\u00f6r b\u00e5da staterna, s\u00e5 att f\u00f6rh\u00e5llandet af gemen-
\nsam regent permanent. Detta af den ingripande betydelse
\nf\u00f6r hvardera stater, att verkligen en statsunion.
Kritik
\nh\u00e4raf, real vilseledande \u2013 det
\nr\u00e4tta dynastisk
\nstatsunion eller
\ndyn.dynastisk federativ
\nstatsunion.
\nehuru termen val-
\nunion den vanligare.tillagt i marginalen
Bland nu best\u00e5ende \u00d6sterrike-Ungern, Sverige-Norge
\nde f\u00f6rn\u00e4msta, mest utbildade.
1o) Nuvarande organis.organisationen af \u00d6sterrikes och Ungerns f\u00f6rening icke
\n|24|\n\u00e4ldre \u00e4n 1867, (efter m\u00e5nga vexlingar hvarunder dels ett
\nl\u00f6sare f\u00f6rh\u00e5llf\u00f6rh\u00e5llande, dels f\u00f6rtrogetsv\u00e5rtytt (Cisleithanien, Transleithanien)
Nu tvenne skildastruket sjelfst\u00e4ndiga monarkier (statskom-
\nplexer). Gemensam dynasti huset Habsburg.
Gemensamma \u00e4renden Utrikes\u00e4renden, inclusive
\ndiplomat och handels representation.
Arm\u00e9n och flottan, (dock icke lika v\u00e4rnpligtslag eller milit\u00e4rekonomi). F\u00f6r dessas handhafvande en gemensam minister (halfstatsminister).tillagt
\nDe dertill n\u00f6diga finans\u00e4rendena. Dessutom behandlas tull, handeln, industri, mynt, efter lika grunder, om ock ej gemensamt.strukettillagt (S\u00e5ledes 3 gemen-
\nsamma ministrar, utrikes, \u2013 finans och krigs).
Representation f\u00f6r de gemensamma \u00e4rendena:
\nDelegationerna, hvardera 60 medlem.medlemmar 20 valtillagtda af
\n\u00f6fre 40 af nedre kammarn (f\u00f6rut 10 och 20 suppleanter).
\nF\u00f6r hvarje \u00e5r v\u00e4ljas \u00e5nyo. Sammantr\u00e4da hvart \u00e5r,
\nKejsaren och de [...]ol\u00e4slig/saknad text. Deliberera skildt. Bli
\nde ej ense, h\u00e5llas gemensam session.
Dessutom fastst\u00e4ldt att f\u00f6ljande \u00e4renden skola afg\u00f6ras
\nefter gemensamma principer: Handels- och tull\u00e4ren-
\nden; \u2013 om de indirekta skatter som verka p\u00e5 industrien.
Myntsystemet och r\u00e4ntelagstiftning.
\nRelgementen f\u00f6r jernv\u00e4gar som ber\u00f6r hvardera
\nstaten. Uppr\u00e4ttandet af f\u00f6rsvarsanstalter.
Beloppet af hvardera statens bidrag till gemen-
\nsamma utgifter afg\u00f6ras genom skild konvention.
S\u00e5ledes ganska n\u00e4ra f\u00f6rening. \u2013 Kan kallas
\nfederativ statsunion.
(Inom Ungerska monarkin intar \u00e5ter Kroatien
\nst\u00e4llningen af en unerad stat).
Sverige-Norge. Kieltraktaten 14 Janjanuari 1814 i 4de
\nart.artikeln H.\u00a0M.\u00a0Kon.Hans Majest\u00e4t Konungen af Danmark afstruket etc.etcetera se Ryd\u00e9n
\np.sidan 32. Men detta blef icke normen f\u00f6r Norges
\nf\u00f6rening med Sverige. Det var en dansk provins, men
\ndet blef icke en svensk. \u2013 Norge tog saken sjelft om-
\nhanda. \u00d6fvergifvet af Danmark ville det dock icke
\nl\u00e5ta af svenska kungen bero i hvad st\u00e4llning det skulle
\nkomma. Riksf\u00f6rsamlingen p\u00e5 Eidsvold. St\u00e5th\u00e5llare
\nprins Christian Fredrik. Denne valdes till konung
\noch konstitution antogs. \u2013 Svenskarna s\u00e5ledes krig
\nf\u00f6r att genomdrifva Kielertraktaten. \u2013 Konventionen
\ni Moss ett prelimin\u00e4rt f\u00f6rdrag. \u2013 Underhandlingen
\n4 Nov.november 1814 valde stortinget Carl XIII till Norges
\nkonung. Valet lika tvunget som i Borg\u00e5.tillagt i marginalen Han antog grundlagen, gaf ed och emottog ed.
\nF\u00f6rbeh\u00e5ll om svenska riksdagens godk\u00e4nnande.
Svenska riksdagen sammantr\u00e4dde 27 Febr.februari 1815. Dess
\ngodk\u00e4nnande af f\u00f6reningen p\u00e5 grundvalen af att Norge en
\nsjelfst\u00e4ndig stat. Riksakten 31 Juli och 6 Aug.augusti 1815tillagt, Ryd\u00e9n p.sidan 276 ff.och f\u00f6ljande sidor
\n(uppl\u00e4s de prickade st\u00e4llena). \u2013 Norska statsr\u00e5d.
\nSveriges utrikesminister. Sammansatt statsr\u00e5d
\np.sidan 359. (Interimsregering). \u2013 Uppl\u00e4s skildt
\np.sidan 282. men f\u00f6re 281 f.och f\u00f6ljande sida
Svensk st\u00e5th\u00e5llare
\nehuru numera
\nafskaffad.tillagt i marginalen
Likheten
\nmellan st\u00e5th\u00e5llare
\noch GG.Generalguvern\u00f6r \u2013 Norska
\nGrundl.Grundlagen medger att
\nst\u00e5th.st\u00e5th\u00e5llaren norrman
\neller svensk.
\nP\u00e5 senare tid dock
\ningen st\u00e5th\u00e5llare
\nutn\u00e4mnd.tillagt i marginalen
Detta somtillagt en ren (konstitutionelt)struket dynastisk
\nstatsunion. Derjemte konstitutionel, emedan
\nkonungen \u00e4fven i unionsfr\u00e5gor m\u00e5ste h\u00f6ra statsr\u00e5d.
\nBlicka vi p\u00e5 dessa olika slag af f\u00f6reningar, finna
\nvi Finlands analog med Sverigestruket Norges till Sverige.
Uppl\u00e4sa Europeesersv\u00e5rtytt: \u2013 Brachells, M. Bloch.tillagt
\nSlutligen r\u00e4tt \u00e4r ett, makt ett annat.
\nAtt Finlands makt f\u00f6rsvinnande obetydlig emot
\nRysslands g\u00f6r icke det derf\u00f6re subordinerad.
\nR\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llandet del af koordinering. An-
\ngif de folkr\u00e4ttsliga principerna. Exempel om
\nsm\u00e5stater n\u00e4mdessv\u00e5rtytt.
Statsassociationers betydelse i allm\u00e4nhet.
\nMinskar antalet af folkr\u00e4ttsliga kontrahenter
\noch derf\u00f6re konflikter. Statsgrupper permanenta
\ni st.\u00a0f.st\u00e4llet f\u00f6r tillf\u00e4lliga allianser.
\nHuru stor
\nlikhet i grund
\nmenas med
\nutvecklar sig.sv\u00e5rtytttillagt i marginalen
Nu om f\u00f6reningars f\u00f6ljder: Detta b\u00e4st
\nn\u00e4mna vid framst\u00e4llning af Finlands Storfurstes
\nprerogativer.
Hvilken den r\u00e4tta unionspolitiken, f\u00f6r
\nregent, f\u00f6r folketsv\u00e5rtytt. Kan bli [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nfordra mycket varsamhet!
\nM\u00e5ste vara
\nl\u00f6s, f\u00f6r att
\nvara fast.sv\u00e5rtytttillagt i marginalen
Hopp att statsmedvetandet kunde sl\u00e5
\ndjupa r\u00f6tter.tillagt i marginalen
Efter det ig\u00e5r konstaterat, att Finlands f\u00f6ren.f\u00f6rening med Ryssland
\n\u00e4r en statsunion af det slag, som vanligen ben\u00e4mnas realunion, och
\ni sina grunddrag n\u00e4rmast liknar Norges f\u00f6ren.f\u00f6rening med Sverige. Att Polen med g\u00f6r ej f\u00f6rbund. Polens union med Ryssland var en sak f\u00f6r sig, Finland en annan.tillagt \u00e5terst\u00e5r att
\nupptagastruket framh\u00e5lla de v\u00e4sendtligaste af de karaktersdrag som tillh\u00f6ra
\ndennastruket en s\u00e5dan statsunion, af de r\u00e4ttsliga p\u00e5f\u00f6ljder, som denna
\ninneb\u00e4r.
1o) Unionen mellan \u00d6sterrike och Ungern betecknas genom kollektivnam-
\nnet: \u00d6sterr.-Ung.\u00d6sterrikisk-Ungerska monarkin. \u2013 Sv.Sverige och N.Norge heta de f\u00f6renade
\nkonungarikena Sv.Sverige och N.Norge (les royaumes unis). \u2013 Finlands
\nunion med Ryssland finnes icke genom n\u00e5got specifikt, folk-
\nr\u00e4ttsligen bindande kollektivnamn angifven. \u2013 Man har gjort
\nskilnad emellan ryska riket och kejsared.kejsard\u00f6met \u2013 Af det f\u00f6rra \u00e4ro delarna
\nKejs.Kejsard\u00f6met \u2013 Polen och Finland; det senare namnet skulle icke f\u00e5 inbe-
\ngripa Polen och Finland. Men denna skilnad, ehuru mycket
\nmotiverad, \u00e4r icke i verkligheten genomf\u00f6rd. L\u2019empire och
\ndetstruket eng.engelska empire beteckna b\u00e5de kejsared\u00f6me och rike. I di-
\nplomatiska spr\u00e5ket s\u00e5ledes skulle denna i svenska l\u00e4mpliga
\ndistinktion, hvilken ock allt sk\u00e4l fr.fr\u00e5n finsk sida vidh\u00e5lla, icke
\nvara fullt tydlig. Vanligen heta det i traktater: \u201dl\u2019Empereur
\nde toutes les Russies\u201d. I m\u00e5nga af dem har i skild artikel
\ninf\u00f6rts: denna traktats best\u00e4m.best\u00e4mmelser utstr\u00e4ckas \u00e4fven p\u00e5 konunga-
\nriket Polen och Storf.Storfurstend\u00f6met Finland, i en del med till\u00e4gget ss.s\u00e5som varande
\nintegrer.integrerade delar af Kejs.Kejsard\u00f6met Ryssland, \u2013 eller af Ryska riket, de
\nl\u2019empire de Russie. \u2013 Det franska: \u201dtoutes les
\nRussies\u201d torde tillsvidare f\u00e5 betraktas ss.s\u00e5som det internationellatillagt kollek-
\ntiva namnet p\u00e5 de itillagt unionen inbegripna stater. Och n\u00e5gon
\n|28|\nverklig obillighet ligger ej deri, att det \u00e4r f\u00f6rtillagt den m\u00e4ktigaste och st\u00f6rsta
\naf de tre staterna namnet p\u00e5 unionen tages. Visserligen
\nhar detta Finlands quasi anonymimitet i de europeiska
\nr\u00e5dslagen bidragit till \u00e5sigternasv\u00e5rtytt om v\u00e5r provinsiella
\nst\u00e4llning, \u2013 liksom slik okunnighet icke skingrats genom
\ns\u00e5dan presentation som Norges. Men p\u00e5 r\u00e4ttsfr\u00e5gan har
\ndetta ingen verkan.
2o) Det \u00e4r n\u00e4ml.n\u00e4mligen, enl.enligt folkr\u00e4ttsligt g\u00e4llande grundsats,
\nicke beroende af andra makters erk\u00e4nnande, huruvida
\nen stat m\u00e5 vara en sjelfst\u00e4ndig stat eller icke blott den f\u00f6r \u00f6frigt har en suver\u00e4n existenstillagt. Och h\u00e4r g\u00e4llde
\ndet fr\u00e5n b\u00f6rjan icke p\u00e5 Finland att vilja gentemot utlandet f\u00e5
\nupptr\u00e4da s\u00e5som en skildt fr.fr\u00e5n Ryssland opererande politisk indi-
\nvidualitet. Men dermed har sjelfst\u00e4ndigheten intet intr\u00e5ng lidit.
\nOch som det jemv\u00e4l \u00e4r en folkr\u00e4ttslig grundsats, att alla
\nstater r\u00e4ttsligt jemlika utan afseende \u00e5 olika makttillagt, s\u00e5 m\u00e5ste vid en statsunion denna
\ngrundsats jemv\u00e4l g\u00e4lla i s\u00e5 m\u00e5tta att tvenne unerade
\nstater r\u00e4ttsligen st\u00e5 i ett koordineradt, i ett jemlikhetsf\u00f6r-
\nh\u00e5llande, \u2013 icke s\u00e5 att den mindre vore subordinerad under
\nden st\u00f6rre. Denna jemlikhet, koordinering, framtr\u00e4der evi-
\ndent just deri, att denstruket entillagt monark och att han om\u00f6jligen kan
\ni sin ena egenskap vara herrestruket suver\u00e4ntillagt \u00f6fver sig sjelf i den andra
\negenskapen.
Det h\u00f6r allts\u00e5 till karakteren af Finl.Finlands f\u00f6rening med
\nRyssland, att st\u00e5 till Kejsared\u00f6met i ett koordineradt,struket jem-struket
\nf\u00f6rh\u00e5llande, p\u00e5 grund af den r\u00e4ttsliga jemlikhet som till-
\nkomma alla stater. Och det \u00e4r en r\u00e4ttslig konseqvens
\nh\u00e4raf att \u00f6msesidigt iakttagande af hvardera staternas
\nr\u00e4ttigheter oeftergifligt. pligt.
3. Detta i fr\u00e5gan om r\u00e4ttsst\u00e5ndpunkten, \u2013 annan kan
\nuppfattningen vara vid fr\u00e5ga om makt, om olikheter i poli-
\ntisk betydelse. Men man f\u00e5r icke l\u00e5ta sin r\u00e4ttsliga uppfattning
\nderaf f\u00f6rvillas. Olikheter i makt m\u00f6ta vi \u00f6fverallt, \u2013 och
\nhuru talrika \u00e4ro icke hist.historiska bevisen derp\u00e5 att st\u00f6rre stat dominerar
\nen riks-unerad mindre stats hela politik. Detta \u00e4r analogt med de
\nst\u00f6rre f\u00f6rm\u00f6genheternas inflytande i privatlifvet. Om rike kommerser\u00e5det
\nX: f\u00f6r n\u00e5gon gemensam aff\u00e4r \u00e4r i bolag med fattigetillagt kr\u00e4mare Y., s\u00e5 kan
\ndet visst synas som finge Y ofta lof att utan mots\u00e4gelser foga sig efter
\nXs \u00f6nskan. Menstruket Detta kan f\u00f6restafvassv\u00e5rtytt Y vare sig af on\u00f6dig und-
\nfallenhet eller af verklig klokhet. Men g\u00e4ller det att r\u00e4ttsligen
\nutreda deras inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llande, s\u00e5 \u00e4r kontraktet f\u00f6r dem
\nb\u00e5da lika bindande. De \u00e4ro hvardera sjelfst\u00e4ndiga kontrahenter
\noch lika inf\u00f6r lagen, hvad kontraktuppfyllelsen vidkommer, lika
\ni allm\u00e4nhet i fr\u00e5ga om lagliga individerstillagt r\u00e4ttigheter. \u2013 Likas\u00e5 mellan stater. Utf\u00f6res.
4. Och detta leder mig den politiska sidan af saken, p\u00e5 den unions
\npolitik, som f\u00f6r Finland m\u00e5nde vara riktigast. Det kan icke ne-
\nkas att en mindre stats f\u00f6rening med en stormakt alltid m\u00e5ste medf\u00f6ra
\nvanskligheter, specielt hvad ang\u00e5r den f\u00f6rras statliga sjelfst\u00e4ndighet, upp-
\nr\u00e4tth\u00e5llandet af nationalandan, af medvetande om individuell
\npolitisk tillvaro och uppb\u00e4randet af en s\u00e5dan. Skall ej den anspr\u00e5ks-
\nl\u00f6sa roll, som f\u00f6rh\u00e5llanden n\u00f6dv\u00e4ndigtvis anvisa den mindre staten
\njemf\u00f6rd med den m\u00e4ktige medpart v\u00e4rka f\u00f6rlamande p\u00e5 nation sjelfmedvetnationella sj\u00e4lvmedvetenhetentillagt, \u2013 slutligen med-
\nf\u00f6ra b\u00f6jelse f\u00f6r assimilation med stormakten, f\u00f6r att kunna proprio
\njure deltaga i dess triumfer och storverk?
Detta vore skef unionspolitik, falsk \u00e4relystnad. Det \u00e4r en uppen-
\nbar sak, att endast stora stater kunna i krigspolitiken, och i inter-
\n|30|\nnationell maktinflytande spela en stor rol. De sm\u00e5, vare sig
\nunerade eller icke, m\u00e5ste afh\u00e5lla sig fr\u00e5n saker som bli f\u00f6r dyra. \u2013 Men
\ns\u00e5 mycket [...]ol\u00e4slig/saknad text ifrigare b\u00f6ra de str\u00e4fva f\u00f6r inre frstruket utveckling, \u2013 den
\naf hvilken dock i l\u00e4ngden, v\u00e4l och ve mest bero. Ett m\u00e5nsidigt
\nkulturarbete, sunda frisinnade institutioner, s\u00e4ker r\u00e4ttsordning
\nse der f\u00f6ruts\u00e4ttnf\u00f6ruts\u00e4ttningar som icke k\u00f6pas genom gl\u00e4nsande utrikespolitik.
\nMen f\u00f6rdelar v\u00e4l v\u00e4rda att af hvarje nation efterstr\u00e4fvas, och att
\nutg\u00f6ra dess politiska program. Det vore l\u00f6jligt af finska politici
\natt beklaga sig der\u00f6fver, att Finland icke n\u00e5got inflytande p\u00e5 ryska
\nrikets utrikespolitik, ty ett s\u00e5dant anspr\u00e5k skulle f\u00f6ruts\u00e4tta mot-
\nsvarande uppoffringar. Men icke blottstruket l\u00f6jligtstruket utan rentaftillagt f\u00f6rd\u00f6mlig vore
\nen politisk riktning, f\u00f6r hvilken det noggranna bevarandet af v\u00e5ra
\nseparata institutioner blefve likgiltigt. \u2013 Program V\u00e5r egen
\ninre r\u00e4ttsordnings utveckling jemte det osvikliga bevarandet
\naf v\u00e5ra grundlagar och p\u00e5 dem grundade statliga sjelfst\u00e4ndighet,
\njemte loyalt iakttagande af f\u00f6reningsstruketunionstillagtf\u00f6rh\u00e5llandet. Det vore
\noklok ja d\u00e5lig politik att p\u00e5yrka det monarken \u00f6fver de f\u00f6renade
\nstaterna skulle i hvarje nu n\u00e4r ngtn\u00e5got den mindre statens intresse
\nborde befordras, g\u00f6ra detta utan all h\u00e4nsyn dertill om hans
\nstora stats politik f:tillf.f\u00f6r tillf\u00e4llet s\u00e5dant medger eller kan taga
\nskada. Men om s\u00e5lunda t\u00e5lamod h\u00f6r till sund politik i
\nen mindre stat som med en st\u00f6rre f\u00f6renad, \u2013 s\u00e5 inneb\u00e4r
\nt\u00e5lamodet dock ingalunda att veklig resignation eller ett
\nklenmodigt \u00f6fvergifvande af det reformprogram som mogen
\n\u00f6fvertygelse dikterat. \u2013 Jag har anf\u00f6rt Hstruket i fr\u00e5ga om 2kammare
\nsystemet Mills yttrande angdeang\u00e5ende jemkning och hofsamhet. \u2013 Ett
\ns\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llande som Finlands unionella \u00e4r, om n\u00e5got, i behof
\naf att v\u00e5r politici veta f\u00f6rena hofsamhet och fasthet. Och icke blott
\nv\u00e5ra ledare. Alla som r\u00f6ra sig i det offentliga lifvet. Ty olikhet i kultur anspr\u00e5k \u00e4r
\nanledning till obekantskap med f\u00f6rh\u00e5llandena h\u00e4r. Obekantskap alstrar misstroende. Och dettasv\u00e5rtytt l\u00e4tt en
\npolitik, hvars konseqvenser kunna skada.
Framst\u00e4llde senast grunddragen af den successionsordning, som
\ntillf\u00f6ljd af Finlands f\u00f6rening med Ryssland \u00e4r sedan 1809 h\u00e4r g\u00e4llande
\ni st. f.st\u00e4llet f\u00f6r den i \u00a7 3 af R\u00a0F.Regeringsformen omf\u00f6rm\u00e4lda. SsS\u00e5som sjelffallen f\u00f6ljd af f\u00f6reningen
\noch de intr\u00e4dda nya f\u00f6rhldnf\u00f6rh\u00e5llandena vill i sammanhang h\u00e4rmed p\u00e5peka
\nhuruledes vi ega att i alla g\u00e4llande \u00a7\u00a7 af grundlagarna anse
\nordet konung utbytt mot StfursteStorfurste eller g\u00e4lla StfurstenStorfursten. \u2013 I L.\u00a0O.Lantdagsordningen 1869
\nhar ben\u00e4mningen Kejsaren och StorfrenStorfursten konseqvent vidh\u00e5llits. F\u00f6r \u00f6frigt
\nofficiela termen H.\u00a0K.\u00a0Mt.Hans Kejserliga Majest\u00e4t
Den \u00f6fverv\u00e4gande anpart af statsmakten, som v\u00e5ra grund-
\nlagar tillkommer monarken, finns uttryckt i R.\u00a0F.Regeringsformens \u00a7 2 der
\ndet heterstruket enligt hvilkentillagt att Kongenstruket hantillagt eger styra sitt Rike, som Sveriges Lag s\u00e4ger,
\nhan och ingen annan: [...]ol\u00e4slig/saknad text struket. Regeringsmakten till-
\nkommer s\u00e5ledes honom exklusivt, han innehar h\u00f6gsta led-
\nningen af statens institutioner och verksamhet; hvarken
\nfolkets representanter eller ngnn\u00e5gon minister institution delar derom
\nmakt med honom. \u00c4fven de h\u00f6gsta embetsm\u00e4n blott hans organer.tillagt \u2013 Men om hans st\u00e4llning s\u00e5tillvida analog
\nmed oinskr\u00e4nkt monarks, s\u00e5 likv\u00e4l icke oinskr\u00e4nkt. Han har
\nenl.enligt slutet i 2 \u00a7 att styra efter K.\u00a0B.Kungabalken L.\u00a0L.Landslagen och denna R.\u00a0F.Regeringsform jemte det samma \u00a7 fram-
\nh\u00e5lla r\u00e4ttvisa ss.s\u00e5som regel och lagens skydd s\u00e5som hvarjestruket enhvars r\u00e4ttighet.tillagt Och vidare
\nstadgar 5 \u00a7: \u201dKngnKonungen \u00e4ger styra och r\u00e5da, frelsa och beskydda
\nBorgom och Landom och allom Sin och Kronones R\u00e4tt, som
\nLag och thenna R.\u00a0F.Regeringsform s\u00e4ger\u201d. S\u00e5ledes \u00e4r redan i dessa
\nallm\u00e4nna \u00a7\u00a7 arbitr\u00e4r styrka f\u00f6rbjuden. \u2013 Icke en obegr\u00e4n-
\nsad och godtycklig, utan begr\u00e4nsad, vid lag bunden makt till-
\nkomma Fnlds stfrsteFinlands storfurste. FnldFinland storfurstruket en konstitutionel monarki.
\nK. StorfrstnKejsaren Storfursten \u00e4r till sin person okr\u00e4nkbar. Detta ligger i
\ndet vid titeln beggndebegagnade uttrycket med Guds n\u00e5de. \u2013 Ss.S\u00e5som an-
\nf\u00f6rt i tidigare f\u00f6rel\u00e4sn.f\u00f6rel\u00e4sningar ha nyare konstit.konstitutioner vanl.vanligen stadgat detta ut-
\ntryckligen om regentens person, jemte det en del t.\u00a0ex.struket jemv\u00e4l f\u00f6rklara
\n|32|\nhans gerningar vara mot allt \u00e5tal fredade. \u2013 Detta ligger i den
\nkonstit:konstitutionella monarkins id\u00e9 likav\u00e4l som i den oinskr\u00e4nkta. Det
\ninnefattar att honom tillkommer obetingad yttre v\u00f6rdnad, utan
\nafseende p\u00e5 hans personl.personliga egenskaper. \u2013 Derf\u00f6re \u00e4ro ock sm\u00e4delse
\noch hvarjetillagt f\u00f6rn\u00e4rmelse emot honom, liksom ock f\u00f6rbrytelser inom RgtnsRegentens
\nborg belagda med h\u00f6gre straff. M.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalken 4:\u00a01 och 5:\u00a01. JfrJ\u00e4mf\u00f6r 8:\u00a01 och
\n11:\u00a01. H\u00e4rvid dock att obs.observera K.\u00a0B.Kungligt brev 25 Sept.september 1777. \u2013 Af det an-
\nf\u00f6rda f\u00f6ljer, liksom det ock af 16 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen kan slutas, att
\nmonarken icke kan dragas till ansvar inf\u00f6r n\u00e5gon jordisk dom-
\nstol f\u00f6r sina geringar, \u00e4fven om de vore lagstridiga.
Men ville man af den Majest\u00e4tet tillkomde helgd
\noch v\u00f6rdnad draga slutsatsen att ingen granskning eller kritik af
\nregeringshandl.regeringshandling finge ega rum, vore detta dock skeftstruket f\u00f6r l\u00e5ngttillagt. Mot
\nhans person f\u00e5r icke riktas tadel. Men en fr\u00e5n all sm\u00e4delse, fr\u00e5n
\nalla personliga angrepp fridsfridsamt hofsamttillagt klander af reger.regeringens \u00e5tg\u00e4rder kan icke
\nanses i v\u00e5ra lagar f\u00f6rbjudet. Skulle ansvariga r\u00e5dgifvare, ansvarig
\nminister h\u00e4r finnas, vore det klart att bakom hvarje reg.handlingregeringshandling
\nstode en minister hvilken icke vore upph\u00f6jd \u00e4fven \u00f6fver personlig
\nkritik. Men \u00e4fven der s\u00e5 icke fallet, b\u00f6r sak kunna
\nskiljas fr\u00e5n person. \u2013 Man torde velat \u00e5beropa R.\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken
\n28:\u00a01 om tadel af kngskonungs dom, men detta ngtn\u00e5got helt annat.
\nKlandras dom, s\u00e5 m\u00e5ste vara f\u00f6r or\u00e4ttvisa, s\u00e5l.s\u00e5ledes [...]ol\u00e4slig/saknad text ytterst ned-
\ns\u00e4ttande. Dessutom h\u00f6gsta dom respekteras, om ej lagskipande
\nmaktens anseende skall lida. Bestyrkas af R.\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5gnsbalken 30:\u00a020.tillagt i marginalen \u2013 Reger. handl.Regeringshandlingar, administr.administrativa \u00e5tg\u00e4rder
\nhelt annat. Icke fr\u00e5ga om r\u00e4ttvisa eller or\u00e4ttvisa, \u2013 utan om
\nklokhet, l\u00e4mplighet o.\u00a0dyl.och dylikt \u2013 Tryckfr. f\u00f6rordn.Tryckfrihetsf\u00f6rordningen 18 Juli 1865
\nrefererade till 5:\u00a01 M.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalken Likas\u00e5 nu g\u00e4llande 31 Majtillagt 1867 \u00e5rs
\npressf\u00f6rordning; af hvarsstruket den anf\u00f6r itillagt \u00a7 31 framg\u00e5r att hafvarestruket ett lasteligt eller vanv\u00f6rdeligttillagt
\n|33|\nyttrande om Kejsaren, Kejsarinnan, Thronf\u00f6ljaren eller annan
\nkritik af regerings\u00e5tg\u00e4rder icke kan vara f\u00f6rbjuden ellerstruket
\nmedlem af det kejserliga huset: samt
\nstraffbar, eftersom der s\u00e4gasstruket vr\u00e4ngd eller skef fram-
\nst\u00e4llning, f\u00f6rtydning eller ol\u00e4mpligen framst\u00e4ldt klander
\naf Styrelsemyndigheternas i landet \u00e5tg\u00e4rder, eller afsigterna
\nmed desamma \u00e4r s\u00e5dana pressf\u00f6rbrytelser f\u00f6r hvilka
\nutgifvandet m\u00e5 af ombudsman inst\u00e4llas. \u2013 S\u00e5ledes b\u00f6r en
\nkritik af regerings\u00e5tg\u00e4rder, hvilka hvarken sm\u00e4dar
\nregenten eller annars \u00e4r vr\u00e5ng, hvarken kunna
\nanses f\u00f6rbjuden eller straffbar, eftersom principen
\naf regentens inviolabilitet dergenom icke laisv\u00e5rtyttderas.
Jemte f\u00f6rklaring att Kungen eger ensam styra fanns
\ndock i 4 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen stadgadt om Riksr\u00e5det (Palm\u00e9n p.sidan 4)
\nreferens om 1602 \u00e5rs beslut. \u2013 Visa 6 \u00a7, att R\u00e5det s\u00e5som
\nenh\u00e4lligt i utrikesfr\u00e5gor, skulle dess mening g\u00e4lla. \u2013 Men
\ngenom F.\u00a0o\u00a0S.aktenF\u00f6renings- och S\u00e4kerhetsakten 1789 \u2013 denna Gustaf IIIs nya revolution
\nbragtes r\u00e5dsinst.r\u00e5dsinstitutionen p\u00e5 fall. Se mommoment 2 (p.sidan 100). \u2013 Dun-
\nkelhet, d\u00e5 h\u00e4r tillika om h\u00f6gsta Domstolen. En afdln.avdelning
\naf R\u00e5det hade beredt \u00e4renden till kongens h\u00f6gsta
\ndomsr\u00e4tts ut\u00f6fvande, och visst antal ledam\u00f6ter varit
\ndertill f\u00f6rordnade n\u00e4ml.n\u00e4mligen 7 enligt 8 \u00a7 R.\u00a0FRegeringsformen.tillagt Detta \u00e4r f\u00f6rklar.f\u00f6rklaringen \u2013 F\u00f6rordnande om
\nH\u00f6sta domstolen 15 Maj 1789 \u2013 12 lagkunniga ledam\u00f6ter
\nh\u00e4lften fr\u00e4lse, h\u00e4lften ofr\u00e4lse, hvaraf 8 p\u00e5 en g\u00e5ng
\ntjenstg\u00f6ra. Samma uppdrag som Justiti\u00e6 revisionen
\nenl.enligt R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 8. \u2013 Menstruket F\u00f6r administrativa \u00e4renden in-
\nr\u00e4ttades af kungen en s.\u00a0k. rikets allm.allm\u00e4nna \u00e4rendens
\nberedning. Ledam\u00f6ter tillf\u00f6rordnade, beh\u00f6llo sina
\n\u00f6friga sysslor. Beslutander\u00e4tt blott n\u00e4r kungen\n|34|\nvar bortrest. Gustaf III arrangerade detta ss.s\u00e5som en helt och
\nh\u00e5llet af honom beroende sak (st\u00f6dd p\u00e5 1a mommomentet sista
\nstycket i F.\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och S\u00e4kerhetsakten F\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r beredningars verk-
\nsamhet vore alla de m\u00e5l och \u00e4renden som fr\u00e5n Kgl.Kungliga
\nexpeditionen i ekonomiska \u00e4renden, som kammar,
\nhandels- och finans expeditionen blifvit i r\u00e5d-
\nkammare vanligen f\u00f6redragna, och jemv\u00e4l s\u00e5dana
\npreste- och ecklesiastik m\u00e5l, i hvilka en prestman
\nallena eger r\u00e4tt och st\u00e4mma samt f\u00f6redragningsr\u00e4tt.
\nAllm.Allm\u00e4n f\u00f6rfattning om beredning icke publicerade.
\nAfg\u00f6randet skedde dels i kabinettet, dels i konseljen.
\nSedermera f\u00f6redragande statssekreterare.
S\u00e5dant var f\u00f6rh\u00e5llandet vid Finlands skiljs-
\nmessa fr.fr\u00e5n Sverige. Att enbart mutatis mutandis bibe-
\nh\u00e5lla lika, var uppenbart om\u00f6jligt. Ocks\u00e5 blef detta
\nf\u00f6rhdef\u00f6rh\u00e5llande tidigt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r uppm\u00e4rksamhet. Till Borg\u00e5struket
\nEn af de propositioner som Kejs.Kejsar Alex. afl\u00e4t till Borg\u00e5
\nlandtdag g\u00e4llde detta \u00e4mne. F\u00f6rst blott ss.s\u00e5som en anm\u00e4lan.
\n\u201dDe flera embetsmanna f\u00f6rvaltningar, som finnas
\nf\u00f6rdelta p\u00e5 Finlands \u00e5tskilliga landskaper, krafdesv\u00e5rtytt en
\nf\u00f6reningspunkt, der alla till allm\u00e4nna styrelsen h\u00f6rande
\nm\u00e5l borde liksom sammanst\u00e4lnsammanst\u00e4llning, f\u00f6r att blifva skickligensv\u00e5rtytt
\nafgjorda\u201d etcetcetera. Calonius gjorde f\u00f6rslaget till Reger. konseljRegeringskonselj som efter
\nomarbetning i en komit\u00e9 f\u00f6relades 14 Juli 1809. Calonii f\u00f6rslagstruket
\nJustitie departement.strukettillagt i marginalen Innerligensv\u00e5rtytt
\ngrundlig diskussion i Adeln. \u00d6friga k\u00e4nner ickesv\u00e5rtytt. St\u00e4n-
\ndernas yttrande blef icke utan afseende. Vill dock ej
\nuppeh\u00e5lla mig vid en detaljerad jemf\u00f6relse. H\u00e4nvisa till
\n|35|\nCalonii sv.sv\u00e5rtyttsvenska arbete, och jemf\u00f6res med f\u00f6rslaget och nu g\u00e4llandestruket det som bleftillagt.
Erk\u00e4nnas m\u00e5ste, att denna organisation varit
\nett verk af stor politisk klokhet, och att, jemf\u00f6rdt med
\nf\u00f6rhlldetf\u00f6rh\u00e5llandet efter 1789, ett verkligt framsteg i ordning och reda.
Reglem.Reglementet af 18 Aug.augusti 1809. \u2013 Kung\u00f6relse om namnet
\nSenat 21 Febr.februari 1816.
Regentens
\nfr\u00e5nvaro fr\u00e5n
\nlandet m\u00e5ste
\ntagas i betraktande.tillagt i marginalen
Grunddragen: Senaten ett r\u00e5d, en r\u00e5dgifvande myn-
\ndighet i hvad ang\u00e5r alla de \u00e4renden som skolastruket \u00e4ro f\u00f6rbetillagt-
\nafg\u00f6rastruketh\u00e5llna H.\u00a0MtsHans Majest\u00e4ts eget afg\u00f6rande; men en beslutande
\nregerings och f\u00f6rvaltningsmyndighet f\u00f6r alla \u00f6friga \u00e4renden,
\njemte det inom sig sluter h\u00f6gsta domsolen.
Lemna vi en f\u00f6rutsv\u00e5rtytt d\u00f6mande makten \u00e5 sido, finna
\nvi att regenten dels personligen, dels genom Senaten
\nut\u00f6fvar sin regeringsmakt i Finland. Hvad Senaten
\nsjelfst\u00e4ndigt afg\u00f6r sker n\u00e4ml.n\u00e4mligen st\u00e4dse blott i H\u00a0MtsHans Majest\u00e4ts
\neget namn. [...]ol\u00e4slig/saknad text Referera ppsidor 244, 245.tillagt
Calonii f\u00f6rslag
\nJustitie depdepartement. Ekonomie
\noch Politii departdepartement 4 medl.medlemmar
\ndelaktdelatiga. Kansli expd.expedition
\nGeneral guv.guvern\u00f6rens kontor,
\nMilitie kontor, finans
\noch Statsverkskontor
\nsamt Revisionskonrkontor.tillagt i marginalen
Organisationen var: Justitie Departement och
\n[...]ol\u00e4slig/saknad text Departementet f\u00f6r allm\u00e4nna hush\u00e5llningen,
\n14 ledam\u00f6ter, h\u00e4lften
\nfr\u00e4lse, Generalguver-
\nn\u00f6ren ordf.ordf\u00f6rande, s\u00e5v\u00e4l
\ni plena som
\ndepartement.tillagt
\nDetta i 5 expeditioner: 1o) F\u00f6r den allm.allm\u00e4nna ordningen eller
\nkansliexpedition. 2o) Kammar och R\u00e4kenskaps-ex-
\nped.expedition 3o) Exped.Expedition f\u00f6r Indelta arm\u00e9n ellerstruket till dess
\nekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. 4o) Finans. 5o) Exp.Expedition f\u00f6r Ekle-
\nsiastik \u00e4renden. Konseljens ledam\u00f6ter beh\u00f6llo sina f\u00f6rra embetstitlar och l\u00f6ner.tillagt i marginalen Prokuratorn med sin expedition h\u00f6r ock till Senaten.tillagt i marginalen Sedan efterhand vidare best\u00e4mning om Plenum ochtillagt n\u00e5gra sm\u00e4rre
\nmodifikationer, g\u00e4lla genom f\u00f6rordnf\u00f6rordningen 10 Maj 1869,
att Plenum blott best\u00e5r utom Generalguvern\u00f6ren
\naf b\u00e5da vice ordf\u00f6rdenordf\u00f6randen och 3 Senatorer fr\u00e5n hvardera
\nDepartement, hvilka i den ordning de der hafva s\u00e4te
\nombytas 1 Oktoktober. \u2013 Dock skola n\u00e4r H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t s\u00e5 finna
\n|36|\ngodt f\u00f6rordna alla bilda plenum.
Ekonomie DepartDepartementet: Civil- Finans- Kam-
\nmar, \u2013 Militie \u2013 Ecklesiastik och Jordbruks. Dess namn 1869.tillagt
\nMilitii indragen
\n1841, ManifManifest 21
\napril.
\n\u00c5ter inr\u00e4ttad
\ng.genom f\u00f6rordn.f\u00f6rordning 25
\nJuni 1858.
\nJordbruks
\nf\u00f6rdnf\u00f6rordning 17 Septseptember 1860.tillagt i marginalen
Vill h\u00e4r blott n\u00e4mna det Senaten, i hvarderasv\u00e5rtytt
\nsittsv\u00e5rtytt departement handlarsv\u00e5rtytt i Kejsarens namn, s\u00e5 \u00e4r Expe-
\nditions f\u00f6redragning analog med en ministers hos
\nmonarken. \u2013 K.\u00a0K.Kejserlig kung\u00f6relse 3 Febr.februari 1820, att dp.departement arbeta p\u00e5 2 skilda
\nafdelningar f\u00f6r \u00e4renden som icke \u00e4ro af mera allm\u00e4nallm\u00e4nna egenskaper.tillagt
Till \u00e4rendenas f\u00f6rdelning mellan kejsaren och
\nSenaten, samt emellan Plenum, departementtillagt och expeditioner
\nskall jag komma vid framst\u00e4llningen af detaljer omtillagt afstruket Regerings-
\nmaktens ut\u00f6fning. \u2013 Men d\u00e5 h\u00e4r n\u00e4rmast sysslar
\nmed det formella, b\u00f6r n\u00e4mna om de vidare inr\u00e4tt-
\nningar och funktion\u00e4rer, som medverka f\u00f6r styrelsen.
1o) Generalguvern\u00f6ren. Utn\u00e4mnd redan 1809.tillagt Instruktion af 12 Febr.februari
\n1812. \u2013 Utom 1o)tillagt Ordf.Ordf\u00f6rande i Senaten och dermed sam-
\nmanh\u00e4ngda funktioner, \u00e4r han f\u00f6rmedlare mellan Kejsare och Senaten.tillagt Regeringsmakt blott ss.s\u00e5som medlem
\ni Senaten.tillagt i marginalen 2) enl.enligt 26 \u00a7 chef
\nf\u00f6r civila exekutiva styrelsen; \u2013 liksom den
\n\u00f6fver guvern\u00f6rer. \u2013 3) H\u00f6gsta chef \u00f6fver landets
\nmilit\u00e4r (ryska funktioner n\u00e5gonting skildt). Adjoint har tillf\u00f6rordstillf\u00f6rordnats (1833).tillagt
(tillagt senareSenatens framst\u00e4llningar g\u00e5 genom Gen.guvnGeneralguvern\u00f6ren,
\nmen icke omedelbart till Kejsarn. De sker \u00f6fver
\ndersv\u00e5rtytt f\u00f6redragningar.)tillagt senare
F\u00f6rst var det en komit\u00e9, enl.enligt instruktion
\naf 6 Novbrnovember 1811. Endast f\u00f6r att granska
\noch yttra sig omstruket beredatillagt de till kejsarenstruket \u00e4renden som enligt
\ngrundlagarna och reglem.reglementet f\u00f6r Reger. konseljenRegeringskonseljen
\n|37|\nbero p\u00e5 H.\u00a0M.\u00a0KnsHans Majest\u00e4t Kejsarens eget afg\u00f6rande. \u2013 Finanssv\u00e5rtytt.
Antalet obest\u00e4mdt, minimum 3, utom ordf\u00f6ran.ordf\u00f6rande
\nEn \u2013 statssekreterare f\u00f6rdragande hos kejsaren
\ntillika ledamot i komit\u00e9n.
Manifestet 17 Mars 1826 uppl\u00f6ste komit\u00e9n
\n(tillagt senareobeh\u00f6flig sedan organisation af embetsverk och
\ninr\u00e4ttningar i Finland full\u00e4ndad, och endast ledande
\ntill dr\u00f6jsm\u00e5l. S\u00e5 meddelar instruktion
\nf\u00f6r Stats-sekretariatet.)tillagt senare \u2013 Statssekreterare
\noch adjoint. (tillagt senareF\u00f6redrager alla inkommande
\nm\u00e5l och gerstruket meddelartillagt befallningar till Gen.guvern.Generalguvern\u00f6ren Expe-
\nditionen delssv\u00e5rtytt underskrifven af H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t kontra-
\nsignering af Ministerstatssekreteraren, dersv\u00e5rtytt utf\u00e4rdad
\naf honom enl.enligt befallning.)tillagt senare
(tillagt senareStatssekreterare skiftandesv\u00e5rtytt med rysk Mini-
\nstern och auktoritet i alla m\u00e5l som kunna
\nr\u00f6ra stf.tillagtstorfurstend\u00f6met Finland. \u2013 Men n\u00e4r de beh\u00f6fva n\u00e5gon
\nverkst\u00e4llighet eller handr\u00e4ckning i Finland, beg\u00e4r
\nde den hos Genr.guvn.Generalguvern\u00f6ren)tillagt senare Minister-stats-
\nsekreteraren titel sedan 23 December 1834.)strukettillagt\nObs.Observera detta.tillagt i marginalen
Genom Manifest af 8 April 1857 inr\u00e4ttades
\n\u00e5ter en komit\u00e9 f\u00f6r finska \u00e4renden f\u00f6r att
\nmed fullkomlig sakk\u00e4nnedom kunna pr\u00f6fva
\nhvarje af de olikartade Storfurstend\u00f6met
\nr\u00f6rande vigtiga \u00e4render, som p\u00e5 V\u00e5rt Eget N\u00e5diga
\nafg\u00f6rande f\u00f6rstruket ankomma. \u2013 Ordf.Ordf\u00f6rande (MinisterMinisterstatssekreteraren)
\noch 4 ledam\u00f6ter. Adjoint en. En utses omedelbart
\naf Kejsaren, 2 f\u00f6resl\u00e5s af Gg.Generalguvern\u00f6ren och Senaten f\u00f6rsl\u00e5ende-
\n|38|\nvis bland Senaten och GuvernGuvern\u00f6rerna och andra
\nh\u00f6ga embetsm\u00e4n.
Resum\u00e9 af Styrelsens organisation.
\nDessa utg\u00f6ra
\nnu styrelseverkentillagt i marginalen
Orsaken hvarf\u00f6r
\nframst\u00e4llt
\ndem i denna
\nordning: tyngd-
\npunkten hos
\nSenaten. \u00c4fven
\nGG.Generalguvern\u00f6ren egentl.egentligen blott
\nss.s\u00e5som ordf.ordf\u00f6rande del i
\nbeslutander\u00e4tt.
\nHan \u00e4r icke
\nst\u00e5th\u00e5llare.tillagt i marginalen
Karakter af
\nOmstruket
\nSenaten.
\nOmfatta b\u00e5de
\n\u201dberedningen\u201d
\noch kollegium.
\nom ock dessutom
\ncentral kollegium
\nverk efter\u00e5t
\ninr\u00e4ttadt af
\nl\u00e4gre instans.tillagt i marginalen
JfsnJ\u00e4mf\u00f6relsen med Norge. Statsr\u00e5d minstsv\u00e5rtytt 1struket 2tillagt Stats-
\nminister ochsv\u00e5rtytt 7 andra ledam\u00f6ter.
P\u00e5 kungens v\u00e4gnar f\u00f6rasv\u00e5rtytt regeringen i
\nNorge af minst 5 statsr\u00e5d.
Hos kungen f\u00f6rbli st\u00e4dse under hans
\nuppeh\u00e5ll i Sverige den norska Stats-
\nministern och 2 af statsr\u00e5dets medlemmar,
\nhvilka \u00e5rligen ombytas. I deras n\u00e4rvarosv\u00e5rtytt
\nallmallm\u00e4nt skola de norska \u00e4renden af kungen
\nafg\u00f6ras. Alla \u00e4renden inkomma genom
\ndessa norska statsr\u00e5d och beredas af dem
\nf\u00f6rsv\u00e5rtytt afg\u00f6rande.
Ig\u00e5r visat regentens inviolabilitet, indirekt fram-
\ng\u00e5ende ur lagen. Hans exklusiva regeringsmakt. Alla
\n\u00f6friga blott hans organer. \u2013 Det s.\u00a0k. styrelseverket. Senaten
\nvisserligen icke blott r\u00e5dgifvande utan ock styrande, men p\u00e5 grund
\naf delegation fr\u00e5n monarken, icke proprio jure. \u2013 Han ber\u00e4ttigad h\u00e4rtill g.genom
\nsista stycket 1 mommomentet F.\u00a0o\u00a0S.\u00a0aktenF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. \u2013 Intet liknande mini-
\nsteriel ansvarighet, hvaromstruket sv\u00e5r brist hvarom mera i fr\u00e5ga
\nom garantierna. Intet heller liknande hvad man kalla
\nministerstyrelse eller parlamentarisk styrelse. En \u00f6fverdrift
\n\u00e5t s\u00e5dant h\u00e5ll under Frihetstiden. V\u00e5ra grundlagar afs\u00e5go
\nju att inf\u00f6ra motsatt f\u00f6rh\u00e5llande. De vore ju Gust III revo-
\nlution emot den brokiga och arbitr\u00e4ra parlamentarismen under
\nfrihetstiden.
Att 1809 skulle medf\u00f6ra utvecklad konstitutionalism
\nhade ju varit ot\u00e4nkbart. I sjelfva verket dock en b\u00e4ttre organi-
\nsation genom Senaten, \u00e4n den f\u00f6rra. Det \u00e4r dock de fakto mera
\nliknande ett riksr\u00e5d, \u00e4n hvad det liknar f\u00f6rh\u00e5ll.f\u00f6rh\u00e5llandena efter 1789.
\nS\u00e4kerligen bra, att kollegial form f\u00f6r Styrelsen h\u00e4r. Hvad
\nskulle icke enskilda statssekreterare kunnat r\u00e5ka i f\u00f6r frestelse.
Anm\u00e4rkts att irrationelt blanda h\u00f6gsta domstolen. T\u00e5l
\ndock \u00f6fverv\u00e4ga om ej detta en garanti f\u00f6r st\u00f6rre laglighet, under
\nden f\u00f6rsta tiden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden icke \u00e4nnu sig konsoliderat.
\nUtvecklas. \u2013 Det rationella, \u00e4r aldrig den abstrakta teorin
\ntill\u00e4mpning utan vidare. H\u00e4nsyn alltid till best\u00e4mda f\u00f6rebilder.
\nDessutom: om f\u00f6rvaltningens, regeringsorganens ingripande i
\ndomsr\u00e4tten allest\u00e4des f\u00f6rkastligt, kan dock icke derf\u00f6re s\u00e4ga
\natt n\u00f6dv\u00e4ndigt likas\u00e5, domares deltagande i vissa rege-
\nrings \u00e4renden, \u2013 \u00e5tminstone de vigtigaste politiska. Faktiskt
\n|40|\natt Justitie-depart.Justitiedepartementet framf\u00f6rallt blott domstol. Hvad
\nf\u00f6r \u00f6frigt Styrelseverkets ombildning vidkommer, s\u00e5
\nhar det veterligen l\u00e4nge redan varit p\u00e5t\u00e4nkt. Redan
\n1863 torde f\u00f6rslag dertill varit under utarbetning. \u2013 Senare
\nen komit\u00e9, som icke blott utarbetade L.\u00a0O.Lantdagsordningen utan ock R.\u00a0FRegeringsformen. I
\nthrontalet 1867 yttrade H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t: \u201dD\u00e5 jag h\u00e4rf\u00f6rinnan
\nf\u00e4stade Landtst\u00e4ndernas uppm\u00e4rksamhet \u00e5 Storfursten-
\nd\u00f6mets grundlagars mindre l\u00e4mplighet i f\u00f6ljd af om-
\nst\u00e4ndigheternas kraf och f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llanden efter
\nFinlands f\u00f6rening med Kejsareriket, yttrade jag den \u00f6nskan att
\nbef\u00e4sta dessa lagar genom n\u00f6diga f\u00f6rklaringar och till\u00e4gg. Den
\ninvecklade beskaffenheten af att s\u00e5dant arbete har fordrat en
\ngrannlaga och l\u00e5ngvarig pr\u00f6fning, och fr\u00e5gan har s\u00e5ledes till
\nmin ledsnad \u00e4nnu ej vunnit den mognad, att Jag kan
\nfullf\u00f6lja min f\u00f6rsta afsigt att vid denna landtdag g\u00f6ra
\nframst\u00e4llning i \u00e4mnet.\u201dstruket \u2013 I anseende till statsverkets
\nn\u00e4rvarande inskr\u00e4nkta tillg\u00e5ngar m\u00e5ste f\u00f6rslaget om sty-
\nrelseverkets ombildning, som med betydliga kostnader \u00e4r f\u00f6re-
\nnad, till en f\u00f6r Landet mera gynsam tidpunkt uppskjutas.\u201d
I throntalet 1872: \u201dVidkommande den af Mig till-
\n\u00e4mnade reorganisationen af de h\u00f6gsta Styrelseverken, s\u00e5
\nhar Jag, f\u00f6r vinnande af st\u00f6rre erfarenhet, l\u00e5tit vidtaga 1869tillagt i marginalen
\nen f\u00f6r\u00e4ndring i Senatens arbetsordning, hvarigenom den st\u00f6rre
\nskyndsamhet i \u00e4rendenas behandling b\u00f6r vinnas, som p\u00e5-
\nkallas af dessas st\u00e4ndigt tillvexande antal.
S\u00e5ledes icke blott R.\u00a0F.Regerinsform utan ock Senatens reorganisation
\ni fr\u00e5ga. Sannolikt torde ock medtillagt petitionerade ombildningenstruket
\nJustitie departsdepartementets afskiljande bero tills reorganisationen.
JfrelsJ\u00e4mf\u00f6relse med Norge. Minst 1 Statsminister och 7 andra
\nledam\u00f6ter. Minst 5 f\u00f6rsv\u00e5rtytt reger.regeringen i Norge. Statsm.Statsministern och
\n2 i Stockholm. I deras n\u00e4rvaro skola de norska \u00e4ren-
\ndena af kngnkungen afg\u00f6ras. \u2013 Men ansvarig enl.enligt grundlagen.
\nStraffaktensv\u00e5rtytt enl.enligt f\u00f6rdrag 1828. \u2013 Likheter: minist-stats
\nsek.ministerstatssekreteraren och komit\u00e9n i PburgSankt Petersburg \u2013 kollegial styrelse i Norge.
Komit\u00e9 i
\nPburgSankt Petersburg gagnelig. Ny
\nberedning kan afredasv\u00e5rtytt
\ntillf\u00f6ljd af en n\u00e4r-
\nmare k\u00e4nnedom
\nom politiska chan-
\ncerna som der
\nfinnas.tillagt i marginalen
\u00d6fverg\u00e5ende till de K.Kejsaren Storfursten tillh\u00f6rande s\u00e4rskilda delar
\naf statsmakten, f\u00e5r jag fr\u00e4mst afhandla hans kompetens itillagt den vigtigaste: lag-
\nstiftningen. I detta h\u00e4nseende hans makt v\u00e4sendtligen be-
\ngr\u00e4nsad genom st\u00e4nderna.
Med afseende \u00e5 s\u00e4ttet och ordningen f\u00f6r lagarnas stiftande
\n\u00e4ro de att delas i 3 slag.
1o) Grundlagar och St\u00e5ndsprivilegier. \u2013 2o) Allm.Allm\u00e4n civil och
\nkriminallag samt kyrko- och sj\u00f6lag; L.\u00a0O.Lantdagsordningen 34 och 71.tillagt i marginalen 3) Ekonomie- och
\npolitilag, \u2013 f\u00f6rordningar hvilka ang\u00e5 landets allm\u00e4nna
\nhush\u00e5llning och allm.allm\u00e4nna inr\u00e4ttningar f\u00f6r ordning och ekonomi. L.\u00a0O.Lantdagsordning 35 och 75.tillagt i marginalen
1o) Grundlagar. Vi finna h\u00e4rom f\u00f6rst \u00a7 39 i R.\u00a0F.Regeringsformen
\nuppl\u00e4ses. Att alla 4 st\u00e5nd beh\u00f6fdes kan synas
\nvid jfrlj\u00e4mf\u00f6relse af R.\u00a0F.Regeringsformen och 3 \u00a7 1786 \u00e5rs RiksdbeslutRiksdagsbeslut.tillagt i marginalen Den deri f\u00f6rutsatta motionsr\u00e4tten afskaffad genom
\n6e mom.momentet F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. Och n\u00e4r dennas bekr\u00e4ftelse s\u00e4ger att
\nden \u00e4r en orygglig och of\u00f6r\u00e4nderlig Grundlag, hvars bok-
\nstafliga inneh\u00e5ll skall efterlefvas utan \u201d\u00e4ndring, f\u00f6rtydning
\neller rubbning\u201d, s\u00e5 var detta liksom att f\u00f6rklara att aldrig
\ni evigheten mera stiftande eller \u00e4ndring af grundlag skulle kunna
\nifr\u00e5gakomma. Framh\u00e5ll orimligheten h\u00e4raf. \u2013 Nu har
\nsaken blifvit klar g.genom 71 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u2013 Monarken f\u00f6rbeh\u00e5ller
\nsig ss.s\u00e5som prerogativ initiativet i grundlagsfr\u00e5gor. Lika med 6e mom.momentet
\nF.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. Men d\u00e5 St\u00e4nderna ej heller annars motionsr\u00e4tt
\n|42|\nsynes detta n\u00e4stan on\u00f6digt. Utvecklas. N\u00e4rmare d\u00e5 fr\u00e5ga
\nblir om StndnasSt\u00e4ndernas petitionsr\u00e4tt.
I fr\u00e5ga om privilegier h\u00e4nvisa samma 71 \u00a7 i L.\u00a0O.Lantdagsordningen till
\nR.\u00a0FRegeringsformen. Der heter det i \u00a7 52 (Uppl\u00e4s p.sidan 26.tillagt). Detta stadgande
\ntillkommit fr.fr\u00e5n 1720 \u00e5rs
\nR.\u00a0F.Regeringsform \u2013 F\u00f6rut hade
\nprivilegierna varit
\nundantagslagar,
\ngifna af konungen \u00e5t
\ndet ena och andra
\nst\u00e5ndet.tillagt H\u00e4rutinnan har StfstenStorfursten
\nej f\u00f6rbeh\u00e5llits initiativ. Men som \u00e4fven detta lagstiftnings-
\n\u00e4rende, m\u00e5ste dock anses att motionsr\u00e4tt deri ej tillkom-
\nmer landtdag. \u2013 F\u00f6reskriften i 52 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen \u00f6fvertr\u00e4ddes af
\nGust III 1789. Den d\u00e5 utf\u00e4rdade F\u00f6rs\u00e4kringen till Borgare- Rikets St\u00e4dertillagt
\noch Bondest\u00e5ndet Rikets allmogetillagt \u00e4ro till sitt inneh\u00e5ll och art privilegier, men
\nde utf\u00e4rdades utan andra st\u00e4nders samtycke. Endaststruket Likv\u00e4ltillagt
\nomn\u00e4mnda i bekr\u00e4ftelsen af F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten.
Riddarhusordningen \u00e4r en speciel grundlag f\u00f6r R.\u00a0o\u00a0ARidderskapet och adeln
\nen stiftasstruket. Stiftad s\u00e5 atttillagt R.\u00a0o\u00a0A.Ridderskapet och adeln besluta och Monarken stad-
\nf\u00e4ster. S\u00e5 skedde 1778 med till\u00e4ggen till 1626 \u00e5rs riddarhusordning.
\nS\u00e5 ock med nu g\u00e4llande 21 April 1869, isv\u00e5rtytt ingressen dertill.
\nH\u00e4r s\u00e5ledes icke Regentens initiativ. Den h\u00e4nf\u00f6res dock till
\ngrundlagarna emedan g\u00e4llerstruket utg\u00f6r ett slags komplettering af
\nL.\u00a0O.Lantdagsordningen, ss.s\u00e5som organiserande ett af st\u00e5nden.
Afse vi f\u00f6re sistn\u00e4mnda, \u00e4r s\u00e5ledes allm.allm\u00e4nna regeln
\nf\u00f6r stiftande af grundlag. StfnsStorfurstens initiativ, alla 4 St\u00e5n-
\ndens samst\u00e4mmighet. Och sedan naturligtvis Monarkens
\ngodk\u00e4nnande, sanktion och promulgering.
Vi g\u00e5 vidare till
\n2) (Allm\u00e4n civil och kriminallag, samt kyrko- och)
\nSj\u00f6lag. \u2013 \u00a7\u00a7 40, 41 och 42 i R.\u00a0FRegeringsformen. \u2013 Motionsr\u00e4tten
\nborttagen g.genom 6 mommomentet F.\u00a0och\u00a0S.\u00a0AF\u00f6rvaltnings- och s\u00e4kerhetsakten. I throntalet 1863 lofvade
\n\u00e5terge motionsr\u00e4tten. S\u00e5ledes hopp att med nya R.\u00a0F.Regeringsformen n\u00e4r
\nden kommer. \u2013 Men dermed att veta det Storfursten
\n|43|\nX.tillagt i marginalen
\ntillkomma initiativ i dessa fr\u00e5gor och att de icke f\u00e5 af
\nhonom ensam utan n\u00f6dv\u00e4ndigtvis blott med St\u00e5ndens
\nbifall afg\u00f6ras, \u00e4r \u00e4nnu icke utredt hvad med Lag i R.
\nF.Regeringsformen h\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s. V\u00e5ra grundlagar definiera ej detta begrepp,
\nhvarken de nyare eller \u00e4ldre. N\u00e5gon ledning lemnar
\n\u00a7 34 L.\u00a0OLantdagsordningen. H\u00e4r rubriken.tillagt i marginalen Dock kan det sv\u00e5rligen anses annorlunda
\n\u00e4n att Lag i R.\u00a0F.Regeringsformen h\u00e4r erh\u00e5llit mera utf\u00f6rd rubrik. H\u00e4r
\nm\u00e5ste historien r\u00e5dfr\u00e5gas. I korthet derom n\u00e5gra data.
Gamla Landskapens af odalm\u00e4n vid landstingen utlofvadtillagt lagstiftn. r\u00e4ttlagstiftningsr\u00e4tt ej inskr\u00e4nkt till viss del
\naf r\u00e4ttssystemet. Landsk. LgaLandskapslagarna inneh\u00e5lla stadganden fr\u00e5n
\nalla delar af r\u00e4ttssystemet. N\u00e4r herredagarne uppst\u00e5tt,
\nskulle dem tillh\u00f6ra att lagstifta i s\u00e5dana \u00e4renden,
\n\u201dsom f\u00f6rut ej voro i lag satte eller g\u00f6mde\u201d. Det var
\nMagnus Ladul\u00e5s, som s\u00f6kte s\u00e5lunda f\u00e5 en gr\u00e4ns mellan
\nKonungens med r\u00e5dtillagt och folkets lagstiftningsr\u00e4tt. Skenninge stadga
\n1285.
\n\u201dHvad i allm\u00e4nneliga
\noch enskilda saker,
\nsom r\u00e4ttelse och
\nn\u00e5got tarfvade,
\nKonungen med sitt
\nr\u00e5d och sina gode
\nm\u00e4n der\u00f6fver ski-
\npade och l\u00e4t i skrift
\nf\u00f6r alla m\u00e4n p\u00e5lysa,
\n\u00f6nskv\u00e4rtsv\u00e5rtytt ej derom
\nf\u00f6rut vore stadgadt
\noch i lag satt, det
\nskulle af af alla
\nh\u00f6rsammas och
\nKonungens bud
\niakttagas.\u201d S\u00e5ledes
\nen supplementiv
\nlagstiftning. Men
\ndock icke f\u00e5 strida
\nmot Lll.Landslagarnatillagt i marginalen \u2013 Historien visar
\ndock att en slik gr\u00e4ns i verklighet ej s\u00e5 noga alltid iakt-
\ntagas. Konung och r\u00e5d usurperade stunden. T.\u00a0ex. eds\u00f6res-
\nlagarna. \u2013 L.\u00a0L.Landslagen stadgar i K.\u00a0B.Konungabalkens IV kapkapitel 7 \u00a7 att ingen
\nny lag finge gifvas allmogen utan deras ja och
\nsamtycke. Med ny lag kunde h\u00e4r icke f\u00f6rst\u00e5s annat
\n\u00e4n \u00e4ndring af L.\u00a0L.Landslagen \u2013 Till samma kategori StadslStadslagen ehuru ej allmogens jatillagt. Men
\nvacklande praxis: herredagar, riksm\u00f6te, provins-
\nm\u00f6te. 1602 och 1604, d\u00e5 revideradstruket lagrevision i fr\u00e5ga
\nvar ans\u00e5go St\u00e4nderna \u00e4nnu att allmogen landskapsvis
\nborde h\u00f6ras. 1634 \u00e5rs R.\u00a0F.Regeringsform gaf ej detta \u00e4nnu st\u00e5nd-
\nfasthet. Dock var uppfattningen fortfarande den att L.\u00a0L.Landslagen och
\n[...]ol\u00e4slig/saknad text Stadslagen icke kunde af kungen mera \u00e4ndras eller
\nf\u00f6rnyas. (Det vacklades egentligen i fr\u00e5gan om formen f\u00f6r
\n|44|\nfolkets, \u201dallmogens\u201d deltagande). 1682 \u00e5rs st\u00e4nderbeslut
\nupplysande: hela lagstiftn. r\u00e4ttenlagstiftningsr\u00e4tten uppdragas konungen.
\nMen St\u00e4nderna f\u00f6rklarade dervid 1o) att konungen egde
\nutf\u00e4rda instruktioner f\u00f6r embetsverk och embetsm\u00e4n
\nutan inskr\u00e4nkning, 2o) aktade det rimligt att KngnKungen
\nskulle h\u00f6ra dem, om han ville utf\u00e4rda n\u00e5gra \u201dstadgar
\nplakater, reglementen och f\u00f6rordningar\u201d. Hvad
\nde dermed f\u00f6rstod bli klart d\u00e5 de 3o) s\u00e4ger sig f\u00f6r-
\nmoda att allt, som ang\u00e5r allm\u00e4n lag skulle
\ndem meddelas, \u201deftersom det dem alla i gemen
\nang\u00e5r\u201d. Det \u00e4r den gamla \u00e5tskilnaden mellan allm\u00e4n
\nlag, g\u00e4llande de enskilda medborgarenas r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llande
\nsins emellan, den allm.allm\u00e4nna borgerliga r\u00e4ttsordningen, och de stadgar
\ngenom hvilka statens styrelse reglerarstruket procedera i sin
\nverksamhet,struket f\u00f6r stats\u00e4ndam\u00e5len. Det \u00e4r i grunden samma
\ndistinktion som Skenninge stadgans.
Under frihetstiden \u00e5ter motsatsen. Liksomsv\u00e5rtytt stndnst\u00e4nderna
\nafg\u00f6randet \u00e4fven \u00f6fver reger.\u00e4rendenregerings\u00e4renden str\u00e4ckte de ocks\u00e5 sin
\nlagstiftn.maktlagstiftningsmakt \u00f6fver alla gebit, hvartill ock 1720 \u00e5rs
\nR\u00a0F.Regeringsforms jfrlj\u00e4mf\u00f6relse med Konungaf\u00f6rs\u00e4kran gaf anledning. Dessa
\nf\u00f6rh\u00e5ll.f\u00f6rh\u00e5llanden upph\u00e4fdes visserligen 1772. Men den under fri-
\nhetstiden utkomna 1734 \u00e5rs lag upph\u00e4fdes icke. Den hade
\ntr\u00e4dt i Lands- och Stadslagens st\u00e4lle. Det \u00e4r s\u00e5ledes
\n1734 \u00e5rs lag, som afses i 40\u201342 \u00a7\u00a7 R.\u00a0FRegeringsform. Hvad
\nden stadgar och inneh\u00e5ller kan s\u00e5ledes ej af StfStorfursten utan
\nSt\u00e4ndernas samtycke f\u00f6r\u00e4ndras. \u00c4ndring deri eller lagstiftning i de \u00e4mnenatillagt b\u00f6r ske
\nblott p\u00e5 g\u00e4llandestruket det s\u00e4tt grundlagen i thy fall f\u00f6reskrifva:
\nStfnsStorfurstens proposition \u2013 St\u00e4ndernas granskning 3 st\u00e5nds beslut,
\n73 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningentillagt i marginalen
\n|45|\nsanktion och promulgation af regenten.
Men det finns \u00e4nnu en branche af
\nlagstiftning, som vanligen pl\u00e4gat lemnas \u00e5sido
\nvid utredandet af dessa fr\u00e5gor: skattelagarna.
Visserligen kunna de behandlas i sammanhang
\nmed fr\u00e5ga om St\u00e4ndernas beskattningsr\u00e4tt. Men
\nde h\u00f6ra dock \u00e4fven hit. \u2013 Anslagsfr\u00e5gorna, \u2013
\nstaternas granskning, \u2013 s\u00e4ttet f\u00f6r beskattningsmaktens
\nut\u00f6fning, och dess f\u00f6rdelning mellan monark och
\nst\u00e4nder, statsf\u00f6rslagettillagt se der hvad vi skola pr\u00f6fva vid behand-
\nlingen af fiskalastruket beskattningsmakten eller regentens
\noch St\u00e4ndernas inb\u00f6rdes kompetens i finans\u00e4renden.
Men besluten i dessa \u00e4mnen intaga sin plats bland
\nlagstiftningen och kunna derf\u00f6r h\u00e4r icke bevaras obe-
\nr\u00f6rda.
Finanslagensv\u00e5rtytt i Finlandtillagt framst\u00e4ller sig ur synpunkten af den beslu-
\ntande maktens f\u00f6rdelning i 3 hufvudgrupper.
1o) Lagen angdeang\u00e5ende permanenta skatter. G.\u00a0L.Grundlagens stad-
\nganden h\u00e4rom, liksom i allm\u00e4nhet den dertillagt formella
\ni finansfr\u00e5gor, bristf\u00e4lliga. Dock torde vara obe-
\nstridligt att h\u00e4r Monarken ensamtillagt initiativ, t.\u00a0ex. om grund-
\nskatter, personella utskylder. \u2013 Enahanda iaktta-
\ngande som vid stiftande af allm.allm\u00e4n civil- och
\nkriminallag. Att reciprocitet se 45 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsform och 5 mommomentet F.\u00a0O.\u00a0S.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten
2o) \u2013 AngdeAng\u00e5ende bevillningen \u2013 endaststruket St\u00e4nderna ini-
\ntiativ se L.\u00a0O.Lantdagsordningen 36, 37. Fyra st\u00e5nd. StfenStorfursten blott
\nantaga eller f\u00f6rkasta.
3o) Regenten ensam: tull, taxor f\u00f6r embeternas expe-
\n|47|\ndition, \u2013 begagnandet af statsinr\u00e4ttningar ss.s\u00e5som post, jern-
\nv\u00e4gar etcetcetera.
I andra stater tydliga distinktioner mellan
\nlag och f\u00f6rordning. \u2013 F\u00f6rordningsr\u00e4tt mest af
\nreglementarisk natur: instruktion f\u00f6r embetsverks
\nf\u00f6reskrifter om \u00e5tg\u00e4rder som afordras i och f\u00f6r
\ntill\u00e4mpning af lag eller annat parlamentsbeslut.
\u00d6nskligt vore att \u00e4fven hos oss ha distink-
\ntion. Men sedan gammalt gafs ordet lag
\nblott \u00e5t codices. \u2013 Nu best\u00e5r t.\u00a0ex. g\u00e4llande
\ncivil- och kriminallag af talrika f\u00f6rordningar
\nutan lagar. B\u00e4st vore om all af b\u00e5da stats-
\nmakten beroende lag hette lag, allt \u00f6frigt
\nf\u00f6rordning, kung\u00f6relse, manifest, stadga, ordning
\nreglemente etcetcetera.
P\u00e5 3 st\u00e5nds beslut beror jemv\u00e4l stiftandet
\nEnahanda f\u00f6rh\u00e5llandet medstruket
\nkyrkolag.
a) Kyrkolag. Den gamla af 1686 visserligen af
\nkngnkungen ensam, men det var ju env\u00e5ldstiden och 39 \u00a7
\nR.\u00a0F.Regeringsformen garantera oss mot den tidens statsr\u00e4tt. \u2013 Att
\nden b\u00f6r behandlas ss.s\u00e5som annan lag var ju uppfattningen
\nock 1869. \u2013 Nu g\u00e4ller derom f\u00f6r \u00f6frigt enl.enligt \u00a7 455.
\n\u201dAllm\u00e4nt kyrkom\u00f6te tillkommer att f\u00f6resl\u00e5 ny
\nsamt f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rklaring af g\u00e4llande kyrkolag
\nhvarefter kyrkom\u00f6tets f\u00f6rslag Kejsarens och St\u00e4n-
\ndernas pr\u00f6fning och godk\u00e4nnande unders\u00e4ttes.\u201d
\nS\u00e5ledes kyrkom\u00f6tets initiativ h\u00e4rutinnan, dock
\nicke s\u00e5 att dettillagt utesluter Regentens initiativ.
b) Sj\u00f6lag. 1667 \u00e5rs utf\u00e4rdad p\u00e5struket af Reg.Regenten utan
\nSt\u00e4ndernas h\u00f6rande, ehuru p\u00e5 deras beg\u00e4ran ock af dem
\nsedan godk\u00e4nd. Proposition 1872. Ocks\u00e5 n\u00e4mnd i
\n34 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningen
Flyttas till stats-
\nhush\u00e5llningentillagt
\nc) Finlands Bank
\n9 DcbrDecember 1867 \u00a7 11.
\nAllt hvad den ang\u00e5r
\nskall enlenligt 40\u201343
\ni R.\u00a0F.Regeringsformen ehvad f\u00f6r-
\nslaget dertill ut-
\ng\u00e5tt fr.fr\u00e5n H.\u00a0MtMajest\u00e4t eller
\nSt\u00e4nderna utf\u00f6rda
\nenligt samst\u00e4mmande
\nbesked. \u2013 Ad in-
\nterim enligt Bank-
\nfullm\u00e4ktiges utl\u00e5-
\ntande. \u2013tillagt i marginalen
St\u00e5nden initiativ
\np\u00e5 beredning af Bank-
\nutskottet, se L.\u00a0O.Lantdagsordningen
\n\u00a7 38.tillagt i marginalen
d) Krigsartiklar och special lag, som af gammalt
\nansetts bero p\u00e5 monarken ss.s\u00e5som \u00f6fre krigsherre.
\nOcks\u00e5 \u00e4r det reglementariska af s\u00e5dan art. Men det
\nkriminela ss.s\u00e5som ett \u00e4mne hvilket f\u00f6rekom i allmallm\u00e4nna lagar
\nm\u00e5ste St\u00e4nderna vara med om, helst \u00e4fven civila
\npersoners f\u00f6rseelser mot milit\u00e4r deri straffsbe-
\nst\u00e4mmas.
\nHvad i v\u00e4rnpligtssvaret yttrades.tillagt
I afseende \u00e5 Lagf\u00f6rklaring = lagstifn.lagstiftning se 43 \u00a7 R.\u00a0FRegeringsformen. Skulle
\ninterimiskt vara
\naf n\u00f6den, m\u00e5ste
\nden sedan fram-
\nl\u00e4ggas f\u00f6r StnaSt\u00e4nderna.
\nDetta b\u00f6ra antagas
\nss.s\u00e5som politisk motiveradtsv\u00e5rtytt
\nehuru icke stadgadt.
\nSe 18o) Regen. hansk.sv\u00e5rtytt 1809
\np.sidan 244.tillagt
AngdeAng\u00e5ende formen f\u00f6r Storfurstens ut\u00f6fvande af dess
\nlagstiftnings kompetens i f\u00f6revarande fr\u00e5ga:
R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 42 hade stadgat Riksr\u00e5dets h\u00f6rande om
\n|49|\npropositioner. R.\u00a0R.Riksr\u00e5det f\u00f6rsvann 1789 \u2013 p\u00e5 grund
\naf 1 och 2 mom.momenten i F\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u2013 L.tillagt i marginalen Det l\u00e5ge n\u00e4ra till hands
\natt Senaten i st\u00e4llet. S\u00e5 fattades saken af
\nLagutskottet 1867. Det yttrade i sitt bet\u00e4nkande
\nen propos.proposition angdeang\u00e5ende tryckfrihet i Finland och om
\nvilkoren f\u00f6r dess begagnande: \u2013 \u2013 \u201dd\u00e5 den f\u00f6rbe-
\nredanden handl\u00e4ggningen af alla H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4ts n\u00e5diga
\npropsitioner, som enligt 42 \u00a7 i 1772 \u00e5rs R.\u00a0F.Regeringsform
\nb\u00f6r f\u00f6reg\u00e5 dessas \u00f6fverlemnande till St\u00e4nderna
\noch hvilka tillf\u00f6rene \u00e5legat Riksr\u00e5det, numera eftersv\u00e5rtytt
\nFnldsFinlands f\u00f6r\u00e4ndrade statsskick, i likhet med hvad s\u00e5v\u00e4l
\nvid denna som sisth\u00e5llna landtdag och s\u00e4rskildt
\nbetr\u00e4ffande det d\u00e5 till St\u00e4nderna afgifna n\u00e5diga
\nf\u00f6rslag i samma \u00e4mne egt rum, ankommer p\u00e5
\nKejs.Kejserliga Senaten, har Lagutskottet uti s\u00e4rskild skrif-
\nvelse hos Senaten anh\u00e5llit att utbekomma de
\nvid beredningen af nu ifr\u00e5gavarande lagf\u00f6rslag
\nderst\u00e4des f\u00f6rda protokoll, men till svar erh\u00e5llit
\natt \u00e4rendet icke blifvit i K.Kejserliga Senaten f\u00f6rberedt och
\nej heller dess tankar deri infordrade, hvarf\u00f6r
\nn\u00e5got s\u00e5dant protokoll, som i utskottets skrifvelse
\n\u00e5syftats, icke kunnat utskottet meddelas.\u201d
I n\u00e5digt reskript af 26 Maj 67 befallde H\u00a0MtHans Majest\u00e4t
\ntillf\u00f6lje deraf Senaten att, i noggrann \u00f6fverensst\u00e4m-
\nmelse med de i f\u00f6rfattn.f\u00f6rfattningen Senaten meddeladestruket an-
\nvisade r\u00e4ttigheter och skyldigheter, till allm\u00e4n
\nk\u00e4nnedom meddela:
1o) att Senaten f\u00f6r Finland h\u00e4rintill icke genom
\nngtn\u00e5got lagbud blifvit bekl\u00e4dd med den betydelse
\n|50|\noch de r\u00e4ttigheter, som tillkommit det intill \u00e5r 1789
\nvordna svenska Riksr\u00e5det, samt s\u00e5ledes icke kunnat
\noch icke bordt utan f\u00f6reg\u00e5nget p\u00e5bud erk\u00e4nnas
\ns\u00e5som den inr\u00e4ttning, der den i likhet med Riks-
\nr\u00e5det intill 1789, ovilkorligen bordt granska de
\npropositioner, som af Kejsaren framst\u00e4llas till
\nSt\u00e4nderna; och 2o) att den till nu f\u00f6rsamlade
\nSt\u00e4nder afl\u00e5tnastruket \u00f6fverlemnade propositionen angdeang\u00e5ende
\ntryckfrihet, enligt s\u00e4rskild n\u00e5dig befallning och
\ninnan densamma blifvit af Oss godk\u00e4nd, granskats
\naf en s\u00e4rskild konselj, till hvilka Vi efter Eget
\nval kallat tio m\u00e4n af Finlands f\u00f6rn\u00e4msta funk-
\ntion\u00e4rer, neml.n\u00e4mligen Ordf\u00f6r.Ordf\u00f6rande en vice ordf.ordf\u00f6rande och 5 leda-
\nm\u00f6ter af Senaten, Minister Statss.Ministerstatssekreterare [...]ol\u00e4slig/saknad text, dess Adjoint och
\nOrdf.Ordf\u00f6randen i \u00d6fverstyr\u00d6verstyrelsen f.f\u00f6r pressangel\u00e4genheter.\u201d
I throntalet afstruket vid 1867 \u00e5rs landtdags afslutande
\nyttrade H\u00a0MtHans Majest\u00e4t: \u201dI afseende \u00e5 vederl\u00e4ggning af den
\noriktiga tolkning, som uttalats ang\u00e5ende ordningen
\nf\u00f6r framst\u00e4llandet af Kejs.Kejserliga propositioner till St\u00e4n-
\nderna, har Jag samtidigt h\u00e4rmed h\u00e4nvisat fstruket
\nSenaten till g\u00e4llande f\u00f6rf.f\u00f6rfattning:\u201d
Denna tolkning m\u00e5ste erk\u00e4nnas ss denstruket vara till bokstafven riktig. Ssv\u00e5rtytt v\u00e4lja mellan
\ndet riktiga enl.enligt
\nbokstafven och det r\u00e4tta i sak.tillagt i marginalen
\nSenaten kan icke vara identiskt med R.\u00a0R.Riksr\u00e5dets \u00f6de utan
\nskild lag derom. (Kejs. Stof. ovilkorligen tillf\u00f6ljestruket
\naf F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A. ber\u00e4ttigad h\u00f6ra hvem han vill \u00f6fverstruket
\nsina propositioner).struket En annan sak den \u00f6nskliga.
\nRiktigast att Senaten. Och detta \u00e4fven allm\u00e4n praxis
\nsedan 1863.
\u00d6frigt om beredning af lagf\u00f6rslag. I en del stater
\nskild myndighet. H\u00e4r vanligen komit\u00e9er.tillagt
Landtdagen kallades n\u00e4r KngnKungen ville enlenligt. \u00a7 38
\nR.\u00a0FRegeringsformen. \u2013 Nu enl.enligt \u00a7 2. b\u00f6r hvart 5te \u00e5r. \u2013 Vid
\nurtima L.\u00a0d.Lantdag blott har anledning vara eller
\nKej.Kejsaren eljes proponera. \u2013 F\u00f6r \u00f6frigt tiden bero af
\nkejsaren. Refera \u00a7 2, 3\u20134, 5 \u00a7 20\u201350.
Sanktionering. ochstruket Promulgering \u2013 praxis.
\nIcke till\u00e4mplig f\u00f6reskrifvet om formen derf\u00f6r,
\nej heller om tiden inom hvilken m\u00e5ste ske.
Formen: P\u00e5 Finlands st\u00e4nder under-
\nd\u00e5niga tillstyrkan och s\u00e5 stadga etcetcetera.
\nvanligt 1868.
\n1864tillagt i marginalen
med Finlands St\u00e4nders bifall och sam-
\ntycke
med Finlands St\u00e4nders bifall och p\u00e5
\nderas underd\u00e5niga tillstyrkan
\nbr\u00e4nvinstillagt i marginalen
Distinktion icke str\u00e4ngt iakttagen.
\nD\u00e5 ig\u00e5r i korta satser framst\u00e4llde hufvudsumman af hvad grundlagsenligen g\u00e4lla r\u00f6rande
\nMonarkens lagstift kompet.lagstiftande kompetens, torde jag gl\u00f6mt att dock 1) skildt n\u00e4mna R.\u00a0ORiksdagsordningen.tillagt
Efter framst\u00e4llningen af Finlands Storfurstes r\u00e4ttigheter i af-
\nseende \u00e5 olika slagen af lagstiftningar, vidtog med angifvand af de
\nformer i hvilka ut\u00f6fvandet af ifr\u00e5gavarande kompetens r\u00f6r sig. Be-
\nr\u00f6rde d\u00e5 fr\u00e4mst fr\u00e5gan huruvida Senaten tr\u00e4dt i Riksr\u00e5dets
\nst\u00e4lle i hvad 42 \u00a7 R\u00a0F.Regeringsformen afhandlar. Refererade ett celebert falltillagt i detta h\u00e4n-
\nseende: Fr\u00e5gan m\u00e5ste nekande besvaras. Angaf h\u00f6rf\u00f6r motivet
\n(1 ooch 2 mommomenten F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten). Vill dertill blott till\u00e4gga att III cap.kapitel i 1809 \u00e5rs regle-
\nmente bordt derom inneh\u00e5lla, om meningen varit att 42 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen skulle
\nSenaten i st. f.st\u00e4llet f\u00f6r Riksr\u00e5det.
R\u00e5dets befogenhet h\u00e4rutinnan var analog med en lagbered-
\nning. Sedan detta stadg.stadgande efter 1789 f\u00f6rlorat till\u00e4mplighet, sakna vi
\nn\u00e5gon best\u00e4md grundlagsf\u00f6reskrift eller annat lagrumtillagt om huru h\u00e4rmedstruket med lagbered-
\nning f\u00f6rfaras skall. En vigtig funktion. De flesta konstitu-
\ntioner tala derom intet. Dock hafva flerst\u00e4des inr\u00e4ttningar till-
\nkommit enkom f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l. M\u00e5ngenst\u00e4des dock ss.s\u00e5som hos oss
\ndet vanliga, att komit\u00e9er af fackm\u00e4n till 72 \u00e5rs Ld.Lantdag hade en stor del propositioner beredts af Senaten utan komit\u00e9er. Senaten kan sv\u00e5rligen medhinna detta.tillagt En rigtig metod eljest, men
\nkan leda till ojemnhet i formen, inkonseqvenser i lagstilen, om ingen
\nskild special lagberednings auktoritet. Hos oss funktionerar h\u00e4r-
\nvid Senaten. (Sverige f\u00f6r vana lagfr\u00e5gor H\u00f6gsta domstolen). Proce-
\ndyren den, att Senaten, efter granskning af komit\u00e9ens f\u00f6rslag hvilket vanligen f\u00f6rut g.genom ett utskotttillagt, ins\u00e4nder
\ndet till H.\u00a0Mtstruket K.Kejsaren-Storfursten, som, ifall godk\u00e4nna det, befalla Senaten
\ngifva det formen af propositionstruket dess afl\u00e5tande ss.s\u00e5som n\u00e5dig proposi-
\ntion. Underttecknas p\u00e5 H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts befallning minister statssekre-
\nteraren, kontrasign.kontrasignering af 1a exped. sekret.expeditionssekreteraren \u2013 S\u00e5ledes icke Senaten
\np\u00e5 H\u00a0MsHans Majest\u00e4ts v\u00e4gnar. Senaten har i dessa \u00e4mnen funktionerat
\nss.s\u00e5som r\u00e5dgifvandetillagt konselj, utan n\u00e5gon definitiv beslutande r\u00e4tt.
Detta nutillagt i afseende \u00e5 \u00e4rendens beredning ochtillagt lagf\u00f6rslagens. \u2013 Ett vidare mo-
\nment af StnsStorfurstens delaktighet i lagstiftande makten, \u00e4r att \u00e5 honom
\n|53|\nberor sammankallandet af landtdag. Enl.Enligt 38 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen tiden
\nberoende af regenten. Detta bet\u00e4nkliga missf\u00f6rh\u00e5llande afhjelpt genom
\n2 \u00a7 g\u00e4llande L.\u00a0O.Lantdagsordning, som refereras. Enl.Enligt \u00a7 3 \u00e4fven orten
\nbest\u00e4md, hvilket icke f\u00f6rut. I afseende \u00e5 kallelsen b\u00f6r iakttaga
\n\u00a7 4: det \u00e4r lagtima landtdag senast 3 m\u00e5nader och urtima
\nsenast 6 veckor f\u00f6re den dag d\u00e5 StndenSt\u00e5nden b\u00f6ra sammantr\u00e4da.
Betr\u00e4ffande formen f\u00f6r landtdagskallelsen \u00e4r att m\u00e4rka
\natt den emanera i formstruket ss.s\u00e5som ett n\u00e5digt p\u00e5bud, af StnStorfursten
\negenh\u00e4ndigt undert.undertecknad och kontrasign.kontrasignerad af minister-statssekreteraren.
\nF\u00f6re nya L.\u00a0O.Lantdagsordningen var p\u00e5budet annorlunda stiliseradt \u00e4n nu. D.\u00a0\u00e4.Det \u00e4r
\ntill 63 och 67 \u00e5rs landtd.lantdag Vi Alex. II etcetcetera \u201dtillbjude Eder Oss
\n\u00e4lsklige, V\u00e5ra trogna unders\u00e5tar, Landtst\u00e4nderna i Stor-
\nfurstend\u00f6met Finland, Grefvar, Friherrar, Ridderskap och Adel,
\nErkebiskop, Biskopar, Presterskap, St\u00e4dernas borgerskap och
\nMenige Allmoge, V\u00e5r synnerliga ynnest, N\u00e5diga bev\u00e5genhet
\noch gunstiga Vilja, med Gud allsm\u00e4ktig.\u201d Sedan en kort moti-
\nvering af kallelsen, och vidare erinran afstruket om Riddarhursordningen
\n1626 med till\u00e4gg 1778 samt uppgift huru m\u00e5nga af hvarje
\naf de \u00f6friga st\u00e5nden. \u2013 Numera, kallelsen till 1872 \u00e5rs landt-
\ndag korteligen: \u201dtillbjuder Eder Oss \u00e4lskliga, V\u00e5ra trogna
\nunders\u00e5tar, Landtst\u00e4nderna i Storfurst.Storfurstend\u00f6met Finland V\u00e5r
\nsynnerliga ynnest, N\u00e5diga bev\u00e5genhet och gunstliga Vilja med
\nGud allsm\u00e4ktig. \u2013 Med f\u00f6ranledande af stadgandet i 2
\n\u00a7 af N\u00e5diga landtdagsordningen den 15 April 1869 bjuda och befalla
\nVi att en allm\u00e4n landtdag skall \u00f6ppnas i HforsHelsingfors den 1 Febr.Februari n\u00e4st-
\nkommande \u00e5r. Till f\u00f6lje h\u00e4raf ega Storfurstend\u00f6met Finlands
\nsamtliga St\u00e4nder att sistber\u00f6rda dag i n\u00e4mnda stad sig infinna
\n|54|\nunder iakttagande af hvad ofvan\u00e5beropade L.\u00a0O.Lantdagsordning \u00e4fvensom
\nN\u00e5diga Ridd.\u00a0O.Riddarhusordningen af d. 9/21 April 1869 i s\u00e5dant afseende
\nstadga.\u201d Skattefr\u00e5gor lika. \u2013 Man har h\u00e4rvid f\u00f6ljt gamla
\nsvenska kallelser tills nya L.\u00a0O.Lantdagsordningen gjorde det l\u00e4mpligare
\natt vara kortare. \u2013 Landtdagens afslutande se \u00a7 5. L.\u00a0OLantdagsordningen. Pointeras.
Om afslutandet
\nemanerar jemv\u00e4l
\nN\u00e5digt p\u00e5bud
\naf Maj.Majest\u00e4tet sjelf, med
\nMin. statssek.Ministerstatssekreterarens kontra-
\nsignering \u2013 inneh\u00e5lla
\nblott uppgift p\u00e5 tiden
\nsamt hvem som
\nskall i H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts
\nst\u00e4lle uppl\u00f6sa
\nlandtdagen och
\nhemf\u00f6rlofva StnaSt\u00e4nderna.tillagt i marginalen
Efter lagf\u00f6rslagens behandling hos StnaSt\u00e4nderna intr\u00e4der \u00e5ter behof
\naf StensStorfurstens tillg\u00f6rande. Dermed att Han proponerat och St\u00e4nderna
\nbeslutit, \u00e4r det \u00e4nnu icke lag. \u00a7 76 L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u2013 (Jemv\u00e4l
\nblick p\u00e5 \u00a7 75). Dessa Snas skrifvelse pl\u00e4ga ickestruket AngdeAng\u00e5ende
\nvidare behandlingar saknas G.\u00a0L.Grundlags stadganden. Enligt praxis
\nden normala g\u00e5ngen den, att Senaten ensamtstruket \u00f6fverl\u00e4gger omtillagt StnasSt\u00e4ndernas svartillagt frams-
\nt\u00e4llnstruket och \u00f6friga framst\u00e4llningar och ins\u00e4nder demtillagt jemte sitt yttrande. Allt detta
\nf\u00f6redragas d\u00e5 f\u00f6r StorfStorfursten. Ha StnaSt\u00e4nderna helt enkelt godk\u00e4nt propositionen
\nb\u00f6r sv\u00e5rligen annat kunna intr\u00e4da, \u00e4n att f\u00f6rslaget blir lag. Ha
\nde gjort \u00e4ndringar, ankommer p\u00e5 Storf.Storfursten att antingen godk\u00e4nna eller
\nf\u00f6rkasta dem. I senare fallet f\u00f6rfaller fr\u00e5gan d\u00e5, ty lagen m\u00e5ste
\nfullt \u00f6fverensst\u00e4mma med Landtdagens beslut. I f\u00f6rra fallet, eller om
\nStorf.Storfursten godk\u00e4nner StnasSt\u00e4ndernas \u00e4ndringar, och lagen s\u00e5ledes erh\u00e5ller
\nhans Sanktion, \u00e5terst\u00e5r vidare dess promulgerande.
Sanktionen
\nkan icke vara partielsv\u00e5rtytt
\ndet skulle g\u00f6ra hela
\nSnasSt\u00e4ndernas kompetens
\nchim\u00e4r.tillagt i marginalen
I fr\u00e4mmdefr\u00e4mmande konstitkonstitutioner: vanligt ett stadgande: monarken sank-
\ntionerar och promulgerar lagarna. Hos oss icke f\u00f6reskrifvet,
\nmen likv\u00e4l g\u00e4llande. Praxis \u00e4r i detta h\u00e4nseende
\ns\u00e5 best\u00e4mdt oafbruten, att inga dubier. Vis-\u00e0-vis sanktioner
\ninbegripes detta i f\u00f6rut afhandlade. \u2013 Promulgeringen sker genom
\nofficiella tidningar och f\u00f6rfattningssamlingar. G\u00e4lla alla lagar och
\nf\u00f6rordningar, b\u00e5de de med St\u00e4nderna och utan St\u00e4nderna.
Olika f\u00f6r olika slags lagar. 1o) Grundlag, visa ingressen och
\n|55|\nslutet af L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u2013 Riddarhus O.Riddarhusordningen = med R.\u00a0F.Regeringsformen och F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsaktentillagt \u2013 Speciella, ss.s\u00e5som \u00e4ndringar
\neller upph\u00e4fvande af privilegier lika med vanliga lagar.
Kyrkolagen b\u00e4r en rubrik analog med 1734 \u00e5rs
\nlag. Den heter n\u00e4ml.n\u00e4mligen KkolgKyrkolag f\u00f6r den ev. luth. kkanevangelisk lutherska kyrkan
\ni Stf. Finl.Storfurstend\u00f6met Finland, af Finl.Finlands St\u00e4nder vid landtd.lantdagen \u00e5r 1867 antagen
\noch af H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t d. 9 dec.december 1869 i n\u00e5der stadf\u00e4stad. Gifven
\ni HforsHelsingfors, d. 6 Decbrdecember 1869.
Denna ochtillagt Alla \u00f6friga lagar utom L.\u00a0O.Lantdagsordningentillagt, som med b\u00e5da Statsmakternas
\nsamtyck, utf\u00e4rdats af Senaten i H\u00a0Mts namn ochstruket
\nenligt H.\u00a0K.\u00a0MsHans Kejserliga Majest\u00e4ts Eget beslut och i dess H\u00f6ga Namn.
Det \u00e4r antaget, och b\u00f6r s\u00e5 vara, att i ingressen till
\nf\u00f6rordn.f\u00f6rordningen angifves huruvida St\u00e4ndernas medverkan
\ni m\u00e5let p\u00e5kalladstruket egt rum. I detta h\u00e4nseende hufvud-
\nsakligen tvenne formuleringar: P\u00e5 Finlands St\u00e4nders
\nundgaunderd\u00e5niga tillstyrkan och Vi stadga etcetcetera. Och Med
\nFinlands St\u00e4nders bifall och samtycke. \u00c4fven
\nkombineradt: med Finlands StndersSt\u00e4nders bifall och p\u00e5
\nderas undgaunderd\u00e5niga tillstyrkan. N\u00e5gon str\u00e4ngt principiel
\n\u00e5tskilnad vid ena och andra formens anv\u00e4ndande icke
\nsk\u00f6njbar. M\u00f6jligen skulle tyckas, att tillstyrkan i admini-
\nstration, bifall och samtycke i [...]ol\u00e4slig/saknad text lagfr\u00e5gor. Men s\u00e5
\nicke fallet. Tillstyrkan jemv\u00e4l i sistn\u00e4mnda fall begagnats.
\nRubriken alltid F\u00f6rordning.
Men vidtillagt bevillningsstadgars promulgerande har n\u00e5got
\nannan form iakttagits. Kung\u00f6relse angdeang\u00e5ende den
\naf Finlands StndrSt\u00e4nder f\u00f6r \u00e5r det och dettillagt \u00e5tagna bevillning: Vi Alex. G\u00f6re
\nveterligt: att Finlands StndrSt\u00e4nder, i anledning af W\u00e5r till
\ndem afl\u00e5tna N\u00e5diga propos.proposition angdeang\u00e5ende anslag f\u00f6r det
\nvid senast f\u00f6rflutna landtdag \u00e5tagit sig att f\u00f6r
\n|56|\n\u00e4fven x x utg\u00f6ra bevillning enligt derom af StenStorfursten
\nuppr\u00e4ttad stadga, s\u00e5 lydande: \u2013 \u2013 \u2013 Slutettillagt: Och som
\nvi i n\u00e5der funnit godt bekr\u00e4fta denna af
\nSt\u00e4nderna uppr\u00e4ttade Bevillningsstadga, s\u00e5dan
\nden ofvanf\u00f6re finnas intagen; allts\u00e5 varder
\ndensamma h\u00e4rigenom enkom till h\u00f6rsam \u00e5tlydnad
\nutf\u00e4rdad och kungjord. Och alla som vederb\u00f6r till
\nundgunderd\u00e5nig efterrseefterr\u00e4ttelse l\u00e4nder. \u2013 Enl.Enligt Eget Beslut \u2013 Senaten.
Emellertid ss.s\u00e5som
\nsynes, \u00e4fven h\u00e4r
\nsanktion och
\npromulgering
\naf n\u00f6den.tillagt i marginalen
St\u00e4mpelpappersafgift F\u00f6rordning som bifall och samtycke,
\nsista \u00a7 viss tid f\u00f6r dess giltighet.
Den af StnStorfursten ensam beroende del af lagstiftningen.
\nRubriken hufvudsakl.huvudsakligen F\u00f6rordning och Kung\u00f6relse.
\nDen f\u00f6rra allm\u00e4nna, men omfattande inneh\u00e5ll.
\nDen senare \u00e4ndringar och till\u00e4gg.
Vidare f\u00f6rekommer: n\u00e5diga bref, cirkul\u00e4rbref,tillagt instruktion
\noch reglemente, \u2013 ordning ss.s\u00e5som skolordning, \u2013 ordnings-
\nstadga. Alla dessa promulgeras g.genom Senaten, vanligen
\nAf icke lagstiftn. naturstruket
\nenl. H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts Eget beslut. N\u00e4r Senaten sjelf f\u00e5r g\u00f6ra
\nf\u00f6rordning, skall framdeles utredas i fr\u00e5ga om
\ndess kompetens och \u00e4rendens f\u00f6rdelning.
I f\u00f6rf. saml.f\u00f6rfattningssamlingarna ing\u00e5r \u00e4fven aktstycke, som icke \u00e4ro
\naf lagstiftningsnatur utan blott regeringssaker.
\n\u2013 Form Manifest, \u00d6ppet bref, \u2013 Reskript, etcetcetera.
\nDessa alltid undert.undertecknad af Kejs.Kejsaren sjelf, vanligen utan Senatens
\nmedverkan. \u2013 Resolution, bref etc.etcetera i enskilda \u00e4renden.
Det kan med sk\u00e4l anm\u00e4rkas ss.s\u00e5som en formel
\n|57|\nbristf\u00e4llighet hos oss liksom i Sverigetillagt, att namnen f\u00f6rordning och
\nkung\u00f6relse begagnas b\u00e5da f\u00f6r den nu representativa
\noch utan densamma skeddasv\u00e5rtytt lagstiftningen. Orsaken
\n\u00e4r visserligen l\u00e4tt funnen: Sedan \u00e4ldsta tiden gafs
\nnamnet lag, blott \u00e5t codices. Emellerstruket Den
\npartiellastruket fortl\u00f6pandetillagt lagstiftningen, som \u00e5stadkom partiella
\n\u00e4ndringar och reformer, skedde under [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nf\u00f6rordningar. \u2013 Men b\u00e4ttre vore om ordet lag
\nanv\u00e4ndes p\u00e5 alla af b\u00e5da statsmakterna beroende
\nlagstiftning, s\u00e5 att redan rubriken satte ett r\u00e5-
\nm\u00e4rke mellan dessa b\u00e5da slag.
I andra stater \u00e4r denna distinktion vanlig.
\nI Tyskland t.\u00a0ex.tillagt f\u00f6rst\u00e5s med Verordnungsrecht
\njust denna Regen.Regenten r\u00e4tt att i en f\u00f6r lagarnas verk-
\nst\u00e4llighet och f\u00f6r \u00f6friga regerings\u00e5tg\u00e4rders utf\u00f6-
\nrande beh\u00f6fliga r\u00e4ttigheter att utge f\u00f6rordnande,
\nreglementer, p\u00e5bud instruktioner m.\u00a0m. Han har Verord. men icke Gesetz gebungs recht.tillagt i marginalen Men,
\ndenna Verordnungsrecht vida mera inskr\u00e4nkt till sina f\u00f6rem\u00e5ltillagt,
\noch nyare konstitutioner, \u00e4n Regentens r\u00e4tt i Finland
\natt utf\u00e4rda f\u00f6rordningar.
Sammanfattande i korthet det idag framst\u00e4llda
\nfinna vi, dels med st\u00f6d af lag, dels med st\u00f6d af
\npraxis,
1o) K. Storf.Kejsaren Storfursten icke grundlagsenligt f\u00f6rbunden att
\nh\u00f6rastruket inhemtatillagt Senatens \u00e5sigt r\u00f6rande lagf\u00f6rslag till LandtdLantdagen utan kan delvis anlita andratillagt;
\nmen det \u00e4r dock praxis, fr\u00e5n hvilken knappt mer
\n\u00e4n 1 undantag bekant.
2o) Praxis \u00e4r att spestruket i fr\u00e5ga om lagberedning, att
\nspeciella komit\u00e9er [...]ol\u00e4slig/saknad text arbetar med lagf\u00f6rslagens
\n|58|\nuppg\u00f6rande, dock sker det der \u00e4fven inom Senaten alltid de finansiellatillagt.
\nSenaten ins\u00e4nda till K.\u00a0Storf.Kejsaren Storfursten f\u00f6rslagen till landtdags-
\npropositioner.
3o) Propositioner afl\u00e5tesstruket expedieras med \u00e5beropandetillagt enl.enligt K. StorfnsKejsaren Storfurstens befallning
\naf Minis. statssekr.Ministerstatssekreteraren med kontrasign af 1a expeditions
\nsekreten.
4o) K Storf.Kejsaren Storfursten sammankalla St\u00e4nderna g.genom N\u00e5digt
\nP\u00e5bud; minst hvart 5te \u00e5r till lagtima landtdag
\noch kan \u00e4fven kalla till urtima f\u00f6r vissa andra
\nafg\u00f6randen. \u2013 Orten hufvudstaden. Kallelsen
\n3 m\u00e5nader \u2013 (6 veckor) f\u00f6r sammantr\u00e4dande.
5o) K Storf.Kejsaren Storfursten best\u00e4mma g.genom N\u00e5digt P\u00e5bud hvad
\ndag LandtdgnLantdagen skall afslutas. 4 m\u00e5nader nor-
\nmala tiden.
6o) St\u00e4ndernas svarsskrifvelse och \u00f6friga framst\u00e4llningar
\nafg\u00e5r med Senatens yttrande der\u00f6fver till StfenStorfursten.
7o) P\u00e5 Storf.Storfursten ankomma att sanktionera eller f\u00f6r-
\nkasta StnasSt\u00e4ndernas beslut. I f\u00f6rra fallet blir fr\u00e5gan
\nlaga och b\u00f6r d\u00e5 promulgeras.
8o) S\u00e4tten f\u00f6r promulgering \u00e4r n\u00e5dig f\u00f6rordning
\neller kung\u00f6relse utf\u00e4rdad af Senaten, med \u00e5beropande
\naf StfnsStorfurstens Eget beslut. Undantagsfall f\u00f6r grund-
\nlagar.
9o) I ingressen f\u00f6r s\u00e5dan f\u00f6rordning, upptages att
\nSt\u00e4nderna dertill bifallit.
10o) Promulgering g.genom f\u00f6rf. samlingenf\u00f6rfattningssamlingen \u00e4r \u00e4fven af n\u00f6den
\nf\u00f6r alla af Stof.Storfursten utan St\u00e5nden vidtagna lagstiftnings\u00e5tg\u00e4rder.
H\u00a0HHerrarna finna kanske att nog mycket uppe-
\nh\u00e5llit mig vid v\u00e4l formella saker. Men
\nde \u00e4ro icke betydelsel\u00f6sa. Framh\u00e5ll formens
\nbetydelse. Hos oss en f\u00f6ljd af seklerl\u00e5nga
\ntraditioner, att praxis supplerat.
Formen ett skydd f\u00f6r friheten och r\u00e4tt.
\nHur ofta har ej h\u00e4ndt, att en formberedning
\nb\u00f6rjat \u2013 och en beredning i sak f\u00f6ljt.
R\u00e4ttsformerna \u00e4r fr\u00e5ntillagt det r\u00e4ttas inneh\u00e5ll oskilj-
\naktiga.
Slutsatser:
\n1o) Grundlag (incl.inklusive privilegier) kan stiftas, \u00e4n-
\ndras eller upph\u00e4fvas endast p\u00e5 framst\u00e4llning
\naf K. StnKejsaren Storfursten och med alla alla St\u00e4nders bifall
\noch samtycke. Riddarhusordning dock annorlunda.tillagt
2o) Allm.Allm\u00e4n civil- och kriminallag kan det \u00e4r 1734 \u00e5rs lagtillagt dodito endast
\np\u00e5 dodito med tre st\u00e5nds dodito.
3o) Sj\u00f6lag dodito.
\n4o) Kyrkolag dodito, dock att \u00e4fven kyrkom\u00f6te
\ndervid har initiativ.
5o) Med lagf\u00f6rklaring p\u00e5 samma s\u00e4tt som
\nmed stiftande.
6o) Krigslag beror p\u00e5 monarken, dock icke
\ns\u00e5 att allm.allm\u00e4n strafflag derigenom kan \u00e4ndras.
7o) K. StnKejsaren Storfursten ensam r\u00e4tt att lagstifta i fr\u00e5gor
\nangdeang\u00e5ende landets allm.allm\u00e4nna hush\u00e5llning eller allm\u00e4n-
\nna inr\u00e4ttningar, dock att han der\u00f6fver kan in-
\nhemta St\u00e4ndernas yttrande.
8o) [...]ol\u00e4slig/saknad text \u00d6fverlemna han till St\u00e4nderna att
\nmed honom i n\u00e4stber\u00f6rda \u00e4mne besluta, f\u00f6r-
\nfaras dermed sss\u00e5som om lagfr\u00e5gor sagdt \u00e4r.
9o) Allm lagsstruket
\n9o) Beskattningslagen bero dels af StfnStorfursten och 3 st\u00e5nd
\nmed StnsStorfurstens initiativr\u00e4tt, \u2013 de permanenta skattelagarna
\n\u2013 dels hafva \u00e4fven St\u00e4nderna initiativ och d\u00e5 4 st\u00e5nds
\nbeslut, bevillningslagar, \u2013 dels af Monarken ensam
\nss.s\u00e5som ekonomisk f\u00f6rordning. N\u00e4mn begr\u00e4nsning h\u00e4raf att be-
\nhandling af finans ministersv\u00e5rtytt.
10o) AllmAllm\u00e4nna lagstiftnings\u00e5tg\u00e4rder promulgeras af StfnStorfursten.
\n|61|\nAdministrativ lagstiftning \u00e4r denstruket lagstiftning i m\u00e5ltillagt, som
\nang\u00e5r allm\u00e4nna hush\u00e5llningen eller allm\u00e4nna
\ninr\u00e4ttningar. se L.\u00a0O. \u00a7 75.struket \u2013 Det \u00e4r en vigtig
\noch omfattande del af statens r\u00e4ttssystem, som s\u00e5lunda
\n\u00f6fverlemnadts \u00e5t Regentens lagstiftande makt. Dock icke
\nhela denna branche. B\u00a0BBrottsbalken och H\u00a0B.Handelsbalken i 1734 \u00e5rs lag ber\u00f6ra
\ntill en stor del just \u00e4mner af ekonomisk natur. Och
\np\u00e5 grund af den tolkning, som oveders\u00e4gligen
\nm\u00e5ste gifvas ordet Lag i R.\u00a0FRegeringsformen 40\u201343, f\u00f6lja att icke heller
\nn\u00e5got af stadgandena i n\u00e4mnda balkar kan f\u00e5 af
\nmonarken ensam \u00e4ndras eller upph\u00e4fvas. \u2013 I alla
\nfr\u00e5gor p\u00e5 detta gebit beror af hans f\u00f6rgodtfinnande
\nom han vill h\u00f6ra St\u00e4nderna. Har han blott h\u00f6rt dem,tillagt velat inhemta
\nderas yttrande, s\u00e5 \u00e4r han deraf icke bunden. Se L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u00a7 75. \u00a7 35.tillagt Men han kan
\nock g\u00f6ra formlig proposition, och hafva SnaSt\u00e4nderna med beslutande
\nr\u00e4tt medverkat i s\u00e5dan fr\u00e5ga, s\u00e5 blir det lag, som
\nicke mera kan \u00e4ndras annorlunda \u00e4n med St\u00e4nderna,
\ndet f\u00f6rh\u00e5lles d\u00e5 dermed alldeles ss.s\u00e5som med allm.allm\u00e4n lag.
\nDetta \u00e4r hos oss sjelffallet. I Sverige R\u00a0F.Regeringsformen 1809 \u00a7 89 ut-
\ntryckligen sagdt. \u2013 I alla fall klart, att Mo-
\nnarken i ut\u00f6fvandet af sin ekonomiska lagstiftningsr\u00e4tt dock
\nbegr\u00e4nsad af g\u00e4llande lag; S\u00e5dan kan icke genom
\n\u00f6fverhetligsv\u00e5rtytt f\u00f6rordning \u00e4ndras.
I andra staterstruket
\nI Finland, liksom i alla stater, manifesterar sig stats-
\nmakten, \u2013 arbetar p\u00e5 stats\u00e4ndam\u00e5lens f\u00f6rverkligande [...]ol\u00e4slig/saknad text
\ni trenne hufvudgrenar af verksamhet: lagstiftning, rege-
\nring, lagskipning, eller ss.s\u00e5som fransk terminologi \u00e4r, s\u00f6nder-
\nfaller statsmakten i 3e arter: lagstift.lagstiftande makt, verkst\u00e4ll.verkst\u00e4llande
\nmakt, d\u00f6mande makt. F\u00f6rut framh\u00e5llit huruledes
\ndessa trenne slag af makt, oaktadt teorin om maktens
\ndelning, icke kunna fullst\u00e4ndigt separeras, ju icke ens b\u00f6ra
\ndet s\u00e5, att de vore isolerade fr\u00e5n hvarandra, s\u00e5
\nvigtigt det \u00e4n \u00e4r att ett den enas \u00f6fvergripande i den
\nandra m\u00e5 undvikas. Jemv\u00e4l visat att ehuru skilda
\norganer, dessa, eller en del bland dessa, n\u00f6dv\u00e4ndigtvis
\ndock i sig f\u00f6rena mer \u00e4n ett slag af de n\u00e4mnda
\nkompetenserna. Isynnerhet fallet der ss.s\u00e5som hos oss
\nen \u00f6fverv\u00e4gande anpart af, statsmakten i dess helhet
\nlagd i monarkens h\u00e4nder.
Framst\u00e4lt K.\u00a0StfnsKejsaren Storfurstens anpart i lagstiftn.lagstiftningen Dervid senast
\nber\u00f6rt hans r\u00e4ttighet att promulgera lagarna, och de
\nderf\u00f6r g\u00e4llande former. Detta af endel t.\u00a0ex. Naumann
\nframst\u00e4ldt ss.s\u00e5som en regeringsfunktion. H\u00f6r dock egentligen
\ntill legislation, eftersom ett n\u00f6dv\u00e4ndigt moment f\u00f6r
\natt lagarna skola bli g\u00e4llande. Ocks\u00e5 heta det ju: sank-
\ntionera att promulgera, i fr\u00e4m.fr\u00e4mmande konstit.konstitutioner \u2013 Bildar
\nemellertid l\u00e4mpligtillagt \u00f6fverg\u00e5ng till den andra hufvudgrenen af K. StnsKejsaren Storfurstens
\nfunktion, regerandet, [...]ol\u00e4slig/saknad text som nu skall behandlas.
\nP\u00e5minnelse om hur regering allest\u00e4des n\u00e5got mer
\n\u00e4n blott ett lagarnas verkst\u00e4llande i str\u00e4ngaste betydelsetillagt detta n\u00e4ml.n\u00e4mligen blott
\nett moment deraftillagt. F\u00f6rut redan
\nframh\u00e5llit \u00a7 2 och 5 i R.\u00a0FRegeringsformen. \u00c4n mera visa 1a mommomentet
\nF.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten huruledes v\u00e5r monarks kompetens n\u00e5got
\nvida mer \u00e4n blott exekutions handhafvande, ss.s\u00e5som det s\u00e4ges
\nannorst\u00e4des. P\u00e5 s\u00e4tt i mina inledande f\u00f6rel\u00e4sn.f\u00f6rel\u00e4sningar fram-
\n|63|\nh\u00e5llit, pl\u00e4ga konstit.konstitutioner specifiera monarkens skilda be-
\nfogenheter, uppr\u00e4kna regeringens brancher. Utt\u00f6mmande
\nkan detta dock icke vara. I v\u00e5ra grundlagar \u00e4r det ej
\nheller fallet. Dock lemna de, isynnerhet R\u00a0F.Regeringsformen, mycket
\nledning i detta h\u00e4nseende. Det \u00e4r derf\u00f6r ingalunda
\ntillfyllest att blott recitera detta korta sammandrag 1a mommomentet
\nF.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten gifva deraf och i \u00f6frigt l\u00e5ta bero vid dess
\nredan ofta vidr\u00f6rda sista mommoment. M\u00e5ste se till hvad
\np\u00e5 grund \u00e4fven af andra lagar \u00e4n G\u00a0L.Grundlagen g\u00e4llande, [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nK. St.Kejsaren Storfursten har ju haft r\u00e4tt att ordna om de riksv\u00e5rdande
\n\u00e4rendenas sk\u00f6tande. S\u00e5ledes s\u00e5 tydligt att \u00e4fven i andra
\nlagar \u00e4n G\u00a0L.Grundlagen m\u00e5ste finnas normer. Det f\u00e5r ej lemnas
\n\u00e5sido, v\u00e5r statsr\u00e4tt beror \u00e4fven p\u00e5 s\u00e5dana. Ja \u00f6fverallt
\nhar utom konstitutionen en supplerande lagstiftning utbildat.
\nKonstitKonstitutionen \u00e4r ramen, normen; inom denna, utan att st\u00f6ta
\neller \u00f6fverskrida den, har detaljerna utbildats. Blott
\ns\u00e5lunda kan regerings maktens organisation, dess
\nkompetens och f\u00f6rvaltningsarter fullst\u00e4ndigt framst\u00e5.
N\u00e4rmast framst\u00e5r d\u00e5, \u2013 efter vi sist talat om
\nlagstiftnlagstiftning och promulgering \u2013
I) Tillsynen \u00f6fver lagars och f\u00f6rfrsf\u00f6rfattningars efterlefnad \u00f6fverallt
\nen regerings vigtiga funktion. Kan ju ske genom represe medstruket
\nOmfattar ej endast kontrollera att domare och andra em-
\nbetsm\u00e4n iakttaga lag, utan \u00e4fven enskildas efterlefnad
\naf lagen, \u2013 och i konseqvens h\u00e4rmed r\u00e4ttigheten att l\u00e5tatillagt \u00e5tala
\nf\u00f6r lag\u00f6fvertr\u00e4delser (\u00e5klagaremakt). Privatr\u00e4ttsliga f\u00f6rhenf\u00f6rh\u00e5llanden
\nmer och mer emellan bero visserl.visserligen p\u00e5 enskilda sjelfva att
\ng\u00f6ra g\u00e4llande lagen. De kunna eftergifva sin r\u00e4tt, utan att anlita
\n|64|\ndomstolarna. Men Reger.maktenRegeringsmakten \u00e5ligga beifrastruket titta atttillagt brott, beg\u00e5gna
\naf enskilda, likav\u00e4l som embetsm\u00e4ns lag\u00f6fvertr\u00e4delser,
\nvarda inf\u00f6r domstolarna \u00e5talade. Undantag finnes f\u00f6r
\n\u00e5klagaremaktens ut\u00f6fv.ut\u00f6vning f\u00f6r en deltillagt brott, der enligt lag \u00e5tals an-
\nst\u00e4llande beror p\u00e5 m\u00e5lsegande. Detaljer h\u00e4raf tillh\u00f6ra
\ndock straff och processr\u00e4tten.
Ifr\u00e5gav. funktion af tillsyn ut\u00f6fver K. Sten f\u00f6rverkligas
\ng. Prokuratorn i Kejs Senaten.struket \u2013 I R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 15 om-
\nn\u00e4mnes Justitie-Kanslern och att honom tillh\u00f6r att,
\njemte kontrollera \u00f6fver KngnsKonungens ombudsm\u00e4n och fiskaler,
\nhafva inseende huru Lag och F\u00f6rordningar efterlefvas,
\noch derom till K.\u00a0M.Kunglig Majest\u00e4t g\u00f6ra ber\u00e4ttelse.
M. Caloniusstruket I Finlands nuv.nuvarande statsskick att
\nbem\u00e4rka att Regentens omedelbara befattning med ifr\u00e5ga-
\nvarande branche af reger.regering om\u00f6jlig redan genom hans vistelse
\nutom landet. Utan att fr\u00e5n sig afh\u00e4ndasv\u00e5rtytt all funktion h\u00e4rut-
\ninnan, har dock H.\u00a0M.Hans Majest\u00e4t p\u00e5 [...]ol\u00e4slig/saknad text
\n[...]ol\u00e4slig/saknad text Genral-
\nguvern\u00f6ren i dess egenskap af Senatens ordf\u00f6rande delegera
\ndet allm\u00e4nna h\u00e4raf. Det heta i CapKapitel V mommoment 26 af Reg.
\nkonseljens regl.Regeringskonseljens reglemente 1809: \u201dGenr.\u00a0Guvern.Generalguvern\u00f6rens vigtigaste \u00e5liggande,
\ns\u00e5som ordf.ordf\u00f6rande i Conseillen, \u00e4r att vaka \u00f6fver r\u00e4ttvisans
\nskyndsamma skipande, Lagarnes och F\u00f6rfattningarnes
\niakttagande, och att H.\u00a0K.\u00a0MsHans Kejserliga Majest\u00e4ts befallningar iakttagasstruket verkst\u00e4llastillagt.\u201d
\nDessutom nu 27.tillagt i marginalen\nN\u00e4rmare utf\u00f6rdt i 16 och 17 \u00a7\u00a7 af Instr.Instruktioner f\u00f6r General-
\nguv.Generalguvern\u00f6ren 12 Febr.februari 1812. 16 \u00a7tillagt Genr.\u00a0Guv.Generalguvern\u00f6ren hvilken d\u00e5 ss.s\u00e5som Reger.\u00a0Con.Regeringskonseljens
\nordf.ordf\u00f6rande isynnerhet \u00e5ligga att verka \u00f6fver R\u00e4tteg\u00e5ngs\u00e4rendenas
\n|65|\nlagliga och skyndsamma g\u00e5ng, har att i s\u00e5dant \u00e4nda-
\nm\u00e5l hvart half\u00e5r, fr\u00e5n Just. Depart.Justitiedepartementet g.genom Prokuratorn
\nerh\u00e5lla f\u00f6ljande af dennas f\u00f6rut beh\u00f6rigen granskade f\u00f6r-
\nteckningar, dem Genr.\u00a0guv.Generalguvern\u00f6ren sist inom Januari m\u00e5nads
\nutg\u00e5ng det p\u00e5f\u00f6lj.p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5ret b\u00f6r ins\u00e4nda till K. StfnKejsaren Storfursten:
1o) \u00d6fver de till Just Depart.Justitiedepartementet ankomna N\u00e5diga
\nReskr.Reskript uti brott- och tvistem\u00e5l, med uppgift n\u00e4r
\noch huru de blifvit verkst\u00e4llde 2o) \u00f6fver de vid
\nJust. Depart.Justitiedepartementet afgjorda och oafgj.oavgjorda lagvadda brott
\noch besv\u00e4rsm\u00e5l samt fiskaliska aktioner, jemte kort
\nupplysn.upplysning om hvad de oafg.oavgjorda m\u00e5len ang\u00e5 och hvarp\u00e5
\nde bero. Bestyrkta af refer.\u00a0sekretreferendariesekreterare.
3o) F\u00f6rteckn.F\u00f6rteckning \u00f6fver de i Hofr\u00e4tterna f\u00f6ref.f\u00f6refintliga Religions-
\nm\u00e5l. 4o) \u00d6fver leuterarade m\u00e5l. 5o) Hofr\u00e4ttens
\nsummariska f\u00f6rteckning \u00f6fver afgjorda och oafgjorda
\nm\u00e5l. 6o) Dessutom af prokuratorn hvart halft
\n\u00e5r summariska sammandrag af de fr\u00e5n Advokat-
\nfiskalerna i hofr\u00e4tten, qvartaliter ins\u00e4nda f\u00f6rteckningar
\n\u00f6fver de i kronans allm.allm\u00e4nna h\u00e4kten inmanade
\npersoner.
\u00a7 17. Om Genr.\u00a0guv.Generalguvern\u00f6ren af dessa f\u00f6rteckn.f\u00f6rteckningar finner
\natt n\u00e5gon oordning vid r\u00e4tteg\u00e5ngs\u00e4rendens handte-
\nrande egt rum eller on\u00f6digt uppeh\u00e5ll f\u00f6relupit,
\neller ock att ngnn\u00e5gon f\u00e4ngslad person f\u00e5tt vidk\u00e4nnas
\nof\u00f6rtjent lidande, s\u00e5 anbefaller han Prokuratorn
\natt vidtaga den Embets \u00e5tg\u00e4rd, hvartill lag och f\u00f6re-
\nkommande omst\u00e4ndigheter kunna f\u00f6ranleda.
Denna kontroll och dessa \u00e5tg\u00e4rder f\u00e5r s\u00e5ledes
\nGenr.\u00a0guv.Generalguvern\u00f6ren vidtaga utan hemst\u00e4llan till K.\u00a0StnKejsaren Storfursten. Natur-
\n|66|\nligtvis kan monarken st\u00e4dse, n\u00e4r f\u00f6rgodtfinna, g\u00f6ra
\nsig f\u00f6rvissad att Prokuratornstruket Genr.\u00a0guvnGeneralguvern\u00f6ren verkligen m\u00e5
\nha denna vigtiga funktion fullgjort; och dertill lemnar
\nf\u00f6rteckningens slutliga ins\u00e4ndande tillf\u00e4lle. Men f\u00f6ruts\u00e4tt-
\nningen synes dock vara den, att G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren [...]ol\u00e4slig/saknad text p\u00e5 Monar-
\nkens v\u00e4gnar handhar denna regeringsmaktens uppgift
\natt \u00f6fvervaka lagarnas efterlefnad, och att han ut-
\n\u00f6fvar detta generelt ss.s\u00e5som h\u00f6gsta maktens representant.
Och detta v\u00e4lbet\u00e4nkt
\nty mer \u00e4n annat m\u00e5ste
\ndetta bidraga att st\u00e4lla
\nG.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren p\u00e5 de finska
\nlagarnas grund.tillagt i marginalen
Den speciella funktion\u00e4r f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, en
\nenkom h\u00e4rf\u00f6r tillsatta embetsman \u00e4r dock proku-
\nratorn.
M. Calonius hade i sitt f\u00f6rslag till Reg. konselj.Regeringskonseljen
\nintagit ett Cap.Kapitel IV om Justiti\u00e6 Canseller: \u00a7 26.
\n\u201dDet allm.allm\u00e4nna inseendet \u00f6fver alla till Reg.\u00a0Cons.Regeringskonseljens b\u00e4gge
\nDeptnasDepartementernas befattning h\u00f6rande g\u00f6rom\u00e5l samt deras
\ntillb\u00f6rliga och r\u00e4ttvisa f\u00f6rvaltning, tillh\u00f6rer v\u00e4l G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren
\nsss\u00e5som landets af H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t i n\u00e5der tillf\u00f6rordnade H\u00f6gste Styres-
\nman. Dock vill H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren till bitr\u00e4de f\u00f6rordna
\nen Just. CancellerJustitiekansler, hvars omsorg, enl.enligt den af H.\u00a0K.
\nMtHans Kejserliga Majest\u00e4t f\u00f6r honom n\u00e5digast utf\u00e4rdande instruktion skall
\nbliva att med all uppm\u00e4rksamhet bevaka, s\u00e5 v\u00e4l lag-
\nskipningens, som ekon. f\u00f6rvaltningnsekonomief\u00f6rvaltningens jemna g\u00e5ng, s\u00e5 att
\nLandets Constition och St\u00e5ndens fri- och r\u00e4ttigheter
\nokr\u00e4nkte varde bevarade, r\u00e4ttvisa och ordning i
\nalla saker, utan mannam\u00e5n handhafda, och de r\u00e4tts-
\ns\u00f6kande med foglighet och v\u00e4lvilja handhafdastruket behandlade.\u201d
\nVidare speciel tillsyn \u00f6fver advokatsfiskals departe-
\nmenterna i Hofr\u00e4tterna sss\u00e5som ock r\u00e4ttighet att tillf\u00f6rordna
\n|67|\nlands- och stadsfiskaler. P\u00e5 grund deraf skulle n\u00e5diga
\nf\u00f6rteckningar till honom ins\u00e4ndas. \u2013 I f\u00f6rslaget
\ntill Borg\u00e5 landtdag kallasstruket detta betydligen \u00e4ndradt. Han
\nkallas Advocatfiskalen. (mommoment 27: \u201dHan \u00e4r med Genral-
\nguvern\u00f6ren i omedelbar f\u00f6rbindelse.\u201d) S\u00e5dant fanns
\nallsicke hos Calonius.tillagt \u2013 Hans uppgift
\nlika med hvad reglerna upptar i 31o) \u2013 Anm\u00e4rkningar
\ngjordes h\u00e4remot veterligen icke. 31o) blef ss.s\u00e5som sagdt of\u00f6r\u00e4ndradt
\ntill inneh\u00e5ll, men namnet blef Conseilenstillagt prokurator. Hans
\nuppgift h\u00e4r kort fattad.
Man \u00e4r frestad beklaga, att ej Calonii formulering
\nblef g\u00e4llande. \u00c4fven namnet Justitie kansler hade varit bra
\nbibeh\u00e5lla p\u00e5 grund af dess histor.historiska tradition. Hufvudsak
\nemellertid sjelfva funktion. Denna n\u00e4rmare ordnad
\nge.genom H.\u00a0K.\u00a0MtHans Kejserliga Majest\u00e4ts instr.instruktion f\u00f6r Procuratorn i K. Finska
\nReg. Cons.Kejserliga Finska Regeringskonseljen d. 12 Febr.februari 1812.
1 \u00a7. Procur.Procuratorn bitr\u00e4der G.guv.Generalguvern\u00f6ren vid inseendet der\u00f6fver
\natt s\u00e5v\u00e4l Landets allm.allm\u00e4nna lag, som andra f\u00f6rordn. stadgarf\u00f6rordningsstadgar,
\ninstr.instruktioner och privil.privilegier \u00e5 alla embetsst\u00e4llen varda efterlefvade
\noch iakttagna, samt att hvar och en tjensteman redeligen
\nuppfyller sin skyldighet, s\u00e5 att icke n\u00e5gon h\u00f6g eller l\u00e5g,
\nrik eller fattig m\u00e5 i sin tillst\u00e4ndiga r\u00e4tt blifva lidande.
\nEndast Gen.GuvensGeneralguvern\u00f6rens befalln.befallning underkastad. (S\u00e5ledes icke Senatens.)
Skall s\u00e5ledes vara en garanti f\u00f6r r\u00e4ttsordningen, f\u00f6r
\nmedborgar fri och r\u00e4ttigheters okr\u00e4nkbarhet.
\u00c5ligganden i 2 hufvudgrupper:
\n1o) Tillse laglighet och skyndsamhet i Senatens arbete.
\nDerf\u00f6r kontrollera diarier, \u00f6fvervaka justeringen af
\nalla Senatens protokoll eller ock efter\u00e5t l\u00e4sa dem
\n|68|\noch detta med underskrift p\u00e5teckna. Anm\u00e4la till
\nprot.protokoll p\u00e5minnelser och erinringar, hvartill lag och
\nsakers beskaffenhet kan f\u00f6ranleda, utan att s\u00e5dant
\ndock hindrar beslutens verkst\u00e4llighet. \u2013 Hans egenskap
\naf h\u00f6gste \u00e5klagare angifves g.genom \u00a7 6, enl.enligt hvilken han
\n\u201dutf\u00f6r eller l\u00e5ter utf\u00f6ra \u00e5 vederb\u00f6rlig ort, de m\u00e5l som
\nSenaten eller G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren till hans embetes handl\u00e4ggnhandl\u00e4ggning \u00f6fver-
\nlemnar, samt de \u00e5tal mot embetsm\u00e4n ellerstruket och
\nenskilda personer, som dessa eller han sjelf efter
\nskedd anm\u00e4lan hos G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren pr\u00f6fva b\u00f6ra anst\u00e4llas.\u201d
Och ehuru underkastad G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6rens befallningar och [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nst\u00e4lld honom, till bitr\u00e4de, \u00e4r han dock, ss.s\u00e5som den specielle
\nfunktion\u00e4ren f\u00f6r tillsynen \u00f6fver lagarnas efterlefnad,
\ntillika st\u00e4lld att kontrollera allastruket sjelfva G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren och Senatentillagt. \u2013 Detta
\nenl.enligt \u00a7 7, hvars betydelsefulla bud skildt f\u00f6rtjenar
\nuppm\u00e4rksammas, lydande \u201dI fall G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren eller Senatentillagt con-
\nseljen vid ut\u00f6fningen af deras Embeten skulle fr\u00e5n
\nLag och F\u00f6rfattningar afvika, \u00e5ligger Procuratorn
\natt deremot g\u00f6ra f\u00f6rest\u00e4llning och det Lagstridiga tillika
\nuppgifva, men om s\u00e5dant blefve lemnadt utan
\nuppm\u00e4rksamhet, \u00e4r Procuratorn obetaget, att saken
\ntill Oss H.\u00a0K.\u00a0MtHans Kejserliga Majest\u00e4t i undhetunderd\u00e5nighet omst\u00e4ndeligen inber\u00e4tta.\u201d
Om f\u00f6rteckningens ins\u00e4ndande f\u00f6rut n\u00e4mndt.
\n2o) g\u00e4ller prokuratorns \u00f6friga skyldigheter i afseende
\n\u00e5 Lagskipningen och allm. ordningallm\u00e4nna ordningen inom landet. \u2013 Gransk-
\nning af diarier i domstolarne, \u2013 anst\u00e4llande af
\naktion der s\u00e5 finna n\u00f6digt. Kontroll \u00f6fver h\u00e4ktena.
\nSpecielt af vigt sss\u00e5som statsr\u00e4ttsligt moment att f\u00f6r enlenligt \u00a7 11 icke
\nv\u00e4gra att emottaga
\nskrifter med angifvelse
\naf f\u00f6rmenta lagbrott
\naf Embetsm\u00e4n eller
\nandra, under f\u00f6rbindelsesv\u00e5rtytt
\ntill bevisning. Och b\u00f6r
\nf\u00f6rvisasv\u00e5rtytt angifvelser till
\nbeh\u00f6rig ort samt
\nf\u00f6rordna akter om n\u00f6digt,
\ndetta en konseqvens af \u00a7 1.tillagt
Yttranstruket M.\u00a0m. som i dess detaljer tillh\u00f6r f\u00f6r-
\nvaltningsr\u00e4tten. \u00c4fven Guvern\u00f6ren en slik kontrollr\u00e4tt
\nenl.enligt 5 \u00a7: Landhfds inst.Landsh\u00f6vdings instruktion af 4 Nov.november 1734, men \u00e4fven detta h\u00f6r till f\u00f6rv. r\u00e4ttenf\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
Prokurators
\nsubstitut f\u00f6rut
\nen extra tillf\u00f6rordnad
\nblef ett embete
\n\u00e5 ordinarie stat
\nmed namn pro-
\nkurators adjoint
\nenl.enligt Kung\u00f6relse 25
\nJuni 1861.tillagt i marginalen
Den uppsigt och kontroll som K. StfnKejsaren Storfursten s\u00e5lunda
\nge G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren och n\u00e4rmast Prokuratorn ut\u00f6fva \u00e4fven
\n\u00f6fver domstolarna innefattar dock endast den yttre
\nordningens uppr\u00e4tth\u00e5llande enligt lag och beifrande af
\nlagbstruket embetsfel. I afseende \u00e5 sina beslut \u00e4ro domstolarna
\nfullkomligt oberoende af Regenten, \u2013 hvarom n\u00e4rmare
\nvid behandl.behandlingen af lagskipande maktens organisation
\noch uppgift.
S\u00e5ledes g.genom G\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren och prokuratorn, som
\nK. StnKejsaren Storfursten utf\u00f6r sin uppgift att vidmakth\u00e5lla
\nlag. \u2013flyttad text
II) Det tillh\u00f6r regeringsmakten, att l\u00e5ta verkst\u00e4lla
\ndomstolarnas domar och utslag, s\u00e5v\u00e4l i brottm\u00e5l
\nsom i civila m\u00e5l. Denna exekutiva makt i
\ntr\u00e4ngre mening ut\u00f6fvas af guvern\u00f6rerna. De-
\ntaljerna h\u00e4raf till f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
I Sverige Justitiae kanslerns och Justitie
\nombudsmans \u00e5liggande tillsammans motsvarande
\nProkuratorns. Att m\u00e4rkas: Just. ombudsm.Justitieombudsmannen
\nsjelfst\u00e4ndigen st\u00e4lld: och derf\u00f6r hans myndighet
\nafstruket en starkare garanti f\u00f6r ov\u00e4ldig laglighet.
\u00d6nskligt vore, att det blefve g\u00e4llande regel
\natt Prokuratorn publicerade sin ber\u00e4ttelse \u00f6fver
\nresasv\u00e5rtytt ss.s\u00e5som Knorring \u00f6fver resasv\u00e5rtytt 65 och 67. Det skulle
\nst\u00e4rka medborgarnas \u00f6fvertygelse derom att \u00f6m
\nomv\u00e5rdnad egnas laglighetens vidmakth\u00e5llande. Of-
\nfentlighetens ljus b\u00f6r med allt sk\u00e4l belysa en s\u00e5 vigtig funk-
\ntion\u00e4rs tillg\u00f6randen.
Obs.Observera K. F\u00f6r.Kejserliga f\u00f6rordningen
\n8 Maj 1876.
\n\u00c5lagt proku-
\nratorn att vid
\nhvarje landtdag
\nFinlands StderSt\u00e4nder till
\nk\u00e4nnedom, afgifva be-
\nr\u00e4ttelse om lagskipning
\noch lagarnas handhafvande
\nunder f\u00f6rf.f\u00f6rflutna tidentillagt i marginalen
\u00c5terblick. \u2013 Af Regeringsmaktens uppgifter f\u00f6ljer nu
\nH\u00e4rvid fr\u00e4mst att erinras Monarkens ensamma lag-
\nstiftningsr\u00e4tt r\u00f6rande allm\u00e4nna hush\u00e5llningen samt
\nallm.allm\u00e4nna inr\u00e4ttningar ss.s\u00e5som f\u00f6rut behandlat. Dervid f\u00e4stes upp-
\nm\u00e4rksamheten dervid att en del af i f\u00f6rf.saml.f\u00f6rfattningssamlingens intagna regensregentens
\nf\u00f6reskrifter icke alls \u00e4ro af lagstiftn.artlagstiftningsart, blott regeringsp\u00e5bud.
\nN\u00e4r nyastruket instruktion f\u00f6r lotsverket, \u00e4r detta lagstiftning. Men
\nn\u00e4r f\u00f6rordnas om uppf\u00f6randet af en ny fyr, s\u00e5 \u00e4r det en regerings-
\n\u00e5tg\u00e4rd. F\u00f6r \u00f6frigt kan gr\u00e4nsen vara sv\u00e5r nog att be-
\nst\u00e4mdt uppdraga h\u00e4rutinnan.
Ifr\u00e5gavarande kategori, omfattande hufvudsumman
\naf det egentliga regerandet och af f\u00f6rvaltningens ledning
\nf\u00f6ranleder \u00e5ter n\u00e4rmast att t\u00e4nka p\u00e5 de organer
\ngenom hvilka regenten vidmakth\u00e5lla denna sin uppgift,
\nsamt p\u00e5 [...]ol\u00e4slig/saknad text de olika brancher af hvilka denna upp-
\ngift \u00e4r ettstruket n\u00f6dv\u00e4ndigtvis best\u00e5r. Det \u00e4r ju en m\u00e4ngd
\nolika \u00e4ndam\u00e5l, som skola tillgodoses genom befallningarna
\noch inr\u00e4ttningarna. S\u00e5ledes en organisation beh\u00f6flig
\nsom delat uppgiften, densv\u00e5rtytt generella, och som b\u00f6r sina delar
\nsk\u00e4rsk\u00e5das.
Blickarna f\u00f6rst tillbaka p\u00e5 Reger.\u00a0FRegeringsformen. Ingress af
\n\u00a7 8 uppl\u00e4ses \u2013 \u00a7 12, \u00a7 14. \u2013 Utom hofr\u00e4tten \u00a7 15
\nsamt \u00f6frigt om r\u00e4ttsskipningen, \u00a7 16tillagtstruket, \u2013 Stadgandena
\n|71|\nom rikets kollegier. Deras gamla ursprung fr.fr\u00e5n de 5tillagt rikets
\nh\u00f6ga embeten riksdrots justitietillagt, marsk, amiral, kansler
\noch skattm\u00e4stare. (Drots och marsk redan i 14de seklets
\nriksembete, alltid riksr\u00e5d, alltid sen dess f\u00f6rekommit.
\nKanslersembetet, \u00e4ldre \u00e4n de, blef rikskansler f\u00f6rst
\n1538. Alla fem f\u00f6rklarades f\u00f6rst 1602 riksembeten).
\nKring dem grupperades efterhand \u00e4rendena.
\nGenom 1634 \u00e5rs
\nR.\u00a0F.Regeringsform blefvo dessa
\n5 embeten omgifna af
\nhvart sitt kollegium.
\n1634 \u00e5rs stadganden
\nligga till grunden
\nf\u00f6r 1772 \u00e5rs R.\u00a0F.Regeringsformtillagt
1a koll.kollegium Hofr\u00e4tten 15 och 16 \u00a7.tillagt
\n2a kollegium varsv\u00e5rtytt Krigskollegium \u00a7 17\u201319. \u2013 3de
\nriksens kollegium Amiralitetet \u00a7 20 och 4de Riksens
\nKansli \u00a7 21 uppl\u00e4ses och 22. 5te KammarCollegium
\n\u00a7 23. \u2013 Vidare stadgas om Statskontoret \u00a7 24 och
\n25, \u00a7 26struket Bergskollegium \u00a7 26, Kommerce kolle-
\ngium \u00a7 27, Kammar revision \u00a7 28. Slutligen om
\nhofvet \u00a7 29tillagt, \u2013 landtregering \u00a7 33. \u2013 S\u00e5ledes grundlagsenligt stadgande om stats-
\nf\u00f6rvaltningens organisation.tillagt
S\u00e5 kom m\u00e5ngber\u00f6rda \u00a7 1 som tillerk\u00e4nna ko-
\nngen r\u00e4tt att f\u00f6rordna, efter, dess h\u00f6ga godtfinnande
\nom alla rikets embeter, samt att de \u00f6friga riks-
\nv\u00e5rdanden \u00e4rendena sk\u00f6tes p\u00e5 s\u00e4tt konungen nytti-
\ngast synes. Uttrycket har ansetts n\u00e4rmast afse
\nadministrationens inr\u00e4ttande och kollegiernas regle-
\nrande eller afskaffande efter behag.
Kollegierna blefve visserligen icke upph\u00e4fna, endast
\nriksr\u00e5det.struket Omstruket Det var [...]ol\u00e4slig/saknad text i alla fall icke mera \u2013
\ngrundlagsfr\u00e5ga, huru styrelseverket skulle ordnas.
\nDock qvarstode kollegierne, endast riksr\u00e5det indrogs.
\nOch utan inflyttande blefvo den s\u00e5lunda f\u00f6re 1809 g\u00e4l-
\nlande grundlagenstruket organisationen icke p\u00e5 finska styrelse-
\nverkets ordnande.
Fr\u00e4mst att betrakta Senaten. Grunddragen af dess
\norganisation f\u00f6rut vidr\u00f6rda. Reglem.Reglemente af 1809, tillkomst
\nefter St\u00e4ndnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande, men icke p\u00e5 grund af, och i beroendetillagt [...]ol\u00e4slig/saknad text
\n\u00f6fverensst\u00e4mmande medstruket deras beslut, \u00e4r icke en allm\u00e4n
\nlag, \u00e4n mindre grundlag, utan en s.\u00a0k. administrativ
\nf\u00f6rordning. Huruledes \u00e4ndrades till Senat 1816, f\u00f6rut
\nomn\u00e4mndt. Till\u00e4gg till det f\u00f6rra, som redan d\u00e5
\nbordt omn\u00e4mnas, att Senatenstruket genom kung.kung\u00f6relse 9 Julie 1817
\nf\u00f6rordnades det skulle Senaten jemte underlydande centralembetsverktillagt 1 Okt.oktober 1819 flyttas till
\nHforsHelsingfors som 27 Mars 1812 f\u00f6rklarats f\u00f6r hufvudstad
\noch der sedandess byggts f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let.
S\u00e5som f\u00f6rut n\u00e4mndt, \u00e4ro en del \u00e4renden f\u00f6rbe-
\nh\u00e5llna H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts afg\u00f6rande, \u00f6friga SnSenaten bemyndigad
\natt utan hemst\u00e4llan, i hans namn, afg\u00f6ra.
Hvad de f\u00f6rstn\u00e4mnda ang\u00e5, stadgades f\u00f6rst i all-
\nm\u00e4nhet i CapKapitel III \u00a7 15 af Reglem.Reglemente 1809tillagt uppl\u00e4ses. \u2013 Vid
\n\u00a7 16 senare tillkomnatillagt undantag att m\u00e4rka f\u00f6r mindre anslag, hvarom
\ndet n\u00e4rmare i fr\u00e5ga om Senatens kompetens. Vid \u00a7 17
\nf\u00f6rut taladt om lagstiftlagstiftande makten, likas\u00e5 om f\u00f6rklr.f\u00f6rklaring i \u00a7 18.
N\u00e4rmare s\u00e5ledes, med st\u00f6d h\u00e4raf och af andra
\nf\u00f6rordningar.
Till K StorfnsKejsaren Storfurstens eget afg\u00f6rande skall SnSenaten jemte
\neget utl\u00e5tande \u00f6fverlemna f\u00f6ljande:
Ans\u00f6kningar i allm\u00e4nhet i m\u00e5l och \u00e4renden
\nsom h\u00f6ra till h\u00f6gsta maktens pr\u00f6fning och afg\u00f6-
\nrande. Det \u00e4r m\u00e5l som icke \u00e4ro af den beskaffenhet att
\nderas afg\u00f6rande \u00f6fverlemnats \u00e5t Senaten. De m\u00e5 h\u00f6ra till
\n|73|\nendera eller b\u00e5da departementets handl\u00e4ggning.
\nIfall n\u00e5gra sk\u00e4l till bifall eller anm\u00e4lan deraf
\nf\u00f6rekomma eller derest m\u00e5let \u00e4r af st\u00f6rre
\nvigt och n\u00e5gon s\u00e4rskild beskaffenhet, g\u00e5r det till
\nK. StorfKejsaren Storfursten. I motsatt fall ankomma \u00e5 Senaten
\natt afsl\u00e5. F\u00f6rordn.F\u00f6rordning och Kung.Kung\u00f6relse 2 Juni 1826 4de afdelnavdelningentillagt \u00a7 3.
Exempel.tillagt i marginalen
\n2o) Fr\u00e5gor om dispens fr\u00e5n lagens allm\u00e4nna
\nstadganden, utom de s\u00e4rskildt \u00e5t Senaten \u00f6fverlem-
\nnade fall, hvarom nedanf\u00f6re.
3o) Utn\u00e4mningar till sdnas\u00e5dana embeten och tjenster
\nvid civila och ecklesiastik staterna, hvilkas till-
\ns\u00e4ttande \u00e4ro K. StnKejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llet, \u2013 Hvarom n\u00e4rmare i
\nskildt kapitel om tjensters bes\u00e4ttande.
Finans-
\n\u00e4renden i
\nallm\u00e4nhet.tillagt i marginalen
4o) Det vid hvart \u00e5rs slut uppgjorda statsf\u00f6rslag
\n\u00f6fver finska statenstillagt statsfondens och militiefondens inkomster
\noch utgifter, likas\u00e5 om tillf\u00e4lliga utgifter och extra utgifter
\nutom stat, ut\u00f6fver visst belopp.
5o) Fr\u00e5gor om beviljande af afstruket pensioner och
\nn\u00e5deg\u00e5fvor, f\u00f6rl\u00e4ningar af kronans gods och
\nr\u00e4ntor, tillst\u00e5nd till hemmans byte, uppf\u00f6rande
\naf allm.allm\u00e4nna byggnader och andra arbetsf\u00f6rslag m.\u00a0m.
6o) Fr\u00e5gor om f\u00f6r\u00e4ndringar i n\u00e5gon af de individuela beskattnings-
\narter, som enl.enligt praxis af Regenten utan SnasSt\u00e4ndernas
\nh\u00f6rande fastst\u00e4llas. \u2013 Dessa fr\u00e5gor afg\u00f6ra K Storf.Kejsaren Storfursten i allm\u00e4nhet p\u00e5 fram-
\nst\u00e4llning af Senaten.
\nDe behandlas s\u00e5ledes
\nder, ehuru blott f\u00f6rbe-
\nredande. Senaten icke
\nden r\u00e5dgifvande myn-
\ndigheten.tillagt
Om lagstiftnings\u00e4renden f\u00f6rut taladt.
\nOm hvad K. StnKejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llits i afs.avseende \u00e5 lagskipning
\noch ben\u00e5dning, komma vid dess afdelning att
\nutredas.
Senatens Plenum best\u00e5r, ss.s\u00e5som f\u00f6rut n\u00e4mndt, enl.enligt 10 Maj 1860tillagt af GG.Generalguvern\u00f6ren
\nb\u00e5da vice ordf.ordf\u00f6randena och 3 senatorer fr.fr\u00e5n hv.vart departdepartement, utom n\u00e4r H\u00a0MtHans Majest\u00e4t
\nskildt f\u00f6rordna alla Senatorer. \u00a7 3, Icke domf\u00f6rt med mindre \u00e4n 8
\nledam\u00f6ter. \u00a7 4. F\u00f6rut till Plenum h\u00f6rande \u00e4renden dervid bibeh\u00e5llna.
Senatenstillagt Plenum handl\u00e4gger f\u00f6ljande \u00e4render.
Dessa enl.enligt Inst.Instruktioner f\u00f6r G.guv.Generalguvern\u00f6ren af 12 Febr.februari 1812.
\nSlutligen borde, ex anaolgia med mommoment 2 och 3
\nicke tvifvelaktigt vara att StnasSt\u00e4ndernas svar p\u00e5 K och
\nStorfnsKejsaren och Storfurstens proposition samt allm\u00e4n petition b\u00f6ra
\nhos Plenum f\u00f6redragas. \u2013 Ocks\u00e5 sker promul-
\ngeringen af s\u00e5dana f\u00f6rff.f\u00f6rfattningar genom Senatens plenum.
Framf\u00f6rallt motsvarande h\u00f6gsta domstolen dock
\natt \u00e4fven K SenKejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llit sig [...]ol\u00e4slig/saknad text afg\u00f6rande
\naf vissa saker. \u2013 Men utom dessa funktioner
\njemv\u00e4l s\u00e5dana, motsvarande en Justitie-
\nministers.struket L\u00e4mpligast derf\u00f6re att behandla
\ndess funktioner i ett sammanhang i fr\u00e5ga derom.
Om ekon. departnasekonomiedepartementenas kompetens se Regl.Reglemente 1809
\n\u00a7 41. \u201dDetta Departement tillh\u00f6r att upptaga
\nalla m\u00e5lstruket Finlands allm. Hush\u00e5lln.allm\u00e4nna Hush\u00e5llning r\u00f6rande
\nm\u00e5l, som under Landets f\u00f6rra styrelse, af flera
\ns\u00e4rskilda kollegiers och Embetsm\u00e4n blifvit hand-
\nterade och afgjorda.\u201d Tanken n\u00e4ra till hands att f\u00f6rra kollegier h\u00e4rvid haft infly-
\ntande.flyttad text
F\u00f6rst 5 expp.expeditioner Kansli, harstruket Sedan indrogs Militie
\nexp.expeditionen genom Manif.Manifestet 21 April 1841., men inr\u00e4ttades
\n\u00e5ter 25 Jan.januari 1858. \u2013 Jordbruksexped.Jordbruksexpeditionen tillkom
\n17 Sept.september 1860.
JfrJ\u00e4mf\u00f6r
\nmed Rikets
\nKollegiertillagt i marginalen
Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet ut\u00f6fva s\u00e5ledes i alla de \u00e4renden som ej K. Storf.Kejsaren Storfursten
\nsjelf f\u00f6rbeh\u00e5lla, \u2013 eller r\u00e4tten i alla de m\u00e5l han till
\nEkn dep.Ekonomiedepartementet \u00f6fverlemnat, \u2013 styrelse och den h\u00f6gsta
\nf\u00f6rvaltningen i Finland. Jemte det beredandetillagt konselj f\u00f6r de
\n|76|\nHonom f\u00f6rbeh\u00e5llna fr\u00e5gor, dels ensam dels i Plenum.
Expeditionen ock en tv\u00e5faldig betydelse. Hvarjetillagt Exp.Exepdition ut-
\nm\u00e4rkes dels en p\u00e5 grund af \u00e4rendenas beskaf-
\nfenhet best\u00e5ende s\u00e4rskild gren af statsf\u00f6rvaltningen,
\ndels en i och f\u00f6r \u00e4rendenas beredning och f\u00f6redrag-
\nning, likaledes med afseende \u00e5 deras beskaffenhet
\nbest\u00e4mda afdelning af Ekon. depart.Ekonomiedepartementet
S\u00e5ledes blir i afseende \u00e5 kompetens att m\u00e4rka
\na) hvilka \u00e4renden f\u00f6r hvarje exp.expedition b\u00f6r f\u00f6redragas hossv\u00e5rtytt
\nDepartement;
b) hvilka m\u00e5l f\u00e5 af expeditionen sjelf afg\u00f6ras.
\nc) hvarefter \u00e4fven
\nh\u00e4r b\u00f6r utredas
\ngr\u00e4nsen f\u00f6r departe-
\nmentets beslutander\u00e4tt.tillagt
Dessutom att observera enl.enligt [...]ol\u00e4slig/saknad text \u00a7 22 i 1869
\n\u00e5rs f\u00f6redrag att Ekon. Depart.Ekonomiedepartementet handl\u00e4gga \u00e4renden
\nantingen vid allm\u00e4nt sammantr\u00e4de, eller vid
\nsammantr\u00e4de i 2 divisioner. [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nLedam\u00f6tenas f\u00f6rdelning p\u00e5 divisioner g\u00f6res af vice
\nordf\u00f6rnordf\u00f6randen. \u2013 \u00a7 23 best\u00e4mma hvilka \u00e4renden
\nh\u00f6ra till allm.allm\u00e4nt sammantr\u00e4de i Depart.Departementet alla \u00f6friga
\nvid divisionssammantr\u00e4de.
Men klarast framst\u00e5r [...]ol\u00e4slig/saknad text omfattningen
\naf Ekon. dep.Ekonomiedepartementets g\u00f6rom\u00e5l g.genom att fr\u00e4mst vissa
\n\u00e4rendens f\u00f6rdelning p\u00e5 expeditionerna.
\nLemna h\u00e4r det historiska fr\u00e5n och med 1809. Grunden i Senaten.
\nReglem.Reglemente 1809 unge-
\nf\u00e4r bibeh\u00e5llen. Men
\nb\u00f6r l\u00e4mpligast h\u00e5lla
\nsig till 1869 \u00e5rs
\nf\u00f6rord.f\u00f6rordning \u2013tillagt i marginalen
I. Civilexpeditionen handl\u00e4gger de m\u00e5l som ang\u00e5
Dubla uppgift: till\u00e4mpning
\naf g\u00e4llande och ini-
\ntiativ f\u00f6r nytt.tillagt i marginalen
Exempeltillagt i marginalen
\nBitr\u00e4dande
\ncheftillagt i marginalen
Finansexpeditionen. Mindre olikartade \u00e4n den f\u00f6rra.
Detta den rent finansiella gruppen af m\u00e5l.
\nSlutligen den rent ekonomiska gruppen, m\u00e5l
\nsom g\u00e4lla den produktiva ekon.ekonomiska verksamheten i landet.
Konklusioner.
\nKammar expedition.
Statsboksluttillagt i marginalen
\nMilitie-expeditionen
Om rent milit\u00e4ra
\nf\u00f6rh\u00e5llanden blir fr\u00e5ga
\nn\u00e4r talar om regementens
\nmakt i krigssaker.tillagt i marginalen
Ecklesiastik expeditionen.
Obs.Observera Universitetet \u2013
\nKansler, vicekansler,
\nKoncistorium.tillagt i marginalen
Jordbruks expeditionen.
Hvad expeditionen f\u00e5r afg\u00f6ra utan f\u00f6redrag-
\nning i Senaten str\u00e4cker sig i allm\u00e4nhettillagt icke ut\u00f6fver a) till\u00e4mp-
\nning och utf\u00f6rande af g\u00e4llande f\u00f6reskrifter, \u2013 b) inter-
\nloquering, \u2013 c) inspektioner, \u2013 c) afg\u00f6rande af sm\u00e4rre
\ndetaljer inom respektive ressorter. \u2013 Det n\u00e4r-
\nmare h\u00e4raf till f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
Senatens Ekonstruket
\nAlla de ofvanuppr\u00e4knade, Ekonomie depart-
\nementet tillh\u00f6rande \u00e4render \u2013 omfattande alla f\u00f6rem\u00e5l
\nf\u00f6r regeringsverksamhet, \u2013 blifva nu, f\u00f6rutom hvad
\nsades om expeditionernas s\u00e4rskilda komptetens, f\u00f6re-
\n|82|\ndragna i DepartemDepartementet. Genom reskriptet af 3 Feb.februari
\n1820, delning i 2 divisionerstruket afdelningar.
\nVigtigare \u00e4renden blott i hela departemdepartementet. Redog\u00f6r
\nicke h\u00e4rf\u00f6r, d\u00e5 blott en arbetsordning, och i alla
\nfall \u00e4fven afdeln.avdelningen \u00e5 hela DeptnsDepartementets v\u00e4gnar.
Regler der i Sena-
\nten handlar och har
\nbeslutander\u00e4tt inom
\ngr\u00e4nserna af lag och
\nf\u00f6rordnf\u00f6rordning. Dels f\u00f6r att
\nafg\u00f6ra inkommande sak
\ndels ock att meddela
\nbefallning om \u00e5tg\u00e4rder
\naf ett eller annat
\nslag, inom sagde
\ngr\u00e4ns. G\u00e4lla det
\natt \u00e5stadkomma
\nnya best\u00e4mningar,
\nnya reglementer,
\neller g\u00e4ller det att
\n\u00e4ndra gamla, s\u00e5
\nm\u00e5ste hemst\u00e4llan
\nske enl.enligt regel.tillagt i marginalen
Fr\u00e5n denna
\nregel efterhand
\nundantag gjorda.tillagt i marginalen
Utan underd.underd\u00e5nig hemst\u00e4llan, f\u00e5r Departe-
\nmentet slutligen afg\u00f6ra:
Detta allt p\u00e5 grund af f\u00f6rf.f\u00f6rfattningarna 2 Juni 1821sv\u00e5rtytt,
\n28 Novbrnovember 1859 och 20 April 1863. \u2013 De hade
\nf\u00f6rut berott p\u00e5 H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t sjelf.
Men dessutom f\u00f6rekomma i en m\u00e4ngd isynnerhet nyaretillagt f\u00f6r-
\n\u00e4ndringar stadgadt om dels besv\u00e4rsm\u00e5ls
\ndels andra \u00e4rendens (t.\u00a0ex. aktiebolags stadgar)
\nafg\u00f6rande i Senaten. Och skall derf\u00f6r redo-
\ng\u00f6ras i f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten. De nu uppr\u00e4knade
\ng\u00e4lla enkom anf\u00f6rda ss.s\u00e5som undantag fr\u00e5n hvad
\nborde g\u00e5 till monarken sjelf \u2013 en konsekutiv
\nutstr\u00e4ckning af Senatens afg\u00f6rande r\u00e4tt.
Senaten naturligtvis initiativ i alla
\n\u00e4renden. F\u00f6rst p\u00e5pekat statsmannens uppgifter.
\nDet \u00e4r klart att d\u00e5 Monarken sjelf \u00e4r den styrande
\nm\u00e5stestruket och ingen ansvarig minist\u00e4r finnes, m\u00e5ste
\nhan vara ytterst noggran med beredningen.
\nT\u00e4nker man sig att enskilda ministrar h\u00e4r, utan
\nansvarighet, skulle direkte ins\u00e4nda sina f\u00f6rslager,
\ns\u00e5 skulle ju ett v\u00e4l stort spelrum finnas f\u00f6r
\nden enskildes \u00e4relystnad. Monarken beh\u00f6fva ock f\u00e5
\ngenom kollegiala behandlingar h\u00e4r, tryggheten att saken
\nm\u00e5ngsidigt sk\u00e4rsk\u00e5dats. Dermed \u00e4r enskilda statsman-
\nnen icke betaget m\u00f6jligheten att genomdrifva eller \u00e5tminstone
\nframh\u00e5lla sitt program. Han kan visst ofta blifva
\n\u00f6fverr\u00f6stad. Men \u00e4r han \u00f6fvertygandesv\u00e5rtytt person, m\u00e5ste han
\nkunna g\u00f6ra sig g\u00e4llande. \u2013 Vidare beredning.
I egenskap af Senatens ordf\u00f6r.ordf\u00f6rande bivistar Genr. guv.Generalguvern\u00f6ren
\nPleni och Justitie samttillagt
\nSenatens Ekon. departsEkonomiedepartements sammantr\u00e4de, n\u00e4r han n\u00f6digt
\nfinna. \u00a7\u00a7 4\u2013 \u00a7 13 (Justitie, m\u00e5l som g\u00e5 \u00e5t lif och \u00e4ra)
\n\u00a7 19 (Ekon. dep.Ekonomiedepartementet) i Instr.Instruktion af 12/2 1812. \u2013 Ifall han
\naf skiljaktig tanke, l\u00e5ta inf\u00f6ra det i protprotokollet. F\u00e5r
\nskildt ing\u00e5 till Kejs. StenKejsaren Storfursten med anm\u00e4rkning mot Depart.Departementets beslut
\nutan att detta dock hindrar deras verkst\u00e4llighet, n\u00e4r m\u00e5let
\nicke af hemst\u00e4lld natur. \u2013 Genr. guvGeneralguvern\u00f6rens yttrande s\u00e5ledes
\nett ytterligare moment af beredning. Och kan med-
\nf\u00f6ra nya synpunkter, en\u00e4r G\u2011g.Generalguvern\u00f6ren jemv\u00e4l utom orfd.ordf\u00f6rande i Sententillagt \u00e4r h\u00f6gsta
\nf\u00f6rvaltningsperson i landet, chef f\u00f6r landets civila
\nexekutiva maktstruket styrelsetillagt och derf\u00f6r kan komma att g\u00f6ra
\niakttagelser ut\u00f6fver hvad Senaten.
Och ett ytterligare studium af beredningen genom
\nfinska komit\u00e9n i PburgSankt Petersburg, \u00e5tertillagtinr\u00e4ttad 1857tillagt f\u00f6r att, ss.s\u00e5som heter
\ni ingressen (f\u00f6rut \u00e5beropad) f\u00f6r att K. Storf.Kejsaren Storfursten m\u00e5
\nkunna med fullkomlig sakk\u00e4nnedom pr\u00f6fva
\nhvarje af de olikartade Storfursted\u00f6met r\u00f6rande
\nvigtiga \u00e4render, som p\u00e5 hans eget afg\u00f6rande an-
\nkomma. \u2013 Organisation f\u00f6rut framst\u00e4lld.\u2013 \u00a7 1tillagt komit\u00e9n
\ngranskar alla de m\u00e5l och \u00e4render, som jemlikt K.
\nStorfnsKejsaren Storfurstens f\u00f6rordnande af Min. statssekret.Ministerstatssekreteraren till komi-
\nt\u00e9ns pr\u00f6fning \u00f6fverlemnas. (S\u00e5ledes icke alla.)
\u00c5terst\u00e5r nu i fr\u00e5ga om f\u00f6rdelningen aftillagt styrelseverkets uppgifter
\nblott, att n\u00e4mna hvad G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren utom ss.s\u00e5som ordf.ordf\u00f6rande i Senaten ochtillagt i afseende \u00e5 \u00f6fver-
\nvakande af lagarnas efterlefnad ochstruket han attstruket sig till-
\ndeladt af regeringsuppgifterna. \u00a7 27tillagt i marginalen I allm\u00e4nhet skola
\nhan vidtaga \u00e5tg\u00e4rderstruket tillkommer honom hufvud-
\ninseendet \u00f6fver Policen, fattigv\u00e5rden jemte l\u00f6sdrifveriets
\n|86|\noch tiggeriets h\u00e4mmande, \u00e4fven Post- och Tullverken,
\nLandtm\u00e4teriet samt Milit\u00e4rensv\u00e5rtytt m.\u00a0m. Han f\u00e5r derf\u00f6re
\nantingen i f\u00f6rening med Ekon. Depart.Ekonomiedepartementet eller, ifall tiden
\ns\u00e5dant icke medgifver, omedelbarligen genom
\nvederb\u00f6rande guvern\u00f6rer, hvilka med deras un-
\nderlydande tjenstem\u00e4n i s\u00e5dant afseende bero
\naf GenralguvenGeneralguvern\u00f6ren, alla n\u00f6diga m\u00e5tterstruket och steg,
\nsom med Lag och f\u00f6rfattnf\u00f6rfattning enliga \u00e4ro; samt
\nlemnar i sistn\u00e4mnda fall, Ekon. dept.Ekonomiedepartementet under-
\nr\u00e4ttelse derom, till f\u00f6rekommande af annars
\nm\u00f6jliga intr\u00e4ffande stridiga befallningar.
Han har enl.enligt \u00a7 33 att till StorfnsStorfurstens \u00e5tanke
\nanm\u00e4la de embets- och tjenstem\u00e4n, hvilka
\nutm\u00e4rkt sig f\u00f6r r\u00e4ttvisa, nit och arbetsamhet.
\nLemnas till
\nfr\u00e5ga om
\nbel\u00f6ningar.tillagt i marginalen\nEnl.Enligt \u00a7 35 b\u00f6r han till jordbrukets, handelns
\noch n\u00e4ringarnas upphjelpande och f\u00f6rkofran str\u00e4cka
\nsin synnerliga omtanke och beskydda med alla
\naf honom beroende medel dessa hufvudk\u00e4llor
\nf\u00f6r allm.allm\u00e4nna v\u00e4lm\u00e5gan. B\u00f6r derf\u00f6re esomoftast
\ninhemta, skriftliga eller muntliga, r\u00e5d och
\nupplysningar af de landets embetsm\u00e4n och andra
\nmedborgare, hvilka f\u00f6r kunskaper och erfarenhet
\ni n\u00e4mnda hush\u00e5llsgrenar gjort sig k\u00e4nda. \u2013 Om
\nprojekter inkomma, som lofva vigtiga f\u00f6rdelar
\nf\u00f6r det allm\u00e4nna eger han efter noggrann
\nunders\u00f6kning huruvida de \u00e4r f\u00f6renliga med
\nlandets lagar och f\u00f6rfattningar samt annars
\natt f\u00f6rordas, ins\u00e4nda dem jemte utl\u00e5tande till
\nK. StorfnsKejsaren Storfurstens granskning. \u2013 S\u00e5ledes regeringsom-
\n|87|\ntanke honom uttryckligen \u00e5lagd, samt pligt att taga
\ninitiativ. Hans funktioner i detta h\u00e4nseende
\nanalog med en st\u00e5th\u00e5llares.
S\u00e5ledes genomg\u00e5tt huru styrelseverket
\nordnadt och uppgifterna f\u00f6rdelades i afseende
\np\u00e5 realiserandet af monarkens befogenheter
\natt f\u00f6r statsf\u00f6rvaltningens ordnande och bedrifvande
\ngifva de befallningar och p\u00e5bud samt vidtaga
\nde anstalter och inr\u00e4ttningar, som \u00e4r n\u00f6diga
\noch \u00e4ndam\u00e5lsenliga.
Men innan detta gebit lemnas m\u00e5ste den
\nfr\u00e5ga upptagas och besvaras huruvida Kejs. StorfenKejsaren Storfursten
\nkan inom hela omf\u00e5nget af statsf\u00f6rvaltnings orga-
\nnismen oinskr\u00e4nkt besluta och f\u00f6rfoga, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r huruvida
\nregeringsmakt i afseende \u00e5 statsf\u00f6rvaltningens ordnande
\noch bedrifvande samt allmallm\u00e4n inr\u00e4ttning \u2013 \u00e4r alldeles
\noinskr\u00e4nkt, blott p\u00e5 Monarkens beslut beroende,
\neller, om \u00e4fven StnasSt\u00e4ndernas medverkan kan erfordras,
\nd.\u00a0\u00e4.det \u00e4r, om allmallm\u00e4n lag i dessa \u00e4mner eller f\u00f6rordf\u00f6rordning?
1o)struket Finnas det s\u00e5dana verk, som icke kunna
\nordnas af RegerRegeringen. Det \u00e4r Finlands Bank. Dess
\nreglemreglementer med StnaSt\u00e4nderna, Fullm\u00e4ktige instr.instruktion blott af StnaSt\u00e4nderna.
\nVidare den kyrkliga f\u00f6rvaltningen, hvarom skildt
\nblir fr\u00e5ga i kapitlet om kyrkans st\u00e4llning i stats-
\nr\u00e4ttsligt h\u00e4nseende. \u2013
Domstolar, deras instansordning. \u2013
\nK. SensKejsaren Storfurstens befallningshafvande, i hvad denna verksamhet
\nfastst\u00e4lld g.genom U\u00a0BUts\u00f6kningsbalken.
Slutligen alltid allmallm\u00e4n lag att iakttaga. Ing\u00e5r [...]ol\u00e4slig/saknad texttillagt i Br\u00e4n-
\n|88|\nningsstadga, f\u00f6reskrift, huru debitering och uppb\u00f6rd
\nderaf skall ske, eller Br\u00e4nvins anslagsv\u00e5rtytt, Karta-
\nsigillata m.\u00a0m. s\u00e5 m\u00e5stestruket f\u00e5r deras organisa-
\ntion icke af Reg.Regenten ensam \u00e4ndras.
De egentliga regerings- och f\u00f6rvaltnings\u00e4rendena hand-
\nl\u00e4gges p\u00e5struket af ekonomie departem.departementet, f\u00f6rdelade p\u00e5 dess
\nsex epeditionernastruket. Dessa ha dels kompetensen att
\ninom tr\u00e4ngre gr\u00e4nser systruket sjelfva besluta i sm\u00e4rre l\u00f6-
\npande fr\u00e5gor \u00e4fvensom n\u00e4r det g\u00e4ller interlokutioner
\noch upplysningars inhemtande, dels ock framf\u00f6rallt be-
\nredande af \u00e4rendena till f\u00f6redragning i departementet
\noch denna f\u00f6redragnings verkst\u00e4llande.
Departementet som f\u00f6r de vig-
\ntigare \u00e4rendena
\nsammantr\u00e4da \u00e5
\nplena, f\u00f6r de mindre
\nvigtiga arbetar p\u00e5
\ndivisioner.tillagt besluter i allm\u00e4nhet sjelfst\u00e4ndigt inom
\ngr\u00e4nserna af g\u00e4llande f\u00f6rfattningar och fastst\u00e4lla statsregleringtillagt, hvarf\u00f6rutom Regen-
\nten der\u00e5t efterhandtillagt \u00f6fverlemnat dels att i vissa fall bevilja efter-
\ngift fr\u00e5n g\u00e4llande ekon. f\u00f6rf.ekonomiska f\u00f6rfattningar, dels att utanstruket besluta
\noch utf\u00e4rda reglemreglementen och instruktioner f\u00f6r landtbruksl\u00e4roverk
\noch kommunikations anstalternas f\u00f6rvaltning och bedrifvande
\noch vidtaga f\u00f6r\u00e4ndringar i vissa anstalter s\u00e5som post-
\nv\u00e4sendet, dels att inom visst maximum besluta
\nom utgifter ut\u00f6fver statsf\u00f6rslaget samt till sm\u00e4rre [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nbyggnadsfstruket f\u00f6retag f\u00f6r statsverkets r\u00e4kning, dels slutligen
\natt tills\u00e4ttastruket utn\u00e4mna en del tjenstem\u00e4n och bevilja de
\nsamma afsked och pension.
Departementet tillh\u00f6r vidare att bereda och till H\u00a0MtHans Majest\u00e4t
\nhemst\u00e4lla om alla de nya \u00e5tg\u00e4rder och f\u00f6rordningar, som
\ndet anser [...]ol\u00e4slig/saknad text f\u00f6r landet gagneliga, samt stats-
\nf\u00f6rslagen.tillagt
Samtliga f\u00f6rvaltandetillagt embetsverk
\noch myndigheter sortera
\nunder Senaten, utom
\nUniversitet, som genom
\nKansler.tillagt i marginalen
Ranksv\u00e5rtytt milit\u00e4r,
\ns.\u00a0k. kommando \u00e4rende
\nskild.
\nG.Guv.Generalguvern\u00f6rs kansliet.tillagt i marginalen
Genr. guv.Generalguvern\u00f6rens uppgifter som Senaten omstruket sammanfalla
\nmed Senatens f\u00f6rs\u00e5vidt han funktionera sss\u00e5som dess
\nordf\u00f6rande. Men ss.s\u00e5som chef f\u00f6r civila exekutiva styrelsen
\nhar han dessutom att v\u00e4nda sig struket ut\u00f6fva tillsyn
\n\u00f6fver f\u00f6rvaltningens g\u00e5ng, \u2013 \u00e4r ber\u00e4ttigad att i br\u00e5dskande
\n|90|\nfall direkte meddela guvern\u00f6rerna och andra under-
\nlydande befallningar, hufvudsakligen i allm\u00e4nna ordningen
\noch s\u00e4kerhetens intresse, dock att Senaten derom b\u00f6r
\nunderr\u00e4ttas; vidare skall han \u00e4fven f\u00f6r sin del s\u00f6ka befr\u00e4mja
\nn\u00e4ringensstruket den produktiva n\u00e4ringsverksamheten
\ni landet, och f\u00e5r \u00e4fven utan Senatens h\u00f6rande
\ningifvastruket ins\u00e4nda projekter till Monarkens pr\u00f6fning.
D\u00e5 de finska regerings\u00e4rendena skola af
\nmin. statssekret.ministerstatssekreteraren f\u00f6redragas Kejsaren tillkomma
\nom StorfStorfursten s\u00e5 vill, ett nytt moment af beredning
\ngenom finska komit\u00e9n.
F\u00f6rutom redan n\u00e4mnda fall derstruket itillagt hvilken Regentens
\nmakt i dessastruket p\u00e5 detta gebit \u00e4r genom StnaSt\u00e4nderna begr\u00e4n-
\nsade g\u00e4ller ss.s\u00e5som allm\u00e4n regel, att hvarken instruk-
\ntion f\u00f6r embetsverk eller \u00f6friga regerings\u00e5tg\u00e4rder f\u00e5
\nstrida mot allm\u00e4n, af genom landtdagens medverkan till-
\nkommen lag, eller \u00e4ndra ochtillagt upph\u00e4fva s\u00e5dan.
Efter denna allm\u00e4nna \u00e5terblick, som dock ickestruket
\nafser, att framh\u00e5lla det v\u00e4sendtligaste, utan att derf\u00f6r
\ndetaljer skola f\u00f6rklaras ovigtiga, g\u00e4lla det att \u00f6fverg\u00e5
\ntill de s\u00e4rskildastruket \u00f6friga olikatillagt brancher af regeringens verksamhetstruket Monarkenstillagt
\nr\u00e4ttigheter och uppgifter, som i den statsr\u00e4ttsliga framst\u00e4llningen m\u00e5ste
\ns\u00e4rskildt releveras.
Till det f\u00f6reg\u00e5ende ansluter sig n\u00e4rmast
\n1o) S\u00e4ttet f\u00f6r utn\u00e4mningen.
\nI allm\u00e4nhet all
\nutn\u00e4mningsr\u00e4tt
\nMonarkens.tillagt i marginalen\nFr\u00e4mst att observera, hvad grundlagarna stadga.
\nR.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 10struket 10 uppl\u00e4ses. Jfr.J\u00e4mf\u00f6r dermed \u00a7 31. p\u00e5 s\u00e4tt
\noch vis upprepning, samt F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten bekr\u00e4ftar.
\nR.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 10
\nY.tillagt i marginalen\nVidaretillagt
\nReglem.Reglemente f\u00f6r Senaten af 1809 CapKapitel I \u00a7 5\u20138, samt
\nCapKapitel II \u00a7 13.
Utan att Senaten g.genom sistn\u00e4mnda fick utn\u00e4mnings-
\nr\u00e4tt, har K. StorfnKejsaren Storfursten efterhand \u00f6fverlemnat \u00e5t Senaten
\natt tills\u00e4tta \u00e5tskilliga platser, som f\u00f6rut berodde p\u00e5 honom
\nsjelf: de \u00e4ro: provinciall\u00e4kare, l\u00e4kare och
\nprester vid finska trupperna, provincial l\u00e4kare, kom-
\nmissarie i allmallm\u00e4nna revisions kontoret, sekreterare och
\nkamrern i postdirektion, ingen\u00f6rerna vid \u00d6fversty-
\nrelsen f\u00f6r landtm\u00e4teriet, l\u00e4nlandtm\u00f6ten, \u00f6fver-
\nforstm\u00e4stare, tulldistriktschef och bankokommissarie.
\nVidare har vid s\u00e4rskild nya verks inr\u00e4ttande
\nstadgats h\u00e4rom. F\u00f6rvaltningsr\u00e4tten har att utreda
\ndetta, liksom omsv\u00e5rtytt hvilka l\u00e4gre platser f\u00e5r af verks-
\nchefer och guvern\u00f6rer bes\u00e4ttas. (+struket
R\u00f6rande st\u00e4dernas borgm\u00e4stare och R\u00e5dm\u00e4n se
\n\u00a7 3 f\u00f6rsk.f\u00f6reskrift af 1789 p.sidan 191.
AngdeAng\u00e5ende biskop och erkebiskop \u00a7 369\u2013379, Kejsaren
\nutn\u00e4mna en af de 3 f\u00f6reslagna. \u00d6friga presttjenster
\n\u00a7\u00a7 160\u2013255 i KkolgenKyrkolagen af 6 Decbrdecember 1869.
Universitetet, dels Kejs.,Kejsaren dels Kansler, dels
\nConcistorium.
AngdeAng\u00e5ende kompetens.
\nReligion: 1 \u00a7 i R.\u00a0F.Regeringsformen \u2013 Kejs. f\u00f6rordnKejserliga f\u00f6rordningen 14 Aug.augusti
\n1827. Grekisk rysk trosf\u00f6rvandt, hvilken
\nuti Storf.Storfurstend\u00f6met Finland redan vunnit eller framdeles
\nvinner borgarer\u00e4tt, m\u00e5 erh\u00e5lla intr\u00e4de i finsk
\ncivil- och milit\u00e4r tjenst, samt efter skicklighet
\noch f\u00f6rtjenst, till sysslor och embeten befordras,
\nhvarmed dock nu g\u00e4llande eller h\u00e4danefter
\nutkommande f\u00f6rfattnf\u00f6rfattningar r\u00f6rande allm\u00e4nna
\nf\u00f6rh\u00f6r samt hvad som f\u00f6r \u00f6frigt b\u00f6r iakt-
\ntagas af dem, hvilka ing\u00e5 i statens tjenst,
\nskola tjena till efterr\u00e4ttelse, s\u00e5vidt det ej
\nr\u00f6res theologisk examina, hvarifr\u00e5n omf\u00f6r-
\nm\u00e4lda Grekiska trosf\u00f6rvandter i alla h\u00e4n-
\ndelser befrias. \u00a7 2 \u00e4fven till n\u00e4mndeman
\n\u00a7 3 dodito [...]ol\u00e4slig/saknad text f\u00f6r s\u00e5dana platser, som bero
\naf borgerskapets val.
Vidare inhemske m\u00e4n: se R\u00a0FRegeringsformen \u00a7 10 X \u2013 F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten 1o
\n1811 kung.kung\u00f6relse p.sidan 257 X. 1816, Feb.februari 21. Se p.sidan 238.tillagt
\u00d6frig kompetens grundlagsenligt: Se R.\u00a0F.Regeringsformen
\n\u00a7 10 X F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u00a7 4.
V\u00e4rnepligstlagen
\n27 Dcebrdecember 1878 \u00a7 120.
\nDe till finska trupper
\nh\u00f6rande Generaler, [...]ol\u00e4slig/saknad text
\noch \u00d6fver officerer samt
\ncivila tjenstem\u00e4n, \u00e4fvensom
\nunderbef\u00e4l och
\nmanskap utg\u00f6ras
\naf finska medborgare.tillagt i marginalen
Detaljerna af kompetens och s\u00e4tten f\u00f6rtillagt f\u00f6rslag m.\u00a0m. tillh\u00f6ra f\u00f6r-
\nvaltningsr\u00e4tten.
R\u00f6rande afs\u00e4ttning g\u00e4lla F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten bekr\u00e4ftarsv\u00e5rtytt p.sidan 103.
\n|93|\nDet statsr\u00e4ttsliga i detta \u00e4mne synes kunna p\u00e5
\nf\u00f6ljande s\u00e4tt formuleras:
K. o Storf.Kejsaren och Storfursten bes\u00e4tter alla embeten och tjenster
\ninom landet, der icke r\u00e4ttighet h\u00e4rtill \u00e4r eller
\nblifva \u00e5t Senaten eller andra myndigheter
\n\u00f6fverl\u00e5ten.
Alla embeten och tjenster b\u00f6ra bes\u00e4ttas med
\nfinska m\u00e4n af Evang.Evangelisk luthersk eller Grek.Grekisk orto-
\ndoxa l\u00e4ran.
Skicklighet, f\u00f6rtjenst, erfarenhet och bepr\u00f6fvande
\nmedborgerlig dygd utg\u00f6ra s\u00e4tten och enda grunden
\nf\u00f6r befordran till alla embeten och tjenster
\ninom landet, s\u00e5tillagt h\u00f6gre ochstruket somtillagt l\u00e4gre.
I Genstruket F\u00f6rtroende eller tromanssyssla \u00e4ro
\nGenralguvernGeneralguvern\u00f6ren, Senatens vice ordf.ordf\u00f6randen och ledam\u00f6ter
\nMinister statsskret.Ministerstatssekreteraren och hans adjoint, Proku-
\nratorn, Presidenten i Hofr\u00e4tten, Cheferna f\u00f6r
\nf\u00f6rvaltande verk, Hofr\u00e4ttsr\u00e5den, Chefen f\u00f6r
\nG.gnsGeneralguvern\u00f6rens kansli, Expeditionssekreteraren i Kejs.Kejsarens kansli
\nf\u00f6r Finland, ReferendariesekretReferendariesekreterare i Senaten, Prokurators
\nadjoint, cheferna f\u00f6r Finska kadettk\u00e5ren samt Gardes-
\nbataljonen, och alla milit\u00e4ra tjenster med \u00d6fre l\u00f6jtnants
\ngrad upp\u00e5t. Dessa tills\u00e4ttas omedelbart, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r utan
\nf\u00f6rslag af K. o. StfnKejsaren och Storfursten.
De tjenster, till hvilka f\u00f6rslag h\u00e4rintills blifvit
\nuppgjordt, skola \u00e4fven framdeles ej annorlunda
\n\u00e4n efter f\u00f6rslag bes\u00e4ttas; \u00e5liggande det Senaten
\n|94|\natt i alla till dess handl\u00e4ggning \u00f6fverlemnade
\ndylika befordrings\u00e4render, hvari utn\u00e4mningen
\ntill tjensten \u00e4r Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llen, jemte
\neget utl\u00e5tande ins\u00e4nda f\u00f6rslaget till K. StfnKejsaren Storfursten
\nsom sedan till tjensten utn\u00e4mna den bland
\nde s\u00f6kande, hvilken han finna dertill skickli-
\ngast.
K. StfnKejsaren Storfursten eger till Erkebiskop och biskop utn\u00e4mna
\nen af de tre personer, som efter f\u00f6rsigg\u00e5nget
\nval blifvit p\u00e5 f\u00f6rslag till dessa embeten uppf\u00f6rda.
\n\u00c4fven i fr\u00e5ga om \u00f6friga presttjenster \u00e4r i allm\u00e4nhet
\nf\u00f6rsamlingens valr\u00e4tt g\u00e4llande, och f\u00f6rfar med
\nbes\u00e4ttandet enl.enligt 1869 \u00e5rs KkolagKyrkolag.
Likas\u00e5 st\u00e4derna bibeh\u00e5lla vid r\u00e4ttigheten att
\ntill borgm\u00e4stare tjensten f\u00f6resl\u00e5 tre beh\u00f6riga
\nm\u00e4n, bland hvilka en af Kejs.Kejsaren utn\u00e4mnes. I afseende i f\u00f6rslag
\ntill l\u00e4raretjenster
\nhar Concistorium r\u00e4tt.tillagt
Fr\u00e5n f\u00f6rtroendesysslor kan K. StenKejsaren Storfursten n\u00e4r han
\npr\u00f6fvar landets b\u00e4sta s\u00e5dant fordra,
\nentlediga innehafvare och honom till annat
\nembete f\u00f6rflytta.
De som bekl\u00e4da domarearbete i h\u00f6gre
\noch l\u00e4gre r\u00e4tter samt \u00f6friga ordinarie embets\u2011
och tjenstem\u00e4n, kunna icke utan laga ransakning
\noch dom fr\u00e5n sina innehafvande sysslor
\nafs\u00e4ttas, och ej heller annorlunda \u00e4n med
\neget begifvande till andra tjenster flyttas.
H\u00e4rifr\u00e5n undantagna tjenstem\u00e4n vid landt-
\nregeringen, uppb\u00f6rdsm\u00e4n, agenter f\u00f6r Finlands
\nhandel, samt l\u00e4gre tjenstem\u00e4n vid de f\u00f6rvaltande
\nverken, vid hvilkas afskedande eller f\u00f6rflyttning
\ng\u00e4ller derom s\u00e4rskildt \u00e4r stadgadt.
Tjenstem\u00e4n Officerertillagt vid finska milit\u00e4ren, med undan-
\ntag af prester, audit\u00f6rer och l\u00e4kare, \u00e4fvensom offi-
\ncerare vid kadetk\u00e5ren, synes enligt praxis kunna
\ntransporteras efter KejsKejsarens behag.
Det hopande af detaljer hvartill \u00e4mnets beskaffenhet
\nunder de senaste trenne f\u00f6rel\u00e4sningar f\u00f6ranledt, kunnat
\nf\u00f6refalla H\u00a0HHerrarna nog sterilt. Dock f\u00f6r uppfattningen af det system,
\nenl.enligt hvilket regeringsmakten i Finland ut\u00f6fvas, af n\u00f6den att icke
\nblott ange allm\u00e4na grunderna f\u00f6r styrelseverkets organisation
\nutan ock hela den f\u00f6rdelningen af uppgifter och kompetens inom
\ndetsamma, som blifvit fastst\u00e4lld. Endast g.genom k\u00e4nnedom af
\ndetaljerna i organisationen, framst\u00e5 dess karakter fulst\u00e4ndigt. Vi
\nfinna s\u00e5lunda s\u00e5som de karakteristiska dragen f\u00f6r regeringsmaktens
\norganisation hos oss, att monarken ensamttillagt enl.enligt grundlagarna ensamstruket till-
\nkomma att styra landet, att enl.enligt grundlagarnatillagt ingen del af regerings-
\nb\u00f6rdan [...]ol\u00e4slig/saknad text \u00e4r med sjelfst\u00e4ndigt ansvar inf\u00f6r st\u00e4nderna och nationen
\nlagd p\u00e5 n\u00e5gon statsfunktion\u00e4r eller korporation, utan stats-
\nembetsm\u00e4nnen blott inf\u00f6r monarken ansvariga; \u2013 att der monarken
\nfr\u00e5n sig delegerat det h\u00f6gstatillagt afg\u00f6randet i styrelse och f\u00f6rvaltnings \u00e4renden, detta
\nblott \u00e4r lemnadt \u00e5t kollegialt verk, icke \u00e5t enskilda funktion-
\nn\u00e4rer, liksom ock all beredning af nya fr\u00e5gor enligt regeln
\nkollegialites bedrifves; att derf\u00f6r de finska statsm\u00e4nnen icke
\nframst\u00e5 inf\u00f6r nationen ss.s\u00e5som proprio jure uppb\u00e4rare af ett visst
\nprogram, med hvilket de st\u00e5 eller falla, utan med sin verk-
\nsamhet enhvar uppg\u00e5ende i Senatens och beroende s\u00e5v\u00e4l af
\ndetta kollegii som ock monarkens egen approbation, om ock,
\np\u00e5 s\u00e4tt ig\u00e5r antydt, det icke derf\u00f6re \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r den verkligt
\nbeg\u00e5fvade statsmannen att f\u00f6lja och genomdrifva ett best\u00e4mdt pro-
\ngram och dermed rista sitt namn i historien. Och slutligen
\nframst\u00e5r [...]ol\u00e4slig/saknad text detta kollegialatillagt system sss\u00e5som rationelt och principenligt
\nordnadt med afseende \u00e5 den eng\u00e5ng gifna premissen, att
\nr\u00e5dgifvare icke fullst\u00e4ndigt ansvariga. Ty \u00e5 ena sidan m\u00e5ste dettillagt ju
\n|97|\nf\u00f6rtillagt monarken, just derf\u00f6re att all regeringsverksamhet blott grundar
\nsig p\u00e5 hans auktoritet, [...]ol\u00e4slig/saknad text vara af vida st\u00f6rre vigt,
\n\u00e4n i stater med ansvariga ministrar, att all beredning af de
\n\u00e4renden han skall afg\u00f6ra, m\u00e5 vara s\u00e5 grundlig och m\u00e5ngsidig, som
\nm\u00f6jligt; \u00e5 andra sidan bereder det \u00e4fven, der den individuella
\nstatsmannatillagtansvarigheten saknas, sjelfva nationen st\u00f6rre trygghet, d\u00e5 be-
\nhandlingen af \u00e4rendena kollegial.
Det \u00e4r i detta h\u00e4nseende, i fr\u00e5ga om styrelseverkets st\u00e4llning,
\nFinlands konstitkonstitution, mest skiljer sig fr\u00e5n de stater, der den politiskatillagt konsti-
\ntutionellastruket utvecklingen f\u00e5tt tillgodog\u00f6ra sig alla de r\u00e4ttsgrundsatser, som
\ni nationernas \u00e4dla kamp f\u00f6r r\u00e4ttsstatensstruket det r\u00e4ttas f\u00f6rverkligande,
\nf\u00f6r r\u00e4ttsstatens utbildning efterhand vunnit allm\u00e4nt erk\u00e4ndeerk\u00e4nnande s\u00e5som
\nriktiga, ochstruket giltiga, oumb\u00e4rliga. Finnes, ss.s\u00e5som i inled.inledningen f\u00f6rst\u00e5ss torde ha
\nantydt, olika gradationer af konstitutionalitet. G\u00e5 vi till det l\u00e4ngst utbildade,
\ndet engelska, finna vi s.\u00a0k. parlament.parlamentarisk styrelse d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r ministrar
\negentl.egentligen ett utskott af parlamparlamentet. Preussen, konungen stark att skydda ministrartillagt. \u2013 Sverige och Norge, kollegialt
\nmin. ansvarighetministeransvarighet. Att m\u00e4rka att en viss grad af kollegia-
\nlitet f\u00f6rekomma, men icke f\u00f6r att inom den styra p\u00e5 majoritet.
\nMan vill tvertom ha enighet, derf\u00f6r helt kabinet ombytas.
\nI Sverige ser man att vanligen blott partiella f\u00f6r\u00e4ndringar.
Meurmans
\nartikel.tillagt i marginalen
Och nu en \u00e5terblick f\u00f6r att i korta satser sam-
\nmanfatta hvad hittills om regstruket Kej. StorfensKejsaren Storfurstens regerings-
\nr\u00e4ttighet anf\u00f6rt ss.s\u00e5som g\u00e4llande enl.enligt G.lagGrundlag eller annan f\u00f6rordning.
\nF\u00f6rbis\u00e5g att skildt g\u00f6ra detta i fr\u00e5ga om 1a afdelningen
\naf detta \u00e4mne: K. StorfnsKejsaren Storfurstens [...]ol\u00e4slig/saknad text uppgift att vidmakt-
\nh\u00e5lla lagarnas till\u00e4mpning och verkst\u00e4lla lagarna.
\nF\u00f6r 1a mom.momentet vidmakth\u00e5llande af lagarnas till\u00e4mpning till-
\nkomma regeringen att \u00f6fvervaka lagarnas efterlefnad och ss.s\u00e5som konseqvens deraftillagt \u00e5klagarmakt. Regenten har att lita p\u00e5
\nObs.Observera h\u00e4r
Ss.S\u00e5som till\u00e4gg till f\u00f6reg\u00e5ende n\u00e5gra principer.
\nInamovibiliteten. Definition.tillagt Skilnaden mellan domare \u2013
\noch andra tjenster. Valda jemv\u00e4l oafs\u00e4ttliga under
\nden tid f\u00f6r hvilken valda, emedan annars under
\ngodtycke. \u2013 Hos oss oafs\u00e4ttlighets principen l\u00e4ngre
\nutstr\u00e4ckt, \u00e4n i flesta andra stater. En m\u00e4ngd admi-
\nnistrativa platser ocks\u00e5.
Domarenes oafs\u00e4ttlighet ansedt ss.s\u00e5som en af de konsti-
\ntutionella garantierna. Hos oss tillf\u00f6rs\u00e4krad g.genom F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten
\nJustit. depart.Justitiedepartementet undantag, men godk\u00e4ndt af StnaSt\u00e4nderna 1809.
\nEn speciel situation. Ett af motiven hvarf\u00f6r man
\nvelat h\u00f6gsta domstolens afskiljande.
\u00c4r det principenligt att administr.administrativa embetsm\u00e4nsv\u00e5rtytt afs\u00e4ttliga?
\nJa, emedan bristande god vilja, l\u00e4ttja, likgiltighet, of\u00f6rsig-
\ntighet, kunna ytterst skada f\u00f6rvaltningens g\u00e5ng ty g\u00e4lla att utf\u00f6ra befallningtillagt, ehuru icke
\ns\u00e5dana fel som ber\u00e4ttiga \u00e5tal och dom. Isynnerhet obs.observera
\natt f\u00f6rvaltnings chefen
\nminister icke gerna
\nkunna bibeh\u00e5lla folk
\nsom h\u00e5lla sig till f\u00f6re-
\ntr\u00e4darens \u00e5sigter.tillagt Men viktigt hos
\noss att de mellanh\u00f6ga icke afs\u00e4ttliga; G\u00e4lla att till\u00e4mpa
\nf\u00f6rordning med omd\u00f6me. Derf\u00f6r detta b\u00e4ttre.
\nEn m\u00e4ngd funktioner
\nkunna lida derp\u00e5 om
\npl\u00f6tsligt ombyte ske t.\u00a0ex.
\ni England.tillagt \u2013 Hvarp\u00e5 tromans tjenster
\nb\u00f6r vara afs\u00e4ttliga. Naturligt. Namnet visar. D\u00e5 dessa i all-
\nm\u00e4nhet f\u00f6rtr\u00e4da regerings makten, \u00e4r n\u00f6digt, att Regenten skulle
\nkunna skilja, dem, om icke motivera hans f\u00f6rtroende. De nyanser
\nhvarp\u00e5 detta beror, skulle ej kunna g.genom domstolsutslag utredas.
Om r\u00e4ttigheten till utn\u00e4mning utan afseende p\u00e5 st\u00e5nd
\n(hoftjenster undantagna). Viss n\u00f6dv\u00e4ndighet h\u00e4raf. \u00bd fr\u00e4lse
\n\u00bd ofr\u00e4lse i desuetude. \u2013 Yrkesbildning h\u00e4r
\ngenomg\u00e5ende grundsatser, ehuru ofta dispenserad.
Sedan fr\u00e5gor om konfession. Huruledes \u00e4ndring
\natt emotses.
I Frankrike fordras ingen yrkesbildning f\u00f6r erh\u00e5l-
\nlande af statstjenst, utom f\u00f6r domarekall.
I England en del patronage. Om 60 platser mersv\u00e5rtytt
\nf\u00e5r fr\u00e5n segrande partiet bes\u00e4ttas. F\u00f6r \u00f6frigt kan
\nfackm\u00e4n bibeh\u00e5lla. Ocks\u00e5 best\u00e5 mellersta platserna
\ni f\u00f6rvaltningen mest p\u00e5 sjelfstyrelse. \u2013 Tyskland, specialsv\u00e5rtytt
\nkompetens och fasta
\nplatser.
I Finland liksom i alla monark.monarkiska stater tillkomma
\nregenten h\u00f6gsta bef\u00e4let \u00f6fver trupperna, \u00f6fver krigsmakt
\ntill lands och sj\u00f6ss. Denna r\u00e4ttighet ansestillagt af framst\u00e5ende vigt
\n\u00f6fverallt, ej mindre f\u00f6r att skydda staten mot yttre v\u00e5ld
\nutan ock f\u00f6r att vidmakth\u00e5lla styrelsens myndighet och
\nlagarnas anseende i det inre. Och att b\u00f6r sammanf\u00f6ras i
\nRgntensRegentens hand naturligt, ty h\u00e4r mer \u00e4n i annat beh\u00f6fs extra
\nsnabbhet i beslut och befallning. \u2013 G\u00a0LgsGrundlagens stadgande i \u00e4mnet
\nfinnas fr\u00e4msttillagt i 17\u201319struket \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen \u2013 Detta nu s\u00e5lunda
\nst\u00e4ldt, att milit\u00e4rens ekonomi h\u00f6r till Mili-
\ntie expeditionens handl\u00e4ggning, men alla s.\u00a0k.tillagt kom-
\nmandom\u00e5l p\u00e5 Genr.guvnsGeneralguvern\u00f6rens. [...]ol\u00e4slig/saknad text f\u00f6rfattning. Men har
\nblifvit s\u00e5 st\u00e4ldt, att dessa
\nkommandom\u00e5l ha
\ndenna g\u00e5ng. Dock
\natt skild inspekt\u00f6r
\nf\u00f6r indelta trupper
\nfanns. Staten f\u00f6r
\nhonom upptaga i f\u00f6r-
\nfats skola under
\n31 Mars 1878.struket
\nMilit\u00e4ren
\nuppl\u00f6stes genom
\nkng.kung\u00f6relse 25 Okt.oktober 1867.tillagt
Betr\u00e4ffande omf\u00e5nget af RgtnsRegentens makt h\u00e4rutinnan
\n\u00e4r att m\u00e4rkas \u00a7 18 i R.\u00a0FRegeringsformen. Uppl\u00e4s. \u2013 S\u00e5ledes
\ni dessa vigtiga h\u00e4nseende b\u00e5da statsmakterna.
\nDessutom vid Borg\u00e5 landtdag, 1a proposition
\nom inr\u00e4ttningen af landets militair, som med-
\nf\u00f6rde indelta arm\u00e9ns uppl\u00f6sning samt vacance
\noch rote-afgifter i st\u00e4llet. \u2013 I slutet yttras: H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t
\nvill tillika hafva till St\u00e4nderna \u00f6fverlemnad den
\novilkorliga f\u00f6rs\u00e4kran, att utom nationalmilisen och
\n|100|\nde linietrupper H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t p\u00e5 Egen bekostnad vill under-
\nh\u00e5lla, medelst anv\u00e4rfning dels af frivilliga, dels af
\ns\u00e5dana, som enligt landets lagar \u00e4ro f\u00f6rfallne till
\nkrigstjenst, skall ingen annan med tv\u00e5ng f\u00f6renad
\nrecrutering eller milit\u00e4r-utskrifning i Finland ega
\nrum. \u2013 Civil- och Ekonomi utskottets bet\u00e4nkande,
\ni m\u00e5nga h\u00e4nseenden remarkabelt, framh\u00e5lls detta
\nmed s\u00e4rskild tacksamhet jemte ock anh\u00e5llan f\u00f6reslogs
\natt \u00e4fven denna punkt m\u00e5tte ing\u00e5 i den f\u00f6rfattning,
\nsom i form af frivilligt kontrakt mellan Kejsaren
\noch St\u00e4nder \u00e5 nationens v\u00e4gnar f\u00f6rmodade komma
\natt utf\u00e4rdas r\u00f6rande milit\u00e4r v\u00e4sendet. Skild tack-
\ns\u00e4gelse adress afb\u00f6jdes. Men att det skullestruket den torde
\nha ing\u00e5tt i StnasSt\u00e4ndernas svar. \u2013 Ej under att fr\u00e5gan
\nans\u00e5gs vigtig, [...]ol\u00e4slig/saknad text och att farh\u00e5ga hystes, d\u00e5
\ni Ryssland konskription existerade. Men d\u00e5 grund-
\nlagarna och lagensv\u00e5rtytttillagt i sin helhet bekr\u00e4ftades, b\u00f6r dock sedan deraf f\u00f6lja
\natt konskription eller tv\u00e5ngsrekrytering icke kan inf\u00f6ras
\nutan StnasSt\u00e4ndernas bifall, detta b\u00e5de p\u00e5 grund af \u00a7 18 i R.\u00a0F.Regeringsformen
\noch p\u00e5 grund af grundlagsstadganden r\u00f6rande beskattning,
\nty slik rekrytering jemv\u00e4l en beskattning, \u2013 som ock p\u00e5
\nv\u00e5r lags anda i allm\u00e4nhet r\u00f6rande den personliga
\nfriheten och skilda stadgandet f\u00f6rut, att f\u00f6rsvarsl\u00f6sa skyldiga till krigstjensttillagt.
\nDock dennasv\u00e5rtytt
\nAlex Is f\u00f6rs\u00e4kran:
\nproposition icke
\nutan betydelse, ss.s\u00e5som bevis
\np\u00e5 att han fattat
\nv\u00e5ra lagars mening
\nh\u00e4rutinnan.tillagt
En annan h\u00e4rmed sammanh\u00e4ngande fr\u00e5ga torde H\u00a0HHerrarna
\n\u00f6nska besvarade. Fr\u00e5gan huruvida finska milit\u00e4ren lagligen
\nkan f\u00e5 nyttjas utom landets grenser. Referera
\nutskottets bet\u00e4nkande 1809. \u2013
\nF\u00f6rf.F\u00f6rfattning af 27 Mars 1810 s\u00e4ger h\u00e4rom intet. \u2013 Nationalmilisens karakt\u00e4r.flyttad text
\nDock t.\u00a0ex. f\u00f6rsvara storfurstens person i Petersburg
\n|101|\nnaturligt. \u2013 Fr\u00e5gan m\u00e5ste besvaras s\u00e5 att, d\u00e5 Mo-
\nnarken icke inskr\u00e4nks i sin disposition om truppers
\nmanskaptillagt och d\u00e5 uttryckligt lag icke stadgat att blott inom
\nlandet f\u00e5 anv\u00e4ndas, \u2013 det kan betraktas ss.s\u00e5som
\nMonarkens r\u00e4tt att \u00e4fven utom gr\u00e4nser begagna landets
\ntrupper, men blott f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5l, som \u00e4ro den finska
\npolitikens, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r f\u00f6r Finlands nytta. G\u00e4lla det hjelpa
\nryska arm\u00e9n, borde s\u00e5dant ske med finska st\u00e4ndnasst\u00e4ndernas ?tillagt i marginalen
\nbifall. \u2013 [...]ol\u00e4slig/saknad text
F\u00f6r \u00f6frigt \u00e4r Kejs. StenKejsaren Storfursten [...]ol\u00e4slig/saknad text fullt ber\u00e4ttigad
\natt ensam afg\u00f6ra alla fr\u00e5gor om bes\u00e4ttande af tjenster
\nmed milit\u00e4rgrad vid finska trupperna och
\nafsked derifr\u00e5n, med iakttagande
\natt l\u00e4gre platser
\nfullmaktstjenst
\n\u00e4fven tillfyllssv\u00e5rtytttillagt i marginalen \u2013 om truppernas r\u00f6relser,
\n\u00f6fningar, tjenstg\u00f6ring och krigsboksv\u00e5rtytt samt reglemente,
\ninstruktioner och andra f\u00f6reskrifter i dylika \u00e4mnen,
\ns\u00e5framt de icke leda till \u00e4ndring eller f\u00f6rklaring af
\ng\u00e4llande lag eller allm\u00e4n f\u00f6rfattning eller egen till\u00e4mp-
\nning \u00e5 medborgare utom krigsstaten.
Men allt som i ett eller annat afseende
\ng\u00e4ller \u00e4ndring aftillagt indelningsverket, erfordrar St\u00e4ndernas
\nbifall.
Blick p\u00e5 finska milit\u00e4rfr\u00e5gor ur politisk
\nsynpunkt.
Man har varit afvog mot militarismen.
\nDock h\u00f6r till statsuppgiften att kunna f\u00f6rsvara
\nsig sjelf. Om ock icke egen utrikespolitik. Derf\u00f6r
\nf\u00e4rdig att betrakta den blott ss.s\u00e5som ett onus. \u2013 1867 \u00e5rs
\nutskott om jernv\u00e4gsbyggnader: Snellman Gren, Rein: \u2013
Det kan derf\u00f6r icke v\u00e4gras att h\u00e5lla milit\u00e4r. Att frukta
\nden b\u00f6rdan, \u00e4r staten ov\u00e4rdigt. En annan sak huruvidastruket
\nb\u00f6r organiseras.
F\u00f6rordningen af 23 Juli 1868 stadgar:struket
\nangdeang\u00e5ende indragning af Inspekt\u00f6rsstyrelsen f\u00f6r
\nfinska milit\u00e4ren stadgar:
1o) att aftillagt de utaf Inspekt\u00f6rsstyrelsen h\u00e4rintills
\nbehandlade \u00e4renden r\u00f6rande Lifgardets Finska
\nskarpskyttebataljon och finska Kaderekipaget,
\nkommandofr\u00e5gor ins\u00e4ndas till kommende-
\nranden trupperna inom finl.finl\u00e4ndska milit\u00e4rdi-
\nstriktet, samt ekonomiska \u00e4renden, efter
\nsakens beskaffenhet, antingen till Militie
\nexpeditionen i Senaten eller vederb\u00f6rande guver-
\nn\u00f6r, dock att s\u00e5dana kommand\u00f6rer, som
\nhittills fr\u00e5n sagda bataljoner och ekipage
\ngenom Inspekt\u00f6r vidare befordrats, fr\u00e5n
\nbataljoner dels till kommenderande f\u00f6r
\ngardesk\u00e5ren och trupper inom PburgskaPetersburgska mili-
\nt\u00e4r distriktet, dels till H.Hans Storhertigligasv\u00e5rtytt H\u00f6ghet
\nInspekt\u00f6ren f\u00f6r skarpskyttebataljonen och
\nf\u00f6r Kaderekipaget till vedbdevederb\u00f6rande marin-
\n\u00f6fverbef\u00e4l, framdeles skola direkta ins\u00e4nd
\ntill bem\u00e4lda auktoriteter, \u00e4fvensom
att inspekt\u00f6rsm\u00f6nstringen som enligt
\n1798 \u00e5rs krigsartiklar och andra f\u00f6rfattnf\u00f6rfattningar \u00e5rligen
\nskola med finska trupper anstaltas, b\u00f6ra
\nf\u00f6rr\u00e4ttas af n\u00e5gon som aftillagt Gguvern.Generalguvern\u00f6ren i dess egen-
\nskap af kommenderande truppen inom distrik-
\ntet h\u00e4rtill f\u00f6rordnas.
Konklusion: Kejs.Kejsaren r\u00e4tt att anv\u00e4nda
\nhvem han vill f\u00f6r kommanderiet. Dock
\nen punkt som borde b\u00e4ttre utredas, huruvida
\nr\u00e4tt att ryska auktoriteter med finsk
\nmilit\u00e4r att skaffa.
Grundlagars stadgande: R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 48. Ej m\u00e5
\nkonungen krig och \u00f6rlog g\u00f6ra utan riksens St\u00e4nders
\nja och samtycke. (Se ock \u00a7 21)
F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten 1o) till\u00e4gges konungen r\u00e4tt att b\u00f6rja
\nkrig, sluta fred och f\u00f6rbund med utl\u00e4ndska
\nmakter.
Hvad betydelse detta stadgande genom landets f\u00f6re-
\nning med Ryssland? \u2013 P\u00e5minnelse om hvad ytterst
\nangdeang\u00e5ende unionens karakter, och huru staters f\u00f6rening
\nalltid medf\u00f6r gemensam utrikespolitik. \u2013 Om R\u00a0F.Regeringsformen
\n\u00a7 48 f\u00f6rblifvit g\u00e4llande, s\u00e5 skulle redan i Borg\u00e5
\n1809 stipulationer blifvit af n\u00f6den, f\u00f6r att undvika kolli-
\nsioner. Men nu \u00f6fverensst\u00e4mma F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten med den
\nKejs.Kejsaren af Ryssland tillkommande [...]ol\u00e4slig/saknad text maktfullkomlighet
\ni utrikes \u00e4rendena. Deras sk\u00f6tande efter hans sk\u00f6n
\nderf\u00f6r of\u00f6rhindradt, och enligt med g\u00e4llande grundlag.
\nHan har derf\u00f6r blott en organ f\u00f6r all sin utrikes-
\npolitik, ryska utrikesministerium. F\u00f6rut anf\u00f6rt att
\nej st\u00e5r i ryska stats-
\nlagarna, att denna
\nminister ock skulle
\nbehandla Finlands
\nintressen.tillagt H\u00e4r \u00e4ro \u00e4rendena
\ngemensamma, medan i allt annat s\u00e4rskilda.
Men \u00e4r denna gemensamhet absolut? \u2013 Finnes
\nej relationer till andra l\u00e4nder, som ang\u00e5 Ryssland
\nutan att ang\u00e5 Finland, och tvertom?
Handlingarnastruket Erfarenhettillagt visa, att s\u00e5 \u00e4r fallet. Och naturligt
\ni anseende till det ofantliga rikets olika f\u00f6rh\u00e5llanden. Vore
\ngemensamheten fullst\u00e4ndig, s\u00e5 skulle t.\u00a0ex. Finland alltid
\n|104|\nhaft krig, s\u00e5snart kejsared\u00f6met hade det. Hvilket dock
\nicke fallet. Visat sig deraf, att kaukasiska, turkiska
\nasiatiska krig, utan att den i de \u00e4ldre f\u00f6rff.f\u00f6rfattningarna ing\u00e5ende
\nbest\u00e4mningen om l\u00f6sdrifvande manandesv\u00e5rtytt i [...]ol\u00e4slig/saknad text krigstjenst
\ntill\u00e4mpats, utan att i allm\u00e4nhet k\u00e4nning af kriget.
\nLikas\u00e5 asiatiska handelsrelationer f\u00f6r Ryssland af
\nintresse, ej f\u00f6rstruket mindre f\u00f6r Finland.
2o) Finns traktater, som specielt g\u00e4lla Finland
\neller \u00e5tminstone till st\u00f6rre delen, samt finska ombud medverkat. Ocks\u00e5 kan
\nFinland haft skild
\nkonsul i utlandet.tillagt
3o) \u00c4r det vanligt att i traktat best\u00e4mdt uttala
\nom giltighet str\u00e4cker sig \u00e4fven till Finland.
Exempel och bevis.
\nR\u00e4ttsligen borde Finland deltaga i ryska utrikesutgifter.
\nDet skulle g\u00f6ras i proportion till folkm\u00e4ngden
\nFmFinska mark 215\u202f000, \u2013 i proportion till totalbudgeten 117\u202f000 mark.
Vanligen h\u00f6ras finska Senaten innan traktat
\nafslutas, som skall g\u00e4lla Finland. Detta n\u00f6digt \u00e4fven f\u00f6r lagarnas skulltillagt. \u2013 En m\u00e4ngd [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nryska tordetillagt icke inf\u00f6rts i f\u00f6rf. samlingenf\u00f6rfattningssamlingen. \u2013 F\u00f6ruts\u00e4ttningar
\nfinnas, att ock de i finska f\u00f6rf saml.f\u00f6rfattningssamlingen inf\u00f6rda, ock
\ng\u00e4lla Finland. Dock borde dettastruket det alltid iakt-
\ntagas att traktater skildt formulerasv\u00e5rtytt: g\u00e4ller \u00e4fven
\nFinland, till undvikande af tvetydighet h\u00e4rutinnan
\nock jemv\u00e4l derf\u00f6re, att det kan vara en riks-
\ndiplomatiens skyldighet, att inf\u00f6r utl\u00e4ndska makter
\nmarkera det unionella, icke subordinerade f\u00f6rh\u00e5llandet.
De 3 rubrikerna
\nGesandtskap,
\nF\u00f6rbund,
\nUtrikespolitik i
\nallm\u00e4nhet.tillagt
Sammanfattning:
\nKejs. Storf.Kejsaren Storfursten enl. grundlagen oinskr\u00e4nkt istruket
\neger r\u00e4tt att b\u00f6rja krig, sluta fred och f\u00f6rbund med
\nfremmande makter. Han \u00e4rstruket
\n|105|\nsin ledning af de \u00e4renden som ang\u00e5 Finland f\u00f6r-
\nh\u00e5llande till fremmande makter.struket
2o) Tillf\u00f6ljd af f\u00f6reningen med Ryssland, \u00e4r Fin-
\nlands utrikes politik gemensam med Rysslands,
\ns\u00e5 att det aldrig kan f\u00f6restruket p\u00e5 s\u00e4tt fallet \u00e4r med
\nmed \u00f6friga i union varande stater, aldrig kan
\nframst\u00e5 s\u00e5som s\u00e4rtillagtskildt folkr\u00e4ttsligt subjekt, ss.s\u00e5som
\nseparat folkr\u00e4ttsliga kontraktet. Rysslands mi-
\nnistrar hos frem-
\nmande makter, samt
\nkonsuler p\u00e5 frem-
\nmande handels-
\nplatser \u00e4ro sedan
\n1809 sjelffallet
\nicke blott f\u00f6rtillagt kejsare-
\nd\u00f6met Rysslands
\nutan ock f\u00f6rtillagt Storfursten-
\nd\u00f6met Finlands,
\nom ock detta ej skildt
\nuttryckt.tillagt
3o) Hvad kejsaren afstruket f\u00f6r Ryska riket afslutas
\nmed fremmande makter, g\u00e4ller derf\u00f6re enligt
\nregeln \u00e4fven Finland. Dock, som olika handels\u2011
\noch andra inressen f\u00f6rekomma, kunna \u00e4fven endel
\nuppg\u00f6relser mellan Rysslands herrskare och fr\u00e4mmande
\nstater g\u00e4lla blott Kejsared\u00f6met, andra \u00e5ter blott
\neller f\u00f6rm\u00e5nligast Finland. I hvardera fallet
\nsker afslutningen genom samma organ: ryska
\nrikets utrikesministerium, hvilket tillf\u00f6ljd af
\ndet unionella f\u00f6rh\u00e5llandet m\u00e5ste anses s\u00e5som
\nen unionel myndighet.
4o) Enligt de gamlastruket Det vanliga \u00e4r, Min. statssekreterarenMinisterstatssekreterarentillagt att Finlands
\nSenats yttrande inhemtas ang\u00e5ende s\u00e5dana
\ntill\u00e4mnade traktater, som skolatillagt ber\u00f6ra \u00e4fven Finlands
\nintressen.
5o) I ingen h\u00e4ndelse kan en traktat mellan
\nryska riket och utl\u00e4ndsk makt, vare sig att
\nf\u00f6rklarad utstr\u00e4ckt till Finland eller ej, medf\u00f6ra
\n\u00e4ndring af i Finland g\u00e4llande s\u00e5dan lag, som
\nberor af b\u00e5da statsmakternas beslut.
6o) Alla traktater, konventioner, f\u00f6rdrag af
\nett eller annat slag som i n\u00e5got h\u00e4n-
\nseende ang\u00e5 Finland, b\u00f6ra i landets f\u00f6rfatt-
\nningssamling publiceras.
Obs.Observera Civil expedCivilexpeditionen enlenligt 1809
\np.sida 297 mommoment y), f\u00f6rklaratillagt i marginalen
Blick p\u00e5 Sveriges \u2013 och Norrges utrikes \u00e4ren-
\nden. Svenska utrikes stats minister \u00e4r tillika
\nNorges, d\u00e5 unions embetillagt \u2013 menstruket alltid svensk statsr\u00e5d, men dock
\ntillika unions embetsman. Norrm\u00e4n anst\u00e4llde
\njemte svensk i diplomatiska v\u00e4rf. Hela ledningen
\ngemensam. Sverige betala 12/17, Norge 5/17 af utgiften
\nf\u00f6r utrikespolitiken. \u2013 I b\u00f6rjan af f\u00f6reningen voro
\n\u00e5sigterna l\u00e5ngtifr\u00e5n klara. D\u00e5 ans\u00e5gs af
\nm\u00e5nga st\u00e4llningen s\u00e5dan, som man ans\u00e5gstruket oftatillagt anser
\nv\u00e5r varatillagt: Norge sjelfst\u00e4ndig stat utom i utrikes-
\nfr\u00e5gor, der det var i sl\u00e4pt\u00e5g af Sveriges utrikes-
\npolitik. Nu hafva f\u00f6rh\u00e5llanden efterhand utbil-
\ndat sig. Man inser att union medf\u00f6rdt motstruket
\ngjort begge staterna till en kollektivitet i fulla
\nr\u00e4ttsligt h\u00e4nseende. Konungens makt st\u00f6rst i ut-
\nrikes fr\u00e5gor.
I r\u00e4ttsligt h\u00e4nstrukettillagt
\nR\u00e4ttsligen betraktadt finna vi oss i samma
\nst\u00e4llning till Rysslands som Norge till Sverige.
\nP\u00e5 n\u00e5gondera h\u00e5llet skall tyngdpunkten ligga,
\ndetta \u00e4r naturligt. I fr\u00e5ga om makt kan ej r\u00e4tts-
\ntvister ensam afg\u00f6ra. Om Finland \u00e4r en f\u00f6rsvin-
\nnande obetydlighet i den europeiska politiken, s\u00e5 ligger
\nderi intet neds\u00e4ttande. Norrge icke heller
\nspelat role i politik.tillagt i marginalen Det \u00e4r fallet \u00e4fven med
\nm\u00e5nga, icke i union varande stat. Mastruket Mest gra-
\nverande \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet att det unionella f\u00f6rh\u00e5llandet icke
\ning\u00e5tt i n\u00e5gra internationella dokumenter. Det har
\ndock efterhand, genom la force des choses, framg\u00e5tt ur utl\u00e4ndskasv\u00e5rtytt
\ntraktaterna.
Man kan s\u00e4ga:
\ndet \u00e4r icke gemensamhet
\nutan det \u00e4r s\u00e5 att Ryssland
\nhar en utrikespolitik, och
\nFinland f\u00e5r helt enkelt lof
\natt acceptera, f\u00f6lja denna.
\nMen detta betraktelses\u00e4tt icke
\nalldeles riktigt. Hufvud-
\nf\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r utrikes
\npolitik i v\u00e5ra dagar
\n\u00e4r befordrandet af
\nfredliga samf\u00f6rh\u00e5llanden.
\nOch dennas utveckling
\nsker \u00e4fven f\u00f6r Finlands
\nslagsv\u00e5rtytt, ja specielt f\u00f6r
\nFinland.
Bel\u00f6nandet af embetsman, eller allm.allm\u00e4nna medborger-
\nliga f\u00f6rtjenster \u00f6fverallt ett monarkens prorogativ.
1o) Hvad i grundlagarna derom stadgas. \u2013 R.\u00a0F.Regeringsformen
\n\u00a7 11. uppl\u00e4ses.
S\u00e5ledes kan gifva adlig friherrlig och greflig
\nv\u00e4rdighet. Att l\u00e4grestruket Friherrlig kan ges direkt, men greflig blott
\n\u00e5t den som f\u00f6rut
\nadelsman fram-
\ng\u00e5r af 3 \u00a7 R\u00a0H\u00a0ORiddarhusordningen.
\nOm de 150 i
\n11 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformen.
\nSedan 1809
\nomkomkring 80 adlade
\ni Finland.tillagt se \u00a7 3 R\u00a0H.\u00a0O.
Naturalisation af utl\u00e4ndsk adelsman. Grundade
\nsig p\u00e5 1626 \u00e5rs Riddarh. ordgRiddarhusordning \u00a7 10 och p\u00e5 7 \u00a7 af
\nden dertill vid 1778 \u00e5rs Riksdag gjorda till\u00e4gg. P\u00e5 s\u00e4tt
\noch vis stridande mot R\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 11, eller ock m\u00e5ste me-
\nningen \u00e4fven 1778 varit att endast s\u00e5dan utl\u00e4nding
\nsom gjort riket stora tjenster finge naturaliseras.
\nI den g\u00e4llande Riddarhusordningen af 21 April 1869
\n\u00a7 2 och 3tillagt f\u00f6ruts\u00e4ttes ock naturalisation. D\u00e5 i \u00a7 10
\naf L.\u00a0O.Lantdagsordningen s\u00e4ges att R\u00a0H\u00a0O.Riddarhusordningen b\u00f6r vara affattad i en-
\nlighet med grundlagarna, framg\u00e5r, att 11 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen
\nicke kunnat f\u00f6rlora sin giltighet, och att s\u00e5ledes medde-
\nlandet af finskt adelsskap \u00e5t utl\u00e4nding b\u00f6r grunda
\nsig p\u00e5 f\u00f6rtjenst om landet likav\u00e4l som d\u00e5 finne
\ntill adlig v\u00e4rdighet upph\u00f6jes.
Adoption \u00e4r f\u00f6r R\u00a0H.\u00a0O.Riddarhusordningen fremmande. V\u00e4l har
\nden sestruket brukats. Men \u00f6fverensst\u00e4mma icke med
\n11 \u00a7 R.Regeringsformen, ty privat person ej ber\u00e4ttigad att adla.
\n5 \u00a7 R.\u00a0H.\u00a0O.Riddarhusordningen synes ock utg\u00f6ra hinder deremot, om
\nock blott indirekte.
Formulering. Kejs. Storfn eger att
\nBetr\u00e4ffandestruket
Sammanfattning: Kejs. StorfnKejsaren Storfursten eger att istruket medtillagt finska
\nadlig eller frihstruket eller friherrligtillagt v\u00e4rdighet bel\u00f6na m\u00e4n som genom
\ntrohet, dygd, tapperhet, studier och erfarenhet
\ngjort sig af Monarken och landet v\u00e4lf\u00f6rtjenta.
\nHan eger jemv\u00e4l f\u00f6r slika f\u00f6rtjenster f\u00f6rl\u00e4na greflig
\nv\u00e4rdighet \u00e5t den som f\u00f6rut \u00e4r adelsman.
\nF\u00f6r enahanda f\u00f6rtjenster om landet kunna \u00e4fven utl\u00e4ndsk adelsman h\u00e4r
\nnaturaliseras.tillagt
Alla de som s\u00e5lunda blifvit nobiliterade
\nskola inom tv\u00e5 \u00e5r anm\u00e4la sig till intro-
\nduktion, afl\u00e4ggastruket erl\u00e4gga f\u00f6reskrifna afgifter till
\nRiddarhuskassan och Jungfrustiftskassan, ingifva
\nvapenritning och genealogi till Ridh.Riddarhus direktionen.
\nSedan vapenritning godk\u00e4nts af Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten dit
\nden af Direktionen ins\u00e4ndes, har direktionen att
\nbevilja introduktion och inf\u00f6res \u00e4tten i
\nmatrikeln. F\u00f6rst derefter \u00e5tnjutas adliga
\nr\u00e4ttigheter.
2) Stiftande och utdelande af Riddareordnar
\noch andra utm\u00e4rkelsetecken.
H\u00e4rom intet stadgadt i R\u00a0F.Regeringsformen \u2013 I nyare
\nkonstitutioner pl\u00e4gar vara uttryckligen sagdt att
\ns\u00e5dan r\u00e4tt tillkommer monarken. I Sverige
\ninf\u00f6rdes ordensv\u00e4sendet genom St\u00e4ndernas initiativ
\nvid 17struket i medlet af 18destruket f\u00f6rra seklet. Skild finsk rid-
\ndareorden icke. De ryska och f.\u00a0d. polska ut-
\ndelas. \u2013 Vstruket Eget utm\u00e4rkelse tecken f\u00f6r finsk
\ntjenst instiftades dock g.genom Manifestet 15 Augusti
\n1830. Det s.\u00a0k. tjenstesp\u00e4nnet, som egentl.egentligen
\nblott en anciennitetssak. Utseendet H\u00a0HHerrarna bekant.
\n\u00c4fven Enskilda s\u00e4llskaper ss.s\u00e5som K.Kejserliga Finska Hush\u00e5llningss\u00e4llskapet
\nf\u00e5tt r\u00e4tt.
3o) Att utdela titlar och fastst\u00e4lla Rangordningar.
\nIcke heller denna r\u00e4ttighet omn\u00e4mnd i v\u00e5ra
\ngrundlagar, men det finnes gammal praxis
\nderf\u00f6r, att s\u00e5dan r\u00e4ttighet tillkommer Regenten.
Det \u00e4r visserligen s\u00e5, att hvarje statens embetsman
\nhar den titel eller ben\u00e4mning, som utm\u00e4rka sjelfva
\nembetet. Men s\u00e4rdeles vanligt, att annan titel, med
\nl\u00e4gre rang utgifves. \u2013 \u00c4fven en del embetsverk
\nf\u00e5r gifva titlar. Hofr\u00e4tten vice h\u00e4radsh\u00f6fdings
\ntitel. Domkapitlen vice pastors. Biskop
\nprostiteln, Guvern\u00f6r vice l\u00e4nsmans. Detta f\u00e5r
\nbetraktas ss.s\u00e5som delegerad r\u00e4tt.
Det \u00e4r att m\u00e4rkas, att l\u00e4rda grader hos oss
\nbero p\u00e5 aflagda l\u00e4rdomsprof. Dock kan t.\u00a0ex.
\nTheol.Teologie doktor ges af Kejsaren StorfnStorfursten, enl.enligt Uni-
\nvers.Universitetets statuter.
Genom rangordningen b\u00f6r egentligen utm\u00e4rkas
\nden relativa vigten af hvarje s\u00e4rskildt
\nstatsembete. Kan s\u00e5lunda ha intressetillagtsynpunkter
\nf\u00f6r bed\u00f6mmandestruket fr\u00e5n hvilka de olika verken i staten
\nbetraktats med afseende \u00e5 deras betydelse.
Det finns intet hinder f\u00f6r regenten, att om-
\nst\u00e4lla rangordningen, dock att nobbning genom
\ndensamma icke kan g\u00f6ras i fastst\u00e4lld skilnad
\nenl.enligt grundlag mellan troman och icke troman.
H\u00e4r ges rang \u00e4fven \u00e5t den som icke embets-
\nm\u00e4n eller i statens tjenst, ss.s\u00e5som jordbrukare, handlande
\nm.\u00a0m.
Nu g\u00e4llande Rangordning \u00e4r, om ej misstar
\n|110|\nmig, af 19 Mars 1860, upptagande 14 klasser.
\nUtan n\u00e5got embete eller titel i 1a klassen. Dock
\nst\u00e5r i en annanstruket skild stadgatillagt att Genralguvern\u00f6ren \u00f6fver Finland
\nskall, utan afseende \u00e5 den milit\u00e4ra eller
\ncivila v\u00e4rdighet kan innehas, under
\nut\u00f6fvande af sitt embete hafva rang framf\u00f6r
\nsamtliga i rangordningen upptagna embets\u2011
\noch tjenstem\u00e4n.
Slutligen uttryckligen erk\u00e4ndt: Ordningen f\u00f6r
\ntjensters bes\u00e4ttande samt fullmakters
\noch konstitutorialers utf\u00e4rdande kommer
\nicke att genom den nu stadf\u00e4stade rang-
\nordning underg\u00e5 n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring.
Det principiella af bel\u00f6nings-
\nmakten.
a) Dispenserstruket betyder i allm\u00e4nhet till\u00e5telse att i s\u00e4r-
\nskildt fall afvika fr\u00e5n hvad i lag \u00e4r f\u00f6r s\u00e5beskaffadt
\nfall stadgadt. \u2013 Grundlagarna tala ej derom. Men
\nst\u00e4dse praktiserats. Och omn\u00e4mnasstruket f\u00f6rutsatttillagt \u00e4fven i 1734 \u00e5rs lag.
\nDet \u00e4r s\u00e5ledes de facto ett regentens preorgativ. \u00c4fven h\u00e4r skil-
\nnader emellan.tillagt i marginalen D\u00e5
\ndet g\u00e4ller att deducera det, \u00e4r fr\u00e4mst uppenbart, att Re-
\ngenten ej kan ha r\u00e4tt att dispensera fr\u00e5n s\u00e5dana lagar, i
\nhvilkas stiftande StnaSt\u00e4nderna deltaga, derest ej i sjelfva lagen
\nsagdt, att och n\u00e4r dispens kan ges. Eljest vore dispens
\nof\u00f6renlig med R\u00a0F.Regeringsformen, enl.enligt hvilken Regenten skall r\u00e4tta sig efter
\nlagarna. I 1734 \u00e5rs lag finna vi dispenseringsr\u00e4tt p\u00e5 s\u00e4r-
\nskilda st\u00e4llen medgifvas utan kngskungens pr\u00f6fning
\nsk\u00e4ligt att lov
\ndertill gifvatillagt i marginalen t.\u00a0ex. G.\u00a0B.Gifterm\u00e5lsbalken I:\u202f6 (om gifterm\u00e5l f\u00f6re 21
\noch 15 \u00e5rs \u00e5lder G.\u202fB.Gifterm\u00e5lsbalken 2:\u202f3. (syskonebarns \u00e4ktenskap) R.\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken
\n31:\u202f1 och 3 (att bryta dom som vunnit laga kraft tillh\u00f6r allenast
\nKngKonungen \u2013 hos KngenKonungen s\u00f6kes att f\u00e5 h\u00e4fva dom med nya sk\u00e4l).
(Anm.Anm\u00e4rkning H\u00e4rvid f\u00f6rtjena p\u00e5pekas huruledes R\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken 10:\u202f11
\natt KngnKonungen kan ge lof till anlitande af annan domstol \u00e4n laga
\nforum, m\u00e5ste anses upph\u00e4fven g.genom R\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 16.)
Att meddela dispens fr\u00e5n f\u00f6reskrifter i s\u00e5dana
\nf\u00f6rordningar, som Regent eger ensam stifta utan medverkan
\naf SnaSt\u00e4nderna, tillh\u00f6r honom otvifvelaktigt. \u2013 Det kan ju f\u00f6refalla
\natt i visst enskildt fall, under de omst\u00e4ndigheter som dermed
\nf\u00f6rknippade, g\u00e4llande f\u00f6reskrifters till\u00e4mpning skulle leda
\ntill obillighet samt s\u00e5ledes icke uppfylla sitt \u00e4ndam\u00e5l.
Hvad ang\u00e5 ordningen f\u00f6r dispensem\u00e5ls afg\u00f6-
\nrande, s\u00e5 ankommer detta i allm\u00e4nhet p\u00e5 H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t sjelf.
\n|112|\np\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rut framst\u00e4llt. Dock \u00e4ro \u00e5tskilliga s\u00e5dana
\nm\u00e5l \u00f6fverlemnade till Senatens pleni behandling och
\nafg\u00f6rande. N\u00e4ml.N\u00e4mligen enl.enligt Kung\u00f6relsen af 2 Juni 1826
\nangdeang\u00e5ende 1o) till\u00e5telse att bygga \u00e4ktenskap i f\u00f6rbudna
\nskyldskaps och sv\u00e5gerlags leder;
2o) Om omyndiga personers f\u00f6rklarande f\u00f6r myn-
\ndige;
3o) Om skilnad i \u00e4ktenskap f\u00f6r en eller annan orsak;
\n4o) Om frikallelse fr\u00e5n \u00e4ktenskaps fullbordande
\nemellan personer hvilka sammanaflat barn, an-
\ntingen i f\u00e4stom eller under \u00e4ktenskapsl\u00f6fte;
5o) Om tillst\u00e5nd att f\u00e5 tr\u00e4da i \u00e4ktenskap, innan
\nden dertill i Lag lagst\u00e4mda \u00e5lder uppn\u00e5tts;
6o) Om tillst\u00e5nd att intr\u00e4da i l\u00e4rost\u00e5ndet, samt
\natt underg\u00e5 pastoral examen, innan den i f\u00f6rfff\u00f6rfattningarna f\u00f6re-
\nskrifna \u00e5lder \u00e4r uppn\u00e5dd;
22 \u00e5rs \u00e5lder bibe-
\nh\u00e5llen g.genom \u00a7 108
\nKkolagKyrkolagen. Men Pastoral
\nexamen ersatt med annat
\nprof f\u00f6r h\u00f6gre befordran
\n\u00a7\u00a7 161\u2013165. \u2013 28
\n\u00e5rs \u00e5lder fortfarande
\nf\u00f6r Kyrkoherdetjenst.tillagt i marginalen
7o) Om befrielse f\u00f6r underg\u00e5ende af de Examina och
\nL\u00e4rdomsprof, som \u00e4ro f\u00f6reskrifna f\u00f6r vinnande
\naf intr\u00e4de i Landets R\u00e4tteg\u00e5ngsverk och \u00f6friga
\ngrenar af Civila styrelsen.
F\u00f6rut anf\u00f6rt huruledes \u00e5t Ekon. departEkonomiedepartementet \u00e4r \u00f6fverlemnat
\natt afg\u00f6ra om eftergift af stadgade tullafgifter, eftergift
\naf arrende f\u00f6r kronans l\u00e4genheter, undantag fr\u00e5n lots-
\nf\u00f6rordning f\u00f6r reguliera passagerare \u00e5ngb\u00e5tar o.dyloch dylikt. Men
\ndetta betraktas vanligen icke ss.s\u00e5som dispens, ehuru det r\u00e4tte-
\nligen \u00e4r intet annat \u00e4n dispens fr\u00e5n ekon. f\u00f6rordnekonomief\u00f6rordningar och kon-
\ntrakter.
F\u00f6rffF\u00f6rfattningar af 28 Novnovember
\n1859 och 20 April
\n1863.tillagt i marginalen
B. Privilegier. Dermed f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4r icke St\u00e5ndsprivi-
\nlegier. De \u00e4ro specielatillagt grundlagar, som blott med 4 st\u00e5nds bifall
\nkunna f\u00f6r\u00e4ndras 52 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformen och 71 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningen
H\u00e4r afses med ordet privilegier icke St\u00e5ndsprivilegier
\nutan den allm\u00e4nt f\u00f6rekommande bem\u00e4rkelse af r\u00e4ttigheter
\nmed afseende \u00e5 ngtn\u00e5got visst f\u00f6retag, meddelad enskild person
\neller bolag. T.\u00a0ex. apoteks-, fabriks-privilegier. Allm\u00e4n
\nregel att de icke f\u00e5 s\u00e5lunda beviljas, att de skulle innefatta
\nn\u00e5got som strider mot allm\u00e4n lag, i hvars stiftande StnaSt\u00e4nderna
\nha del, ej heller f\u00e5 de kr\u00e4nka annan mans lagliga
\nr\u00e4tt.
Dessa privilegier f\u00e5 ej vara af det uteslutande slag, som
\nben\u00e4mnas monopoler. I kngl. Mtskunglig Majest\u00e4ts f\u00f6r Rikets
\nBorgerskap och St\u00e4derna i allm\u00e4nhet utf\u00e4rdade n\u00e5diga
\nf\u00f6rs\u00e4kran 23 Febr.februari 1789 heter uttryckl.uttryckligen i \u00a7 2 \u2013 (uppl\u00e4s).
Meddelandet af patenter eller r\u00e4ttighet att
\nmed andras uteslutande
\ntillverka ngnn\u00e5gon ny produkt,
\neller med nya maskiner
\nen gammal produkt,tillagt h\u00f6r jemv\u00e4l hit. Det synes
\nstrida mot anf\u00f6rda lagrum. Men det kan tv\u00e4rtom
\nderur deduceras: ObsObservera orden som f\u00f6rut \u00e4r k\u00e4nd. Ocks\u00e5
\nskall alltid, s\u00e5som patent beviljas, utredning vinnassv\u00e5rtytt derom
\natt uppfinningen verkligen \u00e4r ny.
H\u00e4r rigtas blicken fr\u00e4mst p\u00e5 \u00a7 1 i R\u00a0F.Regeringsformen
\noch 1 \u00a7\u00a7 1723 \u00e5rs Privilegier f\u00f6r Prestest\u00e5ndet (Se
\nPalm\u00e9n p.sidan 161).
JfrJ\u00e4mf\u00f6r man dermed de str\u00e4nga straffbest\u00e4mningar i M.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalken
\n1:\u202f3 och 4tillagt f\u00f6r affall fr\u00e5n evangeliska l\u00e4ran och utspridande af
\nvillfarande l\u00e4rosats, s\u00e5 finna man det absoluta
\nsamt t.\u202fex. \u00c4.\u00a0B.\u00c4rvdabalken 22 \u00a7 2 att f\u00f6rmyndare skall l\u00e5ta uppfostra
\nomyndig i r\u00e4tta evangeliska l\u00e4ro-
\n|114|\nsystemet af en allr\u00e5dande statskyrka. Den evange-
\nlisk-luterska var den enda tolererade. Denna
\nstatsreligions uppr\u00e4tth\u00e5llande och befr\u00e4mjande betrak-
\ntades s\u00e5som en statsangel\u00e4genhet.
Efterhand blef det dock om\u00f6jligt att bibeh\u00e5lla den absoluta
\nexklusivismen. Redan tidigt hade ut\u00f6fvandet af
\nannan religion medgifvits de f\u00f6r n\u00e4ringarssv\u00e5rtytt upphjelpandetillagt fr\u00e5n utlandet inf\u00f6rskrifnasv\u00e5rtytt
\nmanufakutrister jemte arbetare. Isynnerhet tolererades
\nefterhand den reformerta kkankyrkan. \u2013 Af vigt ss.s\u00e5som begynnande
\n\u00f6fverg\u00e5ng till n\u00e5got liberalare principer blef sedan den
\np\u00e5 grund af RksdagsbeslutRiksdagsbeslut 1779 utgifna K. Kung.Kungliga kung\u00f6relsen 24.
\nJan.januari 1781, fstruket hvars stadgande, f\u00f6r s\u00e5vidt de h\u00e4r
\nb\u00f6ra afses, hufvudsakligen inneh\u00e5lla att alla frem-
\nmande kristna relgioners bek\u00e4nnare ha fri reli-
\ngions\u00f6fning, men de f\u00e5 ej bekl\u00e4da rikets embe-
\nten och tjenster, ej heller v\u00e4ljas till riksdagsm\u00e4n. Reformerta fingo
\ndock v\u00e4lja.
\nJemv\u00e4l blandade
\n\u00e4ktenskap med-
\ngifven. Barn efter
\ndem skulle bli lu-
\nteraner, om fadren
\nluteran, annars efter
\n\u00f6fverenskommelse.tillagt \u00c4fven
\nJudar medgafs d\u00e5 fri religions \u00f6fning, dock endast i
\nStockholm, samt h\u00f6gst 2 \u00e0 3 andra st\u00f6rre st\u00e4der.
\nM.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalkens stadgande mot affall fr.fr\u00e5n luth.lutherska l\u00e4ran insk\u00e4rp-
\ntes derjemte ytterligare. \u2013 Sedan Judstruket kongl.kungliga Kam-
\nmare kollegii ReglemReglemente angdestruket f\u00f6r dem af Judiska
\nNationen, som vilja hit i riket inflytta och sig h\u00e4r
\nneds\u00e4tta af 27 Maj 1782. Inneh\u00f6ll en noggrann
\nreglementering af judarnes verksamhet [...]ol\u00e4slig/saknad text och
\nvandel i landet.
Med 1809 intr\u00e4dda f\u00f6rh\u00e5llanden m\u00e5ste n\u00f6d-
\nv\u00e4ndigtvis leda till jemv\u00e4l lagstiftnlagstiftnings \u00e5tg\u00e4rder.
\nBlef isynnerhet efter Wiborgs l\u00e4ns \u00e5terf\u00f6rening uppen-
\nbart, att en m\u00e4ngd finska medborgare bek\u00e4nde
\ngrekiska tron.
F\u00f6rsta f\u00f6rordningen i \u00e4mnet var den af 1 April 1812, an-
\ng\u00e5ende det som vid \u00e4ktenskapers afslutande emel-
\nlan Finlands inv\u00e5nare och H.\u00a0K.\u00a0MsHans Kejserliga Majest\u00e4ts \u00f6friga under-
\ns\u00e5tar af annan Religion, iakttagas b\u00f6r.
Till skilnad fr\u00e5n 1781 \u00e5rs Stadgande om barns dop
\ni blandadt \u00e4ktenskaps f\u00f6reskrefs nu h\u00e4r ovilkorligen 12 \u00a7
\natt barnen b\u00f6ra uppfostras i fadrens tro. Grekiska
\nkkankyrkan ej skildt n\u00e4mnd, men naturligtvis fr\u00e4mst
\n\u00e5syftad. Frivilliga aftaler afskaffad. \u2013 Grekiska
\noch luterska prester f\u00f6rbjudna att \u00f6msesides d\u00f6pa till
\nannan l\u00e4ra \u00e4n enligt denna lag (\u00a7 14).
Referera,
\nframh\u00e5ll inledningen.tillagt i marginalen
Sedan f\u00f6rut refererade f\u00f6rordnf\u00f6rordning 14 aug.augusti 1827, som
\nmedger greker r\u00e4tt till finska statstjenster. Ett
\nupph\u00e4fvande af G\u00a0LGrundlagen, ss.s\u00e5som f\u00f6rut anm\u00e4rkt.
S\u00e5lunda statskyrkans band n\u00e5got l\u00f6sta.
\nDet har i v\u00e5ra dagar skett i h\u00f6gre grad.
1o) genom L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u00a7 14 \u2013 valr\u00e4tt alla, valbara alla
\nkristna. S\u00e5ledes ha i detta fall medborgerliga
\nr\u00e4ttigheter beviljats. Och det kunde vara r\u00e4tt att
\nStnaSt\u00e4nderna icke exklusiva, utan gjorde b\u00f6rjan. \u2013 Men om
\nolika trosf\u00f6rvandter b\u00f6r f\u00e5 ut\u00f6fva religion, s\u00e5 finns
\nderf\u00f6r \u00e4nnu icke religionsfrihet i h\u00f6gre mening.
2o) Kyrkolag af 1869, 6 Debrdecember stadgar i \u00a7 6: Finnes
\nmedlem af evangeliskt lutherska kyrkan villfarande
\nmeningar hysa, skall kkankyrkan, p\u00e5 s\u00e4tt i kapkapitel XII
\ns\u00e4gas, genom grundlig undervisning och k\u00e4rleksfull
\nf\u00f6rmaning s\u00f6ka honom om hans villfarelse
\n\u00f6fverl\u00e4gga. L\u00e5ter han ej sig deraf till r\u00e4tta f\u00f6ras,
\n|116|\nutan framh\u00e4rdar i sin villfarelse och \u00f6nskar
\natt p\u00e5 grund af sin \u00f6fvertygelse fr\u00e5n denna
\nkyrkas gemenskap sig skilja och till annat
\nkyrkosamfund \u00f6fverg\u00e5, skall han ej derifr\u00e5n
\naf kkankyrkan hindras.
S\u00e5lunda samvetstv\u00e5nget minskadt. Men
\nd\u00e5 intet angdeang\u00e5ende s\u00e4ttet f\u00f6rtillagt sjelfva \u00f6fverg\u00e5ngen stadgadt, d\u00e5
\ns\u00e5dan \u00f6fverg\u00e5ng dessutom ifall det ej g\u00e4ller till
\ngrekiska kkankyrkan, medf\u00f6r f\u00f6rlust af statstjenst,
\ns\u00e5 d\u00e5 religions friheten \u00e4nnu icke etablerad.
\nLag som stadgar relgionsfrihet och vilkoren f\u00f6r
\nolika f\u00f6rsamlingars bildande derf\u00f6re h\u00f6geligen be-
\nh\u00f6flig. Petition derom 1872 \u00e5rs LdLantdag. V\u00e4ckt i
\nprestest\u00e5ndets eget sk\u00f6te, vittnar om liberal
\nanda hos v\u00e5r hierarki. \u2013 Komit\u00e9 merasv\u00e5rtytt
\nutarbetat f\u00f6rslag i liberal anda.
Huru h\u00e4rmed gick vid
\nlandtdagentillagt i marginalen
Statskyrkans
\nbetydelsetillagt i marginalen
Nuvarande f\u00f6rh\u00e5llandet kan formuleras
\ns\u00e5lunda: Den evangel.evangelisk luterska l\u00e4ran \u00e4r, s\u00e5som
\nFinska folkets r\u00e5dande trosbek\u00e4nnelse, landets offent-
\nliga religion, och skall ss.s\u00e5som s\u00e5dan \u00e5tnjuta Kejs.Kejsaren Stor-
\nfurstens h\u00e4gn samt vara tryggad vid det lagliga
\nskydd, som de densamma tillf\u00f6rs\u00e4kradt. S\u00e5 om grekiska kkanskyrkans
\nst\u00e4llning.tillagt
Betr\u00e4ffande lagstiftningen r\u00f6rande luterska kkankyrkan
\nf\u00f6rut talat. En af de speciela lagar som bero af b\u00e5da
\nstatsmakterna, jemte det kkom\u00f6tekyrkom\u00f6te tillkomma
\ninitiativ. H\u00e4r kan vara sk\u00e4l att omn\u00e4mna
\nkkom\u00f6tetskyrkom\u00f6tets sammans\u00e4ttning, sss\u00e5som det kyrkliga organ
\n|117|\naf representativ natur som f\u00f6rmedla fr\u00e5gorna
\nmellan kkakyrka och stat. Alla 3 biskopar, 30 med
\nfullmakt \u00e5 ordinarie tjenst f\u00f6rsedda prester.
\n15 fr\u00e5n \u00c5bo, 9 fr.fr\u00e5n Borg\u00e5 och 6 fr.fr\u00e5n Kuopio stift,
\nen lekman fr\u00e5n hvarje prosteri i landet,
\nsamt dessutom 1 ledamot fr\u00e5n landets senat,
\nen fr\u00e5n hvarje af landets hofr\u00e4tter, 1 professor
\nfr\u00e5n juridiska och 1 fr.fr\u00e5n teologiska fakulteten vid
\nunivers.universitetet hvilka hvarje af n\u00e4mnde auktoriteter
\noch fakulteter inom sig v\u00e4ljer \u00a7 451.
Kkom\u00f6teKyrkom\u00f6te h\u00e5lles hvart 10de \u00e5r, eller oftare
\nom s\u00e5 anses beh\u00f6fligt. \u00c4rkebiskop hemst\u00e4ller hos
\nregeringen om ort och dag \u00a7 450.
M\u00f6tet tillkomma att f\u00f6resl\u00e5 ny eller \u00e4ndring
\naf g\u00e4llande kkolagkyrkolag hvilket sedan underst\u00e4lles Regentens
\noch StnasSt\u00e4ndernas godk\u00e4nnande, afgifva utl\u00e5tande i de
\nfr\u00e5gor som afstruket regeringen till m\u00f6tet \u00f6fverlemnar
\nangdeang\u00e5ende evang.evangelisk luterska kkanskyrkans fh\u00e5llandef\u00f6rh\u00e5llande till staten
\noch till andra kristna eller icke-kristna religions-
\nsamfund \u00e4fven r\u00f6rande s.\u00a0k.tillagt blandade angel\u00e4gneheter.
\nF\u00f6r \u00f6frigt rent kkligakyrkliga \u00e4renden 455, \u00e4fven 14 \u00a7.
F\u00e5r icke vara \u00f6fver en m\u00e5nad 459.
\nOrdningen f\u00f6r
\nkkligakyrkliga \u00e4mnens
\nberedning
\nBiskopar,
\ndomkaptiel.tillagt i marginalen
H\u00f6gsta styrelsen \u00f6fver kkankyrkan i hela landet
\ntillkommer landets regering och ut\u00f6fvas
\np\u00e5 s\u00e4tt derom s\u00e4rskildt stadgadt \u00e4r \u00a7 14.
\nD.\u00a0\u00e4.Det \u00e4r Ecklesiastik expeditexpeditionen f\u00f6redragande. En del \u00e4nd\u00e5
\nberoende p\u00e5 Senatens Plenum, andra Ekonomie
\ndepartementet. Fr\u00e5gor om \u00e4ndring af f\u00f6rsamlingars terri-
\n|118|\ntorier h\u00f6ra till plenums afg\u00f6rande, sedan
\ndomkapitel sig yttrat. \u2013 Likas\u00e5 om extra
\nn\u00e5d\u00e5r.
F\u00f6r \u00f6frigt detaljer af ber\u00f6ring med statens
\nauktoriteter, liksom hela kkanskyrkans inre organi-
\nsation och f\u00f6rvaltnings \u00e4renstruket att fr.struket behandlas
\nss.s\u00e5som en del af f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
Hvilka uppgifter det \u00e4n g\u00e4ller att fullf\u00f6lja i staten,
\nhvilka \u00e4ndam\u00e5l \u00e4n skola tillgodoses, beh\u00f6fs nervus
\nrerum. \u00d6fverg\u00e5 derf\u00f6r nu till:
Statshush\u00e5llningen liksom den enskilda 2 hufvud-
\nsidor: inkomster och utgifter.
Istruket Inkomster.
\nLiksom enskildas inkomster kunna h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n k\u00f6p-
\ntal eller arbetsf\u00f6rtjenst eller l\u00e5n, likas\u00e5 har staten
\ninkomster dels I) fr\u00e5n statsegendom,
\ndels II) fr\u00e5n skatter.
I \u00e4ldre tider f\u00f6rra, inkomsten fr\u00e5n statsegendomarnastruket dom\u00e4nernatillagt
\nden f\u00f6rn\u00e4msta. Detta efterhand f\u00f6r\u00e4ndrats, i
\nnyare tider motsatsen. Nuf\u00f6rtiden t.ex. England revenyer
\nfr\u00e5n dom\u00e4nerna 1 %, \u00d6sterrike 1\u202f\u00bd %, Frankrike 3 %,
\nPreussen dock 12 % af alla statsinkomster.
B\u00f6rjande fr\u00e5n Upsala \u00f6d, och isynnerhet efter
\nGustaf Is kraftiga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka kronans
\nmyndighet, egde staten mycket jord. Det ligger utom
\ndetta \u00e4mne att visa dess tillv\u00e4xt, ochstruket det sl\u00f6seri, som
\ndermed sedan bedrefs under 17de seklet och den storartade
\nreduktionen som \u00e5terf\u00f6rde under kronan en del deraf.
a) Vid tal om finsk statsegendom fr\u00e4mst dom\u00e4nerna
\ni egentl.egentlig mening, staten tillh\u00f6rig inkomstgifvande fastighet. Utg\u00f6res af
\nKungsg\u00e5rdar,tillagt Kungsladug\u00e5rdar och Kronobost\u00e4llen med dertill h\u00f6-
\nrande hemman och l\u00e4genheter, kronoskogar och parker,
\nkrono\u00e4ngar och utjordar, kronofisken och kronans
\n|120|\n\u00f6friga jordl\u00e4genheter. Tre synpunkter: F\u00f6rvaltningen
\naf dem, \u2013 Disposition af inkomsterna, \u2013 F\u00f6rs\u00e4ljningstruket Abalienationtillagt
\noch f\u00f6rpantning.
Hvad s\u00e4ga grundlagen? R\u00a0F.Regeringsformen intet n\u00e4rmare.
\nMen dess 2 \u00a7 \u00e5beropa K.\u00a0B.Konungabalken i L\u00a0LLandslagen. Der st\u00e5r i 4de kap.kapitlet
\n5 \u2013 \u00a7 \u201dFemte articulus \u00e4r att konungen \u00e4ger g\u00f6mma
\nhus och land med \u00e5rligen ingeldom deras och
\nlandam\u00e4nnen, vet v\u00e4rja efter makt sin, s\u00e5 att
\nintet deraf minskar f\u00f6r den konung som
\nefter kommer, thy att han eger v\u00e5ld det medtillagt r\u00e4tt
\n\u00e5tertaga; eller vorde sk\u00f6t (annars blefve l\u00e4tt) konungs-
\nd\u00f6me grefved\u00f6me eller mindre.\u201d
Detta stadgande, som \u00e4fven l\u00e5g till grund f\u00f6r reduk-
\ntionen, \u00e4nnu otvifvelaktigt g\u00e4llande. 2 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformentillagt i marginalen H\u00e4raf framg\u00e5
\natt Monarken icke ber\u00e4ttigad tilltillagt bortsk\u00e4nkning eller f\u00f6rpantning af dom\u00e4nerstruket kronan
\ntillh\u00f6rig jordegendom. St\u00f6d derf\u00f6r \u00e4fvenstruket Skall s\u00e5dan
\nkomma i fr\u00e5ga, erfordras StnasSt\u00e4ndernas begifvande. St\u00f6d
\nderf\u00f6r \u00e4fven 28 \u00a7 Adelns 1723 \u00e5rs privilegier, Palm\u00e9n p.sidan 155 G\u00a0L.Grundlag p.sidan 106tillagt.
\nTy n\u00e4r byte ej f\u00e5r
\nske af Monarken
\nkan det f\u00e5 s\u00e4ljas
\ntill skatter, utsesv\u00e5rtytt
\nStaSt\u00e4nderna huru d\u00e5sv\u00e5rtytt
\nabalieneringtillagt i marginalen
Undantag h\u00e4rifr\u00e5n kronohemmans som dock icke dom\u00e4ntillagt f\u00f6rs\u00e4ljning till skatter,
\nenlenligt F.\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u00a7 3 och N\u00e5dig f\u00f6rordn.f\u00f6rordning om kronohemmans
\nf\u00f6rs\u00e4ljning till skatter samt de [...]ol\u00e4slig/saknad text f\u00f6rmoner och vilkor,
\nhvarenda skattehemman h\u00e4danefter skola innehafvas.
\n21 Febr.februari 1789. och 19 Septseptember 1723 i s.samma \u00e4mne.
I afseende \u00e5 f\u00f6rvaltningen st\u00e4dse varit h\u00e4fd, att
\nMonarken derom best\u00e4mt utan StnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande. Nuvarande
\nbost\u00e4lls ordning af 26 April 1871 jemv\u00e4l utan StnasSt\u00e4ndernas med-
\nverkan tillkommit. Arrende vanliga formen, men det h\u00f6r
\n|121|\nej hit. Likas\u00e5 forstv\u00e5rden hans ensak. Allt natur-
\nligtvis inom gr\u00e4nserna f\u00f6r allm\u00e4n lag. Och hvad
\ns\u00e4rskildt kronohemman vidkomma kan icke hurstruket af Regenten
\ndet f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4ndras, ochstruket atttillagt besittning deraf \u00e4r s\u00e4ker ochtillagt jemv\u00e4l
\nmedf\u00f6r r\u00e4tt till skattek\u00f6p.
Likas\u00e5 f\u00f6rvaltningen Regentens ensak att best\u00e4mma om, likas\u00e5
\ndisposition af inkomsterna. De h\u00f6ra till Statsverkets
\nordinarie inkomster, ing\u00e5 derf\u00f6r icke i den del af
\nstatsf\u00f6rslaget eller budgeten, som af StnaSt\u00e4nderna fastst\u00e4lles.
Inkomsterna till
\nden vanligastruket ordinarietillagt budgeten
\nstatsf\u00f6rviljande f\u00f6rsv\u00e5rtytt
\nallm.allm\u00e4nna stats- och
\nmilitiefondentillagt i marginalen
Formulering: 1o) Alla finska statens dom\u00e4ner, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r
\nkronan tillh\u00f6rig inkomstgifvande fastighet f\u00f6r-
\nvaltas eller utarrenderastillagt enligt de grunder som K. Storf.Kejsaren Storfursten eger utan
\nStnasSt\u00e4ndernas h\u00f6randestruket medverkan best\u00e4mma, dock att
\ngrunderna f\u00f6r de vanliga s.\u00a0k. kronohemmans st\u00e4ndiga besittning
\nicke f\u00e5 upph\u00e4fvas.
2o) All inkomst fr\u00e5n denna statens fasta egendom
\nfstruket r\u00e4knas till ordinarie statsinkomster och f\u00e5r s\u00e5ledes
\naf RgntenRegenten utan StnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande f\u00f6r stats\u00e4ndam\u00e5ler
\ndisponeras.
3o) F\u00f6rs\u00e4ljningstruket Regenten eger ej r\u00e4tt att utan StnasSt\u00e4ndernas
\nsamtycke f\u00f6rs\u00e4lja, bortsk\u00e4nka, f\u00f6rl\u00e4na eller f\u00f6rpanta
\nn\u00e5got af ifr\u00e5gavarande egendom, med undantag af
\nobs.observeratillagt i marginalen kronohemman, r\u00f6randetillagt hvilkas abalienation s\u00e4rskildt \u00e4r stadgadt,
\n\u00e4fven i grundlag, att \u00e5boerna \u00e5 den ega r\u00e4tt att k\u00f6pa
\nden till skatte.
4o) De personer eller menigheter, som p\u00e5 grund
\naf g\u00e4llande lag och f\u00f6rf.f\u00f6rfattning innehafva s\u00e5dana l\u00e4genheter
\nngt nystruket njuta sin lagliga r\u00e4tt tillgodo.
Annat slag af statsegendom
\nB) Statsfonden, r\u00e4nteb\u00e4rande kapitaler. Exempel.
\nKunna disponeras af RgntnRegenten attsv\u00e5rtytt kapital och r\u00f6relse
\nderest ej uppkomma g.genom bespar.besparingar \u00e5 bevillningen. \u2013 S\u00e4r-
\nskilda f\u00f6rordn.f\u00f6rordningar finnas angdeang\u00e5ende. \u00c4nnusv\u00e5rtytt f\u00f6rvaltade i Statskontorettillagt Fin-
\nlands Bank. Icke inbegripen i 1867 \u00e5rs Banklag.
\nDet principiella i fondsamlingen h\u00f6r ej hit att utreda.
Till samma rubrik
\nh\u00f6r r\u00f6rr\u00e5den i Kro-
\nnans magasiner,
\ns\u00e5vidt kapitali-
\nserade. Disponeras
\nutan StnasSt\u00e4ndernas h\u00f6-
\nrande och f\u00f6rvaltas
\nlikas\u00e5.tillagt i marginalen
C). De med statsmedel inr\u00e4ttade kommunikations-
\nanstalter. Jernv\u00e4gar, kanaler. F\u00f6rvaltas p\u00e5 s\u00e4tt
\nRgenRegenten ensam best\u00e4mma. Detta sker nu genom Senatens
\nEkon. depttEkonomiedepartement, som i f\u00f6rordnf\u00f6rordningen 20 april 63 bemyn-
\ndigats att p\u00e5 grund af fastst\u00e4llda stater jemv\u00e4l
\nutf\u00e4rda instruktion f\u00f6r f\u00f6rvaltning af jernv\u00e4gar
\noch kanaler i landet, \u00e4fven f\u00f6r de direktioner
\nhvilka kunna tillf\u00f6rordnas i och f\u00f6r verkst\u00e4lligheten
\naf s\u00e5dana kommunikations anstalter, som Regent
\nanbefallts. \u2013 Frstruket
Inkomsten fr\u00e5n dess anstalter ingick f\u00f6rut
\nhel och h\u00e5llen under Regentens disposition. Men
\nvid 1872 \u00e5rs landtdag f\u00f6rslog statsutskottet att
\ninkomsten fr\u00e5n de med StnasSt\u00e4ndernas medverkan, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r med
\naf dem anvisade medel utf\u00f6rda jernv\u00e4gar och kanaler
\nskulle skildt behandlas. Kommunikationsfond.
\nS\u00e5 \u00e4r nu g\u00e4llande. Och denna del af detta slags
\ninkomster f\u00e5r RgntenRegenten s\u00e5ledes icke disponera
\nutan StnasstruketSt\u00e4nderna.
\nStnaSt\u00e4nderna 1877\u201378 yrkat p\u00e5 revision af jernv\u00e4gsf\u00f6rvaltningen,tillagt
\nfastst\u00e4llt
\nvissa grundertillagt i marginalen
Dessa de tresamsv\u00e5rtytt hufvudgrupper af inkomst-
\ngivande statsegendom: dom\u00e4ner, kapitaler, kom-
\nmunikationsanstalter.
Men finnes \u00e4nnu en m\u00e4ngd statsegendom, som
\nicke bidraga till budgeten, \u00e5tminstone ej direkte, ehuru
\nrepresentera m\u00e5nga millioners kapitalv\u00e4rde. All-
\nm\u00e4nna hus, uppr\u00e4kna slagen, \u2013 inventarierna
\ndertill. Tull\u00e5ngb\u00e5tar och annan slik r\u00f6rlig egendom
\nt.\u00a0ex. milit\u00e4ra f\u00f6rr\u00e5der.
RgntnRegenten disponera och f\u00f6rvaltastruket best\u00e4mma om f\u00f6r-
\nvaltningen. Skulle s\u00e5dant tillkomma med bevillnings-
\nmedel och best\u00e4mningar fr\u00e5n StnaSt\u00e4nderna, skulle detta dock
\nvara g\u00e4llande. Sammanfattning.
5te F\u00f6rel\u00e4snF\u00f6rel\u00e4sningen
\nV.\u00a0T.V\u00e5rterminen 79
\n30 Jan.januaritillagt senare
Grunden f\u00f6r
\nstatens beskattningstrukettillagt senare
II. Andra hufvudarten af statsinkomster \u00e5stad-
\nkommes genom beskattning:
Allm\u00e4nna regeln derom i 45 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen samt i
\n5 \u00a7 F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. Allm.Allm\u00e4nna regeln s\u00e5ledes, att StnasSt\u00e4ndernas
\nsamtycke till all beskattning erfordras. (Obs.Observera med
\nFolket i 5 \u00a7 F\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten kan naturligtvis icke menas
\nannat \u00e4n RiksdgnsRiksdagens St\u00e4nder om ock en och annan
\nklyftig hjerna i Sverige t\u00e4nkt sig all menighet).
Ur finansiel synpunkt har man pl\u00e4gat indela
\nskatter p\u00e5 olika s\u00e4tt, vanligen fr\u00e4mst i direkta och
\nindirekta. Vi kunna h\u00e4r n\u00e4rmast lemna rent
\nfinansiella synpunkter \u00e5 sido, emedan den r\u00e4ttsliga
\nutredningen af beskattnings makten h\u00f6r till uppgiften.
\nVi finna d\u00e5 en distinktion i 2e hufvudslag af skatter : St\u00e4ndiga
\noch tillf\u00e4lligastruket som har sina r\u00f6tter l\u00e5ngt tillbaka i
\ni tiden. L.\u00a0L.Landslagens K.\u00a0B.Konungabalk 4 kapkapitel 6 \u00a7 stadgade att konun-
\ngen skall lefva med Upsala \u00f6d, krongods och
\n\u00e5rliga laga utskylder af landom sinan (eller land-
\n|124|\nboona sinom) och ingen ny tunga eller p\u00e5-
\nlaga p\u00e5 sitt land l\u00e4gga, utom under f\u00f6ljande
\nvilkor: krigsanfall d.\u00e4.det \u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsvar, barns
\ngifterm\u00e5l, kr\u00f6ning, erikgsgata, eller slottsbygg-
\nnad. D\u00e5 skall biskop och lagman fr\u00e5n hvarje
\nlagsaga och 6 af hofm\u00e4n samt 6 af allmogen
\nmellan sig v\u00e4ga, hvad hjelp allmogen d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r folket
\nm\u00e5 dr\u00e4gligast g\u00f6ra sin konung. Derf\u00f6re
\nsedan gammalt i den Svensk Finska R\u00e4tten giltigtstruket
\nskilnad emellan 2 slag af inkomster: St\u00e4ndiga,
\nsom alltid borde inflyta, och tillf\u00e4lliga, extra
\nordinarie, som inflyta p\u00e5 grund af beskatt-
\nningslagens g\u00e4llande blott f\u00f6r viss begr\u00e4nsad
\ntid.
\u00c5rliga laga
\nutskylder voro p\u00e5
\nL.\u00a0LnsLandslagens tid den efter
\nhand uppkomna
\njordskatten, f\u00f6rut
\npersonlig.tillagt senare
Till de st\u00e4ndiga h\u00f6ra fr\u00e4mst t.\u00a0ex. jordboksr\u00e4nta
\nvidare de s\u00e4rskilda bevillningar fr\u00e5n 1600talet
\nsom efterhand blifvit permanenta under namn
\naf hemmans eller mantalsr\u00e4ntan. Tills.Tillsammans ordinarie r\u00e4nta. Kronotionde.tillagt S\u00e5dant \u00e4r det
\nnu i formsv\u00e5rtytt efter nyastruket skatt [...]ol\u00e4slig/saknad text underlag utg\u00f6rande
\nvemssv\u00e5rtytt som g.genom indelningsverket inf\u00f6rts. Hit h\u00f6r
\nvidare mantalspengarstruket R\u00e4nta af qvarnar och
\nstampverk, Mantalspengar. De \u00e4r alla
\ns\u00e5dana ordinarie statsinkomster, som anses
\npermanenta, \u2013 som endast kunna \u00e4ndras af
\nb\u00e5da statsmakterna, d\u00a0\u00e4.det \u00e4r af Regent och St\u00e4nder
\ngemensamt, p\u00e5 RgntnsRegentens proposition, i vanlig
\nlagstiftningsordning p\u00e5 s\u00e4tt tidigare framh\u00e5llit.
De disponeras
\naf RgnRegenten utan
\nStnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande.tillagt i marginalen
(tillagt senareSkjuts- och
\nandra onera
\nefter\u00e5t)tillagt i marginalen
Utveckla detta n\u00e4r-
\nmare: 3 st\u00e5nds m\u00e5l
\ns\u00e5vidt ej g\u00e4ller f\u00f6r-
\nh\u00f6jning, ty \u00e4r bevillning.
\nDet \u00e4r lagarnas inneh\u00e5ll f\u00f6r
\nafsigt, som \u00e4r 3 st\u00e5nds t.\u00a0ex.\npersedlar till pengar.
\nProcedyren vid
\nlagstiftningen.tillagt senare
Det andra hufvudslaget \u00e4r bevillningar
\n|125|\nhvilket kan anv\u00e4ndas ss.s\u00e5som gemensamt namn p\u00e5
\nalla de dels direkta dels indirekta skatter
\nsom af RgnRegenten beg\u00e4ras emedan statsverkets van-
\nliga inkomst ej f\u00f6rsl\u00e5 utanstruket till nya eller extra
\nbehof utan tillskott af inkomst. \u00c4ndam\u00e5len
\nnaturligtvis som helt andra \u00e4n de i L\u00a0LLandslagen uppr\u00e4knade.
\nS\u00e5dana skatter f.\u00a0n.f\u00f6r n\u00e4rvarande Allm.Allm\u00e4nna inkomstbevilln.inkomstbevillningen, jemte \u00f6frig i stadgatillagt extra
\nbevillnbevillning p\u00e5 brygerier, n\u00e4ringsbevillningen af utl\u00e4ndingar
\n(tillagt senareoch sj\u00f6fartsafgifter)tillagt senare, br\u00e4nvinsbr\u00e4nnings-
\nskatter samt st\u00e4mpelskattentillagt senare. I afseende \u00e5 dem alla g\u00e4ller att
\nderas \u00e5s\u00e4ttning sker af StnaSt\u00e4nderna, med initiativr\u00e4tt
\noch att medlens anv\u00e4ndande jemv\u00e4l af St\u00e4nder-
\nna fastst\u00e4lles. De ansl\u00e5r icke till st\u00e4rkande
\naf statsverkets tillg\u00e5ngar i allm\u00e4nhet, utan till
\nvisst \u00e4ndam\u00e5l. RgnRegenten kan s\u00e5ledes icke sanktion-
\nnera bevilln.stadgabevillningsstadga utom br\u00e4nvinsf\u00f6rordning utan
\natt tillika godk\u00e4nna beslutet om dessa inkomsters
\nanv\u00e4ndande.
Ett undantag fr\u00e5n denna grupp bildar
\nst\u00e4mpelskatter eller st\u00e4mpelpappers bevillningar.
\nVidstruket I proposition vid 63 \u00e5rs landtdag hade erk\u00e4nts
\natt dennes beviljande ankomma i Landtdst\u00e5nden.
\nHar beviljats till landtstruket p\u00e5 visst antal \u00e5r. Dock
\ngick till Allm.Allm\u00e4nna statsfonden och disponerades af RgnRegenten.
\nF\u00f6r att bringa till likformighet, uppst\u00e4llde StnaSt\u00e4nderna
\n1872 ss.s\u00e5som vilkor att vid n\u00e4sta ldlantdag jemv\u00e4l skulle
\nges proposition om \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6r hvilket denna
\nbevillning erfordrades. Derp\u00e5 Kej.Kejserliga Manifestet
\n|126|\nden 4 Dcbrdecember 1872 s\u00e4gde att H\u00a0MtHans Majest\u00e4t med anledning
\naf ett utaf StnaSt\u00e4nderna vid sagde afgifts beviljande
\nf\u00e4stadt vilkor h\u00e4rigenom i N\u00e5der tillk\u00e4nna-
\ngifva, det Vi, efter StnasSt\u00e4ndernas vid landtdagen
\n\u00e5r 1809 ovilkorliga uttalade och p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5-
\nende tids h\u00e4fd st\u00f6dda f\u00f6rklaring, icke afst\u00e5
\nfr\u00e5n V\u00e5r r\u00e4tt att \u00f6fver St\u00e4mpelpappersafgifter
\nlika med andra statsverkets inkomster till
\nStorfurstend\u00f6mets gagn och b\u00e4sta f\u00f6rfoga.
\nHistorik. Alltid bevilln.bevillning och f\u00f6rnyad, om ej
\nf\u00f6r best\u00e4mdt \u00e4ndam\u00e5l, s\u00e5 dock f\u00f6r att stats-
\nverkets ordinarie tillg\u00e5ngar otillr\u00e4kliga. \u2013 Emellertid
\nm\u00e5ste tillsvidare h\u00e4rivd bero, att denna [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nkraft disponeras af RgnRegenten ehuru den annars
\nalldeles lik bevillning.
Dock fann Rege-
\nringen sig f\u00f6ranl\u00e5ten
\nmodifiera denna
\nh\u00e5llning i propos.proposition
\n1877. Beskrif \u2013
\noch huru StnaSt\u00e4nderna
\n\u00e4ndrade. Men
\nhar promulgerats
\nnystruket Alltid nu ren
\nbevillning.tillagt senare
Om v\u00e5ra [...]ol\u00e4slig/saknad text grundlagar hade f\u00e5tt den
\nutbildning som 1809 \u00e5rs R\u00a0F.Regeringsform i Sverige enligt motiverade konstit.konstitutionella principertillagt, s\u00e5 skulle
\nalla, \u00e4fven indirekta skatter n\u00f6dv\u00e4ndigtvis h\u00f6ra
\nunder n\u00e5gondera af dessa 2e grupper. Men
\nnu finns dessutom \u00e5tskilliga betydande skatte-
\ntitlar, som af Monarken ensam best\u00e4mmes.
Till dem n\u00e4sta g\u00e5ng.struket
\n\u00c5terhemta om
\nprocedyren vid
\nstiftande af
\nbevillnings stadga.tillagt senare
26 Juli 1878: G\u00f6re veterligt: att Finlands
\nvid sisth\u00e5llen landtdag f\u00f6rsamlade St\u00e4nder,
\ni anledning af V\u00e5r der f\u00f6relagda n\u00e5diga
\nproposition angdeang\u00e5ende utg\u00f6rande af bevillning
\n\u00e5tagit sig s\u00e5dan f\u00f6r \u00e5r 1878\u201382, att erl\u00e4gga
\nenligt f\u00f6ljande derf\u00f6r af StnaSt\u00e4nderna uppr\u00e4ttade
\nstadga.tillagt senare
Behandlat de olika slagen af inkomster. RgnRegenten
\ntillh\u00f6r att genom beh\u00f6riga embetsm\u00e4n l\u00e5ta verkst\u00e4lla
\nuppb\u00f6rden af alla slags statsinkomster, s\u00e5v\u00e4l de
\npermanenta och de p\u00e5 honom ensam beroende skattearter,
\nsom ock de af StnaSt\u00e4nderna beviljade. I sammanhang
\nh\u00e4rmed m\u00e5 erinras, att SternasSt\u00e4ndernas deputerade m\u00e5sv\u00e5rtytt vid
\nmarkeg\u00e5ngstaxornas best\u00e4mmande. \u2013 Forna tiders
\n(17de seklet) s\u00e4tt bortf\u00f6rpakta statsinkomsterna l\u00e4ngesen
\nf\u00f6rkastadt.
Icke gl\u00f6mma
\natt framh\u00e5lla
\nstatsutskottets
\nyttrande vid senaste
\nlandtdag.tillagt senare
V.\u00a0T.V\u00e5rterminen 1879.
\n8de F\u00f6rel\u00e4snF\u00f6rel\u00e4sningen
\n6 Febr.februaritillagt senare
Statsutgifterna: Redan af det f\u00f6reg\u00e5ende framg\u00e5 att
\nst\u00f6rsta delen af dem best\u00e4mmes af RgnRegenten ensam. \u2013 Dock
\nicke alldeles oinskr\u00e4nkt. \u2013 Se \u00a7 24 R.\u00a0F.Regeringsformen uppl\u00e4ses
\n(n\u00e4stan ordagrannt f.fr\u00e5n 31 \u00a7 1720 \u00e5rs R\u00a0F.Regeringsform). 1696 \u00e5rs normal-
\nstat. \u2013 Ej i R.\u00a0F.Regeringsformen stadgadt hvilken myndighet skulle af-
\ng\u00f6ra n\u00e4r den finge \u00f6fverskridas; (efter\u00e5t f\u00f6rst b\u00f6r taga)tillagt i marginalen(somstruket i 16 \u00a7 1809 \u00e5rs
\nReglemReglemente fr.f\u00f6r Senaten detta utredt. Det \u00e4r Kj. Storf.Kejsaren Storfursten sjelf,
\nicke Senaten, dock att Senaten g.genom senare f\u00f6rordn.f\u00f6rordningar f\u00e5tt
\nr\u00e4tt att best\u00e4mma extra utgifter p\u00e5 h\u00f6gst 8\u202f000, och tillsammans
\nf\u00f6r \u00e5ret mmark 40\u202f000.) \u2013 1809 uppgjordes ny
\nstat f\u00f6r Finland, hvar\u00f6fver StnaSt\u00e4nderna h\u00f6rdes. Och denna
\nnu normalstat. Dessa \u00f6fverskridande efterhand ound-
\nvikligt. Bref Guvern\u00f6rerna 29 Maj 1840 angdeang\u00e5ende regnregenten och statsf\u00f6rslag. 21 Janjanuari 1841 nytt formul\u00e4r f\u00f6r statsf\u00f6rslaget B.tillagt senare \u2013 Finansexpedi.Finansexpeditionen och s\u00e4rskildt dess kasstrukettillagt har enlenligt 1809 \u00e5rs Reglm.Reglemente den
\nuppgift att uppg\u00f6ra statsf\u00f6rslaget, som enl.enligt \u00a7 24 R.\u00a0F.Regeringsformen till-
\nh\u00f6rde Statskontoret. \u2013 Finanskontoret nu. \u2013 Ekon. depart.Ekonomiedepartementet
\ngranska statsf\u00f6rlaget och ins\u00e4nder det sen till K. Storf.Kejsaren Storfurstens stad-
\nf\u00e4stelse.
10 Okt.oktober 1875 r\u00e4ken-
\nskapsreform.tillagt i marginalen
Detta efter\u00e5ttillagt senare
\nStatsf\u00f6rslaget s\u00f6nderfalla i tre skilda statsf\u00f6rslag
\n1o) Det \u00f6fver Allm. statsAllm\u00e4nna statsfonden \u2013 samt Fattig- och Arbetshus-
\nfonderna. \u2013 2 hufvuddelar
\n2o) Militiefonden
\na) Allm.Allm\u00e4nna Militie kassan
\nb) Militie bost\u00e4lls dodito
\nc) Krigsmanhus dodito
\n3o)struket
\n3o) a) Bevillningsmedlen, \u2013 b) Br\u00e4nvins br\u00e4nnings-
\nskatten samt Kommunikationsfonden
1o) Den f\u00f6rsta upptar fr\u00e4mst afkastning sedantillagt delad i 9 hufvudtitlar:
\n| Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten dispon.disponera h\u00e4r\u00f6fver | 124\u202f000 | |
| Fatt. o. Arb. fondenFattig- och arbetshusfonden | 80\u202f000 | |
| Militie kassa | 56\u202f000 | 260\u202f000 |
| Genr. guvr.Generalguvern\u00f6rens dispositionsmedel | 17\u202f143 | |
| 12\u202f092 | 29\u202f235 | |
| Senatens dodito | 72\u202f000 | |
| dodito till of\u00f6rutsedda behof | 61\u202f000 |
Kritik af budgetens styckade och splittrade
\n|129|\nbeskaffenhet. Irrationel placering b\u00e5de af utgifter och inkomstposter. Dessa brister visserligen blott formella, men dock betydelsefulla. V\u00e4rre naturligtvis att budgeten fr\u00e4mst i Regeringens h\u00e4nder.tillagt \u2013 Dessutom verka f\u00f6ringar fr\u00e5n ena
\nfonden till den andra, att skild analys af n\u00f6den
\nf\u00f6r att f\u00e5 verkliga totaltillagtinkomster och verkliga totalutgifter.
\nVidare saknas kanalens reveny, oaktadt derom
\n\u00e4fven af 1872 \u00e5rs Statsutskott anm\u00e4rktes.
Budgeterna liksom hela finansv\u00e4sendet l\u00e4nge en
\nhemlighet. Hvad skulle det ang\u00e5 de af v\u00e4lvilliga
\nbyr\u00e5krater administrerade unders\u00e5tarne, huru
\nstatsmedler anv\u00e4ndes. M\u00e4rkligt nog, det sparades dock
\nganska bra. En och annan potentat favoriserades med
\ndonationer och r\u00e4ntefria l\u00e5n. Men i allm\u00e4nhet hus-
\nh\u00e5llning och ordning. P\u00e5 hemlighetsmakeriet blef slut
\nfr\u00e5n och med 1863. Sedan dess inkomsterna stigit med 6\u202f000\u202f000 \u00e5tminstone.tillagt i marginalen Bland de sista \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n Langenski\u00f6lds
\ni s\u00e5 m\u00e5nga h\u00e4nseenden f\u00f6rtjenstfulla finansf\u00f6rvaltning
\natt l\u00e5ta publicera statsf\u00f6rslagen, hvilket sedan dess
\negt rum. Men detta \u00e4r dock icke en r\u00e4tt fullst\u00e4ndig
\npublicitet. Budgeten blott en f\u00f6rslagsber\u00e4kning. Det verkliga
\nresultatet borde ock publiceras. [...]ol\u00e4slig/saknad text Det med-
\ndelas visserligen L\u00a0D.Lantdagen men i en form som alldeles otymplig
\nemedan statsr\u00e4kenskapsv\u00e4sendet f\u00f6r\u00e5ldradt.
F\u00f6rut ber\u00f6rdt Kammar-exped.Kammarexpeditionens \u00e4renden. Hit h\u00f6r af-
\nslutningen af statsverkets b\u00f6cker, efter skedd noggrann
\ngranskning.
Men \u00e4fven annan granskning. \u00a7 27 L.\u00a0O.struket \u00a7 50 R\u00a0F.Regeringsformen
\nhade f\u00f6reskrifvit: \u201dStatsverkets tillst\u00e5nd uppvises \u00e5t
\nRiksens St\u00e4nders utskott, p\u00e5 det att de m\u00e5ge inhemta
\natt penningarne blifvit brukade till Rikets gagn
\noch b\u00e4sta.\u201d L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u00a7 27 \u201dVid hvarje lagtima
\n|130|\nlandtdag b\u00f6r, antingen vid dess \u00f6ppnande eller inom
\n14 dagar derefter, statsverkets tillst\u00e5nd f\u00f6r St\u00e4n-
\nderna uppvisas, p\u00e5 det de m\u00e5 inhemta
\nhuru kronans inkomster blivit till landets
\ngagn och b\u00e4sta inhemtade.\u201d \u2013 \u00a7 36 S\u00e4rskild redovisning
\nf\u00f6r bevilln. medlensbevillningsmedlens
\nanv\u00e4ndande.tillagt
Huru dermed vidare f\u00f6rfaras, och hvad betydelse
\ndetta uppvisande och det deraf f\u00f6ranledda yttrstruket utl\u00e5-
\ntandena kunna ega, skall framst\u00e4llas d\u00e5 vi
\nkomma till St\u00e4nderna.
Denna del kan sammanfattas s\u00e5lunda
\nK. Storf.Kejsaren Storfursten eger att om anv\u00e4ndandet af Statens
\nvanliga inkomsterstruket fastst\u00e4lla de utgifter till landets
\ngagn och b\u00e4sta, som med statens vanliga inkomster
\nskola bestridas.
Den \u00e5rliga staten, som uppr\u00e4ttas, eftstruket af Senatens
\nEkon. DepartEkonomiedepartement efter beredning af Finans exped.Finansexpeditionen och sedan
\naf Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten stadf\u00e4stes, b\u00f6r s\u00e5 inr\u00e4ttas att ut-
\ngifterna bet\u00e4ckas med de vanliga statsinkomsterna
\noch att alla statens embetsm\u00e4n erh\u00e5lla sina beh\u00f6riga
\ninkomster.
I staten skall upptagas icke allenast en
\nsumma till K StorfnsKejsaren Storfurstens enskilda disposition,
\nutan ock en summa till extra utgifter, hvilken
\nbero p\u00e5 K-Storf.nsKejsarens-Storfurstens godtfinnande och vid behof
\np\u00e5 Hans befallning anordnas.
Denna stat \u00f6fverskrides ej med mindre K. Storf.Kejsaren Storfursten
\nfinna landets tjenst och b\u00e4sta s\u00e5dant oundg\u00e4ngligen
\nfordra. \u2013 Utgifter till h\u00f6gst 8\u202f000 marks belopp och till sam-
\nmanr\u00e4knadt mmark 40\u202f000 under \u00e5ret, \u00e4r Sens Ekon. Depart.Senatens ekonomiedepartement
\nber\u00e4ttigadt utan hemst\u00e4llan besluta till.
R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 9: \u201dKongl. MtKunglig Majest\u00e4t
\nallena tillkomma att g\u00f6ra N\u00e5d, \u00e5tergifva \u00c4ra, Lif och
\nGods i alla brott, som ej uppenbarligen strida emot
\nGuds klara ord.\u201d F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten 1o) G\u00f6ra N\u00e5d, \u00e5tergifva lif, \u00c4ra
\noch Gods.tillagt
Ben\u00e5dningsr\u00e4tten i alla tider ansetts h\u00f6ra till
\nRgnsRegentens h\u00f6ghetsr\u00e4ttigheter. Likv\u00e4l i teorin stundom
\nbek\u00e4mpad. Man har t.\u00a0ex. sagt: Om lagen \u00e4r r\u00e4ttvis,
\nb\u00f6r ingen ha r\u00e4tt att hindra dess till\u00e4mpning; om lagen
\n\u00e4r or\u00e4ttvis, b\u00f6r den \u00e4ndras. Men h\u00e4rvid f\u00f6rbises att
\nlagen icke kan f\u00f6rutse ellertillagt vara lika till\u00e4mplig p\u00e5 alla fall. Utveckla
\nhuru lagen generel och icke kan f\u00f6rutse alla speciella fall.
\nDet \u00e4r f\u00f6r att ickestruket summum jus skallstruket kantillagt bli ststruket summ-
\num injuria, \u2013 det \u00e4r f\u00f6r att str\u00e4ng lagtill\u00e4mp.lagtill\u00e4mpning i f\u00f6re-
\nkommande fall kan l\u00e4dera verkliga r\u00e4ttsgrundsatser,
\nsom utv\u00e4gen af ben\u00e5dning erfordras. Ja, den kan,
\ndessutom erfordras, dels emedan den d\u00f6mda i b\u00e5de sin personlighet b\u00e4ttre \u00e4ntillagt den enskilda straffd\u00f6mda
\ngerningen, dels kan eftersk\u00e4nkning af straff vara af
\npolitiska sk\u00e4l betingadt, s\u00e4rskildt v\u00e4l g\u00e4ller politiska
\nbrott.
Beccaria ville att mildheten skulle s\u00e4ttas i lagarna,
\nicke i domarnas [...]ol\u00e4slig/saknad text verkst\u00e4llande. Han t\u00e4nkte
\natt straffens humanisering och lagarnas f\u00f6rfullkom-
\nnande skulle g\u00f6ra all ben\u00e5dning \u00f6fverfl\u00f6dig. R\u00e4ttigheten
\natt eftersk\u00e4nka den skyldige, straffet som han f\u00f6rtjent
\n\u00e4r, sade han, ett tyst ogillande af sjelfvatillagt lagarna.
J.\u00a0J. Rousseau kom ungef\u00e4r till samma slutsatser. Han
\n|132|\nans\u00e5g \u00f6fver strafflagen b\u00f6ra inskrifvas Dantes bekanta
\ninskription \u00f6fver helfvetet: Lemnen allt hopp. Men b\u00f6r
\ntill\u00e4gga dock: \u201dJag k\u00e4nner att mitt hjerta talar och \u00e5terh\u00e5ller
\nmin penna\u201d: och finner att saken beh\u00f6fva vidare pr\u00f6fning.
I nyare tider en amerikansk jurist Livingston
\nbek\u00e4mpat ben\u00e5dningsr\u00e4tten: \u201dR\u00e4ttigheten att f\u00f6rl\u00e5ta
\nb\u00f6r ut\u00f6fvas endast d\u00e5 oskulden uppt\u00e4ckes efter domen,
\neller d\u00e5 den d\u00f6mde uppriktigt och fullst\u00e4ndigt b\u00e4ttrat
\nsig.\u201d Dubbel misstag. I f\u00f6rra fallet en revision af sjelfva
\ndomen det viktiga, i det senare fallet f\u00f6rbiseende dertillagtaf attstruket
\npolitiska brottenstruket att det kan r\u00e4cka mycket l\u00e4nge innan
\nb\u00e4ttringen konstaterats, och att denna pr\u00f6vning allsicke
\ntill\u00e4mplig p\u00e5 politiska brotten. Dessa beh\u00f6fva icke utvisa
\nf\u00f6rderfvadtsv\u00e5rtytt sinne. Och f\u00f6r dem just ben\u00e5dning vigtigast.
I politiken kan de d\u00f6mda som ofta blott en [...]ol\u00e4slig/saknad texttillagt ben\u00e5dning, framkalla
\ndet b\u00e4sta intryck till maktens f\u00f6rdel, den verkar p\u00e5
\nsinnena genom anblickar af kraft och storhet och komma
\nvapnen att sjunka ur partiernas hand. \u201dMonarkerna,
\ns\u00e4ga Montesquieu, hafva s\u00e5 mycket att vinna p\u00e5
\nmildhet, de f\u00f6rfvastruket f\u00f6rv\u00e4rfva derigenom s\u00e5 mycket \u00e4ra,
\natt det n\u00e4stan alltid \u00e4r en lycka f\u00f6r dem att ha tillf\u00e4lle
\natt ut\u00f6fva den.\u201d \u201dDock f\u00e5r mildheten icke urarta till
\nsvaghet.\u201d
Men som sagdt, i teorin har \u00e5sigten segrat att
\nben\u00e5dningsr\u00e4tten n\u00f6dv\u00e4ndig, och i verkligheten, i konstitu-
\ntionen likas\u00e5. \u00d6fverallt tillagd monarken, i republiken
\nstatschefen. Icke konventionens
\nutan liggandes i statens
\nid\u00e9 att f\u00f6rverkliga
\nr\u00e4ttvisa.tillagt i marginalen Statschefen jemv\u00e4l representant f\u00f6r r\u00e4tt-
\nvisan. B\u00f6r f\u00f6rmedla, der lagstiftning och lagskipning,
\nbunden inom sina gr\u00e4nser, icke kunna fullt realisera justitia.
\u00c5terv\u00e4ndom till v\u00e5r positiva r\u00e4tt. Hvad allt
\nomfattar ben\u00e5dningsr\u00e4tten? Hvad allt inbegripa ci-
\nterade lagrummet?
1o) Fullst\u00e4ndigtstruket ben\u00e5dning, hela straffets eftersk\u00e4nkande,
\n2o) straffmildring, mitigatio p\u0153n\u00e6, commutatio
\np\u0153n\u00e6. 3o) Befrielse fr\u00e5n \u00e5terst\u00e5ende delen af ett straff
\nsom redan tr\u00e4dt i verkst\u00e4llighet, 4o) upph\u00e4fvande af
\nf\u00f6ljderna af redan verkst\u00e4ldt straff, ss.s\u00e5som d\u00e5 \u00e4ran \u00e5ter-
\nsk\u00e4nkesstruketst\u00e4llestillagt eller f\u00f6rverkadt gods \u00e5tersk\u00e4nkes.
Man har \u00e4fven under n\u00e5d f\u00f6rt att p\u00e5 f\u00f6rhand
\nundertrycka en saks anh\u00e4ngg\u00f6rande eller utf\u00f6rande och af-
\nd\u00f6mande vid domstol. Detta dock icke f\u00f6renligt med 9 \u00a7
\nR.\u00a0F.Regeringsformen som f\u00f6ruts\u00e4tter straffet afd\u00f6mdt. Undantag h\u00e4ri-
\nfr\u00e5n 2 fall. 1o) K\u00a0B.Kungligt brev 25 Septseptember 1777 att i fr\u00e5ga om lasteligt
\ntal om RgnRegenten, hans gem\u00e5l eller tronf\u00f6ljaren, Domaren b\u00f6r
\ngenast inber\u00e4tta till Just. rev.Justitie revisionen (Just. DepartementetJustitiedepartementet) n\u00e4r
\nngnn\u00e5gon f\u00f6r s\u00e5dant brott angifves och f\u00f6rordna Hs Mjst\u00e4tHans Majest\u00e4t
\nom saken skall nedl\u00e4ggas eller ranskaning fortg\u00e5. \u2013
\n2) K.\u00a0Br.Kungligt brev 15 Decdecember 1762 att i fr\u00e5ga om religionsm\u00e5l
\n\u00e5klagare ej f\u00e5r b\u00f6rja n\u00e5gon lags\u00f6kning innan han,
\nefter gjord am\u00e4lan, dertill erh\u00e5llit till\u00e5telse genom
\nJust. kansl.Justitiekanslern (Prokuratorn) och f\u00e5r ej heller domaren till
\nhandl\u00e4ggning uppta s\u00e5dant m\u00e5l innan \u00e5klagaren visat
\nsig ha fullgjort detta \u00e5liggande samt att bem\u00e4lda embetesv\u00e5rtytt
\nsom ock utl\u00e5tande derom meddelat. \u2013 Detta nu
\ncrimina publica, ngtn\u00e5got sdnts\u00e5dant kan aldrig ske der
\nenskild part f\u00f6ror\u00e4ttats, ej heller d\u00e5 rikets v\u00e4l p\u00e5 spel.
Amnesti ett s\u00e4rskildt slag af ben\u00e5dning, dels att r\u00f6-
\n|134|\nrande vissa beg\u00e5ngna brott ingen unders\u00f6kning skall
\nanst\u00e4llas, eller redan anh\u00e4nggjorda r\u00e4tteggrr\u00e4tteg\u00e5ngar upph\u00f6ra eller
\nredan f\u00e4llda straffdomar blifva utan verkan. Det
\nvanliga \u00e4r att amnesti afser en hel m\u00e4ngd f\u00f6rbrytande, politiska
\noch politiska s\u00e5danastruket, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r vanligen i krigstid eller under uppror
\nbeg\u00e5gna statsbrott. Enl.Enligt v\u00e5r grundlag kan amnesti sv\u00e5rligen
\nbeviljas i annat fall \u00e4n att straff allaredan \u00e5d\u00f6mdt. \u2013
\nTy \u00e5tergifva lif ickesv\u00e5rtytt.tillagt i marginalen
I sammanhang h\u00e4rmed de pardonsplakat, som enl.enligt gammal
\nh\u00e4fd utf\u00e4dats vid kr\u00f6ningar och andra f\u00f6r regenthuset
\nlyckliga tilldragelser. Alla skola f\u00e5
\nen glimt af
\nlyckan.tillagt i marginalen Genom dessa pl\u00e4ga de som d\u00f6mts
\ntill penningeb\u00f6ter, och s\u00e5ledes icke f\u00f6r urbota brott, som
\ni brist af till\u00e4gg till b\u00f6ternas g\u00e4ldande h\u00e5llas i f\u00e4ngelse,
\nfrigifvas, \u2013 rymmare befrias fr\u00e5n straffet derf\u00f6r om
\nde under vissa vilkor \u00e5terv\u00e4nda etcetcetera. Det senaste \u00e4r
\naf 7 Majstruket Sept.September 1856 som bland annat eftergaf
\nhalfva f\u00e4ngelsetiden f\u00f6r dem som sutto i f\u00e4ngelse,
\nderest icke f\u00f6r sv\u00e5rare brott. \u2013
N\u00e4r straffet best\u00e5r i b\u00f6ter och RgnRegenten helt och
\nh\u00e5llet eftersk\u00e4nker dem straffet, f\u00f6rsvinner icke
\nblott kronans, utan ock m\u00e5lsegandes, \u00e5klagares, beslagaressv\u00e5rtytt
\netcetcetera andel deri. \u2013 Detta \u00e4r icke en kr\u00e4nkning af deras
\nr\u00e4tt. De dem enl.enligt lag tillerk\u00e4nda b\u00f6tesandelar utg\u00f6r
\nblott delar af straffet. N\u00e4r hela straffet f\u00f6rsvinner
\ns\u00e5 m\u00e5ste det draga dem med. De \u00e4ro icke en civil
\ners\u00e4ttningssumma. Ofta pl\u00e4r dock i s\u00e5dana fall
\nben\u00e5dningen gifvas partielt, s\u00e5 att blott kronans
\nb\u00f6tesandel eftergifvas.
Att observeras, att ben\u00e5dningsr\u00e4tten blott g\u00e4ller
\nstraffet, icke de civila f\u00f6ljderna af brottet, [...]ol\u00e4slig/saknad text annarstillagt
\ntr\u00e4dde den 3e mans r\u00e4tt f\u00f6rn\u00e4r. \u2013 Skulle ers\u00e4ttningen
\nvara tilld\u00f6md statskassan, kan den visstsv\u00e5rtytt afskrifvas, om
\ndetta \u00e4r skild afskrifning af fordran, ligger ej i sjelfva n\u00e5den.
Anm\u00e4rkas m\u00e5 \u00e4nnu att d\u00e5tillagt under ben\u00e5dning jv\u00e4lj\u00e4mv\u00e4l
\ninbegripes mildring af straff, kan s\u00e5ledes ett \u00e5d\u00f6mdt
\nstraff f\u00f6rbytas i ett annat. Men detta skall
\nvara ett straff godk\u00e4ndt af lagen, ty den f\u00e5 icke
\naf RgnRegenten \u00f6fverskridas.
Vanligen meddelas n\u00e5d p\u00e5 en af en sakf\u00e4lld inlemnad
\ntill H\u00a0K\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t st\u00e4lld undgunderd\u00e5nig b\u00f6neskrift. Dock kan
\nn\u00e5d ock beviljas utan att ans\u00f6kan skett. \u00c4r sakf\u00e4lld
\nh\u00e4ktad, skall b\u00f6neskriften ingifvas till guvern\u00f6ren,
\nsom drar f\u00f6rsorg om dess ins\u00e4ndande till K.\u00a0Sens Just. depKejserliga senatens justitiedepartement.
\n\u00c4r sakf\u00e4lld ej skrifkunnig, skall guvnguvern\u00f6ren tillse att han ej
\nsaknar bitr\u00e4de. Om en till lifsstraff d\u00f6md underl\u00e5ter
\nn\u00e5deans\u00f6kan inom f\u00f6reskrifven tid skall GuvnGuvern\u00f6ren derom an-
\nm\u00e4la hos SnSenaten. (1807 \u00e5rs F\u00f6rkl.F\u00f6rklaring). \u2013 Se vidare 35\u201337
\ni ReglemReglemente f\u00f6r Senaten.
Hvad sjelfva utf\u00f6struket ut\u00f6fningen af RgnsRegentens bendngsr\u00e4ttben\u00e5dningsr\u00e4tt
\nang\u00e5r, har den i vissa fall \u00f6fverlemnats \u00e5t Senatens
\nJust. departJustitiedepartement. F\u00f6rordnF\u00f6rordning 2 Juni 1826. 1 \u00a7 N\u00e5de-
\nans\u00f6kan af dem som d\u00f6mts mista lif eller \u00e4ra skola
\novilkorligen till K Storf.Kejsaren Storfurstens sjelfstruket egen pr\u00f6fningtillagt ins\u00e4nda.
\u00a7 2. D\u00e5 N\u00e5d s\u00f6kes i alla \u00f6friga brottm\u00e5l, vare
\nsig om lindring, eftergift eller f\u00f6rvandling af straff,
\nb\u00f6ter eller annat laga ansvar, \u00e4fven befrielse
\nfr\u00e5n f\u00e4stning eller spinnhus s\u00f6ka, eger Just. Depart.Justitiedepartementet
\npr\u00f6fva, och d\u00e5 sk\u00e4l till n\u00e5d icke f\u00f6rekommer,
\nafsl\u00e5; men anser Senaten sk\u00e4l bifalla, hemst\u00e4lles
\n|136|\njemte utl\u00e5tande. \u00a7 3. Ans\u00f6kning af person som
\nf\u00f6r vanfrejd och n\u00e4ringsl\u00f6shet blifvit till Allm\u00e4n
\narbetsinr\u00e4ttning eller till arbete \u00e5 spinnhus d\u00f6mda,
\natt af Gunst och N\u00e5d derifr\u00e5n befrias, eller i f\u00f6rtid
\nl\u00f6s gifvas, \u00e4fvensom enahanda ans\u00f6kn.ans\u00f6kning af den hvilken
\ntill aftjenande af v\u00e4rdet f\u00f6r stulet gods \u00e4ro d\u00f6md
\ntill arbete p\u00e5 f\u00e4stning eller spinnhus, varda af SentnsSenatens
\nJust Depart.Justitiedepartement utan hemst\u00e4llan pr\u00f6fvade och afgjorda.
\nAllm.Allm\u00e4n N\u00e5deans\u00f6kning b\u00f6ra till Just depart.Justitiedepartementet inlemnas;
\nandra personer dock ovilkorligentillagt f\u00f6rment att f\u00f6r de sakf\u00e4llda
\ninkomma dermed. \u2013 Vidare erh\u00f6ll Just. DepartJustitiedepartementet
\nleuterationsr\u00e4tt f\u00f6r vissa m\u00e5l.
\u00a7 5 uppl\u00e4s.tillagt i marginalen
\nF\u00e5r n\u00e5d afvisas? Derom tvistelse. S\u00e4kert synes
\ndock vara, att om sjelf s\u00f6kt, s\u00e5 m\u00e5ste emottaga.
Principen
\natt endast
\nRegenten kunna.tillagt i marginalen
I kungkung\u00f6relse
\n1826 April 21.
\nOm deportation.
\nGenerel ben\u00e5dning
\nfr\u00e5n lifsstraff.
\nOregelbundenhet.tillagt i marginalen
Ben\u00e5dningsr\u00e4ttens n\u00e4ra fryndskap
\nmed lagskipningen bereda \u00f6fverg\u00e5ng till 3dje
\nkategorin af Regentens befogenheter. \u2013
\nfr\u00e5n Regering till lagskipning.
Fordom kngnkonungen ensam h\u00f6gsta domaremakten.
\nDetta blef sm\u00e5ningom om\u00f6jligt. Efterhand
\n\u00f6fverlemnade konungen \u00e5t vissa sakkunniga
\nm\u00e4n att d\u00f6ma konungs dom. \u2013 \u00a7 8.
\ni R.\u00a0FRegeringsformen. \u2013 1789 \u00e5rs F\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakt \u00a7 2 en h\u00f6gsta
\ndomstol. Egendomligen f\u00f6r den svensk-
\nfinska r\u00e4tten, att RgnRegenten personligen kan
\ndeltaga i domstolens f\u00f6rhandlingar och beslut.
\nS\u00e5dant i intet annat konstit.konstitutionellt land fallet.
\nEn dogm, att RgsmaktRegeringsmakt och domaremakt skild.
\n\u2013 KngnKonungen 2 r\u00f6ster enl.enligt 8 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformen och 2 mommomentet
\nF\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u2013 R\u00f6r derf\u00f6re ock, om han der tar
\npastruket tar plats i Just. depart.Justitiedepartementet dersv\u00e5rtytt ha 2 r\u00f6ster.
\nDock st\u00e4lld som h\u00f6gsta domstol se \u00a7 34
\naf Senns regl.Senatens reglemente
Det n\u00e4rmare i fr\u00e5ga om den d\u00f6mande
\nmaktens st\u00e4llning och organisation.
Finlands statsr\u00e4tt.
\nM. H.Mina Herrar Den positiva statsr\u00e4tten h\u00e4nf\u00f6r sig alltid till en viss best\u00e4md stat, icke ss.s\u00e5som allm.allm\u00e4nna statsr\u00e4tten till staten i allm\u00e4nhet, och har till uppgift att
\nframst\u00e4lla den offentliga r\u00e4ttsordningen i denna best\u00e4mda
\ns\u00e4rskilda stat, s\u00e5dan den genom f\u00f6rfattningar och lagar
\nframst\u00e5r.
Denna definition g\u00e4ller den positiva statsr\u00e4tten i vidstr\u00e4cktare
\nmening. Man har vanligen delat den i tvenne afdel-
\nningar a) statsf\u00f6rf.r\u00e4ttstatsf\u00f6rfattningsr\u00e4tt eller statsr\u00e4tten i egentlig mening \u2013 konstitutionel r\u00e4tt \u2013 som utvecklar
\nde grundsatser och best\u00e4mningar som ha afseende p\u00e5 sjelfva
\nstatsformen, statsmaktens f\u00f6rdelning och organisation
\nsamt medborgarenas r\u00e4ttigheter i f\u00f6rh\u00e5llande till statsmakten
\noch b) statsf\u00f6rvaltningsr\u00e4tt som framst\u00e4ller: ej mindre
\norganisationen af de s\u00e4rskilda myndigheter och anstal-
\nter, genom hvilkas verksamhet statens uppgifter, s\u00e5dana de af stats-
\nmakten fastst\u00e4llas och normeras, skola f\u00f6rverkligas; \u00e4n ock
\ninnerh\u00e5llet af de lagar och f\u00f6rordningar hvilka vid
\nsagda verksamhet b\u00f6ra iakttagas.
Den f\u00f6rra kallas ocks\u00e5 blott statsr\u00e4tt, den senare
\nblott f\u00f6rvaltningsr\u00e4tt. Den senares utbildande till en
\nsjelfst\u00e4ndig omfattande disciplin, hvarunder \u00e4fven b\u00e5de kameral
\noch politi vore att h\u00e4nf\u00f6ras, \u00e4r en nyare id\u00e9, hvilken
\nefterhand vinner insteg. \u2013 Gr\u00e4nserna \u00e4nnu icke fullt
\nnoggrannt best\u00e4mda.
H\u00e4r har jag f\u00f6r afsigt framst\u00e4lla Finlands positiva
\nstatsr\u00e4tt, menande dermed statsr\u00e4tten i egentlig mening
\neller statsf\u00f6rfattningsr\u00e4tt.
Framst\u00e5r d\u00e5 n\u00e4rmast fr\u00e5gan om k\u00e4llorna f\u00f6r denna
\n|2|\ndel af FinldsFinlands r\u00e4ttssystem och den r\u00e4ttshistoriska utveckling
\nsom f\u00f6r deras riktiga uppfattande kan vara af n\u00f6den.
\u00c4nda till 1809 en del af Svenska riket hade Finland der
\nunder deltagit i Sveriges statsr\u00e4ttsliga utveckl.utveckling, denna hade tillika
\nvarit Finlands. D\u00e5 nu Finland vid skiljsmessan fr.fr\u00e5n Sverige 1809
\nbibeh\u00f6ll sin konstitution, hvarom strax det n\u00e4rmare, g\u00e4ller
\nsagda utveckl.utveckling fortfarande ss.s\u00e5som den histor.historiska nyckeln till v\u00e5r positiva
\nstatsr\u00e4tt. Den kan s\u00e5ledes ej vid studiet af Finl.Finlands statsr\u00e4tt lemnas
\n\u00e5sido, men f\u00f6rut ganska fullst\u00e4nd.fullst\u00e4ndigt beaktad, b\u00f6r jag ej h\u00e4r
\nupptaga tiden dermed, utan h\u00e4nvisar till Naumann Sv. statsf\u00f6rngs
\nhistor. utvecklingSvenska statsf\u00f6rfattningens historiska utveckling. De historiska mom.moment som specielt af n\u00f6den
\nf\u00f6r belysande af vissa delar af f\u00f6rf.f\u00f6rfattningen skola p\u00e5 sina st\u00e4llen ob-
\nserveras.
Men utom sagda histor.historiska utveckl.utveckling finnas vigtiga historiska
\nmoment, hvilka ej m\u00e5 f\u00f6rbig\u00e5s, \u2013 neml.n\u00e4mligen de som f\u00f6rberedde och
\nafgjorde om FinldsFinlands nuvarande statsr.statsr\u00e4ttsliga st\u00e4llning: de \u00f6desdigra
\npolitiska negosiationer som 1808 et 9 f\u00f6ljde i krigets sp\u00e5r.
Redan den 5 Juni 1808 utf\u00e4rdade Alexander I angdeang\u00e5ende FinldsFinlands f\u00f6ren.f\u00f6rening med Ryssland ett mani-
\nfest s\u00e5lydande: Till v\u00e5ra, af alla st\u00e5nd, \u00e4lskade trogna Inbyggare
\nuti denna er\u00f6frade Province Finland! \u2013 Efter den
\nH\u00f6gstes beslut, som v\u00e4lsignat v\u00e5ra vapen, hafve vi f\u00f6r
\nalltid med Ryska Riket f\u00f6renat Provincen Finland. Med
\nv\u00e4lbehag hafva vi f\u00f6rnummit att denna Provincens Inbyggare
\nsom underpant af sin trohet och eviga tillgifvenhet f\u00f6r Ryska
\nKronan, aflagt en h\u00f6gtidlig ed. Deremot hafva Vi \u00e5tagit Oss den
\nheligaste f\u00f6rbindelse, att bibeh\u00e5lla denna Province, som efter
\nden H\u00f6gstes skickelse Oss tillfallit, orubbad och of\u00f6r\u00e4ndrad uti en evig
\nf\u00f6rening med Ryska Riket. \u2013 Det nu er\u00f6frade Finlands in-
\n|3|\nv\u00e5nare hafva fr\u00e5n denna tid intagit ett rum, bland de folk-
\nslag, hvilka lyda under Ryska spiran och med dem utg\u00f6ra
\nett Rike. Ifr\u00e5n detta stora hela kan endast den Allsm\u00e4ktiges
\nvilja och beslut afs\u00f6ndra dem. \u00c4fven denna Guds f\u00f6rsyn,
\nsom f\u00f6rl\u00e4nat V\u00e5ra tappra Stridsm\u00e4n beskydd och hjelp, vid
\ndenna Provincens er\u00f6frande, hoppas Vi ocks\u00e5 framdeles skall
\nlemna bist\u00e5nd till dess of\u00f6r\u00e4ndrade bibeh\u00e5llande. \u2013 Finlands
\nInbyggare! F\u00f6rst efter 1809 kallar han finnar unders\u00e5tar. L\u00e5ten denna grundsats f\u00f6rblifva uti Edra hjertan
\nvaraktig. Talrika folkslag lefva uti lugn, lyckliga under
\nV\u00e5r Spiras beskydd. Hvar och ens s\u00e4llhet och v\u00e4lf\u00e4rd \u00e4r f\u00f6r V\u00e5rt
\nhjerta lika dyrbar \u2013 \u00e4fven Ni utg\u00f6r nu en del af v\u00e5rt Rike,
\nI hafven derigenom f\u00f6rv\u00e4rfvat lika r\u00e4tt med dem till V\u00e5r om-
\nsorg och v\u00e4lvilja. Ert Lands gamla f\u00f6rfattningar och Privilegier
\nskola heligt vidmakth\u00e5llas. EtcEt cetera dels lockelser dels hotelser.
Detta manifest af en del betraktats s.\u00a0s.s\u00e5som en verklig annekte-
\nrande och bindande statshandling, t.\u00a0o.\u00a0m. \u00e5beropat eller f\u00f6re-
\nsv\u00e4fvat Palm\u00e9n i handbok. Jag kan ej tillerk\u00e4nna den n\u00e5gon stats-
\nr\u00e4ttslig betydelse i annat \u00e4n ss.s\u00e5som tillk\u00e4nnagifvande Alex. Is afsigt att f\u00f6r-
\nena t.\u00a0o.\u00a0m. inkorporera Finland med RysslRyssland. \u2013 Ty kriget icke d\u00e5 slut, tver-
\ntom finsk-svenska vapnen den tiden segerrika, utg\u00e5ngen s\u00e5l.s\u00e5ledes oviss. Ed
\nhade visst kr\u00e4fts och delvis gifvits. Men dess afgifvande var blott ett
\nde enskildes vikande f\u00f6r \u00f6fvermakten; icke ett uttryck af folkets i sin
\nhelhet vilja, s\u00e5l.s\u00e5ledes icke en akt af statsr\u00e4ttslig betydelse. Ed gafs \u00e4fven \u00e5t Elisa-
\nbeth i de occuperade provinserna, utan p\u00e5f\u00f6ljd. Man ville undg\u00e5 v\u00e5ld-
\nsamheter. 1809 vid landtdagen gafs den bindande eden. Manifestets betydelse j\u00e4fvas \u00e4fven derigenom att senare helt
\nandra grunder blefve antagen f\u00f6r Finlands f\u00f6rening. Inkorporation
\nss.s\u00e5som provins \u00f6fvergafs. Det gjordes i st\u00e4llet ett paktum mellan Kejsaren
\noch finska folket. \u2013 Om ock manifestets anticipens om er\u00f6fring sedan
\n|4|\nbesannades, blef dock vapenskiftenas utg\u00e5ng och den i enlighet dermed slutna freden i r\u00e4ttsligt afseende
\nbest\u00e4mmande blott f\u00f6r ryska kronans f\u00f6rh.f\u00f6rh\u00e5llade till den svenska i hvad Finland
\nangick. Men landets st\u00e4llning till Ryska kronan best\u00e4mdes genom
\nBorg\u00e5 landtdag,\u2013 och f\u00f6rbereddes genom den s.\u00a0k. finska depu-
\ntationens upptr\u00e4dande i PburgSankt Petersburg.
Buxhoevdens f\u00f6rsta befallning om afs\u00e4ndandet af deputerade
\ntill PburgSankt Petersburg \u00e5tlyddes icke. Det skulle v\u00e4ljas en adelsman, en borgare,
\nen bonde fr\u00e5n hvarje l\u00e4n och en prest fr\u00e5n hvardera stiftet. Men
\nman f\u00f6rklarade att grundlagarna annorlunda stadga om represen-
\ntationens utf\u00f6rande vid riksdag. Nytt p\u00e5bud af Buxhoevden med
\nf\u00f6rs\u00e4kran, att det icke var mening usurpera p\u00e5 landtdag. Sedan
\np\u00e5 de flesta st\u00e4llen vapenlyckans utg\u00e5ng \u00e4nnu afvaktats, valdes,
\nock p\u00e5 senh\u00f6sten kommo de deputerade till PburgSankt Petersburg, dock icke alla.
\nMannerheim ordf.Ordf\u00f6rande, Rotkirch, Silfverski\u00f6ld, \u2013 Lebell, Wallenius \u2013 Tj\u00e4der,
\nCarlstedt, Lindert Borgstr\u00f6m. \u2013 Cav\u00e9n Kaitala, Laurikainen. \u2013 Sekreterare handelsbokh\u00e5llare Hammarberg.
De sammantr\u00e4dde 12 Nov.november 1808. Kriget var d\u00e5 faktiskt slut.
\nOrdf.Ordf\u00f6randes f\u00f6ljf\u00f6ljande P.\u00a0M.promemoria v\u00e4rd att bevaras i historien. (Finns icke tryckt.) \u201dSedan H.\u00a0K.\u00a0MtHans Kejserliga Majest\u00e4t alltfr\u00e5n den f\u00f6rsta occupa-
\ntion af Finland, genom utf\u00e4rdade proklamationer allern\u00e5digst
\nutlofvat att beh\u00e5lla alla st\u00e5nd vid deras af \u00e5lder \u00e5tnjutna fri\u2011
och r\u00e4ttigheter, hvilken N\u00e5diga f\u00f6rs\u00e4kran sedermera, vid tro-
\noch huldhetsedens afl\u00e4ggande, h\u00f6gtidligen blifvit bekr\u00e4ftad; och
\nonekligen den lagstiftande makten utg\u00f6r grundvalen hvarp\u00e5
\nv\u00e5r hittills egda frihet hvilar; s\u00e5 synes mig, det de nu
\nhitkomna Finlands deputerade, som icke enligt med consti-
\ntutionen \u00e4ro utsedda, utan s\u00e5 godt som arbitr\u00e4rt kallade, icke
\nkunna definitivt yttra sig i n\u00e5got m\u00e5l, som kan leda
\ntill \u00e4ndring av landets lagar, beskattning, indelningsverk
\nmed mera; utan \u00f6nskar jag, det allt s\u00e5dant m\u00e5tte orubbadt
\nf\u00f6rblifva, intilldess det kan behaga H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t att i laga ordning
\n|5|\ninom Landet, sammankalla St\u00e4nderna, f\u00f6r att i N\u00e5der h\u00f6ra
\ndem \u00f6fver de \u00e4mnen, som H.\u00a0K.\u00a0MtsHans Kejserliga Majest\u00e4ts faderliga omsorg f\u00f6r deras
\nv\u00e4l kan finna n\u00f6digt. Att organisera ett lands definitiva
\nstyrka fordrar tid och mogen \u00f6fverl\u00e4ggning, det skall
\nl\u00e4gga grunden till n\u00e4rvarandes och efterkommandes s\u00e4llhet.
\nAlla \u00e4ga s\u00e5ledes r\u00e4ttighet att der\u00f6fver varda h\u00f6rda, och uti ett
\ns\u00e5 betydeligt \u00e4mne samr\u00e5da. S\u00e5dant har ocks\u00e5 blifvit oss
\nlofvadt. Den hitkomna deputationen kan v\u00e4l aldrig anses i
\nlikhet med en riksdag. Enligt 1626 och 1778 \u00e5rs Riddarhus
\nOrdning, \u00e4ga blott den \u00e4ldsta af hvarje famille eller
\nden s\u00e5 kallade caput familiae r\u00e4ttighet att var repre-
\nsentant; nu \u00e4ro genom militair makt och genom
\nLandsh\u00f6fdingarne 10 \u00e0 12 personer af Adeln inom
\nhvarje l\u00e4n kallade, f\u00f6r att inom sig utse en deputerad;
\nde \u00f6frige af detta St\u00e5nd, som onekligen haft samma
\nr\u00e4ttighet, \u00e4ro i okunnighet om hela saken, och finna
\nsig med f\u00f6rundran vara f\u00f6rbig\u00e5ngna. De kallade var
\nicke eng\u00e5ng alla capita, utan flere tillochmed af samma
\nfamilj. Man fordrade, att den utsedda borde vara f\u00f6rsedd
\nmed s\u00e5dana instruktioner, som med st\u00e5ndets allm\u00e4nna
\n\u00f6nskan voro enliga; men dertill fordras ju, att de
\nalla b\u00f6ra h\u00f6ras, d\u00e5 det ang\u00e5r deras gemensamma
\nb\u00e4sta. Upp\u00e5 gjorda f\u00f6ruts\u00e4ttningar af Adeln och
\nBorgareskapet i \u00c5bo ochBborgsBj\u00f6rneborgs l\u00e4n, emot detta ovanliga
\ns\u00e4tt att utse deputerade, f\u00f6ljde en arbitr\u00e4r befallning.
\nP\u00e5 samma s\u00e4tt med de \u00f6friga st\u00e5nden. Consisto-
\nrierna utn\u00e4mnde deputerade af Prestest\u00e5ndet, Magi-
\n|6|\nstraterna af st\u00e4derna och Lands h\u00f6fdingarne af B\u00f6nderna.
Af hvad jag s\u00e5ledes anf\u00f6rt, tyckes mig den hit-
\nkomna deputation endast med ceremonier och
\nv\u00f6rdnadsbetygelser kunna sig befatta; och om H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t
\n\u00e4ndteligen s\u00e5 befaller, meddela deras underd\u00e5niga
\nr\u00e5d, hvad som under p\u00e5st\u00e5ende krig kan vara att
\nvidtaga, till l\u00e4ttande af de b\u00f6rdor som vanligen s\u00e5dana
\nbedr\u00f6fliga oroligheter \u00e5tf\u00f6lja; dock med uttryckligt
\nf\u00f6rbeh\u00e5ll, att s\u00e5dana r\u00e5d icke m\u00e5tte leda till in-
\ntr\u00e5ng i v\u00e5ra hemmavarande medbr\u00f6ders lagliga
\nr\u00e4ttigheter, eller n\u00e5gonsin anses s\u00e5som nations
\nbeslut eller enh\u00e4lliga mening. Intilldess fred blifver,
\nkan \u00e4nd\u00e5 ej blifva annat \u00e4n en provisorisk styrelse
\noch denna beror helt och h\u00e5llet af regenten.\u201d
Alla ense utom Lindert. \u2013 Denna P.\u00a0M.promemoria gaf
\nv\u00e4ckelsen till det memorial de deputerade, efter f\u00f6rsta
\nuppvaktningen inlemnade till Kejsaren, med p\u00e5-
\nyrkande en Landtdag. Anser n\u00f6digt uppl\u00e4sa detta vigtiga
\ndokument (ProtProtokoll I p.sidan 31).
Svaret gynsamt, refererar (ProtProtokoll I p.sidan 33).
\nKarakteren af denna deputation och dess framst\u00e4ll-
\nningar. Deras st\u00e4llning vansklig, och blifvit klandrad. Men
\nkriget var faktiskt slut. Occupationen fullbordad. Det
\ng\u00e4llde att r\u00e4dda hvad r\u00e4ddas kunde. \u2013 En viss national-
\nk\u00e4nsla synes ock funnits. Och hvem kan ber\u00e4kna huru
\nden i Manifestet kungjorda annecionsafsigten blifvit
\nrealiserad, om inga deputerade afrest, eller om de hade
\n|7|\naf fruktan eller af bristande politisk insigt underl\u00e5tit
\nst\u00e4lla sig p\u00e5 den konstitutionella grund (som visserligen
\nvar tillf\u00f6rs\u00e4krad, men f\u00f6r Kejsarn obekant, eller) om
\nhvilken kejskejsaren sannolikt blott hade sv\u00e4fvande \u00e5sigter.
\nAtt Finlands st\u00e4llning blef den af en sjelfst\u00e4ndig stats,
\nicke af en inkorporerad provins, derom torde deputationen och fr\u00e4mst
\ndess ordf\u00f6rande m\u00e5sta erk\u00e4nnas haft stor f\u00f6rtjenst. M\u00e5-
\nh\u00e4nda medverkade dertill obs.observera Sprengtporten och Speranski Alexan-
\nder Is \u00e5sigter \u2013 det skulle ej lyckats, om ej de haft en
\nviss liberal riktning.
Deputationens \u00f6friga framst\u00e4llningar.
\nDet dr\u00f6jde ej l\u00e4nge innan Kejsaren gaf sina l\u00f6ften
\nverklighet. Landtdagskallelsen utf\u00e4rdades redan 1 Febr.februari
\n1809. Utf\u00e4rdad i \u00f6fverensst\u00e4mmelse med svenska riks-
\ndagskallelserna. Ordet landtdag sannolikt icke f\u00f6r att g\u00f6ra
\nen \u00e4ndring, utan emedan f\u00f6rut begagnats i Finland (HforsHelsingfors 1617,
\nderemot icke i BborgBj\u00f6rneborg).
I enlighet med svensk statsr\u00e4ttslig praxis utf\u00e4rdades
\nRegentf\u00f6rs\u00e4kran 15/27 Mars 1809. s\u00e5lydande: Vi Alexander
\nI, med Guds n\u00e5de, Kejsare och Sjelfherrskare \u00f6fver
\nhela Ryssland etcetcetera etcetcetera, Storfurste till Finland etcetcetera. G\u00f6re
\nveterligt: Att sedan Vi, efter F\u00f6rsynens skickelse etcetcetera
\n(ProtProtokoll I p.sidan 21).
Detta var d. 27. \u2013 Den 29 hyllade samtliga St\u00e4ndren
\nkejsarn s\u00e5som landets h\u00f6gsta \u00d6fverhet, Regent
\noch Storfurste medelst en af hvarje st\u00e5nd s\u00e4rskildt inf\u00f6r
\nH.\u00a0M.Hans Majest\u00e4t f\u00f6rnyade tro- och huldhetsed lika som 1778; hvarefter Kejsarn
\nytterligare stadf\u00e4stade Finlands konstitution och styrelses\u00e4tt
\n(h\u00e4rolden utropade till Finlands Storfurste)\n|8|\ni \u00f6fverensst\u00e4mmelse med Manifestet. \u2013 Sedan afl\u00e4ts
\nkung\u00f6relsen af 4 April 1809 till samtliga Finlands
\ninbyggare, hvari framh\u00e5lles den gifna f\u00f6rs\u00e4krings-
\nakten och s\u00e5 heter det: \u201dJemte det Vi allts\u00e5 h\u00e4rigenom
\nmeddela V\u00e5ra trogne Unders\u00e5tare i Finland ber\u00f6rda
\nakt, vela Vi tillika gifva dem tillk\u00e4nna: att d\u00e5
\nVi bibeh\u00e5llit och l\u00e4mpat Oss efter detta lands urgamla
\nbruk, anse Vi den Trohets Ed St\u00e4nderna i allm\u00e4nhet
\noch Bonde-St\u00e5ndets Deputerade i synnerhet, \u00e5 egne och
\nderas hemmavarande medbr\u00f6ders v\u00e4gnar, frivilligt
\noch otvunget aflagt, s\u00e5som god och f\u00f6rbindande hvarje
\nFinlands Inbyggare, utan allt undantag.\u201d etcetcetera etcetcetera.
Betydelsen af dessa \u00f6msesidiga f\u00f6rs\u00e4kringar, detta
\npaktum mellan Kejsarn af Ryssland och det finska
\nfolket, i och f\u00f6r bed\u00f6mandet af landets st\u00e4llning
\ntill kejsared\u00f6met skall jag snart n\u00e4rmare framh\u00e5lla.
\u00d6friga beslut vid Borg\u00e5 landtdag blir efterhand anledning omn\u00e4mna.
\nH\u00e4r n\u00e4rmast att draga konseqvensen betr\u00e4ffande
\nr\u00e4ttsk\u00e4llorna f\u00f6r v\u00e5r statsr\u00e4tt. Tydliga alla de stats-
\nskicket r\u00f6rande f\u00f6rfattningar, ej mindre \u00e4r civil kriminal
\noch f\u00f6rvaltningslag, som vid denna tidpunkt g\u00e4llde f\u00f6r
\nSverige och Finland gemensamt eftersom de h\u00f6gtidgnh\u00f6gtidligen, utan undantag bekr\u00e4ftades; samt de genom
\nBorg\u00e5 landtdag tillkomna handlingar af statsr\u00e4tts-
\nlig natur. Och vidare h\u00f6ra till k\u00e4llorna
\nde nya r\u00e4ttsurkunder, som efter Borg\u00e5 landtdag tillkommit
\ntill \u00e4ndring eller komplettering af grundlagen eller andra
\nstatshandlingar.
Rekapitulation.
\nR\u00e4ttsk\u00e4llorna s\u00e5ledes till tiden dels de f\u00f6re 1809,
\ndels de vid och genom 1809 \u00e5rs landtdag tillkomna, dels
\nde efter\u00e5t tillkomna. \u2013 Till beskaffenheten \u00e5ter 1o)
\nallm.allm\u00e4nna grundlagar, jemte i desamma
\ntillkomna partiella \u00e4ndringar; 2o) privilegier med
\ngrundlagsnatur; \u2013 3o) s\u00e5dana statshandlingar som icke
\negentligen ega grundlagsnatur, men dock g\u00e4lla stats-
\nr\u00e4ttsliga \u00e4mnen.
Jag vill blott n\u00e4mna de f\u00f6rn\u00e4msta:
\nGrundlagen Regeringsformen af 1772, 21 Aug.augusti, jemte K.\u00a0B.Konungabalken L.\u00a0L.Landslagen
\nF\u00f6ren.F\u00f6renings- och S\u00e4kerhetsakten \u2013 1789 \u2013 3 April
\nRiksdagsbesluten af 1779 och 1786
\nLandtdagsordning \u2013 1869 \u2013 15 April
\nRiddarhus dodito \u2013 \u2013 21 \u2013
De vid Borg\u00e5 landtdag mottagna och afgifna f\u00f6rs\u00e4k-
\nringar samt ryska successions ordningen, utg\u00f6ra de f\u00f6rra
\nbekreftelser, de senare konseqvensen af dem.
St\u00e5ndsprivilegierna, 1723, Riddarhusordning 1869 ..., F\u00f6rs\u00e4kran till Borgare-
\nskapet af 1789 och r\u00f6rande Allmogens fri- och r\u00e4ttig-
\nheter af 1789. Samt deri senare gjorda \u00e4ndringar.
Reglementet f\u00f6r Regeringskonseljen af 1809 jemte
\nderi senare tillkomna \u00e4ndringar.
\n(Fredstraktaten i FhamnFredrikshamn af 17 Sptseptember 1809 och)
\nN\u00e5d.N\u00e5diga kung\u00f6relsen af 23 Decbrdecember 1811 ang\u00e5ende
\nWiborgska Gouvernementets inf\u00f6rlifvande med
\nStorfrustend\u00f6met Finland.\nH\u00e4rvid tillika alltid
\ndet historiska att
\nbeakta ss.s\u00e5som ledning
\nf\u00f6r tolkning, om
\nock ej prejudikat.
Nu om Finska statens omr\u00e5de: Derom upplyser
\nBorg\u00e5 landtdag intet. Det var ju ock d\u00e5 \u00e4nnu
\nblott ett faktiskt occupationstillst\u00e5nd. Det talades\n|10|\nom Storfurstend\u00f6met Finland ss.s\u00e5som ett omr\u00e5de som f\u00f6rutsattes k\u00e4ndt.
Man
\nm\u00e5ste naturligtvis dock anse det vara ett till statsr\u00e4tten
\nh\u00f6rande moment, att utreda inom hvilka gr\u00e4nser
\ndenna stats lagar g\u00e4lla. \u2013 Finland var icke f\u00f6re 1808
\nss.s\u00e5som ett skildt storfurstend\u00f6me begr\u00e4nsadt i politisk mening?. Det inte-
\ngrerande i Sverige. Fredsf\u00f6rdraget i Fredrikshamn
\n1809 d. 17 Septseptember, \u2013 ratificerad i PburgSankt Petersburg d 13 Oktoktober \u2013
\nbekr\u00e4ftade den faktiska occupationen s\u00e5lunda. Art.Artikel IV.
\nKon.Konungen af Sverige afs\u00e4ga sig f\u00f6r sig och eftertr\u00e4deeftertr\u00e4dare till f\u00f6rm\u00e5n
\nf\u00f6r Kejs.Kejsaren af Ryssland och f\u00f6r alla Dess Eftertr\u00e4dare
\ntill ryska thronen och kejsared\u00f6met, alla sina r\u00e4ttigheter
\noch anspr\u00e5k till f\u00f6ljande er\u00f6frade landskaper: Kym-
\nmeneg\u00e5rds l\u00e4n, Nylands och Tavastehus l\u00e4n,
\n\u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n med de \u00c5l\u00e4ndska \u00f6arna,
\nSavolax och Karelen, Wasa och Ule\u00e5borgs l\u00e4n
\nsamt en del af Westerbotten intill Torne\u00e5 elf. \u2013
\nArtArtikel V. Gr\u00e4nsen: \u00c5lands haf, Bottniska viken och Torne\u00e5
\nsamt Muonio elfvar. (Gr\u00e4nsen mot Ryssland.)
\nVidare inf\u00f6rlifvades med Finland Wiborgs l\u00e4n
\n1811. Dess Gouvernementsgr\u00e4nser blefvo derigenom
\ngr\u00e4nsen mellan Finland och Kejsared\u00f6met. \u2013
\n1849 och 1872
\n\u00e5rs gr\u00e4nsregle-
\nringar.
\n1867 Systerb\u00e4ck
\nmed byar torde
\n\u00f6fverf\u00f6rts till
\nRyssland. Till-
\nh\u00f6rde Artilleristyrkansv\u00e5rtytt.
Har man afseende p\u00e5 de gamla historiska
\nlandskapsnamnen \u2013 som icke mera kunna s\u00e5vidt
\nl\u00e4nen \u00e4ndras \u2013 s\u00e5 finner man storfurstend\u00f6met
\nFinland omfatta landskapen: Egentliga Finland,
\n\u00c5land, Satakunda, Tavastland, Nyland, Savolax
\noch \u00d6sterbotten Under medeltiden \u00c5bo biskopsd\u00f6me. jemte andelar af Karelen Wester-
\nbotten och Lappmarken. \u2013 \u00d6stra Karelen
\ntillh\u00f6r Ryssland, \u2013 st\u00f6rre delen af Vesterbotten
\nSverige, Lappmarken delas mellan Finland, Ryss-
\nland, Sverige och Norge.
Finlands areal \u00e4r 6\u202f723:\u202f48 geogr.geografiska qvadrat
\nmil 373\u202f536 qvadrkvadrat kilometer. St\u00f6rre \u00e4ro blott: Ryssland, Frankrike,
\nSpanien, Sverige. (Tyska riket i sin helhet
\nmen ingen enskild stat deraf, icke ens Preussen
\n\u00d6sterrike-Ungern tillsammans, men icke hvart
\nf\u00f6r sig). S\u00e5ledes den 5te stat i Europa till
\nstorleken. Till folkm\u00e4ngden deremot den
\n18de eller 19de. (Danmark, Norge och W\u00fcrttenberg
\nn\u00e4rmast lika till folkm\u00e4ngden).
Finland det gle-
\nsast befolkade land i Europa, 264 p\u00e5 qvadrat
\nmilen, dernest Sverige och Norge 428, Ryska riket
\ni sin helhet i Europa 690, alla \u00f6friga \u00f6fver 1\u202f000 tillochmed
\n\u00f6fver 9\u202f000 (Belgien).
I likhet med hvad fallet \u00e4r i \u00e5tskilliga
\nandra stater \u00e4r befolkningen icke fullt homogen
\ntill nationalitet s\u00e5vidt den i spr\u00e5ket har sitt uttryck.
Fr\u00e5gan om olika nationaliteter och spr\u00e5k en
\nstatsr\u00e4ttslig fr\u00e5ga blott s\u00e5 vida lagen skulle
\np\u00e5 s\u00e5dan olikhet grunda olikhet i r\u00e4ttigheter
\neller eljest ett f\u00f6retr\u00e4de f\u00f6r den ena.
F\u00f6rut funnes verkligen olikhet. Endast svenska
\nspr\u00e5ket en officiell. Legalt. Borg\u00e5 landtdag anh\u00f6ll p\u00e5 Bondest\u00e5ndets f\u00f6rslag att svenska spr\u00e5ket skulle vid domstolar och embetsverk begagnas. Sedan spr\u00e5ken och l\u00e4skonsten utvecklats blef detta en or\u00e4ttvisa. Denna or\u00e4ttivsa begynt afl\u00e4gsnas
\n1o) genom f\u00f6rordnf\u00f6rordningen 1 Aug.augusti 63 som f\u00f6rklarade
\nfinska spr\u00e5ket i allt som omedelbarligen ber\u00f6r den
\nfinska befolkningen, lika ber\u00e4ttigadt med landets
\nofficiella spr\u00e5k samt p\u00e5bjudes att denna finska
\nspr\u00e5kets r\u00e4tt senast vid 1883 \u00e5rs utg\u00e5ng skall
\nha tr\u00e4dt i full ut\u00f6fning i hvad ang\u00e5r de fr\u00e5n
\n|12|\ndomstolar och embetsverk utg\u00e5ende expe-
\nditioner,
20 Febr.februari 1865 f\u00f6rordn.f\u00f6rordning till f\u00f6rberedande
\naf denna reform
22 Maj 1866 ang\u00e5ende inf\u00f6randet af vissa
\nallm\u00e4nna tillk\u00e4nnagifvanden uti landets offi-
\nciella tidning p\u00e5 finska spr\u00e5ket
7 December 1868 med ytterligare n\u00e5gon f\u00f6reskrift
\nr\u00f6rande finska spr\u00e5kets inf\u00f6rande till bruk
\nvid landets domstolar och embetsverk.
S\u00e5lunda n\u00e4mna vi att med raska
\nsteg den tidpunkt, d\u00e5 vi ha tvenne lika-
\nber\u00e4ttigade officiella spr\u00e5k och d\u00e5 detta lika-
\nber\u00e4ttigande uppb\u00e4res af motsvarande underlag
\ni litter\u00e4r och spr\u00e5klig utveckling, och d\u00e5 s\u00e5ledes
\nhvarje bildad man i Finland, \u00e5tminstone enhvar
\nsom egnar sig \u00e5t statens tjenst, \u00e4r m\u00e4ktig b\u00e5da
\nspr\u00e5ken och m\u00e5 s\u00e5lunda spr\u00e5kfr\u00e5gan m\u00e5sta
\nupph\u00f6ra att vara ett strids\u00e4pple, kan stor del
\naf den kraft som nu af dith\u00f6rande speciella str\u00e4f-
\nvanden tagas i anspr\u00e5k, mera odeladt egnas
\u00e5t det politiska, det statliga utvecklings-
\narbetet.
Exempel
\nBelgien
\nI fr\u00e5gan om Finlands st\u00e4llning till Kejsare-
\nd\u00f6met Ryssland hann jag ig\u00e5r endast f\u00e4sta HHsHerrarnas upp-
\nm\u00e4rksamhet vid de moment af fredstraktaten i FhamnFredrikshamn
\nsom i detta h\u00e4nseende \u00e4ro af betydelse, \u2013 huruledes
\nhar man att i fredsf\u00f6rdrag man deri fr\u00e4mst blott har att s\u00f6ka en folkr\u00e4ttslig, regle-
\nring af r\u00e4ttsf\u00f6rh.r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llandet mellan Kejs. af R.Kejsaren av Ryssland och Kong. af Sver.Konungen av Sverige i hvad
\nang\u00e5r regeringsr\u00e4tt \u00f6fver Finland, men af freds-
\ntraktaten leder derest tillbaka till tillg\u00f6randen vid Borg\u00e5 landtdags f\u00f6r s\u00e5vidt det
\ng\u00e4ller Finlands politiska st\u00e4llning efter skiljsmessan fr.fr\u00e5n Sverige.
Jag n\u00e4mnde vidare, att om vi af handl.handlingar h\u00f6rande till
\nBorg\u00e5 landtdag inhemtat, huruledes denna
\nuppg\u00f6relse mellan kejs. af R.kejsaren af Ryssland \u00e5 ena sidan och Finlands st\u00e4nder
\np\u00e5 finska folkets v\u00e4gnar \u00e5 andra sidan, utvisar att Finlands
\ngrundlagar bibeh\u00e5llits och att Kejs. af Ryssl.Kejsaren af Ryssland hyllats ss.s\u00e5som Stor-
\nfurste af Finland, s\u00e5 kan fr\u00e5gan om f\u00f6reningens art der-
\nmed dock icke \u00e4nnu anses klarligen utredd.
Nu n\u00e4rmare
\ngranskning af
\nuppg\u00f6relsen i
\nBorg\u00e5.
Regentf\u00f6rs\u00e4k.Regentf\u00f6rs\u00e4kran
\ninneha godk\u00e4nadtgodk\u00e4nnandet
\naf stats-, icke
\nprovinsf\u00f6rfattning.
\nHuru man \u00e4n m\u00e5
\neljes karakterisera
\ndenna, \u2013 s\u00e5 icke ett
\nord, icke en rad, som
\nvore till\u00e4mplig p\u00e5 ett
\nprovincielt f\u00f6rh\u00e5llande.
Skilja mellan
\ngrundl\u00e4ggande
\nhandlhandling \u2013 och
\nkommenterande.
De f\u00f6rra voro:
\nF\u00f6rs\u00e4kran, \u2013 och
\nSt\u00e4ndernas hyllning.
\nDe senare: b\u00e5da
\ntalen och kung.kung\u00f6relsen 4
\nApril.
En m\u00e4ngd senare
\nuttalanden, t.\u00a0ex.
\nRegl. f. Reger konseljReglemente f\u00f6r Regeringskonselj
\ns\u00e5v\u00e4l kejsaren,
\nsom ock det att
\nhemst\u00e4lla till
\nH.\u00a0M.Hans Majest\u00e4t sjelf.
Hvarje f\u00f6rening f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e5gon \u00f6msesidighet. S\u00e5ledes
\nb\u00f6ra i fr\u00e5ga om denna v\u00e5rt lands f\u00f6rening med Ryssland
\nicke blott finska, utan ock ryska r\u00e4ttsk\u00e4llor r\u00e5dfr\u00e5gas.
Hvad de finska vidkomma, f\u00e5r icke f\u00f6rbises, att hvad
\ni Borg\u00e5 stadgades om Finlands statsskick har till premiss det
\n\u00e4fven i landtdagskallelsen \u00e5beropade faktum, att Finland
\nblifvit f\u00f6renadt, f\u00f6r alltid f\u00f6renadt ss.s\u00e5som det heter, med
\nkejsared\u00f6met. St\u00e4ndernas trohets ed innebar
\nderf\u00f6re icke blott en hyllning af Alexander I ss.s\u00e5som storfurste
\nutan ock af den ryska dynastien s\u00e5som storfurstl.storfurstlig finsk
\ndynasti, och Alex. \u00e5 sin sida f\u00f6rfullst\u00e4ndigade sin regent-
\nf\u00f6rs\u00e4kran genom orden i 1816 \u00e5rs kung\u00f6rande om Senaten att den
\n|14|\n\u00e4r bindande \u00e4fven f\u00f6r hans eftertr\u00e4dare. L\u00e5tom oss nu
\nse till hvad i rysk lag kan vara i \u00e4mnet stadgadt.
\nI den \u00e5r 1857 emanerade kodifikation af ryska
\ngrundlagarna finna vi d\u00e5 i 4de Art.Artikeln ett stadgande
\ni \u00e4mnet. Det lyder: Med kejsared\u00f6met Rysslands
\nthron \u00e4ro oskiljaktigt f\u00f6renade konungariket (
\neller zard\u00f6met) Polens och Storfurstend\u00f6met Fin-
\nlands throner. Men intet annat stadgande f\u00f6re-
\nkommer der, icke ens i kapitlet om rikskonseljen,
\n\u0413\u043e\u0441\u0443\u0434\u0430\u0440\u0441\u0442\u0432\u0435\u043d\u043d\u044b\u0439 \u0441\u043e\u0432\u0435\u0442\u043d\u0438\u043a, oaktadt denna
\nhade att g\u00f6ra \u00e4fven med Polens aff\u00e4rer, redan f\u00f6re
\nden senast vidtagna inkorporation af Polen. I f\u00f6rf.f\u00f6rfattningen h\u00e4rom af 1842 alla styrelser delasv\u00e5rtytt i derassv\u00e5rtytt vigtigaste fh\u00e5llnf\u00f6rh\u00e5llande
till lagstiftglagstiftning, behandling
och g\u00e5 till Krig.sv\u00e5rtytt Det
\nheter n\u00e4ml.n\u00e4mligen i 9 art.artikeln af ifr\u00e5gav.ifr\u00e5gavarande kapitel: Inom
\nrikskonseljen funktionera fem departement: 1) f\u00f6r Lag-
\nstiftningen, \u2013 2) Krigs\u00e4renden, \u2013 3) f\u00f6r borgerliga och kyrkliga
\n\u00e4renden. \u2013 4) f\u00f6r statshush\u00e5llningen, \u2013 5) f\u00f6r kungariket
\nPolens \u00e4renden. F\u00f6r Polen sedan 1832, indrogs 1862. Derf.D\u00e4rf\u00f6r att icke ens h\u00e4r n\u00e5got stad-
\ngadt om befattning med finska \u00e4renden, oaktadt
\nrikskonselj (beskrifven) kan man nogsamt finna
\natt inga ryska myndigheter ha med Finland att skaffa. D\u00e5 de finska milit\u00e4ra \u00e4rendena \u00e4ro underst\u00e4ldasv\u00e5rtytt ryska krigsministern har rikskonseljen dermed att skaffa.
\nI Utrikesministerie och Inrikesministeries f\u00f6reskrifter
\nfinnes heller intet. Det finns med ett ord bland f\u00f6re-
\nn\u00e4mnda 4de artikel och s\u00e5som konseqvens deraf
\ni fr\u00e5ga om kejsarens titulatur. Tre arter deraf
\nden l\u00e5nga, der Finland och Polen inblandade med ryska provinser,
\ndet \u00e4r den som konstrueratssv\u00e5rtytt i historisk och rang-
\nordning i kombination. Den andra f\u00f6r vissa fall
\nupptagen inneh\u00e5lla blott de skilda Zartitlarna (mos-
\n|15|\nkofski, kiefski, kazanski, Polski m.\u00a0fl.) och slutar
\nmed Storfurste till Finland. Den tredje upptar
\nblott Kejsaren och Sjelfherrskaren \u00f6fver hela Ryssland,
Zar till Polen, Storfurste till Finland m.\u00a0m.
Slutligen i edsformul\u00e4ret f\u00f6r thronf\u00f6ljaren
\nvid hans myndigblifvande \u00e4r bland [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nupptaget att han, s\u00e5som efterf\u00f6ljare till den kejserligt
\nryska och de dermed f\u00f6renade zard\u00f6met Polens och
\nStorfurstend\u00f6met Finlands throner f\u00f6rbinder sig
\nefterlefva alla stadganden r\u00f6rande thronf\u00f6ljden etcetcetera.
\nOm man vill formulera i sammandrag hvad
r\u00e4ttsurkunderna i fr\u00e5ga om f\u00f6re-
\nningen vidhandengifva, s\u00e5 m\u00e5ste detta med ledning s\u00e5v\u00e4l af Borg\u00e5 handlingar som ryska grundlagar lyda
\ns\u00e5lunda:
Storfurstend\u00f6met Finlands thron \u00e4r oskilj-
\naktigt f\u00f6renad med kejsared\u00f6met Rysslands.
\nDen f\u00f6r Kejsared\u00f6met Ryssland g\u00e4llande thron-
\nf\u00f6ljdsordningen \u00e4r derf\u00f6r g\u00e4llande
\n\u00e4fven f\u00f6r Storfurstend\u00f6met Finland. Kejsaren
\naf Ryssland regerar \u00f6fver Finland i egenskap
\naf detta lands Storfurste och har att ut\u00f6fva
styrelsen \u00f6fver Storfurstend\u00f6met i enlighet med
dess grundlagar.
Denna formulering \u00e5terger enkelt f\u00f6reningens och enligt urkundernas in-
\nneh\u00e5ll, utan att derur \u00e4nnu draga n\u00e5gra konseqvenser
\ni afseende \u00e5 karakteren vare sig af Finlands politiska st\u00e4llning
i och f\u00f6r sig betraktad, eller af dess
\nunionsf\u00f6rh\u00e5llande. Men att s\u00f6ka g\u00f6ra f\u00f6r sig klart hvilka dessa konseqvenser
\n\u00e4ro, hvad den angifna formuleringen i detta h\u00e4nseende inneb\u00e4r, \u00e4r icke blott en akt af vetenskapligt
\nintresse, det \u00e4r \u00e4fven ocksv\u00e5rtytt r\u00e4ttsligen och politiskt n\u00f6dv\u00e4ndigt.
Denna unders\u00f6kning har att fr\u00e4mst besvara
\nfr\u00e5gan: \u00e4r Finland en stat eller en annan slags
\npolitisk formation? \u2013 Och derefter: s\u00e5som
\nhurudan b\u00f6r dess f\u00f6rening med Ryssland karak-
\nteriseras, jemf\u00f6rt med andra vordna eller
\nbest\u00e5ende unioner? \u2013 Samt slutligen:
\nfinnes det och m\u00e5ste det tillf\u00f6ljd af unionen finnas n\u00e5gon annan
\ngemensamhet mellan Ryssland och Finland, \u00e4n den
\nuttryckligt fastst\u00e4llda af gemensam dynasti? \u2013
I. Torde f\u00f6refalla HHnaHerrarna bizarrt, \u00f6fverfl\u00f6digt
\nja obefogadt att fr\u00e5n den kateder der Finlands stats-
\nr\u00e4tt f\u00f6redrages, den fr\u00e5ga uppkasta huruvida Finland en
\nstat. Detta borde v\u00e4l vara s\u00e5 sjelffallet, att allt ordande
\nderom utan v\u00e4rde.
Tvifeln
\nh\u00e4rom ha ensv\u00e5rtytt
\negen historie.
\nI b\u00f6rjan eftersv\u00e5rtytt
\nBorg\u00e5 landtdag
\nmedvetandet
m\u00e5h\u00e4nda klara
\nmer att st\u00e5 sjelf
\nf\u00f6r sig var n\u00e5gotsv\u00e5rtytt
\novandt. \u2013
\nLandtdagarnas
\nuteblifvande
\n\u2013 saknad af
\nnationelt minnesv\u00e5rtytt.
\nHvasser och Ar-
\nvidsson.
\nNikolajs regim
\noch missmodet.
\nHar sedan erfarit
\nv\u00e4sendtliga bevissv\u00e5rtytt.
\nNu blott till\u00e4gga
\nf\u00f6ljande.
Emellertid har det dock dels f\u00f6rnekats, dels icke
\nallm\u00e4nt erk\u00e4nts, att Finland \u00e4r en stat. Man har
\nkallat det rysk provins, integrerande del af Ryssland
\noch lydland m.\u00a0m., att icke tala om gr\u00e4nsmarker, det finska omr\u00e5det
\nm.\u00a0m. dylikt. \u2013 Och hvad vigtigast \u00e4r, Finland har i sjelfva
\nverket icke af fremmande stater erk\u00e4nts s\u00e5som
\nsuver\u00e4n stat, s\u00e5som sjelfst\u00e4ndig folkr\u00e4ttslig personlighet.
N\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6rst bli ense om hvad som be-
\ntecknar stat till skilnad fr\u00e5n andra politiska formationer.
\nSuver\u00e4nitet. utf\u00f6rs Specielt att kunna stifta f\u00f6rfattning, reso-
\nlution, lagar, utan att i detta h\u00e4nseende bero af n\u00e5gon
\nutanf\u00f6r staten st\u00e5ende makt.
Detta icke fallet med lydland, koloni, provins,
\ndistrikt, m.\u00a0m.
Dessa karakteriseras; exempel; \u2013
\nLydland: Elsass-Lothringen, \u2013 kolonier de engelska
\nmed relativ sjelfst\u00e4ndighet. \u2013 Provins \u00d6stersj\u00f6, blott
\ncivillagar egen. Kaukas.Kaukasien, asiatisk provins, emottaga
\nlagstiftningen fr\u00e5n Ryssland. Midtemellan lydland och
\nprovins. Skilda ryska komit\u00e9er f\u00f6r den vid
\nministerier.
Speciel art: Kronl\u00e4nderna i \u00d6sterrikiska monarkin.
\nP\u00e5 gr\u00e4nsen till f\u00f6rbund. Skilnad, att i f\u00f6rbund
\ndelarna fastst\u00e4lla m\u00e5ttet af det helas kompetens,
\nmedan \u00e4fven vid den vidstr\u00e4cktaste provinsiel auto-
\nnomi, m\u00e5ttet af denna blott fastst\u00e4lles af central-
\nmakten.
Olika lokal autonomi kan ock finnas i sam-
\nma stat, isynnerhet der heterogena best\u00e5ndsdelar
\nss.s\u00e5som Ryssland och \u00d6sterrike.
Men Finland har denna suver\u00e4na lagstiftnings-
\nmakt som tillkommer staten. Storfursten af Finland
\nkan ju icke anses st\u00e5 utanf\u00f6r den stat han regerar,
\nmer \u00e4n n\u00e5gon annan regent det g\u00f6r. Och st\u00e4llningen
\nden att ingen i Ryssland tillkommen lag g\u00e4ller
\nf\u00f6r Finland, ingen auktoritet der kan ingripa i Fin-
\nlands egna suver\u00e4na lagstiftningsmakt.
Utom anf\u00f6rda, f\u00f6ljande ber\u00f6rd.
\n1o) Talen vid Borg\u00e5 landtdag. De hafva f\u00f6r tolkningen
\n|18|\naf dessa fr\u00e5gor speciel betydelse, en\u00e4r de
\nutgingo af den person, som vid tillf\u00e4llet represen-
\nterade makten, ja \u00f6fvermakten, och som m\u00e5-
\nh\u00e4nda kunnat begagna sig af er\u00f6fringen helt
\nannorlunda \u00e4n som skedde derest ej ansett
\nligga i sitt och sitt kejsared\u00f6mes intresse
\natt h\u00e4r st\u00e4lla sig p\u00e5 grundvalen af det s\u00e4tt, att
\nf\u00f6rverkliga de liberala id\u00e9er som lifvade
\ndenna furste. Tanken att af Finland bilda en s\u00e4rskild stat var inomsv\u00e5rtytt den ryska politiken dessutom traditionel. Se Elisabeths manifest, Anjala. N\u00e4mna ocksv\u00e5rtytt Katarina. Uppl\u00e4ses: 1o) talet vid
\nlandtdagens hyllning. F\u00f6reningsakt. Talar icke
\nh\u00e4r om kejsared\u00f6met, \u2013 framst\u00e4lles ss.s\u00e5som ett omedel-
\nbart f\u00f6rh\u00e5llande mellan folket och honom
\np\u00e5 grundvalen af landets grundlagar. Han fattade
\nsig ss.s\u00e5som f\u00f6reningsl\u00e4nken. Det g\u00e4llde ej att genom
\nryska auktoriteter ss.s\u00e5som rysk kejsare herrskasv\u00e5rtytt
\n\u00f6fver ett lydland. \u2013 2o) talet vid afslutningen.
\nD\u00e5 han erk\u00e4nde finska folket ss.s\u00e5som upph\u00f6jdt
\nbland nationernas antal, s\u00e5 m\u00e5ste detta inne-
\nb\u00e4ra erk\u00e4nnandet af s\u00e4rskild politisk indivi-
\ndualitet, annars har det talet ingen betydelse. Nation
\nbegagnas ju oftast synonymt med stat. Man
\ntalar icke om liffl\u00e4ndska nationen etc.etcetera
I samma tal f\u00f6re-
\nkomma att Fin-
\nland \u00e4r fritt och
\nsjelfst\u00e4ndigt i alla
\nsina inre ange-
\nl\u00e4genheter. Pro-
\ntektionsv\u00e5rtytt indirekt
\natt den yttre po-
\nlitiken gemensam
\nmed Ryssland
Vidare urkunder. Reglem.Reglemente f\u00f6r Regerings-
\nkonseljen, inledning uppl\u00e4sersv\u00e5rtytt stat och province.
\n\u2013 1816 \u00e5rs kung\u00f6relse: uppl\u00e4sersv\u00e5rtytt, p\u00e5pekas
\ndetta omedelbara f\u00f6rh\u00e5llande.
Ej mindre kraftigt bevis detta att Rysslands
\ngrundlagar tala om Finlands thron. Provincer
\nha ingen thron.
Och slutligen framst\u00e5r det faktiska, att i sjelfva
\nverket detta vigtiga suver\u00e4nitets attribut, lagstift-
\nningsmakten blifvit sedan 1809 sjelfst\u00e4ndigt ut\u00f6fvadt
\ntydligast sedan 1863. \u00c4fven f\u00f6re 1863 var det Finlands Storf.Storfurste icke Rysslands Kejsare som lagstiftade.
Men om ock nu det erk\u00e4nns att Finland
\n\u00e5tnjuta en suver\u00e4n stats st\u00e4llning f\u00f6r s\u00e5vidt det
\ng\u00e4ller dess inre f\u00f6rh\u00e5llanden, s\u00e5 m\u00e5ste det
\ndock vara halft med dess statlighet, d\u00e5 det
\nicke internationelt upptr\u00e4dt ss.s\u00e5som suver\u00e4n person.
I sjelfva verket h\u00f6r \u00e4fven det till statssuve-
\nr\u00e4nitetens k\u00e4nnem\u00e4rken att i f\u00f6rh\u00e5llande med
\nandra stater ega sjelfst\u00e4ndig beslutander\u00e4tt. Och
\nn\u00e5gon s\u00e5dan har Finland p\u00e5tagligen icke ut\u00f6fvat.
Det torde derf\u00f6r blott kunna tillerk\u00e4nnas
\nhalfsuver\u00e4nitet. Definition: Oegentligt begrepp.
\nTributier och vasaller \u2013 eller skyddsstater.
\nExempel Turkiska staten.
Men d\u00e5 vore Storfursten af Finland vasall
\nunder kejsarn af Ryssland. Hvilket \u00e4r en om\u00f6j-
\nlighet. Med Finlands suver\u00e4nitet i detta h\u00e4n-
\nseende f\u00f6rh\u00e5ller det sig s\u00e5som med alla unerade
\n|20|\nstater: den pl\u00e4r ut\u00f6fvas f\u00f6r gemensam
\nr\u00e4kning. Detta just det fr\u00e4msta och f\u00f6r-
\nn\u00e4msta m\u00e4rket p\u00e5, f\u00f6ljs af 2 eller fler
\nstaters f\u00f6rening, att de i folkr\u00e4ttsligt h\u00e4n-
\nseende bildar ett helt. Endast en utrikes-
\nminister. Exempel.
Hvad som f\u00f6rst\u00e5s med ryska riket.
\nOm detta konseqvent vidh\u00e5llen, vore ock
\natt erk\u00e4nna att utg\u00f6ra en del af Ryska riket
\nliksom Bayern endel af tyska etc.etcetera
F\u00f6r \u00f6frigt Storfursten enl.enligt grundlag ber\u00e4ttigad
\natt ensam afg\u00f6ra alla utrikes \u00e4renden. N\u00e4rmare
\nkonseqvenser framdeles.
Jag visade senast huruledes p\u00e5 grund af b\u00e5de finska
\noch ryska urkunder, de g\u00e4llande r\u00e4ttsbest\u00e4mningarna angdeang\u00e5ende Fin-
\nlands polit.politiska st\u00e4llnst\u00e4llning sedan 1809, i korthet \u00e4ro att formuleras
\ns\u00e5lunda: (Uppl\u00e4ses). Men att det hvarken i vetensk.vetenskapligt eller prakt.praktiskt
\nh\u00e4nseende vore tillr\u00e4ckligt att lemna denna fr\u00e5ga dermed, utan
\ntvertom borde unders\u00f6kas de n\u00e4rmare konseqvenserna. I detta
\nafseende 3 fr\u00e5gor: \u00e4r Finland en stat? \u2013 hvilken \u00e4r karakteren af
\nFinl.Finlands f\u00f6ren.f\u00f6rening med Ryssl.Ryssland jfrdj\u00e4mf\u00f6rd med andra vordna och best\u00e5ende unioner? \u2013
\nFinns det och m\u00e5ste det finnas tillf\u00f6ljd af unionen annan gemen-
\nsamhet mellan F.Finland och R.Ryssland \u00e4n den uttryckl.uttryckligen fastst\u00e4llda af gemensam dynasti?
Tror mig \u00e5daglagt att f\u00f6rsta fr\u00e5gan jakas. Icke att HHHerrarna skulle tvifla
\nderp\u00e5, men min pligt att lemna bevis f\u00f6r saken. Sedan jag d\u00e5 fram-
\nh\u00e5llit de vigtigaste teoretiska synpunkter och hvad r\u00e4ttsk\u00e4llorna i
\nfr\u00e5gan upplysa, \u00e5terst\u00e5r mig nu blott p\u00e5minna om att, det vigtigaste
\nbeviset: v\u00e5r f\u00f6rfattn.f\u00f6rfattning en statsf\u00f6rf.statsf\u00f6rfattning icke en provinsf\u00f6rfprovinsf\u00f6rfattning. Man
\nkan s\u00e4ga: den \u00e4r icke en liberal f\u00f6rf.f\u00f6rfattning, den skiljer sig fr\u00e5n de flesta
\nkonstit:konstitutionella f\u00f6rf.f\u00f6rfattningar genom att inrymma monarken \u00f6fverv\u00e4gande makt
\ni f\u00f6rh.f\u00f6rh\u00e5llande till representrepresentationen. S\u00e5dant kan s\u00e4gas. Men, man kan icke
\nvisa ett ord, en rad, som skulle kunna tolkas ss.s\u00e5som afseende en
\nblott provinsisk organisation. N\u00e4r dessa grundlagar, som \u00e4ro en
\nverkl.verklig statsf\u00f6rf.statsf\u00f6rfattning, af monarken besvurna, s\u00e5som grundval f\u00f6r
\nf\u00f6reningen med R.Ryssland, s\u00e5 var detta ett erk\u00e4nnande att Finland blifvit
\nen stat.
V\u00e4nda oss nu till andra fr\u00e5gan: om karakteren af den
\nf\u00f6rening hvari Finl.Finland st\u00e5r med RysslRyssland? Vi se att en f\u00f6rening af 2 stater, men
\nhurudan?
H\u00e4rvid fr\u00e4mst af n\u00f6den betrakta andra s\u00e5dana f\u00f6reningar.
\nI alla tider f\u00f6rekommit att 2 eller flera stater, antingen
\nf\u00f6r visst specielt \u00e4ndam\u00e5l och viss begr\u00e4nsad tid, eller ock
\n|22|\nf\u00f6r ock best\u00e4ndigt ing\u00e5tt f\u00f6rbund, f\u00f6rening med hvarandra.
Det f\u00f6rra slaget blott folkr\u00e4ttsliga f\u00f6rbund s.\u00a0k. alliancer.
\nBeskrifvas Statens inre organis.organisation och f\u00f6rff\u00f6rfattning deraf ober\u00f6rda.
Det senare slaget hemfalla under statsr\u00e4ttens bed\u00f6mande.
\nIfr\u00e5gavarande best\u00e4ndiga f\u00f6reningar af stater har man
\npl\u00e4gat indela i: statsf\u00f6rbund, f\u00f6rbundsstater, personal-
\nunion och realunion. Granskar man n\u00e4rmare de olika slag af f\u00f6re-
\nningar som funnits och finnas, framst\u00e5r det till en b\u00f6rjan
att en del s\u00e5 uppgjorda och organiserade, att de f\u00f6renade
\nstaterna \u00e5t en skild myndighet \u00f6fverlemnat handhafvandet
\naf alla de regerings\u00e4renden, hvilka skola vara f\u00f6r alla dessa
\nstater gemensamma, och att denna myndighet, som icke \u00e4r
\nidentisk med styrelsen \u00f6fver n\u00e5gon af de f\u00f6rbundna staterna,
\nhar att \u00e5 dessas v\u00e4gnar endast och uteslutande v\u00e5rda sig om
\nsagda gemensamhets\u00e4renden, icke om n\u00e5gra andra, hvaremot
\n\u00e5ter enhvar af de f\u00f6rbundna staterna har att i sin verk-
\nsamhet lemna sagda \u00e4renden ober\u00f6rda;
att i de \u00f6friga deremot, staternas association uppkommit
\ns\u00e5lunda, att statschefen i ett land blifvit erk\u00e4nd ss.s\u00e5som tillika
\nregent i det eller de andra, hvaraf f\u00f6ljden \u00e4r, att det icke finnas
\nn\u00e5gon s\u00e5dan, af och f\u00f6r dessa unerade stater tillsatt skild myn-
\ndighet eller styrelse, som skulle ha till uppgift att uteslutande
\nhandhafva de \u00e4renden, hvilka tillf\u00f6ljd af unionen blifvit f\u00f6r
\ndessa stater gemensamma; utan fallet \u00e4r h\u00e4r, att den h\u00f6gsta makt,
\nsom ytterst afg\u00f6r de gemensamma fr\u00e5gorna, tillika \u00e4r den
\nh\u00f6gsta afg\u00f6rande makten inom enhvars af de f\u00f6renade staterna
\nseparata inre sfer.
1o) omfattar statsf\u00f6rbund eller konfederationer
\nExempel Amerik.Amerika, Schweiz,
\nTyskland.
\nI Amerika denna
\nform ganska allmallm\u00e4n.
2o) statsunioner.
\nDe f\u00f6rra kunna h\u00e4r lemnas \u00e5sido; likas\u00e5 huruvida det \u00e4r
\nmotiveradt att skilja mellan statsf\u00f6rbund och f\u00f6rbundsstat, \u2013 en
\nfr\u00e5ga som mycket sysselsatt vetenskapen. Ty Finlands f\u00f6rh\u00e5llande
\ntill Ryssland kan i intet fall hit h\u00e4nf\u00f6ras, eftersom ingen s\u00e5dan
\nf\u00f6rbundsstyrelse. Dessa l\u00e4ra i allm\u00e4nhet, icke v\u00e4l utbildade.
Det torde tvertom tydligen framg\u00e5 att denna f\u00f6rening \u00e4r
\naf andra gruppen, en statsunion.
Dessa delats i personal- och realunioner.
\n1) Personalunion: n\u00e4r tillf\u00f6ljd af en tillf\u00e4llig \u00f6fverensst\u00e4mmande mellan
\nsuccessionslagarna i 2 sjelfst.sj\u00e4lvst\u00e4ndiga monark.monarkiska stater, samma person
\ninnehar thronen i dem begge. S\u00e5snart denna tillf\u00e4lliga \u00f6fverens-
\nst\u00e4mmelse upph\u00f6r och thronf\u00f6ljden \u00f6fverg\u00e5r efter afvikande best\u00e4m-
\nning, upph\u00f6r hela f\u00f6reningen. T.\u00a0ex. om i det ena landet qvinna kan, men icke i det andra bli regent. \u2013 R\u00e4ttsligen \u00e4r detta allsicke
\nn\u00e5gon statsunion. Motiveras med afseende \u00e5 representations
\nsystemet, och huru det kan st\u00e4lla sig i absoluta stater.
Exempel: Hannover och England 1720\u20131837 (\u2013 Luxemburg
\nmed Nederl\u00e4nderas konung).
2o) Realunion, n\u00e4r regent i ena staten alltid m\u00e5ste
\nvara regent i den andra, successionsordningslagen s\u00e5ledes gemensam f\u00f6r b\u00e5da staterna, s\u00e5 att f\u00f6rh\u00e5llandet af gemen-
\nsam regent permanent. Detta af den ingripande betydelse
\nf\u00f6r hvardera stater, att verkligen en statsunion.
Kritik
\nh\u00e4raf, real vilseledande \u2013 det
\nr\u00e4tta dynastisk
\nstatsunion eller
\ndyn.dynastisk federativ
\nstatsunion.
\nehuru termen val-
\nunion den vanligare.
Bland nu best\u00e5ende \u00d6sterrike-Ungern, Sverige-Norge
\nde f\u00f6rn\u00e4msta, mest utbildade.
1o) Nuvarande organis.organisationen af \u00d6sterrikes och Ungerns f\u00f6rening icke
\n|24|\n\u00e4ldre \u00e4n 1867, (efter m\u00e5nga vexlingar hvarunder dels ett
\nl\u00f6sare f\u00f6rh\u00e5llf\u00f6rh\u00e5llande, dels f\u00f6rtrogetsv\u00e5rtytt (Cisleithanien, Transleithanien)
Nu tvenne sjelfst\u00e4ndiga monarkier (statskom-
\nplexer). Gemensam dynasti huset Habsburg.
Gemensamma \u00e4renden Utrikes\u00e4renden, inclusive
\ndiplomat och handels representation.
Arm\u00e9n och flottan, (dock icke lika v\u00e4rnpligtslag eller milit\u00e4rekonomi). F\u00f6r dessas handhafvande en gemensam minister (halfstatsminister).
\nDe dertill n\u00f6diga finans\u00e4rendena. (S\u00e5ledes 3 gemen-
\nsamma ministrar, utrikes, \u2013 finans och krigs).
Representation f\u00f6r de gemensamma \u00e4rendena:
\nDelegationerna, hvardera 60 medlem.medlemmar 20 valda af
\n\u00f6fre 40 af nedre kammarn (f\u00f6rut 10 och 20 suppleanter).
\nF\u00f6r hvarje \u00e5r v\u00e4ljas \u00e5nyo. Sammantr\u00e4da hvart \u00e5r,
\nKejsaren och de [...]ol\u00e4slig/saknad text. Deliberera skildt. Bli
\nde ej ense, h\u00e5llas gemensam session.
Dessutom fastst\u00e4ldt att f\u00f6ljande \u00e4renden skola afg\u00f6ras
\nefter gemensamma principer: Handels- och tull\u00e4ren-
\nden; \u2013 om de indirekta skatter som verka p\u00e5 industrien.
Myntsystemet och r\u00e4ntelagstiftning.
\nRelgementen f\u00f6r jernv\u00e4gar som ber\u00f6r hvardera
\nstaten. Uppr\u00e4ttandet af f\u00f6rsvarsanstalter.
Beloppet af hvardera statens bidrag till gemen-
\nsamma utgifter afg\u00f6ras genom skild konvention.
S\u00e5ledes ganska n\u00e4ra f\u00f6rening. \u2013 Kan kallas
\nfederativ statsunion.
(Inom Ungerska monarkin intar \u00e5ter Kroatien
\nst\u00e4llningen af en unerad stat).
Sverige-Norge. Kieltraktaten 14 Janjanuari 1814 i 4de
\nart.artikeln H.\u00a0M.\u00a0Kon.Hans Majest\u00e4t Konungen af Danmark etc.etcetera se Ryd\u00e9n
\np.sidan 32. Men detta blef icke normen f\u00f6r Norges
\nf\u00f6rening med Sverige. Det var en dansk provins, men
\ndet blef icke en svensk. \u2013 Norge tog saken sjelft om-
\nhanda. \u00d6fvergifvet af Danmark ville det dock icke
\nl\u00e5ta af svenska kungen bero i hvad st\u00e4llning det skulle
\nkomma. Riksf\u00f6rsamlingen p\u00e5 Eidsvold. St\u00e5th\u00e5llare
\nprins Christian Fredrik. Denne valdes till konung
\noch konstitution antogs. \u2013 Svenskarna s\u00e5ledes krig
\nf\u00f6r att genomdrifva Kielertraktaten. \u2013 Konventionen
\ni Moss ett prelimin\u00e4rt f\u00f6rdrag. \u2013 Underhandlingen
\n4 Nov.november 1814 valde stortinget Carl XIII till Norges
\nkonung. Valet lika tvunget som i Borg\u00e5. Han antog grundlagen, gaf ed och emottog ed.
\nF\u00f6rbeh\u00e5ll om svenska riksdagens godk\u00e4nnande.
Svenska riksdagen sammantr\u00e4dde 27 Febr.februari 1815. Dess
\ngodk\u00e4nnande af f\u00f6reningen p\u00e5 grundvalen af att Norge en
\nsjelfst\u00e4ndig stat. Riksakten 31 Juli och 6 Aug.augusti 1815, Ryd\u00e9n p.sidan 276 ff.och f\u00f6ljande sidor
\n(uppl\u00e4s de prickade st\u00e4llena). \u2013 Norska statsr\u00e5d.
\nSveriges utrikesminister. Sammansatt statsr\u00e5d
\np.sidan 359. (Interimsregering). \u2013 Uppl\u00e4s skildt
\np.sidan 282. men f\u00f6re 281 f.och f\u00f6ljande sida
Svensk st\u00e5th\u00e5llare
\nehuru numera
\nafskaffad.
Likheten
\nmellan st\u00e5th\u00e5llare
\noch GG.Generalguvern\u00f6r \u2013 Norska
\nGrundl.Grundlagen medger att
\nst\u00e5th.st\u00e5th\u00e5llaren norrman
\neller svensk.
\nP\u00e5 senare tid dock
\ningen st\u00e5th\u00e5llare
\nutn\u00e4mnd.
Detta som en ren dynastisk
\nstatsunion. Derjemte konstitutionel, emedan
\nkonungen \u00e4fven i unionsfr\u00e5gor m\u00e5ste h\u00f6ra statsr\u00e5d.
\nBlicka vi p\u00e5 dessa olika slag af f\u00f6reningar, finna
\nvi Finlands analog med Norges till Sverige.
Uppl\u00e4sa Europeesersv\u00e5rtytt: \u2013 Brachells, M. Bloch.
\nSlutligen r\u00e4tt \u00e4r ett, makt ett annat.
\nAtt Finlands makt f\u00f6rsvinnande obetydlig emot
\nRysslands g\u00f6r icke det derf\u00f6re subordinerad.
\nR\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llandet del af koordinering. An-
\ngif de folkr\u00e4ttsliga principerna. Exempel om
\nsm\u00e5stater n\u00e4mdessv\u00e5rtytt.
Statsassociationers betydelse i allm\u00e4nhet.
\nMinskar antalet af folkr\u00e4ttsliga kontrahenter
\noch derf\u00f6re konflikter. Statsgrupper permanenta
\ni st.\u00a0f.st\u00e4llet f\u00f6r tillf\u00e4lliga allianser.
\nHuru stor
\nlikhet i grund
\nmenas med
\nutvecklar sig.sv\u00e5rtytt
Nu om f\u00f6reningars f\u00f6ljder: Detta b\u00e4st
\nn\u00e4mna vid framst\u00e4llning af Finlands Storfurstes
\nprerogativer.
Hvilken den r\u00e4tta unionspolitiken, f\u00f6r
\nregent, f\u00f6r folketsv\u00e5rtytt. Kan bli [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nfordra mycket varsamhet!
\nM\u00e5ste vara
\nl\u00f6s, f\u00f6r att
\nvara fast.sv\u00e5rtytt
Hopp att statsmedvetandet kunde sl\u00e5
\ndjupa r\u00f6tter.
Efter det ig\u00e5r konstaterat, att Finlands f\u00f6ren.f\u00f6rening med Ryssland
\n\u00e4r en statsunion af det slag, som vanligen ben\u00e4mnas realunion, och
\ni sina grunddrag n\u00e4rmast liknar Norges f\u00f6ren.f\u00f6rening med Sverige. Att Polen med g\u00f6r ej f\u00f6rbund. Polens union med Ryssland var en sak f\u00f6r sig, Finland en annan. \u00e5terst\u00e5r att
framh\u00e5lla de v\u00e4sendtligaste af de karaktersdrag som tillh\u00f6ra
en s\u00e5dan statsunion, af de r\u00e4ttsliga p\u00e5f\u00f6ljder, som denna
\ninneb\u00e4r.
1o) Unionen mellan \u00d6sterrike och Ungern betecknas genom kollektivnam-
\nnet: \u00d6sterr.-Ung.\u00d6sterrikisk-Ungerska monarkin. \u2013 Sv.Sverige och N.Norge heta de f\u00f6renade
\nkonungarikena Sv.Sverige och N.Norge (les royaumes unis). \u2013 Finlands
\nunion med Ryssland finnes icke genom n\u00e5got specifikt, folk-
\nr\u00e4ttsligen bindande kollektivnamn angifven. \u2013 Man har gjort
\nskilnad emellan ryska riket och kejsared.kejsard\u00f6met \u2013 Af det f\u00f6rra \u00e4ro delarna
\nKejs.Kejsard\u00f6met \u2013 Polen och Finland; det senare namnet skulle icke f\u00e5 inbe-
\ngripa Polen och Finland. Men denna skilnad, ehuru mycket
\nmotiverad, \u00e4r icke i verkligheten genomf\u00f6rd. L\u2019empire och
eng.engelska empire beteckna b\u00e5de kejsared\u00f6me och rike. I di-
\nplomatiska spr\u00e5ket s\u00e5ledes skulle denna i svenska l\u00e4mpliga
\ndistinktion, hvilken ock allt sk\u00e4l fr.fr\u00e5n finsk sida vidh\u00e5lla, icke
\nvara fullt tydlig. Vanligen heta det i traktater: \u201dl\u2019Empereur
\nde toutes les Russies\u201d. I m\u00e5nga af dem har i skild artikel
\ninf\u00f6rts: denna traktats best\u00e4m.best\u00e4mmelser utstr\u00e4ckas \u00e4fven p\u00e5 konunga-
\nriket Polen och Storf.Storfurstend\u00f6met Finland, i en del med till\u00e4gget ss.s\u00e5som varande
\nintegrer.integrerade delar af Kejs.Kejsard\u00f6met Ryssland, \u2013 eller af Ryska riket, de
\nl\u2019empire de Russie. \u2013 Det franska: \u201dtoutes les
\nRussies\u201d torde tillsvidare f\u00e5 betraktas ss.s\u00e5som det internationella kollek-
\ntiva namnet p\u00e5 de i unionen inbegripna stater. Och n\u00e5gon
\n|28|\nverklig obillighet ligger ej deri, att det \u00e4r f\u00f6r den m\u00e4ktigaste och st\u00f6rsta
\naf de tre staterna namnet p\u00e5 unionen tages. Visserligen
\nhar detta Finlands quasi anonymimitet i de europeiska
\nr\u00e5dslagen bidragit till \u00e5sigternasv\u00e5rtytt om v\u00e5r provinsiella
\nst\u00e4llning, \u2013 liksom slik okunnighet icke skingrats genom
\ns\u00e5dan presentation som Norges. Men p\u00e5 r\u00e4ttsfr\u00e5gan har
\ndetta ingen verkan.
2o) Det \u00e4r n\u00e4ml.n\u00e4mligen, enl.enligt folkr\u00e4ttsligt g\u00e4llande grundsats,
\nicke beroende af andra makters erk\u00e4nnande, huruvida
\nen stat m\u00e5 vara en sjelfst\u00e4ndig stat eller icke blott den f\u00f6r \u00f6frigt har en suver\u00e4n existens. Och h\u00e4r g\u00e4llde
\ndet fr\u00e5n b\u00f6rjan icke p\u00e5 Finland att vilja gentemot utlandet f\u00e5
\nupptr\u00e4da s\u00e5som en skildt fr.fr\u00e5n Ryssland opererande politisk indi-
\nvidualitet. Men dermed har sjelfst\u00e4ndigheten intet intr\u00e5ng lidit.
\nOch som det jemv\u00e4l \u00e4r en folkr\u00e4ttslig grundsats, att alla
\nstater r\u00e4ttsligt jemlika utan afseende \u00e5 olika makt, s\u00e5 m\u00e5ste vid en statsunion denna
\ngrundsats jemv\u00e4l g\u00e4lla i s\u00e5 m\u00e5tta att tvenne unerade
\nstater r\u00e4ttsligen st\u00e5 i ett koordineradt, i ett jemlikhetsf\u00f6r-
\nh\u00e5llande, \u2013 icke s\u00e5 att den mindre vore subordinerad under
\nden st\u00f6rre. Denna jemlikhet, koordinering, framtr\u00e4der evi-
\ndent just deri, att en monark och att han om\u00f6jligen kan
\ni sin ena egenskap vara suver\u00e4n \u00f6fver sig sjelf i den andra
\negenskapen.
Det h\u00f6r allts\u00e5 till karakteren af Finl.Finlands f\u00f6rening med
\nRyssland, att st\u00e5 till Kejsared\u00f6met i ett koordineradt
\nf\u00f6rh\u00e5llande, p\u00e5 grund af den r\u00e4ttsliga jemlikhet som till-
\nkomma alla stater. Och det \u00e4r en r\u00e4ttslig konseqvens
\nh\u00e4raf att \u00f6msesidigt iakttagande af hvardera staternas
\nr\u00e4ttigheter oeftergifligt. pligt.
3. Detta i fr\u00e5gan om r\u00e4ttsst\u00e5ndpunkten, \u2013 annan kan
\nuppfattningen vara vid fr\u00e5ga om makt, om olikheter i poli-
\ntisk betydelse. Men man f\u00e5r icke l\u00e5ta sin r\u00e4ttsliga uppfattning
\nderaf f\u00f6rvillas. Olikheter i makt m\u00f6ta vi \u00f6fverallt, \u2013 och
\nhuru talrika \u00e4ro icke hist.historiska bevisen derp\u00e5 att st\u00f6rre stat dominerar
\nen riks-unerad mindre stats hela politik. Detta \u00e4r analogt med de
\nst\u00f6rre f\u00f6rm\u00f6genheternas inflytande i privatlifvet. Om rike kommerser\u00e5det
\nX: f\u00f6r n\u00e5gon gemensam aff\u00e4r \u00e4r i bolag med fattige kr\u00e4mare Y., s\u00e5 kan
\ndet visst synas som finge Y ofta lof att utan mots\u00e4gelser foga sig efter
\nXs \u00f6nskan. Detta kan f\u00f6restafvassv\u00e5rtytt Y vare sig af on\u00f6dig und-
\nfallenhet eller af verklig klokhet. Men g\u00e4ller det att r\u00e4ttsligen
\nutreda deras inb\u00f6rdes f\u00f6rh\u00e5llande, s\u00e5 \u00e4r kontraktet f\u00f6r dem
\nb\u00e5da lika bindande. De \u00e4ro hvardera sjelfst\u00e4ndiga kontrahenter
\noch lika inf\u00f6r lagen, hvad kontraktuppfyllelsen vidkommer, lika
\ni allm\u00e4nhet i fr\u00e5ga om lagliga individers r\u00e4ttigheter. \u2013 Likas\u00e5 mellan stater. Utf\u00f6res.
4. Och detta leder mig den politiska sidan af saken, p\u00e5 den unions
\npolitik, som f\u00f6r Finland m\u00e5nde vara riktigast. Det kan icke ne-
\nkas att en mindre stats f\u00f6rening med en stormakt alltid m\u00e5ste medf\u00f6ra
\nvanskligheter, specielt hvad ang\u00e5r den f\u00f6rras statliga sjelfst\u00e4ndighet, upp-
\nr\u00e4tth\u00e5llandet af nationalandan, af medvetande om individuell
\npolitisk tillvaro och uppb\u00e4randet af en s\u00e5dan. Skall ej den anspr\u00e5ks-
\nl\u00f6sa roll, som f\u00f6rh\u00e5llanden n\u00f6dv\u00e4ndigtvis anvisa den mindre staten
\njemf\u00f6rd med den m\u00e4ktige medpart v\u00e4rka f\u00f6rlamande p\u00e5 nation sjelfmedvetnationella sj\u00e4lvmedvetenheten, \u2013 slutligen med-
\nf\u00f6ra b\u00f6jelse f\u00f6r assimilation med stormakten, f\u00f6r att kunna proprio
\njure deltaga i dess triumfer och storverk?
Detta vore skef unionspolitik, falsk \u00e4relystnad. Det \u00e4r en uppen-
\nbar sak, att endast stora stater kunna i krigspolitiken, och i inter-
\n|30|\nnationell maktinflytande spela en stor rol. De sm\u00e5, vare sig
\nunerade eller icke, m\u00e5ste afh\u00e5lla sig fr\u00e5n saker som bli f\u00f6r dyra. \u2013 Men
\ns\u00e5 mycket ifrigare b\u00f6ra de str\u00e4fva f\u00f6r inre utveckling, \u2013 den
\naf hvilken dock i l\u00e4ngden, v\u00e4l och ve mest bero. Ett m\u00e5nsidigt
\nkulturarbete, sunda frisinnade institutioner, s\u00e4ker r\u00e4ttsordning
\nse der f\u00f6ruts\u00e4ttnf\u00f6ruts\u00e4ttningar som icke k\u00f6pas genom gl\u00e4nsande utrikespolitik.
\nMen f\u00f6rdelar v\u00e4l v\u00e4rda att af hvarje nation efterstr\u00e4fvas, och att
\nutg\u00f6ra dess politiska program. Det vore l\u00f6jligt af finska politici
\natt beklaga sig der\u00f6fver, att Finland icke n\u00e5got inflytande p\u00e5 ryska
\nrikets utrikespolitik, ty ett s\u00e5dant anspr\u00e5k skulle f\u00f6ruts\u00e4tta mot-
\nsvarande uppoffringar. Men icke l\u00f6jlig utan rentaf f\u00f6rd\u00f6mlig vore
\nen politisk riktning, f\u00f6r hvilken det noggranna bevarandet af v\u00e5ra
\nseparata institutioner blefve likgiltigt. \u2013 Program V\u00e5r egen
\ninre r\u00e4ttsordnings utveckling jemte det osvikliga bevarandet
\naf v\u00e5ra grundlagar och p\u00e5 dem grundade statliga sjelfst\u00e4ndighet,
\njemte loyalt iakttagande af unionsf\u00f6rh\u00e5llandet. Det vore
\noklok ja d\u00e5lig politik att p\u00e5yrka det monarken \u00f6fver de f\u00f6renade
\nstaterna skulle i hvarje nu n\u00e4r ngtn\u00e5got den mindre statens intresse
\nborde befordras, g\u00f6ra detta utan all h\u00e4nsyn dertill om hans
\nstora stats politik f:tillf.f\u00f6r tillf\u00e4llet s\u00e5dant medger eller kan taga
\nskada. Men om s\u00e5lunda t\u00e5lamod h\u00f6r till sund politik i
\nen mindre stat som med en st\u00f6rre f\u00f6renad, \u2013 s\u00e5 inneb\u00e4r
\nt\u00e5lamodet dock ingalunda att veklig resignation eller ett
\nklenmodigt \u00f6fvergifvande af det reformprogram som mogen
\n\u00f6fvertygelse dikterat. \u2013 Jag har anf\u00f6rt i fr\u00e5ga om 2kammare
\nsystemet Mills yttrande angdeang\u00e5ende jemkning och hofsamhet. \u2013 Ett
\ns\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llande som Finlands unionella \u00e4r, om n\u00e5got, i behof
\naf att v\u00e5r politici veta f\u00f6rena hofsamhet och fasthet. Och icke blott
\nv\u00e5ra ledare. Alla som r\u00f6ra sig i det offentliga lifvet. Ty olikhet i kultur anspr\u00e5k \u00e4r
\nanledning till obekantskap med f\u00f6rh\u00e5llandena h\u00e4r. Obekantskap alstrar misstroende. Och dettasv\u00e5rtytt l\u00e4tt en
\npolitik, hvars konseqvenser kunna skada.
Framst\u00e4llde senast grunddragen af den successionsordning, som
\ntillf\u00f6ljd af Finlands f\u00f6rening med Ryssland \u00e4r sedan 1809 h\u00e4r g\u00e4llande
\ni st. f.st\u00e4llet f\u00f6r den i \u00a7 3 af R\u00a0F.Regeringsformen omf\u00f6rm\u00e4lda. SsS\u00e5som sjelffallen f\u00f6ljd af f\u00f6reningen
\noch de intr\u00e4dda nya f\u00f6rhldnf\u00f6rh\u00e5llandena vill i sammanhang h\u00e4rmed p\u00e5peka
\nhuruledes vi ega att i alla g\u00e4llande \u00a7\u00a7 af grundlagarna anse
\nordet konung utbytt mot StfursteStorfurste eller g\u00e4lla StfurstenStorfursten. \u2013 I L.\u00a0O.Lantdagsordningen 1869
\nhar ben\u00e4mningen Kejsaren och StorfrenStorfursten konseqvent vidh\u00e5llits. F\u00f6r \u00f6frigt
\nofficiela termen H.\u00a0K.\u00a0Mt.Hans Kejserliga Majest\u00e4t
Den \u00f6fverv\u00e4gande anpart af statsmakten, som v\u00e5ra grund-
\nlagar tillkommer monarken, finns uttryckt i R.\u00a0F.Regeringsformens \u00a7 2 enligt hvilken att han eger styra sitt Rike, som Sveriges Lag s\u00e4ger,
\nhan och ingen annan. Regeringsmakten till-
\nkommer s\u00e5ledes honom exklusivt, han innehar h\u00f6gsta led-
\nningen af statens institutioner och verksamhet; hvarken
\nfolkets representanter eller ngnn\u00e5gon minister institution delar derom
\nmakt med honom. \u00c4fven de h\u00f6gsta embetsm\u00e4n blott hans organer. \u2013 Men om hans st\u00e4llning s\u00e5tillvida analog
\nmed oinskr\u00e4nkt monarks, s\u00e5 likv\u00e4l icke oinskr\u00e4nkt. Han har
\nenl.enligt slutet i 2 \u00a7 att styra efter K.\u00a0B.Kungabalken L.\u00a0L.Landslagen och denna R.\u00a0F.Regeringsform jemte det samma \u00a7 fram-
\nh\u00e5lla r\u00e4ttvisa ss.s\u00e5som regel och lagens skydd s\u00e5som enhvars r\u00e4ttighet. Och vidare
\nstadgar 5 \u00a7: \u201dKngnKonungen \u00e4ger styra och r\u00e5da, frelsa och beskydda
\nBorgom och Landom och allom Sin och Kronones R\u00e4tt, som
\nLag och thenna R.\u00a0F.Regeringsform s\u00e4ger\u201d. S\u00e5ledes \u00e4r redan i dessa
\nallm\u00e4nna \u00a7\u00a7 arbitr\u00e4r styrka f\u00f6rbjuden. \u2013 Icke en obegr\u00e4n-
\nsad och godtycklig, utan begr\u00e4nsad, vid lag bunden makt till-
\nkomma Fnlds stfrsteFinlands storfurste. FnldFinland en konstitutionel monarki.
\nK. StorfrstnKejsaren Storfursten \u00e4r till sin person okr\u00e4nkbar. Detta ligger i
\ndet vid titeln beggndebegagnade uttrycket med Guds n\u00e5de. \u2013 Ss.S\u00e5som an-
\nf\u00f6rt i tidigare f\u00f6rel\u00e4sn.f\u00f6rel\u00e4sningar ha nyare konstit.konstitutioner vanl.vanligen stadgat detta ut-
\ntryckligen om regentens person, jemte det en del jemv\u00e4l f\u00f6rklara
\n|32|\nhans gerningar vara mot allt \u00e5tal fredade. \u2013 Detta ligger i den
\nkonstit:konstitutionella monarkins id\u00e9 likav\u00e4l som i den oinskr\u00e4nkta. Det
\ninnefattar att honom tillkommer obetingad yttre v\u00f6rdnad, utan
\nafseende p\u00e5 hans personl.personliga egenskaper. \u2013 Derf\u00f6re \u00e4ro ock sm\u00e4delse
\noch hvarje f\u00f6rn\u00e4rmelse emot honom, liksom ock f\u00f6rbrytelser inom RgtnsRegentens
\nborg belagda med h\u00f6gre straff. M.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalken 4:\u00a01 och 5:\u00a01. JfrJ\u00e4mf\u00f6r 8:\u00a01 och
\n11:\u00a01. H\u00e4rvid dock att obs.observera K.\u00a0B.Kungligt brev 25 Sept.september 1777. \u2013 Af det an-
\nf\u00f6rda f\u00f6ljer, liksom det ock af 16 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen kan slutas, att
\nmonarken icke kan dragas till ansvar inf\u00f6r n\u00e5gon jordisk dom-
\nstol f\u00f6r sina geringar, \u00e4fven om de vore lagstridiga.
Men ville man af den Majest\u00e4tet tillkomde helgd
\noch v\u00f6rdnad draga slutsatsen att ingen granskning eller kritik af
\nregeringshandl.regeringshandling finge ega rum, vore detta dock f\u00f6r l\u00e5ngt. Mot
\nhans person f\u00e5r icke riktas tadel. Men en fr\u00e5n all sm\u00e4delse, fr\u00e5n
\nalla personliga angrepp fridsfridsamt hofsamt klander af reger.regeringens \u00e5tg\u00e4rder kan icke
\nanses i v\u00e5ra lagar f\u00f6rbjudet. Skulle ansvariga r\u00e5dgifvare, ansvarig
\nminister h\u00e4r finnas, vore det klart att bakom hvarje reg.handlingregeringshandling
\nstode en minister hvilken icke vore upph\u00f6jd \u00e4fven \u00f6fver personlig
\nkritik. Men \u00e4fven der s\u00e5 icke fallet, b\u00f6r sak kunna
\nskiljas fr\u00e5n person. \u2013 Man torde velat \u00e5beropa R.\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken
\n28:\u00a01 om tadel af kngskonungs dom, men detta ngtn\u00e5got helt annat.
\nKlandras dom, s\u00e5 m\u00e5ste vara f\u00f6r or\u00e4ttvisa, s\u00e5l.s\u00e5ledes ytterst ned-
\ns\u00e4ttande. Dessutom h\u00f6gsta dom respekteras, om ej lagskipande
\nmaktens anseende skall lida. Bestyrkas af R.\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5gnsbalken 30:\u00a020. \u2013 Reger. handl.Regeringshandlingar, administr.administrativa \u00e5tg\u00e4rder
\nhelt annat. Icke fr\u00e5ga om r\u00e4ttvisa eller or\u00e4ttvisa, \u2013 utan om
\nklokhet, l\u00e4mplighet o.\u00a0dyl.och dylikt \u2013 Tryckfr. f\u00f6rordn.Tryckfrihetsf\u00f6rordningen 18 Juli 1865
\nrefererade till 5:\u00a01 M.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalken Likas\u00e5 nu g\u00e4llande 31 Maj 1867 \u00e5rs
\npressf\u00f6rordning; den anf\u00f6r i \u00a7 31 ett lasteligt eller vanv\u00f6rdeligt
\n|33|\nyttrande om Kejsaren, Kejsarinnan, Thronf\u00f6ljaren eller annan
medlem af det kejserliga huset: samt
vr\u00e4ngd eller skef fram-
\nst\u00e4llning, f\u00f6rtydning eller ol\u00e4mpligen framst\u00e4ldt klander
\naf Styrelsemyndigheternas i landet \u00e5tg\u00e4rder, eller afsigterna
\nmed desamma \u00e4r s\u00e5dana pressf\u00f6rbrytelser f\u00f6r hvilka
\nutgifvandet m\u00e5 af ombudsman inst\u00e4llas. \u2013 S\u00e5ledes b\u00f6r en
\nkritik af regerings\u00e5tg\u00e4rder, hvilka hvarken sm\u00e4dar
\nregenten eller annars \u00e4r vr\u00e5ng, hvarken kunna
\nanses f\u00f6rbjuden eller straffbar, eftersom principen
\naf regentens inviolabilitet dergenom icke laisv\u00e5rtyttderas.
Jemte f\u00f6rklaring att Kungen eger ensam styra fanns
\ndock i 4 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen stadgadt om Riksr\u00e5det (Palm\u00e9n p.sidan 4)
\nreferens om 1602 \u00e5rs beslut. \u2013 Visa 6 \u00a7, att R\u00e5det s\u00e5som
\nenh\u00e4lligt i utrikesfr\u00e5gor, skulle dess mening g\u00e4lla. \u2013 Men
\ngenom F.\u00a0o\u00a0S.aktenF\u00f6renings- och S\u00e4kerhetsakten 1789 \u2013 denna Gustaf IIIs nya revolution
\nbragtes r\u00e5dsinst.r\u00e5dsinstitutionen p\u00e5 fall. Se mommoment 2 (p.sidan 100). \u2013 Dun-
\nkelhet, d\u00e5 h\u00e4r tillika om h\u00f6gsta Domstolen. En afdln.avdelning
\naf R\u00e5det hade beredt \u00e4renden till kongens h\u00f6gsta
\ndomsr\u00e4tts ut\u00f6fvande, och visst antal ledam\u00f6ter varit
\ndertill f\u00f6rordnade n\u00e4ml.n\u00e4mligen 7 enligt 8 \u00a7 R.\u00a0FRegeringsformen. Detta \u00e4r f\u00f6rklar.f\u00f6rklaringen \u2013 F\u00f6rordnande om
\nH\u00f6sta domstolen 15 Maj 1789 \u2013 12 lagkunniga ledam\u00f6ter
\nh\u00e4lften fr\u00e4lse, h\u00e4lften ofr\u00e4lse, hvaraf 8 p\u00e5 en g\u00e5ng
\ntjenstg\u00f6ra. Samma uppdrag som Justiti\u00e6 revisionen
\nenl.enligt R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 8. \u2013 F\u00f6r administrativa \u00e4renden in-
\nr\u00e4ttades af kungen en s.\u00a0k. rikets allm.allm\u00e4nna \u00e4rendens
\nberedning. Ledam\u00f6ter tillf\u00f6rordnade, beh\u00f6llo sina
\n\u00f6friga sysslor. Beslutander\u00e4tt blott n\u00e4r kungen\n|34|\nvar bortrest. Gustaf III arrangerade detta ss.s\u00e5som en helt och
\nh\u00e5llet af honom beroende sak (st\u00f6dd p\u00e5 1a mommomentet sista
\nstycket i F.\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och S\u00e4kerhetsakten F\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r beredningars verk-
\nsamhet vore alla de m\u00e5l och \u00e4renden som fr\u00e5n Kgl.Kungliga
\nexpeditionen i ekonomiska \u00e4renden, som kammar,
\nhandels- och finans expeditionen blifvit i r\u00e5d-
\nkammare vanligen f\u00f6redragna, och jemv\u00e4l s\u00e5dana
\npreste- och ecklesiastik m\u00e5l, i hvilka en prestman
\nallena eger r\u00e4tt och st\u00e4mma samt f\u00f6redragningsr\u00e4tt.
\nAllm.Allm\u00e4n f\u00f6rfattning om beredning icke publicerade.
\nAfg\u00f6randet skedde dels i kabinettet, dels i konseljen.
\nSedermera f\u00f6redragande statssekreterare.
S\u00e5dant var f\u00f6rh\u00e5llandet vid Finlands skiljs-
\nmessa fr.fr\u00e5n Sverige. Att enbart mutatis mutandis bibe-
\nh\u00e5lla lika, var uppenbart om\u00f6jligt. Ocks\u00e5 blef detta
\nf\u00f6rhdef\u00f6rh\u00e5llande tidigt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r uppm\u00e4rksamhet.
\nEn af de propositioner som Kejs.Kejsar Alex. afl\u00e4t till Borg\u00e5
\nlandtdag g\u00e4llde detta \u00e4mne. F\u00f6rst blott ss.s\u00e5som en anm\u00e4lan.
\n\u201dDe flera embetsmanna f\u00f6rvaltningar, som finnas
\nf\u00f6rdelta p\u00e5 Finlands \u00e5tskilliga landskaper, krafdesv\u00e5rtytt en
\nf\u00f6reningspunkt, der alla till allm\u00e4nna styrelsen h\u00f6rande
\nm\u00e5l borde liksom sammanst\u00e4lnsammanst\u00e4llning, f\u00f6r att blifva skickligensv\u00e5rtytt
\nafgjorda\u201d etcetcetera. Calonius gjorde f\u00f6rslaget till Reger. konseljRegeringskonselj som efter
\nomarbetning i en komit\u00e9 f\u00f6relades 14 Juli 1809.
Innerligensv\u00e5rtytt
\ngrundlig diskussion i Adeln. \u00d6friga k\u00e4nner ickesv\u00e5rtytt. St\u00e4n-
\ndernas yttrande blef icke utan afseende. Vill dock ej
\nuppeh\u00e5lla mig vid en detaljerad jemf\u00f6relse. H\u00e4nvisa till
\n|35|\nCalonii sv.sv\u00e5rtyttsvenska arbete, och jemf\u00f6res med f\u00f6rslaget och det som blef.
Erk\u00e4nnas m\u00e5ste, att denna organisation varit
\nett verk af stor politisk klokhet, och att, jemf\u00f6rdt med
\nf\u00f6rhlldetf\u00f6rh\u00e5llandet efter 1789, ett verkligt framsteg i ordning och reda.
Reglem.Reglementet af 18 Aug.augusti 1809. \u2013 Kung\u00f6relse om namnet
\nSenat 21 Febr.februari 1816.
Regentens
\nfr\u00e5nvaro fr\u00e5n
\nlandet m\u00e5ste
\ntagas i betraktande.
Grunddragen: Senaten ett r\u00e5d, en r\u00e5dgifvande myn-
\ndighet i hvad ang\u00e5r alla de \u00e4renden som \u00e4ro f\u00f6rbe-
\nh\u00e5llna H.\u00a0MtsHans Majest\u00e4ts eget afg\u00f6rande; men en beslutande
\nregerings och f\u00f6rvaltningsmyndighet f\u00f6r alla \u00f6friga \u00e4renden,
\njemte det inom sig sluter h\u00f6gsta domsolen.
Lemna vi en f\u00f6rutsv\u00e5rtytt d\u00f6mande makten \u00e5 sido, finna
\nvi att regenten dels personligen, dels genom Senaten
\nut\u00f6fvar sin regeringsmakt i Finland. Hvad Senaten
\nsjelfst\u00e4ndigt afg\u00f6r sker n\u00e4ml.n\u00e4mligen st\u00e4dse blott i H\u00a0MtsHans Majest\u00e4ts
\neget namn. Referera ppsidor 244, 245.
Calonii f\u00f6rslag
\nJustitie depdepartement. Ekonomie
\noch Politii departdepartement 4 medl.medlemmar
\ndelaktdelatiga. Kansli expd.expedition
\nGeneral guv.guvern\u00f6rens kontor,
\nMilitie kontor, finans
\noch Statsverkskontor
\nsamt Revisionskonrkontor.
Organisationen var: Justitie Departement och
Departementet f\u00f6r allm\u00e4nna hush\u00e5llningen,
\n14 ledam\u00f6ter, h\u00e4lften
\nfr\u00e4lse, Generalguver-
\nn\u00f6ren ordf.ordf\u00f6rande, s\u00e5v\u00e4l
\ni plena som
\ndepartement.
\nDetta i 5 expeditioner: 1o) F\u00f6r den allm.allm\u00e4nna ordningen eller
\nkansliexpedition. 2o) Kammar och R\u00e4kenskaps-ex-
\nped.expedition 3o) Exped.Expedition f\u00f6r Indelta arm\u00e9n till dess
\nekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. 4o) Finans. 5o) Exp.Expedition f\u00f6r Ekle-
\nsiastik \u00e4renden. Konseljens ledam\u00f6ter beh\u00f6llo sina f\u00f6rra embetstitlar och l\u00f6ner. Prokuratorn med sin expedition h\u00f6r ock till Senaten. Sedan efterhand vidare best\u00e4mning om Plenum och n\u00e5gra sm\u00e4rre
\nmodifikationer, g\u00e4lla genom f\u00f6rordnf\u00f6rordningen 10 Maj 1869,
att Plenum blott best\u00e5r utom Generalguvern\u00f6ren
\naf b\u00e5da vice ordf\u00f6rdenordf\u00f6randen och 3 Senatorer fr\u00e5n hvardera
\nDepartement, hvilka i den ordning de der hafva s\u00e4te
\nombytas 1 Oktoktober. \u2013 Dock skola n\u00e4r H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t s\u00e5 finna
\n|36|\ngodt f\u00f6rordna alla bilda plenum.
Ekonomie DepartDepartementet: Civil- Finans- Kam-
\nmar, \u2013 Militie \u2013 Ecklesiastik och Jordbruks. Dess namn 1869.
\nMilitii indragen
\n1841, ManifManifest 21
\napril.
\n\u00c5ter inr\u00e4ttad
\ng.genom f\u00f6rordn.f\u00f6rordning 25
\nJuni 1858.
\nJordbruks
\nf\u00f6rdnf\u00f6rordning 17 Septseptember 1860.
Vill h\u00e4r blott n\u00e4mna det Senaten, i hvarderasv\u00e5rtytt
\nsittsv\u00e5rtytt departement handlarsv\u00e5rtytt i Kejsarens namn, s\u00e5 \u00e4r Expe-
\nditions f\u00f6redragning analog med en ministers hos
\nmonarken. \u2013 K.\u00a0K.Kejserlig kung\u00f6relse 3 Febr.februari 1820, att dp.departement arbeta p\u00e5 2 skilda
\nafdelningar f\u00f6r \u00e4renden som icke \u00e4ro af mera allm\u00e4nallm\u00e4nna egenskaper.
Till \u00e4rendenas f\u00f6rdelning mellan kejsaren och
\nSenaten, samt emellan Plenum, departement och expeditioner
\nskall jag komma vid framst\u00e4llningen af detaljer om Regerings-
\nmaktens ut\u00f6fning. \u2013 Men d\u00e5 h\u00e4r n\u00e4rmast sysslar
\nmed det formella, b\u00f6r n\u00e4mna om de vidare inr\u00e4tt-
\nningar och funktion\u00e4rer, som medverka f\u00f6r styrelsen.
1o) Generalguvern\u00f6ren. Utn\u00e4mnd redan 1809. Instruktion af 12 Febr.februari
\n1812. \u2013 Utom 1o) Ordf.Ordf\u00f6rande i Senaten och dermed sam-
\nmanh\u00e4ngda funktioner, \u00e4r han f\u00f6rmedlare mellan Kejsare och Senaten. Regeringsmakt blott ss.s\u00e5som medlem
\ni Senaten. 2) enl.enligt 26 \u00a7 chef
\nf\u00f6r civila exekutiva styrelsen; \u2013 liksom den
\n\u00f6fver guvern\u00f6rer. \u2013 3) H\u00f6gsta chef \u00f6fver landets
\nmilit\u00e4r (ryska funktioner n\u00e5gonting skildt). Adjoint har tillf\u00f6rordstillf\u00f6rordnats (1833).
(Senatens framst\u00e4llningar g\u00e5 genom Gen.guvnGeneralguvern\u00f6ren,
\nmen icke omedelbart till Kejsarn. De sker \u00f6fver
\ndersv\u00e5rtytt f\u00f6redragningar.)
F\u00f6rst var det en komit\u00e9, enl.enligt instruktion
\naf 6 Novbrnovember 1811. Endast f\u00f6r att granska
\noch bereda de \u00e4renden som enligt
\ngrundlagarna och reglem.reglementet f\u00f6r Reger. konseljenRegeringskonseljen
\n|37|\nbero p\u00e5 H.\u00a0M.\u00a0KnsHans Majest\u00e4t Kejsarens eget afg\u00f6rande. \u2013 Finanssv\u00e5rtytt.
Antalet obest\u00e4mdt, minimum 3, utom ordf\u00f6ran.ordf\u00f6rande
\nEn \u2013 statssekreterare f\u00f6rdragande hos kejsaren
\ntillika ledamot i komit\u00e9n.
Manifestet 17 Mars 1826 uppl\u00f6ste komit\u00e9n
\n(obeh\u00f6flig sedan organisation af embetsverk och
\ninr\u00e4ttningar i Finland full\u00e4ndad, och endast ledande
\ntill dr\u00f6jsm\u00e5l. S\u00e5 meddelar instruktion
\nf\u00f6r Stats-sekretariatet.) \u2013 Statssekreterare
\noch adjoint. (F\u00f6redrager alla inkommande
\nm\u00e5l och meddelar befallningar till Gen.guvern.Generalguvern\u00f6ren Expe-
\nditionen delssv\u00e5rtytt underskrifven af H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t kontra-
\nsignering af Ministerstatssekreteraren, dersv\u00e5rtytt utf\u00e4rdad
\naf honom enl.enligt befallning.)
(Statssekreterare skiftandesv\u00e5rtytt med rysk Mini-
\nstern och auktoritet i alla m\u00e5l som kunna
\nr\u00f6ra stf.storfurstend\u00f6met Finland. \u2013 Men n\u00e4r de beh\u00f6fva n\u00e5gon
\nverkst\u00e4llighet eller handr\u00e4ckning i Finland, beg\u00e4r
\nde den hos Genr.guvn.Generalguvern\u00f6ren) Minister-stats-
\nsekreteraren titel sedan 23 December 1834.\nObs.Observera detta.
Genom Manifest af 8 April 1857 inr\u00e4ttades
\n\u00e5ter en komit\u00e9 f\u00f6r finska \u00e4renden f\u00f6r att
\nmed fullkomlig sakk\u00e4nnedom kunna pr\u00f6fva
\nhvarje af de olikartade Storfurstend\u00f6met
\nr\u00f6rande vigtiga \u00e4render, som p\u00e5 V\u00e5rt Eget N\u00e5diga
\nafg\u00f6rande ankomma. \u2013 Ordf.Ordf\u00f6rande (MinisterMinisterstatssekreteraren)
\noch 4 ledam\u00f6ter. Adjoint en. En utses omedelbart
\naf Kejsaren, 2 f\u00f6resl\u00e5s af Gg.Generalguvern\u00f6ren och Senaten f\u00f6rsl\u00e5ende-
\n|38|\nvis bland Senaten och GuvernGuvern\u00f6rerna och andra
\nh\u00f6ga embetsm\u00e4n.
Resum\u00e9 af Styrelsens organisation.
\nDessa utg\u00f6ra
\nnu styrelseverken
Orsaken hvarf\u00f6r
\nframst\u00e4llt
\ndem i denna
\nordning: tyngd-
\npunkten hos
\nSenaten. \u00c4fven
\nGG.Generalguvern\u00f6ren egentl.egentligen blott
\nss.s\u00e5som ordf.ordf\u00f6rande del i
\nbeslutander\u00e4tt.
\nHan \u00e4r icke
\nst\u00e5th\u00e5llare.
Karakter af
Senaten.
\nOmfatta b\u00e5de
\n\u201dberedningen\u201d
\noch kollegium.
\nom ock dessutom
\ncentral kollegium
\nverk efter\u00e5t
\ninr\u00e4ttadt af
\nl\u00e4gre instans.
JfsnJ\u00e4mf\u00f6relsen med Norge. Statsr\u00e5d minstsv\u00e5rtytt 2 Stats-
\nminister ochsv\u00e5rtytt 7 andra ledam\u00f6ter.
P\u00e5 kungens v\u00e4gnar f\u00f6rasv\u00e5rtytt regeringen i
\nNorge af minst 5 statsr\u00e5d.
Hos kungen f\u00f6rbli st\u00e4dse under hans
\nuppeh\u00e5ll i Sverige den norska Stats-
\nministern och 2 af statsr\u00e5dets medlemmar,
\nhvilka \u00e5rligen ombytas. I deras n\u00e4rvarosv\u00e5rtytt
\nallmallm\u00e4nt skola de norska \u00e4renden af kungen
\nafg\u00f6ras. Alla \u00e4renden inkomma genom
\ndessa norska statsr\u00e5d och beredas af dem
\nf\u00f6rsv\u00e5rtytt afg\u00f6rande.
Ig\u00e5r visat regentens inviolabilitet, indirekt fram-
\ng\u00e5ende ur lagen. Hans exklusiva regeringsmakt. Alla
\n\u00f6friga blott hans organer. \u2013 Det s.\u00a0k. styrelseverket. Senaten
\nvisserligen icke blott r\u00e5dgifvande utan ock styrande, men p\u00e5 grund
\naf delegation fr\u00e5n monarken, icke proprio jure. \u2013 Han ber\u00e4ttigad h\u00e4rtill g.genom
\nsista stycket 1 mommomentet F.\u00a0o\u00a0S.\u00a0aktenF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. \u2013 Intet liknande mini-
\nsteriel ansvarighet, sv\u00e5r brist hvarom mera i fr\u00e5ga
\nom garantierna. Intet heller liknande hvad man kalla
\nministerstyrelse eller parlamentarisk styrelse. En \u00f6fverdrift
\n\u00e5t s\u00e5dant h\u00e5ll under Frihetstiden. V\u00e5ra grundlagar afs\u00e5go
\nju att inf\u00f6ra motsatt f\u00f6rh\u00e5llande. De vore ju Gust III revo-
\nlution emot den brokiga och arbitr\u00e4ra parlamentarismen under
\nfrihetstiden.
Att 1809 skulle medf\u00f6ra utvecklad konstitutionalism
\nhade ju varit ot\u00e4nkbart. I sjelfva verket dock en b\u00e4ttre organi-
\nsation genom Senaten, \u00e4n den f\u00f6rra. Det \u00e4r dock de fakto mera
\nliknande ett riksr\u00e5d, \u00e4n hvad det liknar f\u00f6rh\u00e5ll.f\u00f6rh\u00e5llandena efter 1789.
\nS\u00e4kerligen bra, att kollegial form f\u00f6r Styrelsen h\u00e4r. Hvad
\nskulle icke enskilda statssekreterare kunnat r\u00e5ka i f\u00f6r frestelse.
Anm\u00e4rkts att irrationelt blanda h\u00f6gsta domstolen. T\u00e5l
\ndock \u00f6fverv\u00e4ga om ej detta en garanti f\u00f6r st\u00f6rre laglighet, under
\nden f\u00f6rsta tiden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden icke \u00e4nnu sig konsoliderat.
\nUtvecklas. \u2013 Det rationella, \u00e4r aldrig den abstrakta teorin
\ntill\u00e4mpning utan vidare. H\u00e4nsyn alltid till best\u00e4mda f\u00f6rebilder.
\nDessutom: om f\u00f6rvaltningens, regeringsorganens ingripande i
\ndomsr\u00e4tten allest\u00e4des f\u00f6rkastligt, kan dock icke derf\u00f6re s\u00e4ga
\natt n\u00f6dv\u00e4ndigt likas\u00e5, domares deltagande i vissa rege-
\nrings \u00e4renden, \u2013 \u00e5tminstone de vigtigaste politiska. Faktiskt
\n|40|\natt Justitie-depart.Justitiedepartementet framf\u00f6rallt blott domstol. Hvad
\nf\u00f6r \u00f6frigt Styrelseverkets ombildning vidkommer, s\u00e5
\nhar det veterligen l\u00e4nge redan varit p\u00e5t\u00e4nkt. Redan
\n1863 torde f\u00f6rslag dertill varit under utarbetning. \u2013 Senare
\nen komit\u00e9, som icke blott utarbetade L.\u00a0O.Lantdagsordningen utan ock R.\u00a0FRegeringsformen. I
\nthrontalet 1867 yttrade H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t: \u201dD\u00e5 jag h\u00e4rf\u00f6rinnan
\nf\u00e4stade Landtst\u00e4ndernas uppm\u00e4rksamhet \u00e5 Storfursten-
\nd\u00f6mets grundlagars mindre l\u00e4mplighet i f\u00f6ljd af om-
\nst\u00e4ndigheternas kraf och f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6rh\u00e5llanden efter
\nFinlands f\u00f6rening med Kejsareriket, yttrade jag den \u00f6nskan att
\nbef\u00e4sta dessa lagar genom n\u00f6diga f\u00f6rklaringar och till\u00e4gg. Den
\ninvecklade beskaffenheten af att s\u00e5dant arbete har fordrat en
\ngrannlaga och l\u00e5ngvarig pr\u00f6fning, och fr\u00e5gan har s\u00e5ledes till
\nmin ledsnad \u00e4nnu ej vunnit den mognad, att Jag kan
\nfullf\u00f6lja min f\u00f6rsta afsigt att vid denna landtdag g\u00f6ra
\nframst\u00e4llning i \u00e4mnet. \u2013 I anseende till statsverkets
\nn\u00e4rvarande inskr\u00e4nkta tillg\u00e5ngar m\u00e5ste f\u00f6rslaget om sty-
\nrelseverkets ombildning, som med betydliga kostnader \u00e4r f\u00f6re-
\nnad, till en f\u00f6r Landet mera gynsam tidpunkt uppskjutas.\u201d
I throntalet 1872: \u201dVidkommande den af Mig till-
\n\u00e4mnade reorganisationen af de h\u00f6gsta Styrelseverken, s\u00e5
\nhar Jag, f\u00f6r vinnande af st\u00f6rre erfarenhet, l\u00e5tit vidtaga 1869
\nen f\u00f6r\u00e4ndring i Senatens arbetsordning, hvarigenom den st\u00f6rre
\nskyndsamhet i \u00e4rendenas behandling b\u00f6r vinnas, som p\u00e5-
\nkallas af dessas st\u00e4ndigt tillvexande antal.
S\u00e5ledes icke blott R.\u00a0F.Regerinsform utan ock Senatens reorganisation
\ni fr\u00e5ga. Sannolikt torde ock med petitionerade
\nJustitie departsdepartementets afskiljande bero tills reorganisationen.
JfrelsJ\u00e4mf\u00f6relse med Norge. Minst 1 Statsminister och 7 andra
\nledam\u00f6ter. Minst 5 f\u00f6rsv\u00e5rtytt reger.regeringen i Norge. Statsm.Statsministern och
\n2 i Stockholm. I deras n\u00e4rvaro skola de norska \u00e4ren-
\ndena af kngnkungen afg\u00f6ras. \u2013 Men ansvarig enl.enligt grundlagen.
\nStraffaktensv\u00e5rtytt enl.enligt f\u00f6rdrag 1828. \u2013 Likheter: minist-stats
\nsek.ministerstatssekreteraren och komit\u00e9n i PburgSankt Petersburg \u2013 kollegial styrelse i Norge.
Komit\u00e9 i
\nPburgSankt Petersburg gagnelig. Ny
\nberedning kan afredasv\u00e5rtytt
\ntillf\u00f6ljd af en n\u00e4r-
\nmare k\u00e4nnedom
\nom politiska chan-
\ncerna som der
\nfinnas.
\u00d6fverg\u00e5ende till de K.Kejsaren Storfursten tillh\u00f6rande s\u00e4rskilda delar
\naf statsmakten, f\u00e5r jag fr\u00e4mst afhandla hans kompetens i den vigtigaste: lag-
\nstiftningen. I detta h\u00e4nseende hans makt v\u00e4sendtligen be-
\ngr\u00e4nsad genom st\u00e4nderna.
Med afseende \u00e5 s\u00e4ttet och ordningen f\u00f6r lagarnas stiftande
\n\u00e4ro de att delas i 3 slag.
1o) Grundlagar och St\u00e5ndsprivilegier. \u2013 2o) Allm.Allm\u00e4n civil och
\nkriminallag samt kyrko- och sj\u00f6lag; L.\u00a0O.Lantdagsordningen 34 och 71. 3) Ekonomie- och
\npolitilag, \u2013 f\u00f6rordningar hvilka ang\u00e5 landets allm\u00e4nna
\nhush\u00e5llning och allm.allm\u00e4nna inr\u00e4ttningar f\u00f6r ordning och ekonomi. L.\u00a0O.Lantdagsordning 35 och 75.
1o) Grundlagar. Vi finna h\u00e4rom f\u00f6rst \u00a7 39 i R.\u00a0F.Regeringsformen
\nuppl\u00e4ses. Att alla 4 st\u00e5nd beh\u00f6fdes kan synas
\nvid jfrlj\u00e4mf\u00f6relse af R.\u00a0F.Regeringsformen och 3 \u00a7 1786 \u00e5rs RiksdbeslutRiksdagsbeslut. Den deri f\u00f6rutsatta motionsr\u00e4tten afskaffad genom
\n6e mom.momentet F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. Och n\u00e4r dennas bekr\u00e4ftelse s\u00e4ger att
\nden \u00e4r en orygglig och of\u00f6r\u00e4nderlig Grundlag, hvars bok-
\nstafliga inneh\u00e5ll skall efterlefvas utan \u201d\u00e4ndring, f\u00f6rtydning
\neller rubbning\u201d, s\u00e5 var detta liksom att f\u00f6rklara att aldrig
\ni evigheten mera stiftande eller \u00e4ndring af grundlag skulle kunna
\nifr\u00e5gakomma. Framh\u00e5ll orimligheten h\u00e4raf. \u2013 Nu har
\nsaken blifvit klar g.genom 71 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u2013 Monarken f\u00f6rbeh\u00e5ller
\nsig ss.s\u00e5som prerogativ initiativet i grundlagsfr\u00e5gor. Lika med 6e mom.momentet
\nF.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. Men d\u00e5 St\u00e4nderna ej heller annars motionsr\u00e4tt
\n|42|\nsynes detta n\u00e4stan on\u00f6digt. Utvecklas. N\u00e4rmare d\u00e5 fr\u00e5ga
\nblir om StndnasSt\u00e4ndernas petitionsr\u00e4tt.
I fr\u00e5ga om privilegier h\u00e4nvisa samma 71 \u00a7 i L.\u00a0O.Lantdagsordningen till
\nR.\u00a0FRegeringsformen. Der heter det i \u00a7 52 (Uppl\u00e4s p.sidan 26.). Detta stadgande
\ntillkommit fr.fr\u00e5n 1720 \u00e5rs
\nR.\u00a0F.Regeringsform \u2013 F\u00f6rut hade
\nprivilegierna varit
\nundantagslagar,
\ngifna af konungen \u00e5t
\ndet ena och andra
\nst\u00e5ndet. H\u00e4rutinnan har StfstenStorfursten
\nej f\u00f6rbeh\u00e5llits initiativ. Men som \u00e4fven detta lagstiftnings-
\n\u00e4rende, m\u00e5ste dock anses att motionsr\u00e4tt deri ej tillkom-
\nmer landtdag. \u2013 F\u00f6reskriften i 52 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen \u00f6fvertr\u00e4ddes af
\nGust III 1789. Den d\u00e5 utf\u00e4rdade F\u00f6rs\u00e4kringen till Borgare- Rikets St\u00e4der
\noch Bondest\u00e5ndet Rikets allmoge \u00e4ro till sitt inneh\u00e5ll och art privilegier, men
\nde utf\u00e4rdades utan andra st\u00e4nders samtycke. Likv\u00e4l
\nomn\u00e4mnda i bekr\u00e4ftelsen af F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten.
Riddarhusordningen \u00e4r en speciel grundlag f\u00f6r R.\u00a0o\u00a0ARidderskapet och adeln
. Stiftad s\u00e5 att R.\u00a0o\u00a0A.Ridderskapet och adeln besluta och Monarken stad-
\nf\u00e4ster. S\u00e5 skedde 1778 med till\u00e4ggen till 1626 \u00e5rs riddarhusordning.
\nS\u00e5 ock med nu g\u00e4llande 21 April 1869, isv\u00e5rtytt ingressen dertill.
\nH\u00e4r s\u00e5ledes icke Regentens initiativ. Den h\u00e4nf\u00f6res dock till
\ngrundlagarna emedan utg\u00f6r ett slags komplettering af
\nL.\u00a0O.Lantdagsordningen, ss.s\u00e5som organiserande ett af st\u00e5nden.
Afse vi f\u00f6re sistn\u00e4mnda, \u00e4r s\u00e5ledes allm.allm\u00e4nna regeln
\nf\u00f6r stiftande af grundlag. StfnsStorfurstens initiativ, alla 4 St\u00e5n-
\ndens samst\u00e4mmighet. Och sedan naturligtvis Monarkens
\ngodk\u00e4nnande, sanktion och promulgering.
Vi g\u00e5 vidare till
\n2) (Allm\u00e4n civil och kriminallag, samt kyrko- och)
\nSj\u00f6lag. \u2013 \u00a7\u00a7 40, 41 och 42 i R.\u00a0FRegeringsformen. \u2013 Motionsr\u00e4tten
\nborttagen g.genom 6 mommomentet F.\u00a0och\u00a0S.\u00a0AF\u00f6rvaltnings- och s\u00e4kerhetsakten. I throntalet 1863 lofvade
\n\u00e5terge motionsr\u00e4tten. S\u00e5ledes hopp att med nya R.\u00a0F.Regeringsformen n\u00e4r
\nden kommer. \u2013 Men dermed att veta det Storfursten
\n|43|\nX.
\ntillkomma initiativ i dessa fr\u00e5gor och att de icke f\u00e5 af
\nhonom ensam utan n\u00f6dv\u00e4ndigtvis blott med St\u00e5ndens
\nbifall afg\u00f6ras, \u00e4r \u00e4nnu icke utredt hvad med Lag i R.
\nF.Regeringsformen h\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s. V\u00e5ra grundlagar definiera ej detta begrepp,
\nhvarken de nyare eller \u00e4ldre. N\u00e5gon ledning lemnar
\n\u00a7 34 L.\u00a0OLantdagsordningen. H\u00e4r rubriken. Dock kan det sv\u00e5rligen anses annorlunda
\n\u00e4n att Lag i R.\u00a0F.Regeringsformen h\u00e4r erh\u00e5llit mera utf\u00f6rd rubrik. H\u00e4r
\nm\u00e5ste historien r\u00e5dfr\u00e5gas. I korthet derom n\u00e5gra data.
Gamla Landskapens af odalm\u00e4n vid landstingen utlofvad lagstiftn. r\u00e4ttlagstiftningsr\u00e4tt ej inskr\u00e4nkt till viss del
\naf r\u00e4ttssystemet. Landsk. LgaLandskapslagarna inneh\u00e5lla stadganden fr\u00e5n
\nalla delar af r\u00e4ttssystemet. N\u00e4r herredagarne uppst\u00e5tt,
\nskulle dem tillh\u00f6ra att lagstifta i s\u00e5dana \u00e4renden,
\n\u201dsom f\u00f6rut ej voro i lag satte eller g\u00f6mde\u201d. Det var
\nMagnus Ladul\u00e5s, som s\u00f6kte s\u00e5lunda f\u00e5 en gr\u00e4ns mellan
\nKonungens med r\u00e5d och folkets lagstiftningsr\u00e4tt. Skenninge stadga
\n1285.
\n\u201dHvad i allm\u00e4nneliga
\noch enskilda saker,
\nsom r\u00e4ttelse och
\nn\u00e5got tarfvade,
\nKonungen med sitt
\nr\u00e5d och sina gode
\nm\u00e4n der\u00f6fver ski-
\npade och l\u00e4t i skrift
\nf\u00f6r alla m\u00e4n p\u00e5lysa,
\n\u00f6nskv\u00e4rtsv\u00e5rtytt ej derom
\nf\u00f6rut vore stadgadt
\noch i lag satt, det
\nskulle af af alla
\nh\u00f6rsammas och
\nKonungens bud
\niakttagas.\u201d S\u00e5ledes
\nen supplementiv
\nlagstiftning. Men
\ndock icke f\u00e5 strida
\nmot Lll.Landslagarna \u2013 Historien visar
\ndock att en slik gr\u00e4ns i verklighet ej s\u00e5 noga alltid iakt-
\ntagas. Konung och r\u00e5d usurperade stunden. T.\u00a0ex. eds\u00f6res-
\nlagarna. \u2013 L.\u00a0L.Landslagen stadgar i K.\u00a0B.Konungabalkens IV kapkapitel 7 \u00a7 att ingen
\nny lag finge gifvas allmogen utan deras ja och
\nsamtycke. Med ny lag kunde h\u00e4r icke f\u00f6rst\u00e5s annat
\n\u00e4n \u00e4ndring af L.\u00a0L.Landslagen \u2013 Till samma kategori StadslStadslagen ehuru ej allmogens ja. Men
\nvacklande praxis: herredagar, riksm\u00f6te, provins-
\nm\u00f6te. 1602 och 1604, d\u00e5 lagrevision i fr\u00e5ga
\nvar ans\u00e5go St\u00e4nderna \u00e4nnu att allmogen landskapsvis
\nborde h\u00f6ras. 1634 \u00e5rs R.\u00a0F.Regeringsform gaf ej detta \u00e4nnu st\u00e5nd-
\nfasthet. Dock var uppfattningen fortfarande den att L.\u00a0L.Landslagen och
Stadslagen icke kunde af kungen mera \u00e4ndras eller
\nf\u00f6rnyas. (Det vacklades egentligen i fr\u00e5gan om formen f\u00f6r
\n|44|\nfolkets, \u201dallmogens\u201d deltagande). 1682 \u00e5rs st\u00e4nderbeslut
\nupplysande: hela lagstiftn. r\u00e4ttenlagstiftningsr\u00e4tten uppdragas konungen.
\nMen St\u00e4nderna f\u00f6rklarade dervid 1o) att konungen egde
\nutf\u00e4rda instruktioner f\u00f6r embetsverk och embetsm\u00e4n
\nutan inskr\u00e4nkning, 2o) aktade det rimligt att KngnKungen
\nskulle h\u00f6ra dem, om han ville utf\u00e4rda n\u00e5gra \u201dstadgar
\nplakater, reglementen och f\u00f6rordningar\u201d. Hvad
\nde dermed f\u00f6rstod bli klart d\u00e5 de 3o) s\u00e4ger sig f\u00f6r-
\nmoda att allt, som ang\u00e5r allm\u00e4n lag skulle
\ndem meddelas, \u201deftersom det dem alla i gemen
\nang\u00e5r\u201d. Det \u00e4r den gamla \u00e5tskilnaden mellan allm\u00e4n
\nlag, g\u00e4llande de enskilda medborgarenas r\u00e4ttsf\u00f6rh\u00e5llande
\nsins emellan, den allm.allm\u00e4nna borgerliga r\u00e4ttsordningen, och de stadgar
\ngenom hvilka statens styrelse procedera i sin
\nverksamhet f\u00f6r stats\u00e4ndam\u00e5len. Det \u00e4r i grunden samma
\ndistinktion som Skenninge stadgans.
Under frihetstiden \u00e5ter motsatsen. Liksomsv\u00e5rtytt stndnst\u00e4nderna
\nafg\u00f6randet \u00e4fven \u00f6fver reger.\u00e4rendenregerings\u00e4renden str\u00e4ckte de ocks\u00e5 sin
\nlagstiftn.maktlagstiftningsmakt \u00f6fver alla gebit, hvartill ock 1720 \u00e5rs
\nR\u00a0F.Regeringsforms jfrlj\u00e4mf\u00f6relse med Konungaf\u00f6rs\u00e4kran gaf anledning. Dessa
\nf\u00f6rh\u00e5ll.f\u00f6rh\u00e5llanden upph\u00e4fdes visserligen 1772. Men den under fri-
\nhetstiden utkomna 1734 \u00e5rs lag upph\u00e4fdes icke. Den hade
\ntr\u00e4dt i Lands- och Stadslagens st\u00e4lle. Det \u00e4r s\u00e5ledes
\n1734 \u00e5rs lag, som afses i 40\u201342 \u00a7\u00a7 R.\u00a0FRegeringsform. Hvad
\nden stadgar och inneh\u00e5ller kan s\u00e5ledes ej af StfStorfursten utan
\nSt\u00e4ndernas samtycke f\u00f6r\u00e4ndras. \u00c4ndring deri eller lagstiftning i de \u00e4mnena b\u00f6r ske
\nblott p\u00e5 det s\u00e4tt grundlagen i thy fall f\u00f6reskrifva:
\nStfnsStorfurstens proposition \u2013 St\u00e4ndernas granskning 3 st\u00e5nds beslut,
\n73 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningen
\n|45|\nsanktion och promulgation af regenten.
Men det finns \u00e4nnu en branche af
\nlagstiftning, som vanligen pl\u00e4gat lemnas \u00e5sido
\nvid utredandet af dessa fr\u00e5gor: skattelagarna.
Visserligen kunna de behandlas i sammanhang
\nmed fr\u00e5ga om St\u00e4ndernas beskattningsr\u00e4tt. Men
\nde h\u00f6ra dock \u00e4fven hit. \u2013 Anslagsfr\u00e5gorna, \u2013
\nstaternas granskning, \u2013 s\u00e4ttet f\u00f6r beskattningsmaktens
\nut\u00f6fning, och dess f\u00f6rdelning mellan monark och
\nst\u00e4nder, statsf\u00f6rslaget se der hvad vi skola pr\u00f6fva vid behand-
\nlingen af beskattningsmakten eller regentens
\noch St\u00e4ndernas inb\u00f6rdes kompetens i finans\u00e4renden.
Men besluten i dessa \u00e4mnen intaga sin plats bland
\nlagstiftningen och kunna derf\u00f6r h\u00e4r icke bevaras obe-
\nr\u00f6rda.
Finanslagensv\u00e5rtytt i Finland framst\u00e4ller sig ur synpunkten af den beslu-
\ntande maktens f\u00f6rdelning i 3 hufvudgrupper.
1o) Lagen angdeang\u00e5ende permanenta skatter. G.\u00a0L.Grundlagens stad-
\nganden h\u00e4rom, liksom i allm\u00e4nhet den der formella
\ni finansfr\u00e5gor, bristf\u00e4lliga. Dock torde vara obe-
\nstridligt att h\u00e4r Monarken ensam initiativ, t.\u00a0ex. om grund-
\nskatter, personella utskylder. \u2013 Enahanda iaktta-
\ngande som vid stiftande af allm.allm\u00e4n civil- och
\nkriminallag. Att reciprocitet se 45 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsform och 5 mommomentet F.\u00a0O.\u00a0S.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten
2o) \u2013 AngdeAng\u00e5ende bevillningen \u2013 St\u00e4nderna ini-
\ntiativ se L.\u00a0O.Lantdagsordningen 36, 37. Fyra st\u00e5nd. StfenStorfursten blott
\nantaga eller f\u00f6rkasta.
3o) Regenten ensam: tull, taxor f\u00f6r embeternas expe-
\n|47|\ndition, \u2013 begagnandet af statsinr\u00e4ttningar ss.s\u00e5som post, jern-
\nv\u00e4gar etcetcetera.
I andra stater tydliga distinktioner mellan
\nlag och f\u00f6rordning. \u2013 F\u00f6rordningsr\u00e4tt mest af
\nreglementarisk natur: instruktion f\u00f6r embetsverks
\nf\u00f6reskrifter om \u00e5tg\u00e4rder som afordras i och f\u00f6r
\ntill\u00e4mpning af lag eller annat parlamentsbeslut.
\u00d6nskligt vore att \u00e4fven hos oss ha distink-
\ntion. Men sedan gammalt gafs ordet lag
\nblott \u00e5t codices. \u2013 Nu best\u00e5r t.\u00a0ex. g\u00e4llande
\ncivil- och kriminallag af talrika f\u00f6rordningar
\nutan lagar. B\u00e4st vore om all af b\u00e5da stats-
\nmakten beroende lag hette lag, allt \u00f6frigt
\nf\u00f6rordning, kung\u00f6relse, manifest, stadga, ordning
\nreglemente etcetcetera.
P\u00e5 3 st\u00e5nds beslut beror jemv\u00e4l stiftandet
kyrkolag.
a) Kyrkolag. Den gamla af 1686 visserligen af
\nkngnkungen ensam, men det var ju env\u00e5ldstiden och 39 \u00a7
\nR.\u00a0F.Regeringsformen garantera oss mot den tidens statsr\u00e4tt. \u2013 Att
\nden b\u00f6r behandlas ss.s\u00e5som annan lag var ju uppfattningen
\nock 1869. \u2013 Nu g\u00e4ller derom f\u00f6r \u00f6frigt enl.enligt \u00a7 455.
\n\u201dAllm\u00e4nt kyrkom\u00f6te tillkommer att f\u00f6resl\u00e5 ny
\nsamt f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rklaring af g\u00e4llande kyrkolag
\nhvarefter kyrkom\u00f6tets f\u00f6rslag Kejsarens och St\u00e4n-
\ndernas pr\u00f6fning och godk\u00e4nnande unders\u00e4ttes.\u201d
\nS\u00e5ledes kyrkom\u00f6tets initiativ h\u00e4rutinnan, dock
\nicke s\u00e5 att det utesluter Regentens initiativ.
b) Sj\u00f6lag. 1667 \u00e5rs utf\u00e4rdad af Reg.Regenten utan
\nSt\u00e4ndernas h\u00f6rande, ehuru p\u00e5 deras beg\u00e4ran ock af dem
\nsedan godk\u00e4nd. Proposition 1872. Ocks\u00e5 n\u00e4mnd i
\n34 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningen
Flyttas till stats-
\nhush\u00e5llningen
\nc) Finlands Bank
\n9 DcbrDecember 1867 \u00a7 11.
\nAllt hvad den ang\u00e5r
\nskall enlenligt 40\u201343
\ni R.\u00a0F.Regeringsformen ehvad f\u00f6r-
\nslaget dertill ut-
\ng\u00e5tt fr.fr\u00e5n H.\u00a0MtMajest\u00e4t eller
\nSt\u00e4nderna utf\u00f6rda
\nenligt samst\u00e4mmande
\nbesked. \u2013 Ad in-
\nterim enligt Bank-
\nfullm\u00e4ktiges utl\u00e5-
\ntande. \u2013
St\u00e5nden initiativ
\np\u00e5 beredning af Bank-
\nutskottet, se L.\u00a0O.Lantdagsordningen
\n\u00a7 38.
d) Krigsartiklar och special lag, som af gammalt
\nansetts bero p\u00e5 monarken ss.s\u00e5som \u00f6fre krigsherre.
\nOcks\u00e5 \u00e4r det reglementariska af s\u00e5dan art. Men det
\nkriminela ss.s\u00e5som ett \u00e4mne hvilket f\u00f6rekom i allmallm\u00e4nna lagar
\nm\u00e5ste St\u00e4nderna vara med om, helst \u00e4fven civila
\npersoners f\u00f6rseelser mot milit\u00e4r deri straffsbe-
\nst\u00e4mmas.
\nHvad i v\u00e4rnpligtssvaret yttrades.
I afseende \u00e5 Lagf\u00f6rklaring = lagstifn.lagstiftning se 43 \u00a7 R.\u00a0FRegeringsformen. Skulle
\ninterimiskt vara
\naf n\u00f6den, m\u00e5ste
\nden sedan fram-
\nl\u00e4ggas f\u00f6r StnaSt\u00e4nderna.
\nDetta b\u00f6ra antagas
\nss.s\u00e5som politisk motiveradtsv\u00e5rtytt
\nehuru icke stadgadt.
\nSe 18o) Regen. hansk.sv\u00e5rtytt 1809
\np.sidan 244.
AngdeAng\u00e5ende formen f\u00f6r Storfurstens ut\u00f6fvande af dess
\nlagstiftnings kompetens i f\u00f6revarande fr\u00e5ga:
R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 42 hade stadgat Riksr\u00e5dets h\u00f6rande om
\n|49|\npropositioner. R.\u00a0R.Riksr\u00e5det f\u00f6rsvann 1789 \u2013 p\u00e5 grund
\naf 1 och 2 mom.momenten i F\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u2013 L. Det l\u00e5ge n\u00e4ra till hands
\natt Senaten i st\u00e4llet. S\u00e5 fattades saken af
\nLagutskottet 1867. Det yttrade i sitt bet\u00e4nkande
\nen propos.proposition angdeang\u00e5ende tryckfrihet i Finland och om
\nvilkoren f\u00f6r dess begagnande: \u2013 \u2013 \u201dd\u00e5 den f\u00f6rbe-
\nredanden handl\u00e4ggningen af alla H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4ts n\u00e5diga
\npropsitioner, som enligt 42 \u00a7 i 1772 \u00e5rs R.\u00a0F.Regeringsform
\nb\u00f6r f\u00f6reg\u00e5 dessas \u00f6fverlemnande till St\u00e4nderna
\noch hvilka tillf\u00f6rene \u00e5legat Riksr\u00e5det, numera eftersv\u00e5rtytt
\nFnldsFinlands f\u00f6r\u00e4ndrade statsskick, i likhet med hvad s\u00e5v\u00e4l
\nvid denna som sisth\u00e5llna landtdag och s\u00e4rskildt
\nbetr\u00e4ffande det d\u00e5 till St\u00e4nderna afgifna n\u00e5diga
\nf\u00f6rslag i samma \u00e4mne egt rum, ankommer p\u00e5
\nKejs.Kejserliga Senaten, har Lagutskottet uti s\u00e4rskild skrif-
\nvelse hos Senaten anh\u00e5llit att utbekomma de
\nvid beredningen af nu ifr\u00e5gavarande lagf\u00f6rslag
\nderst\u00e4des f\u00f6rda protokoll, men till svar erh\u00e5llit
\natt \u00e4rendet icke blifvit i K.Kejserliga Senaten f\u00f6rberedt och
\nej heller dess tankar deri infordrade, hvarf\u00f6r
\nn\u00e5got s\u00e5dant protokoll, som i utskottets skrifvelse
\n\u00e5syftats, icke kunnat utskottet meddelas.\u201d
I n\u00e5digt reskript af 26 Maj 67 befallde H\u00a0MtHans Majest\u00e4t
\ntillf\u00f6lje deraf Senaten att, i noggrann \u00f6fverensst\u00e4m-
\nmelse med de i f\u00f6rfattn.f\u00f6rfattningen Senaten an-
\nvisade r\u00e4ttigheter och skyldigheter, till allm\u00e4n
\nk\u00e4nnedom meddela:
1o) att Senaten f\u00f6r Finland h\u00e4rintill icke genom
\nngtn\u00e5got lagbud blifvit bekl\u00e4dd med den betydelse
\n|50|\noch de r\u00e4ttigheter, som tillkommit det intill \u00e5r 1789
\nvordna svenska Riksr\u00e5det, samt s\u00e5ledes icke kunnat
\noch icke bordt utan f\u00f6reg\u00e5nget p\u00e5bud erk\u00e4nnas
\ns\u00e5som den inr\u00e4ttning, der den i likhet med Riks-
\nr\u00e5det intill 1789, ovilkorligen bordt granska de
\npropositioner, som af Kejsaren framst\u00e4llas till
\nSt\u00e4nderna; och 2o) att den till nu f\u00f6rsamlade
\nSt\u00e4nder \u00f6fverlemnade propositionen angdeang\u00e5ende
\ntryckfrihet, enligt s\u00e4rskild n\u00e5dig befallning och
\ninnan densamma blifvit af Oss godk\u00e4nd, granskats
\naf en s\u00e4rskild konselj, till hvilka Vi efter Eget
\nval kallat tio m\u00e4n af Finlands f\u00f6rn\u00e4msta funk-
\ntion\u00e4rer, neml.n\u00e4mligen Ordf\u00f6r.Ordf\u00f6rande en vice ordf.ordf\u00f6rande och 5 leda-
\nm\u00f6ter af Senaten, Minister Statss.Ministerstatssekreterare, dess Adjoint och
\nOrdf.Ordf\u00f6randen i \u00d6fverstyr\u00d6verstyrelsen f.f\u00f6r pressangel\u00e4genheter.\u201d
I throntalet vid 1867 \u00e5rs landtdags afslutande
\nyttrade H\u00a0MtHans Majest\u00e4t: \u201dI afseende \u00e5 vederl\u00e4ggning af den
\noriktiga tolkning, som uttalats ang\u00e5ende ordningen
\nf\u00f6r framst\u00e4llandet af Kejs.Kejserliga propositioner till St\u00e4n-
\nderna, har Jag samtidigt h\u00e4rmed h\u00e4nvisat
\nSenaten till g\u00e4llande f\u00f6rf.f\u00f6rfattning:\u201d
Denna tolkning m\u00e5ste erk\u00e4nnas vara till bokstafven riktig. Ssv\u00e5rtytt v\u00e4lja mellan
\ndet riktiga enl.enligt
\nbokstafven och det r\u00e4tta i sak.
\nSenaten kan icke vara identiskt med R.\u00a0R.Riksr\u00e5dets \u00f6de utan
\nskild lag derom.
En annan sak den \u00f6nskliga.
\nRiktigast att Senaten. Och detta \u00e4fven allm\u00e4n praxis
\nsedan 1863.
\u00d6frigt om beredning af lagf\u00f6rslag. I en del stater
\nskild myndighet. H\u00e4r vanligen komit\u00e9er.
Landtdagen kallades n\u00e4r KngnKungen ville enlenligt. \u00a7 38
\nR.\u00a0FRegeringsformen. \u2013 Nu enl.enligt \u00a7 2. b\u00f6r hvart 5te \u00e5r. \u2013 Vid
\nurtima L.\u00a0d.Lantdag blott har anledning vara eller
\nKej.Kejsaren eljes proponera. \u2013 F\u00f6r \u00f6frigt tiden bero af
\nkejsaren. Refera \u00a7 2, 3\u20134, 5 \u00a7 20\u201350.
Sanktionering. Promulgering \u2013 praxis.
\nIcke till\u00e4mplig f\u00f6reskrifvet om formen derf\u00f6r,
\nej heller om tiden inom hvilken m\u00e5ste ske.
Formen: P\u00e5 Finlands st\u00e4nder under-
\nd\u00e5niga tillstyrkan och s\u00e5 stadga etcetcetera.
\nvanligt 1868.
\n1864
med Finlands St\u00e4nders bifall och sam-
\ntycke
med Finlands St\u00e4nders bifall och p\u00e5
\nderas underd\u00e5niga tillstyrkan
\nbr\u00e4nvins
Distinktion icke str\u00e4ngt iakttagen.
\nD\u00e5 ig\u00e5r i korta satser framst\u00e4llde hufvudsumman af hvad grundlagsenligen g\u00e4lla r\u00f6rande
\nMonarkens lagstift kompet.lagstiftande kompetens, torde jag gl\u00f6mt att dock 1) skildt n\u00e4mna R.\u00a0ORiksdagsordningen.
Efter framst\u00e4llningen af Finlands Storfurstes r\u00e4ttigheter i af-
\nseende \u00e5 olika slagen af lagstiftningar, vidtog med angifvand af de
\nformer i hvilka ut\u00f6fvandet af ifr\u00e5gavarande kompetens r\u00f6r sig. Be-
\nr\u00f6rde d\u00e5 fr\u00e4mst fr\u00e5gan huruvida Senaten tr\u00e4dt i Riksr\u00e5dets
\nst\u00e4lle i hvad 42 \u00a7 R\u00a0F.Regeringsformen afhandlar. Refererade ett celebert fall i detta h\u00e4n-
\nseende: Fr\u00e5gan m\u00e5ste nekande besvaras. Angaf h\u00f6rf\u00f6r motivet
\n(1 ooch 2 mommomenten F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten). Vill dertill blott till\u00e4gga att III cap.kapitel i 1809 \u00e5rs regle-
\nmente bordt derom inneh\u00e5lla, om meningen varit att 42 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen skulle
\nSenaten i st. f.st\u00e4llet f\u00f6r Riksr\u00e5det.
R\u00e5dets befogenhet h\u00e4rutinnan var analog med en lagbered-
\nning. Sedan detta stadg.stadgande efter 1789 f\u00f6rlorat till\u00e4mplighet, sakna vi
\nn\u00e5gon best\u00e4md grundlagsf\u00f6reskrift eller annat lagrum om huru med lagbered-
\nning f\u00f6rfaras skall. En vigtig funktion. De flesta konstitu-
\ntioner tala derom intet. Dock hafva flerst\u00e4des inr\u00e4ttningar till-
\nkommit enkom f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l. M\u00e5ngenst\u00e4des dock ss.s\u00e5som hos oss
\ndet vanliga, att komit\u00e9er af fackm\u00e4n till 72 \u00e5rs Ld.Lantdag hade en stor del propositioner beredts af Senaten utan komit\u00e9er. Senaten kan sv\u00e5rligen medhinna detta. En rigtig metod eljest, men
\nkan leda till ojemnhet i formen, inkonseqvenser i lagstilen, om ingen
\nskild special lagberednings auktoritet. Hos oss funktionerar h\u00e4r-
\nvid Senaten. (Sverige f\u00f6r vana lagfr\u00e5gor H\u00f6gsta domstolen). Proce-
\ndyren den, att Senaten, efter granskning af komit\u00e9ens f\u00f6rslag hvilket vanligen f\u00f6rut g.genom ett utskott, ins\u00e4nder
\ndet till K.Kejsaren-Storfursten, som, ifall godk\u00e4nna det, befalla dess afl\u00e5tande ss.s\u00e5som n\u00e5dig proposi-
\ntion. Underttecknas p\u00e5 H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts befallning minister statssekre-
\nteraren, kontrasign.kontrasignering af 1a exped. sekret.expeditionssekreteraren \u2013 S\u00e5ledes icke Senaten
\np\u00e5 H\u00a0MsHans Majest\u00e4ts v\u00e4gnar. Senaten har i dessa \u00e4mnen funktionerat
\nss.s\u00e5som r\u00e5dgifvande konselj, utan n\u00e5gon definitiv beslutande r\u00e4tt.
Detta nu i afseende \u00e5 \u00e4rendens beredning och lagf\u00f6rslagens. \u2013 Ett vidare mo-
\nment af StnsStorfurstens delaktighet i lagstiftande makten, \u00e4r att \u00e5 honom
\n|53|\nberor sammankallandet af landtdag. Enl.Enligt 38 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen tiden
\nberoende af regenten. Detta bet\u00e4nkliga missf\u00f6rh\u00e5llande afhjelpt genom
\n2 \u00a7 g\u00e4llande L.\u00a0O.Lantdagsordning, som refereras. Enl.Enligt \u00a7 3 \u00e4fven orten
\nbest\u00e4md, hvilket icke f\u00f6rut. I afseende \u00e5 kallelsen b\u00f6r iakttaga
\n\u00a7 4: det \u00e4r lagtima landtdag senast 3 m\u00e5nader och urtima
\nsenast 6 veckor f\u00f6re den dag d\u00e5 StndenSt\u00e5nden b\u00f6ra sammantr\u00e4da.
Betr\u00e4ffande formen f\u00f6r landtdagskallelsen \u00e4r att m\u00e4rka
\natt den emanera ss.s\u00e5som ett n\u00e5digt p\u00e5bud, af StnStorfursten
\negenh\u00e4ndigt undert.undertecknad och kontrasign.kontrasignerad af minister-statssekreteraren.
\nF\u00f6re nya L.\u00a0O.Lantdagsordningen var p\u00e5budet annorlunda stiliseradt \u00e4n nu. D.\u00a0\u00e4.Det \u00e4r
\ntill 63 och 67 \u00e5rs landtd.lantdag Vi Alex. II etcetcetera \u201dtillbjude Eder Oss
\n\u00e4lsklige, V\u00e5ra trogna unders\u00e5tar, Landtst\u00e4nderna i Stor-
\nfurstend\u00f6met Finland, Grefvar, Friherrar, Ridderskap och Adel,
\nErkebiskop, Biskopar, Presterskap, St\u00e4dernas borgerskap och
\nMenige Allmoge, V\u00e5r synnerliga ynnest, N\u00e5diga bev\u00e5genhet
\noch gunstiga Vilja, med Gud allsm\u00e4ktig.\u201d Sedan en kort moti-
\nvering af kallelsen, och vidare erinran om Riddarhursordningen
\n1626 med till\u00e4gg 1778 samt uppgift huru m\u00e5nga af hvarje
\naf de \u00f6friga st\u00e5nden. \u2013 Numera, kallelsen till 1872 \u00e5rs landt-
\ndag korteligen: \u201dtillbjuder Eder Oss \u00e4lskliga, V\u00e5ra trogna
\nunders\u00e5tar, Landtst\u00e4nderna i Storfurst.Storfurstend\u00f6met Finland V\u00e5r
\nsynnerliga ynnest, N\u00e5diga bev\u00e5genhet och gunstliga Vilja med
\nGud allsm\u00e4ktig. \u2013 Med f\u00f6ranledande af stadgandet i 2
\n\u00a7 af N\u00e5diga landtdagsordningen den 15 April 1869 bjuda och befalla
\nVi att en allm\u00e4n landtdag skall \u00f6ppnas i HforsHelsingfors den 1 Febr.Februari n\u00e4st-
\nkommande \u00e5r. Till f\u00f6lje h\u00e4raf ega Storfurstend\u00f6met Finlands
\nsamtliga St\u00e4nder att sistber\u00f6rda dag i n\u00e4mnda stad sig infinna
\n|54|\nunder iakttagande af hvad ofvan\u00e5beropade L.\u00a0O.Lantdagsordning \u00e4fvensom
\nN\u00e5diga Ridd.\u00a0O.Riddarhusordningen af d. 9/21 April 1869 i s\u00e5dant afseende
\nstadga.\u201d Skattefr\u00e5gor lika. \u2013 Man har h\u00e4rvid f\u00f6ljt gamla
\nsvenska kallelser tills nya L.\u00a0O.Lantdagsordningen gjorde det l\u00e4mpligare
\natt vara kortare. \u2013 Landtdagens afslutande se \u00a7 5. L.\u00a0OLantdagsordningen. Pointeras.
Om afslutandet
\nemanerar jemv\u00e4l
\nN\u00e5digt p\u00e5bud
\naf Maj.Majest\u00e4tet sjelf, med
\nMin. statssek.Ministerstatssekreterarens kontra-
\nsignering \u2013 inneh\u00e5lla
\nblott uppgift p\u00e5 tiden
\nsamt hvem som
\nskall i H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts
\nst\u00e4lle uppl\u00f6sa
\nlandtdagen och
\nhemf\u00f6rlofva StnaSt\u00e4nderna.
Efter lagf\u00f6rslagens behandling hos StnaSt\u00e4nderna intr\u00e4der \u00e5ter behof
\naf StensStorfurstens tillg\u00f6rande. Dermed att Han proponerat och St\u00e4nderna
\nbeslutit, \u00e4r det \u00e4nnu icke lag. \u00a7 76 L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u2013 (Jemv\u00e4l
\nblick p\u00e5 \u00a7 75). AngdeAng\u00e5ende
\nvidare behandlingar saknas G.\u00a0L.Grundlags stadganden. Enligt praxis
\nden normala g\u00e5ngen den, att Senaten \u00f6fverl\u00e4gger om StnasSt\u00e4ndernas svar och \u00f6friga framst\u00e4llningar och ins\u00e4nder dem jemte sitt yttrande. Allt detta
\nf\u00f6redragas d\u00e5 f\u00f6r StorfStorfursten. Ha StnaSt\u00e4nderna helt enkelt godk\u00e4nt propositionen
\nb\u00f6r sv\u00e5rligen annat kunna intr\u00e4da, \u00e4n att f\u00f6rslaget blir lag. Ha
\nde gjort \u00e4ndringar, ankommer p\u00e5 Storf.Storfursten att antingen godk\u00e4nna eller
\nf\u00f6rkasta dem. I senare fallet f\u00f6rfaller fr\u00e5gan d\u00e5, ty lagen m\u00e5ste
\nfullt \u00f6fverensst\u00e4mma med Landtdagens beslut. I f\u00f6rra fallet, eller om
\nStorf.Storfursten godk\u00e4nner StnasSt\u00e4ndernas \u00e4ndringar, och lagen s\u00e5ledes erh\u00e5ller
\nhans Sanktion, \u00e5terst\u00e5r vidare dess promulgerande.
Sanktionen
\nkan icke vara partielsv\u00e5rtytt
\ndet skulle g\u00f6ra hela
\nSnasSt\u00e4ndernas kompetens
\nchim\u00e4r.
I fr\u00e4mmdefr\u00e4mmande konstitkonstitutioner: vanligt ett stadgande: monarken sank-
\ntionerar och promulgerar lagarna. Hos oss icke f\u00f6reskrifvet,
\nmen likv\u00e4l g\u00e4llande. Praxis \u00e4r i detta h\u00e4nseende
\ns\u00e5 best\u00e4mdt oafbruten, att inga dubier. Vis-\u00e0-vis sanktioner
\ninbegripes detta i f\u00f6rut afhandlade. \u2013 Promulgeringen sker genom
\nofficiella tidningar och f\u00f6rfattningssamlingar. G\u00e4lla alla lagar och
\nf\u00f6rordningar, b\u00e5de de med St\u00e4nderna och utan St\u00e4nderna.
Olika f\u00f6r olika slags lagar. 1o) Grundlag, visa ingressen och
\n|55|\nslutet af L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u2013 Riddarhus O.Riddarhusordningen = med R.\u00a0F.Regeringsformen och F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u2013 Speciella, ss.s\u00e5som \u00e4ndringar
\neller upph\u00e4fvande af privilegier lika med vanliga lagar.
Kyrkolagen b\u00e4r en rubrik analog med 1734 \u00e5rs
\nlag. Den heter n\u00e4ml.n\u00e4mligen KkolgKyrkolag f\u00f6r den ev. luth. kkanevangelisk lutherska kyrkan
\ni Stf. Finl.Storfurstend\u00f6met Finland, af Finl.Finlands St\u00e4nder vid landtd.lantdagen \u00e5r 1867 antagen
\noch af H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t d. 9 dec.december 1869 i n\u00e5der stadf\u00e4stad. Gifven
\ni HforsHelsingfors, d. 6 Decbrdecember 1869.
Denna och Alla \u00f6friga lagar utom L.\u00a0O.Lantdagsordningen, som med b\u00e5da Statsmakternas
\nsamtyck, utf\u00e4rdats af Senaten
\nenligt H.\u00a0K.\u00a0MsHans Kejserliga Majest\u00e4ts Eget beslut och i dess H\u00f6ga Namn.
Det \u00e4r antaget, och b\u00f6r s\u00e5 vara, att i ingressen till
\nf\u00f6rordn.f\u00f6rordningen angifves huruvida St\u00e4ndernas medverkan
\ni m\u00e5let egt rum. I detta h\u00e4nseende hufvud-
\nsakligen tvenne formuleringar: P\u00e5 Finlands St\u00e4nders
\nundgaunderd\u00e5niga tillstyrkan och Vi stadga etcetcetera. Och Med
\nFinlands St\u00e4nders bifall och samtycke. \u00c4fven
\nkombineradt: med Finlands StndersSt\u00e4nders bifall och p\u00e5
\nderas undgaunderd\u00e5niga tillstyrkan. N\u00e5gon str\u00e4ngt principiel
\n\u00e5tskilnad vid ena och andra formens anv\u00e4ndande icke
\nsk\u00f6njbar. M\u00f6jligen skulle tyckas, att tillstyrkan i admini-
\nstration, bifall och samtycke i lagfr\u00e5gor. Men s\u00e5
\nicke fallet. Tillstyrkan jemv\u00e4l i sistn\u00e4mnda fall begagnats.
\nRubriken alltid F\u00f6rordning.
Men vid bevillningsstadgars promulgerande har n\u00e5got
\nannan form iakttagits. Kung\u00f6relse angdeang\u00e5ende den
\naf Finlands StndrSt\u00e4nder f\u00f6r \u00e5r det och det \u00e5tagna bevillning: Vi Alex. G\u00f6re
\nveterligt: att Finlands StndrSt\u00e4nder, i anledning af W\u00e5r till
\ndem afl\u00e5tna N\u00e5diga propos.proposition angdeang\u00e5ende anslag f\u00f6r det
\nvid senast f\u00f6rflutna landtdag \u00e5tagit sig att f\u00f6r
\n|56|\n\u00e4fven x x utg\u00f6ra bevillning enligt derom af StenStorfursten
\nuppr\u00e4ttad stadga, s\u00e5 lydande: \u2013 \u2013 \u2013 Slutet: Och som
\nvi i n\u00e5der funnit godt bekr\u00e4fta denna af
\nSt\u00e4nderna uppr\u00e4ttade Bevillningsstadga, s\u00e5dan
\nden ofvanf\u00f6re finnas intagen; allts\u00e5 varder
\ndensamma h\u00e4rigenom enkom till h\u00f6rsam \u00e5tlydnad
\nutf\u00e4rdad och kungjord. Och alla som vederb\u00f6r till
\nundgunderd\u00e5nig efterrseefterr\u00e4ttelse l\u00e4nder. \u2013 Enl.Enligt Eget Beslut \u2013 Senaten.
Emellertid ss.s\u00e5som
\nsynes, \u00e4fven h\u00e4r
\nsanktion och
\npromulgering
\naf n\u00f6den.
St\u00e4mpelpappersafgift F\u00f6rordning som bifall och samtycke,
\nsista \u00a7 viss tid f\u00f6r dess giltighet.
Den af StnStorfursten ensam beroende del af lagstiftningen.
\nRubriken hufvudsakl.huvudsakligen F\u00f6rordning och Kung\u00f6relse.
\nDen f\u00f6rra allm\u00e4nna, men omfattande inneh\u00e5ll.
\nDen senare \u00e4ndringar och till\u00e4gg.
Vidare f\u00f6rekommer: n\u00e5diga bref, cirkul\u00e4rbref, instruktion
\noch reglemente, \u2013 ordning ss.s\u00e5som skolordning, \u2013 ordnings-
\nstadga. Alla dessa promulgeras g.genom Senaten, vanligen
enl. H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts Eget beslut. N\u00e4r Senaten sjelf f\u00e5r g\u00f6ra
\nf\u00f6rordning, skall framdeles utredas i fr\u00e5ga om
\ndess kompetens och \u00e4rendens f\u00f6rdelning.
I f\u00f6rf. saml.f\u00f6rfattningssamlingarna ing\u00e5r \u00e4fven aktstycke, som icke \u00e4ro
\naf lagstiftningsnatur utan blott regeringssaker.
\n\u2013 Form Manifest, \u00d6ppet bref, \u2013 Reskript, etcetcetera.
\nDessa alltid undert.undertecknad af Kejs.Kejsaren sjelf, vanligen utan Senatens
\nmedverkan. \u2013 Resolution, bref etc.etcetera i enskilda \u00e4renden.
Det kan med sk\u00e4l anm\u00e4rkas ss.s\u00e5som en formel
\n|57|\nbristf\u00e4llighet hos oss liksom i Sverige, att namnen f\u00f6rordning och
\nkung\u00f6relse begagnas b\u00e5da f\u00f6r den nu representativa
\noch utan densamma skeddasv\u00e5rtytt lagstiftningen. Orsaken
\n\u00e4r visserligen l\u00e4tt funnen: Sedan \u00e4ldsta tiden gafs
\nnamnet lag, blott \u00e5t codices. Den
fortl\u00f6pande lagstiftningen, som \u00e5stadkom partiella
\n\u00e4ndringar och reformer, skedde under [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nf\u00f6rordningar. \u2013 Men b\u00e4ttre vore om ordet lag
\nanv\u00e4ndes p\u00e5 alla af b\u00e5da statsmakterna beroende
\nlagstiftning, s\u00e5 att redan rubriken satte ett r\u00e5-
\nm\u00e4rke mellan dessa b\u00e5da slag.
I andra stater \u00e4r denna distinktion vanlig.
\nI Tyskland t.\u00a0ex. f\u00f6rst\u00e5s med Verordnungsrecht
\njust denna Regen.Regenten r\u00e4tt att i en f\u00f6r lagarnas verk-
\nst\u00e4llighet och f\u00f6r \u00f6friga regerings\u00e5tg\u00e4rders utf\u00f6-
\nrande beh\u00f6fliga r\u00e4ttigheter att utge f\u00f6rordnande,
\nreglementer, p\u00e5bud instruktioner m.\u00a0m. Han har Verord. men icke Gesetz gebungs recht. Men,
\ndenna Verordnungsrecht vida mera inskr\u00e4nkt till sina f\u00f6rem\u00e5l,
\noch nyare konstitutioner, \u00e4n Regentens r\u00e4tt i Finland
\natt utf\u00e4rda f\u00f6rordningar.
Sammanfattande i korthet det idag framst\u00e4llda
\nfinna vi, dels med st\u00f6d af lag, dels med st\u00f6d af
\npraxis,
1o) K. Storf.Kejsaren Storfursten icke grundlagsenligt f\u00f6rbunden att
inhemta Senatens \u00e5sigt r\u00f6rande lagf\u00f6rslag till LandtdLantdagen utan kan delvis anlita andra;
\nmen det \u00e4r dock praxis, fr\u00e5n hvilken knappt mer
\n\u00e4n 1 undantag bekant.
2o) Praxis \u00e4r i fr\u00e5ga om lagberedning, att
\nspeciella komit\u00e9er arbetar med lagf\u00f6rslagens
\n|58|\nuppg\u00f6rande, dock sker det der \u00e4fven inom Senaten alltid de finansiella.
\nSenaten ins\u00e4nda till K.\u00a0Storf.Kejsaren Storfursten f\u00f6rslagen till landtdags-
\npropositioner.
3o) Propositioner expedieras med \u00e5beropande enl.enligt K. StorfnsKejsaren Storfurstens befallning
\naf Minis. statssekr.Ministerstatssekreteraren med kontrasign af 1a expeditions
\nsekreten.
4o) K Storf.Kejsaren Storfursten sammankalla St\u00e4nderna g.genom N\u00e5digt
\nP\u00e5bud; minst hvart 5te \u00e5r till lagtima landtdag
\noch kan \u00e4fven kalla till urtima f\u00f6r vissa andra
\nafg\u00f6randen. \u2013 Orten hufvudstaden. Kallelsen
\n3 m\u00e5nader \u2013 (6 veckor) f\u00f6r sammantr\u00e4dande.
5o) K Storf.Kejsaren Storfursten best\u00e4mma g.genom N\u00e5digt P\u00e5bud hvad
\ndag LandtdgnLantdagen skall afslutas. 4 m\u00e5nader nor-
\nmala tiden.
6o) St\u00e4ndernas svarsskrifvelse och \u00f6friga framst\u00e4llningar
\nafg\u00e5r med Senatens yttrande der\u00f6fver till StfenStorfursten.
7o) P\u00e5 Storf.Storfursten ankomma att sanktionera eller f\u00f6r-
\nkasta StnasSt\u00e4ndernas beslut. I f\u00f6rra fallet blir fr\u00e5gan
\nlaga och b\u00f6r d\u00e5 promulgeras.
8o) S\u00e4tten f\u00f6r promulgering \u00e4r n\u00e5dig f\u00f6rordning
\neller kung\u00f6relse utf\u00e4rdad af Senaten, med \u00e5beropande
\naf StfnsStorfurstens Eget beslut. Undantagsfall f\u00f6r grund-
\nlagar.
9o) I ingressen f\u00f6r s\u00e5dan f\u00f6rordning, upptages att
\nSt\u00e4nderna dertill bifallit.
10o) Promulgering g.genom f\u00f6rf. samlingenf\u00f6rfattningssamlingen \u00e4r \u00e4fven af n\u00f6den
\nf\u00f6r alla af Stof.Storfursten utan St\u00e5nden vidtagna lagstiftnings\u00e5tg\u00e4rder.
H\u00a0HHerrarna finna kanske att nog mycket uppe-
\nh\u00e5llit mig vid v\u00e4l formella saker. Men
\nde \u00e4ro icke betydelsel\u00f6sa. Framh\u00e5ll formens
\nbetydelse. Hos oss en f\u00f6ljd af seklerl\u00e5nga
\ntraditioner, att praxis supplerat.
Formen ett skydd f\u00f6r friheten och r\u00e4tt.
\nHur ofta har ej h\u00e4ndt, att en formberedning
\nb\u00f6rjat \u2013 och en beredning i sak f\u00f6ljt.
R\u00e4ttsformerna \u00e4r fr\u00e5n det r\u00e4ttas inneh\u00e5ll oskilj-
\naktiga.
Slutsatser:
\n1o) Grundlag (incl.inklusive privilegier) kan stiftas, \u00e4n-
\ndras eller upph\u00e4fvas endast p\u00e5 framst\u00e4llning
\naf K. StnKejsaren Storfursten och med alla alla St\u00e4nders bifall
\noch samtycke. Riddarhusordning dock annorlunda.
2o) Allm.Allm\u00e4n civil- och kriminallag kan det \u00e4r 1734 \u00e5rs lag dodito endast
\np\u00e5 dodito med tre st\u00e5nds dodito.
3o) Sj\u00f6lag dodito.
\n4o) Kyrkolag dodito, dock att \u00e4fven kyrkom\u00f6te
\ndervid har initiativ.
5o) Med lagf\u00f6rklaring p\u00e5 samma s\u00e4tt som
\nmed stiftande.
6o) Krigslag beror p\u00e5 monarken, dock icke
\ns\u00e5 att allm.allm\u00e4n strafflag derigenom kan \u00e4ndras.
7o) K. StnKejsaren Storfursten ensam r\u00e4tt att lagstifta i fr\u00e5gor
\nangdeang\u00e5ende landets allm.allm\u00e4nna hush\u00e5llning eller allm\u00e4n-
\nna inr\u00e4ttningar, dock att han der\u00f6fver kan in-
\nhemta St\u00e4ndernas yttrande.
8o) \u00d6fverlemna han till St\u00e4nderna att
\nmed honom i n\u00e4stber\u00f6rda \u00e4mne besluta, f\u00f6r-
\nfaras dermed sss\u00e5som om lagfr\u00e5gor sagdt \u00e4r.
9o) Beskattningslagen bero dels af StfnStorfursten och 3 st\u00e5nd
\nmed StnsStorfurstens initiativr\u00e4tt, \u2013 de permanenta skattelagarna
\n\u2013 dels hafva \u00e4fven St\u00e4nderna initiativ och d\u00e5 4 st\u00e5nds
\nbeslut, bevillningslagar, \u2013 dels af Monarken ensam
\nss.s\u00e5som ekonomisk f\u00f6rordning. N\u00e4mn begr\u00e4nsning h\u00e4raf att be-
\nhandling af finans ministersv\u00e5rtytt.
10o) AllmAllm\u00e4nna lagstiftnings\u00e5tg\u00e4rder promulgeras af StfnStorfursten.
\n|61|\nAdministrativ lagstiftning \u00e4r lagstiftning i m\u00e5l, som
\nang\u00e5r allm\u00e4nna hush\u00e5llningen eller allm\u00e4nna
\ninr\u00e4ttningar. \u2013 Det \u00e4r en vigtig
\noch omfattande del af statens r\u00e4ttssystem, som s\u00e5lunda
\n\u00f6fverlemnadts \u00e5t Regentens lagstiftande makt. Dock icke
\nhela denna branche. B\u00a0BBrottsbalken och H\u00a0B.Handelsbalken i 1734 \u00e5rs lag ber\u00f6ra
\ntill en stor del just \u00e4mner af ekonomisk natur. Och
\np\u00e5 grund af den tolkning, som oveders\u00e4gligen
\nm\u00e5ste gifvas ordet Lag i R.\u00a0FRegeringsformen 40\u201343, f\u00f6lja att icke heller
\nn\u00e5got af stadgandena i n\u00e4mnda balkar kan f\u00e5 af
\nmonarken ensam \u00e4ndras eller upph\u00e4fvas. \u2013 I alla
\nfr\u00e5gor p\u00e5 detta gebit beror af hans f\u00f6rgodtfinnande
\nom han vill h\u00f6ra St\u00e4nderna. Har han blott h\u00f6rt dem, velat inhemta
\nderas yttrande, s\u00e5 \u00e4r han deraf icke bunden. Se L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u00a7 75. \u00a7 35. Men han kan
\nock g\u00f6ra formlig proposition, och hafva SnaSt\u00e4nderna med beslutande
\nr\u00e4tt medverkat i s\u00e5dan fr\u00e5ga, s\u00e5 blir det lag, som
\nicke mera kan \u00e4ndras annorlunda \u00e4n med St\u00e4nderna,
\ndet f\u00f6rh\u00e5lles d\u00e5 dermed alldeles ss.s\u00e5som med allm.allm\u00e4n lag.
\nDetta \u00e4r hos oss sjelffallet. I Sverige R\u00a0F.Regeringsformen 1809 \u00a7 89 ut-
\ntryckligen sagdt. \u2013 I alla fall klart, att Mo-
\nnarken i ut\u00f6fvandet af sin ekonomiska lagstiftningsr\u00e4tt dock
\nbegr\u00e4nsad af g\u00e4llande lag; S\u00e5dan kan icke genom
\n\u00f6fverhetligsv\u00e5rtytt f\u00f6rordning \u00e4ndras.
I Finland, liksom i alla stater, manifesterar sig stats-
\nmakten, \u2013 arbetar p\u00e5 stats\u00e4ndam\u00e5lens f\u00f6rverkligande
\ni trenne hufvudgrenar af verksamhet: lagstiftning, rege-
\nring, lagskipning, eller ss.s\u00e5som fransk terminologi \u00e4r, s\u00f6nder-
\nfaller statsmakten i 3e arter: lagstift.lagstiftande makt, verkst\u00e4ll.verkst\u00e4llande
\nmakt, d\u00f6mande makt. F\u00f6rut framh\u00e5llit huruledes
\ndessa trenne slag af makt, oaktadt teorin om maktens
\ndelning, icke kunna fullst\u00e4ndigt separeras, ju icke ens b\u00f6ra
\ndet s\u00e5, att de vore isolerade fr\u00e5n hvarandra, s\u00e5
\nvigtigt det \u00e4n \u00e4r att ett den enas \u00f6fvergripande i den
\nandra m\u00e5 undvikas. Jemv\u00e4l visat att ehuru skilda
\norganer, dessa, eller en del bland dessa, n\u00f6dv\u00e4ndigtvis
\ndock i sig f\u00f6rena mer \u00e4n ett slag af de n\u00e4mnda
\nkompetenserna. Isynnerhet fallet der ss.s\u00e5som hos oss
\nen \u00f6fverv\u00e4gande anpart af, statsmakten i dess helhet
\nlagd i monarkens h\u00e4nder.
Framst\u00e4lt K.\u00a0StfnsKejsaren Storfurstens anpart i lagstiftn.lagstiftningen Dervid senast
\nber\u00f6rt hans r\u00e4ttighet att promulgera lagarna, och de
\nderf\u00f6r g\u00e4llande former. Detta af endel t.\u00a0ex. Naumann
\nframst\u00e4ldt ss.s\u00e5som en regeringsfunktion. H\u00f6r dock egentligen
\ntill legislation, eftersom ett n\u00f6dv\u00e4ndigt moment f\u00f6r
\natt lagarna skola bli g\u00e4llande. Ocks\u00e5 heta det ju: sank-
\ntionera att promulgera, i fr\u00e4m.fr\u00e4mmande konstit.konstitutioner \u2013 Bildar
\nemellertid l\u00e4mplig \u00f6fverg\u00e5ng till den andra hufvudgrenen af K. StnsKejsaren Storfurstens
\nfunktion, regerandet, som nu skall behandlas.
\nP\u00e5minnelse om hur regering allest\u00e4des n\u00e5got mer
\n\u00e4n blott ett lagarnas verkst\u00e4llande i str\u00e4ngaste betydelse detta n\u00e4ml.n\u00e4mligen blott
\nett moment deraf. F\u00f6rut redan
\nframh\u00e5llit \u00a7 2 och 5 i R.\u00a0FRegeringsformen. \u00c4n mera visa 1a mommomentet
\nF.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten huruledes v\u00e5r monarks kompetens n\u00e5got
\nvida mer \u00e4n blott exekutions handhafvande, ss.s\u00e5som det s\u00e4ges
\nannorst\u00e4des. P\u00e5 s\u00e4tt i mina inledande f\u00f6rel\u00e4sn.f\u00f6rel\u00e4sningar fram-
\n|63|\nh\u00e5llit, pl\u00e4ga konstit.konstitutioner specifiera monarkens skilda be-
\nfogenheter, uppr\u00e4kna regeringens brancher. Utt\u00f6mmande
\nkan detta dock icke vara. I v\u00e5ra grundlagar \u00e4r det ej
\nheller fallet. Dock lemna de, isynnerhet R\u00a0F.Regeringsformen, mycket
\nledning i detta h\u00e4nseende. Det \u00e4r derf\u00f6r ingalunda
\ntillfyllest att blott recitera detta korta sammandrag 1a mommomentet
\nF.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten gifva deraf och i \u00f6frigt l\u00e5ta bero vid dess
\nredan ofta vidr\u00f6rda sista mommoment. M\u00e5ste se till hvad
\np\u00e5 grund \u00e4fven af andra lagar \u00e4n G\u00a0L.Grundlagen g\u00e4llande,
\nK. St.Kejsaren Storfursten har ju haft r\u00e4tt att ordna om de riksv\u00e5rdande
\n\u00e4rendenas sk\u00f6tande. S\u00e5ledes s\u00e5 tydligt att \u00e4fven i andra
\nlagar \u00e4n G\u00a0L.Grundlagen m\u00e5ste finnas normer. Det f\u00e5r ej lemnas
\n\u00e5sido, v\u00e5r statsr\u00e4tt beror \u00e4fven p\u00e5 s\u00e5dana. Ja \u00f6fverallt
\nhar utom konstitutionen en supplerande lagstiftning utbildat.
\nKonstitKonstitutionen \u00e4r ramen, normen; inom denna, utan att st\u00f6ta
\neller \u00f6fverskrida den, har detaljerna utbildats. Blott
\ns\u00e5lunda kan regerings maktens organisation, dess
\nkompetens och f\u00f6rvaltningsarter fullst\u00e4ndigt framst\u00e5.
N\u00e4rmast framst\u00e5r d\u00e5, \u2013 efter vi sist talat om
\nlagstiftnlagstiftning och promulgering \u2013
I) Tillsynen \u00f6fver lagars och f\u00f6rfrsf\u00f6rfattningars efterlefnad \u00f6fverallt
\nen regerings vigtiga funktion.
\nOmfattar ej endast kontrollera att domare och andra em-
\nbetsm\u00e4n iakttaga lag, utan \u00e4fven enskildas efterlefnad
\naf lagen, \u2013 och i konseqvens h\u00e4rmed r\u00e4ttigheten att l\u00e5ta \u00e5tala
\nf\u00f6r lag\u00f6fvertr\u00e4delser (\u00e5klagaremakt). Privatr\u00e4ttsliga f\u00f6rhenf\u00f6rh\u00e5llanden
\nmer och mer emellan bero visserl.visserligen p\u00e5 enskilda sjelfva att
\ng\u00f6ra g\u00e4llande lagen. De kunna eftergifva sin r\u00e4tt, utan att anlita
\n|64|\ndomstolarna. Men Reger.maktenRegeringsmakten \u00e5ligga titta att brott, beg\u00e5gna
\naf enskilda, likav\u00e4l som embetsm\u00e4ns lag\u00f6fvertr\u00e4delser,
\nvarda inf\u00f6r domstolarna \u00e5talade. Undantag finnes f\u00f6r
\n\u00e5klagaremaktens ut\u00f6fv.ut\u00f6vning f\u00f6r en del brott, der enligt lag \u00e5tals an-
\nst\u00e4llande beror p\u00e5 m\u00e5lsegande. Detaljer h\u00e4raf tillh\u00f6ra
\ndock straff och processr\u00e4tten.
\u2013 I R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 15 om-
\nn\u00e4mnes Justitie-Kanslern och att honom tillh\u00f6r att,
\njemte kontrollera \u00f6fver KngnsKonungens ombudsm\u00e4n och fiskaler,
\nhafva inseende huru Lag och F\u00f6rordningar efterlefvas,
\noch derom till K.\u00a0M.Kunglig Majest\u00e4t g\u00f6ra ber\u00e4ttelse.
I Finlands nuv.nuvarande statsskick att
\nbem\u00e4rka att Regentens omedelbara befattning med ifr\u00e5ga-
\nvarande branche af reger.regering om\u00f6jlig redan genom hans vistelse
\nutom landet. Utan att fr\u00e5n sig afh\u00e4ndasv\u00e5rtytt all funktion h\u00e4rut-
\ninnan, har dock H.\u00a0M.Hans Majest\u00e4t p\u00e5
Genral-
\nguvern\u00f6ren i dess egenskap af Senatens ordf\u00f6rande delegera
\ndet allm\u00e4nna h\u00e4raf. Det heta i CapKapitel V mommoment 26 af Reg.
\nkonseljens regl.Regeringskonseljens reglemente 1809: \u201dGenr.\u00a0Guvern.Generalguvern\u00f6rens vigtigaste \u00e5liggande,
\ns\u00e5som ordf.ordf\u00f6rande i Conseillen, \u00e4r att vaka \u00f6fver r\u00e4ttvisans
\nskyndsamma skipande, Lagarnes och F\u00f6rfattningarnes
\niakttagande, och att H.\u00a0K.\u00a0MsHans Kejserliga Majest\u00e4ts befallningar verkst\u00e4llas.\u201d
\nDessutom nu 27.\nN\u00e4rmare utf\u00f6rdt i 16 och 17 \u00a7\u00a7 af Instr.Instruktioner f\u00f6r General-
\nguv.Generalguvern\u00f6ren 12 Febr.februari 1812. 16 \u00a7 Genr.\u00a0Guv.Generalguvern\u00f6ren hvilken d\u00e5 ss.s\u00e5som Reger.\u00a0Con.Regeringskonseljens
\nordf.ordf\u00f6rande isynnerhet \u00e5ligga att verka \u00f6fver R\u00e4tteg\u00e5ngs\u00e4rendenas
\n|65|\nlagliga och skyndsamma g\u00e5ng, har att i s\u00e5dant \u00e4nda-
\nm\u00e5l hvart half\u00e5r, fr\u00e5n Just. Depart.Justitiedepartementet g.genom Prokuratorn
\nerh\u00e5lla f\u00f6ljande af dennas f\u00f6rut beh\u00f6rigen granskade f\u00f6r-
\nteckningar, dem Genr.\u00a0guv.Generalguvern\u00f6ren sist inom Januari m\u00e5nads
\nutg\u00e5ng det p\u00e5f\u00f6lj.p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5ret b\u00f6r ins\u00e4nda till K. StfnKejsaren Storfursten:
1o) \u00d6fver de till Just Depart.Justitiedepartementet ankomna N\u00e5diga
\nReskr.Reskript uti brott- och tvistem\u00e5l, med uppgift n\u00e4r
\noch huru de blifvit verkst\u00e4llde 2o) \u00f6fver de vid
\nJust. Depart.Justitiedepartementet afgjorda och oafgj.oavgjorda lagvadda brott
\noch besv\u00e4rsm\u00e5l samt fiskaliska aktioner, jemte kort
\nupplysn.upplysning om hvad de oafg.oavgjorda m\u00e5len ang\u00e5 och hvarp\u00e5
\nde bero. Bestyrkta af refer.\u00a0sekretreferendariesekreterare.
3o) F\u00f6rteckn.F\u00f6rteckning \u00f6fver de i Hofr\u00e4tterna f\u00f6ref.f\u00f6refintliga Religions-
\nm\u00e5l. 4o) \u00d6fver leuterarade m\u00e5l. 5o) Hofr\u00e4ttens
\nsummariska f\u00f6rteckning \u00f6fver afgjorda och oafgjorda
\nm\u00e5l. 6o) Dessutom af prokuratorn hvart halft
\n\u00e5r summariska sammandrag af de fr\u00e5n Advokat-
\nfiskalerna i hofr\u00e4tten, qvartaliter ins\u00e4nda f\u00f6rteckningar
\n\u00f6fver de i kronans allm.allm\u00e4nna h\u00e4kten inmanade
\npersoner.
\u00a7 17. Om Genr.\u00a0guv.Generalguvern\u00f6ren af dessa f\u00f6rteckn.f\u00f6rteckningar finner
\natt n\u00e5gon oordning vid r\u00e4tteg\u00e5ngs\u00e4rendens handte-
\nrande egt rum eller on\u00f6digt uppeh\u00e5ll f\u00f6relupit,
\neller ock att ngnn\u00e5gon f\u00e4ngslad person f\u00e5tt vidk\u00e4nnas
\nof\u00f6rtjent lidande, s\u00e5 anbefaller han Prokuratorn
\natt vidtaga den Embets \u00e5tg\u00e4rd, hvartill lag och f\u00f6re-
\nkommande omst\u00e4ndigheter kunna f\u00f6ranleda.
Denna kontroll och dessa \u00e5tg\u00e4rder f\u00e5r s\u00e5ledes
\nGenr.\u00a0guv.Generalguvern\u00f6ren vidtaga utan hemst\u00e4llan till K.\u00a0StnKejsaren Storfursten. Natur-
\n|66|\nligtvis kan monarken st\u00e4dse, n\u00e4r f\u00f6rgodtfinna, g\u00f6ra
\nsig f\u00f6rvissad att Genr.\u00a0guvnGeneralguvern\u00f6ren verkligen m\u00e5
\nha denna vigtiga funktion fullgjort; och dertill lemnar
\nf\u00f6rteckningens slutliga ins\u00e4ndande tillf\u00e4lle. Men f\u00f6ruts\u00e4tt-
\nningen synes dock vara den, att G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren p\u00e5 Monar-
\nkens v\u00e4gnar handhar denna regeringsmaktens uppgift
\natt \u00f6fvervaka lagarnas efterlefnad, och att han ut-
\n\u00f6fvar detta generelt ss.s\u00e5som h\u00f6gsta maktens representant.
Och detta v\u00e4lbet\u00e4nkt
\nty mer \u00e4n annat m\u00e5ste
\ndetta bidraga att st\u00e4lla
\nG.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren p\u00e5 de finska
\nlagarnas grund.
Den speciella funktion\u00e4r f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, en
\nenkom h\u00e4rf\u00f6r tillsatta embetsman \u00e4r dock proku-
\nratorn.
M. Calonius hade i sitt f\u00f6rslag till Reg. konselj.Regeringskonseljen
\nintagit ett Cap.Kapitel IV om Justiti\u00e6 Canseller: \u00a7 26.
\n\u201dDet allm.allm\u00e4nna inseendet \u00f6fver alla till Reg.\u00a0Cons.Regeringskonseljens b\u00e4gge
\nDeptnasDepartementernas befattning h\u00f6rande g\u00f6rom\u00e5l samt deras
\ntillb\u00f6rliga och r\u00e4ttvisa f\u00f6rvaltning, tillh\u00f6rer v\u00e4l G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren
\nsss\u00e5som landets af H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t i n\u00e5der tillf\u00f6rordnade H\u00f6gste Styres-
\nman. Dock vill H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren till bitr\u00e4de f\u00f6rordna
\nen Just. CancellerJustitiekansler, hvars omsorg, enl.enligt den af H.\u00a0K.
\nMtHans Kejserliga Majest\u00e4t f\u00f6r honom n\u00e5digast utf\u00e4rdande instruktion skall
\nbliva att med all uppm\u00e4rksamhet bevaka, s\u00e5 v\u00e4l lag-
\nskipningens, som ekon. f\u00f6rvaltningnsekonomief\u00f6rvaltningens jemna g\u00e5ng, s\u00e5 att
\nLandets Constition och St\u00e5ndens fri- och r\u00e4ttigheter
\nokr\u00e4nkte varde bevarade, r\u00e4ttvisa och ordning i
\nalla saker, utan mannam\u00e5n handhafda, och de r\u00e4tts-
\ns\u00f6kande med foglighet och v\u00e4lvilja behandlade.\u201d
\nVidare speciel tillsyn \u00f6fver advokatsfiskals departe-
\nmenterna i Hofr\u00e4tterna sss\u00e5som ock r\u00e4ttighet att tillf\u00f6rordna
\n|67|\nlands- och stadsfiskaler. P\u00e5 grund deraf skulle n\u00e5diga
\nf\u00f6rteckningar till honom ins\u00e4ndas. \u2013 I f\u00f6rslaget
\ntill Borg\u00e5 landtdag detta betydligen \u00e4ndradt. Han
\nkallas Advocatfiskalen. (mommoment 27: \u201dHan \u00e4r med Genral-
\nguvern\u00f6ren i omedelbar f\u00f6rbindelse.\u201d) S\u00e5dant fanns
\nallsicke hos Calonius. \u2013 Hans uppgift
\nlika med hvad reglerna upptar i 31o) \u2013 Anm\u00e4rkningar
\ngjordes h\u00e4remot veterligen icke. 31o) blef ss.s\u00e5som sagdt of\u00f6r\u00e4ndradt
\ntill inneh\u00e5ll, men namnet blef Conseilens prokurator. Hans
\nuppgift h\u00e4r kort fattad.
Man \u00e4r frestad beklaga, att ej Calonii formulering
\nblef g\u00e4llande. \u00c4fven namnet Justitie kansler hade varit bra
\nbibeh\u00e5lla p\u00e5 grund af dess histor.historiska tradition. Hufvudsak
\nemellertid sjelfva funktion. Denna n\u00e4rmare ordnad
\nge.genom H.\u00a0K.\u00a0MtHans Kejserliga Majest\u00e4ts instr.instruktion f\u00f6r Procuratorn i K. Finska
\nReg. Cons.Kejserliga Finska Regeringskonseljen d. 12 Febr.februari 1812.
1 \u00a7. Procur.Procuratorn bitr\u00e4der G.guv.Generalguvern\u00f6ren vid inseendet der\u00f6fver
\natt s\u00e5v\u00e4l Landets allm.allm\u00e4nna lag, som andra f\u00f6rordn. stadgarf\u00f6rordningsstadgar,
\ninstr.instruktioner och privil.privilegier \u00e5 alla embetsst\u00e4llen varda efterlefvade
\noch iakttagna, samt att hvar och en tjensteman redeligen
\nuppfyller sin skyldighet, s\u00e5 att icke n\u00e5gon h\u00f6g eller l\u00e5g,
\nrik eller fattig m\u00e5 i sin tillst\u00e4ndiga r\u00e4tt blifva lidande.
\nEndast Gen.GuvensGeneralguvern\u00f6rens befalln.befallning underkastad. (S\u00e5ledes icke Senatens.)
Skall s\u00e5ledes vara en garanti f\u00f6r r\u00e4ttsordningen, f\u00f6r
\nmedborgar fri och r\u00e4ttigheters okr\u00e4nkbarhet.
\u00c5ligganden i 2 hufvudgrupper:
\n1o) Tillse laglighet och skyndsamhet i Senatens arbete.
\nDerf\u00f6r kontrollera diarier, \u00f6fvervaka justeringen af
\nalla Senatens protokoll eller ock efter\u00e5t l\u00e4sa dem
\n|68|\noch detta med underskrift p\u00e5teckna. Anm\u00e4la till
\nprot.protokoll p\u00e5minnelser och erinringar, hvartill lag och
\nsakers beskaffenhet kan f\u00f6ranleda, utan att s\u00e5dant
\ndock hindrar beslutens verkst\u00e4llighet. \u2013 Hans egenskap
\naf h\u00f6gste \u00e5klagare angifves g.genom \u00a7 6, enl.enligt hvilken han
\n\u201dutf\u00f6r eller l\u00e5ter utf\u00f6ra \u00e5 vederb\u00f6rlig ort, de m\u00e5l som
\nSenaten eller G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren till hans embetes handl\u00e4ggnhandl\u00e4ggning \u00f6fver-
\nlemnar, samt de \u00e5tal mot embetsm\u00e4n och
\nenskilda personer, som dessa eller han sjelf efter
\nskedd anm\u00e4lan hos G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren pr\u00f6fva b\u00f6ra anst\u00e4llas.\u201d
Och ehuru underkastad G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6rens befallningar och
\nst\u00e4lld honom, till bitr\u00e4de, \u00e4r han dock, ss.s\u00e5som den specielle
\nfunktion\u00e4ren f\u00f6r tillsynen \u00f6fver lagarnas efterlefnad,
\ntillika st\u00e4lld att kontrollera sjelfva G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren och Senaten. \u2013 Detta
\nenl.enligt \u00a7 7, hvars betydelsefulla bud skildt f\u00f6rtjenar
\nuppm\u00e4rksammas, lydande \u201dI fall G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren eller Senaten con-
\nseljen vid ut\u00f6fningen af deras Embeten skulle fr\u00e5n
\nLag och F\u00f6rfattningar afvika, \u00e5ligger Procuratorn
\natt deremot g\u00f6ra f\u00f6rest\u00e4llning och det Lagstridiga tillika
\nuppgifva, men om s\u00e5dant blefve lemnadt utan
\nuppm\u00e4rksamhet, \u00e4r Procuratorn obetaget, att saken
\ntill Oss H.\u00a0K.\u00a0MtHans Kejserliga Majest\u00e4t i undhetunderd\u00e5nighet omst\u00e4ndeligen inber\u00e4tta.\u201d
Om f\u00f6rteckningens ins\u00e4ndande f\u00f6rut n\u00e4mndt.
\n2o) g\u00e4ller prokuratorns \u00f6friga skyldigheter i afseende
\n\u00e5 Lagskipningen och allm. ordningallm\u00e4nna ordningen inom landet. \u2013 Gransk-
\nning af diarier i domstolarne, \u2013 anst\u00e4llande af
\naktion der s\u00e5 finna n\u00f6digt. Kontroll \u00f6fver h\u00e4ktena.
\nSpecielt af vigt sss\u00e5som statsr\u00e4ttsligt moment att f\u00f6r enlenligt \u00a7 11 icke
\nv\u00e4gra att emottaga
\nskrifter med angifvelse
\naf f\u00f6rmenta lagbrott
\naf Embetsm\u00e4n eller
\nandra, under f\u00f6rbindelsesv\u00e5rtytt
\ntill bevisning. Och b\u00f6r
\nf\u00f6rvisasv\u00e5rtytt angifvelser till
\nbeh\u00f6rig ort samt
\nf\u00f6rordna akter om n\u00f6digt,
\ndetta en konseqvens af \u00a7 1.
M.\u00a0m. som i dess detaljer tillh\u00f6r f\u00f6r-
\nvaltningsr\u00e4tten. \u00c4fven Guvern\u00f6ren en slik kontrollr\u00e4tt
\nenl.enligt 5 \u00a7: Landhfds inst.Landsh\u00f6vdings instruktion af 4 Nov.november 1734, men \u00e4fven detta h\u00f6r till f\u00f6rv. r\u00e4ttenf\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
Prokurators
\nsubstitut f\u00f6rut
\nen extra tillf\u00f6rordnad
\nblef ett embete
\n\u00e5 ordinarie stat
\nmed namn pro-
\nkurators adjoint
\nenl.enligt Kung\u00f6relse 25
\nJuni 1861.
Den uppsigt och kontroll som K. StfnKejsaren Storfursten s\u00e5lunda
\nge G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren och n\u00e4rmast Prokuratorn ut\u00f6fva \u00e4fven
\n\u00f6fver domstolarna innefattar dock endast den yttre
\nordningens uppr\u00e4tth\u00e5llande enligt lag och beifrande af
embetsfel. I afseende \u00e5 sina beslut \u00e4ro domstolarna
\nfullkomligt oberoende af Regenten, \u2013 hvarom n\u00e4rmare
\nvid behandl.behandlingen af lagskipande maktens organisation
\noch uppgift.
S\u00e5ledes g.genom G\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren och prokuratorn, som
\nK. StnKejsaren Storfursten utf\u00f6r sin uppgift att vidmakth\u00e5lla
\nlag. \u2013
II) Det tillh\u00f6r regeringsmakten, att l\u00e5ta verkst\u00e4lla
\ndomstolarnas domar och utslag, s\u00e5v\u00e4l i brottm\u00e5l
\nsom i civila m\u00e5l. Denna exekutiva makt i
\ntr\u00e4ngre mening ut\u00f6fvas af guvern\u00f6rerna. De-
\ntaljerna h\u00e4raf till f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
I Sverige Justitiae kanslerns och Justitie
\nombudsmans \u00e5liggande tillsammans motsvarande
\nProkuratorns. Att m\u00e4rkas: Just. ombudsm.Justitieombudsmannen
\nsjelfst\u00e4ndigen st\u00e4lld: och derf\u00f6r hans myndighet
en starkare garanti f\u00f6r ov\u00e4ldig laglighet.
\u00d6nskligt vore, att det blefve g\u00e4llande regel
\natt Prokuratorn publicerade sin ber\u00e4ttelse \u00f6fver
\nresasv\u00e5rtytt ss.s\u00e5som Knorring \u00f6fver resasv\u00e5rtytt 65 och 67. Det skulle
\nst\u00e4rka medborgarnas \u00f6fvertygelse derom att \u00f6m
\nomv\u00e5rdnad egnas laglighetens vidmakth\u00e5llande. Of-
\nfentlighetens ljus b\u00f6r med allt sk\u00e4l belysa en s\u00e5 vigtig funk-
\ntion\u00e4rs tillg\u00f6randen.
Obs.Observera K. F\u00f6r.Kejserliga f\u00f6rordningen
\n8 Maj 1876.
\n\u00c5lagt proku-
\nratorn att vid
\nhvarje landtdag
\nFinlands StderSt\u00e4nder till
\nk\u00e4nnedom, afgifva be-
\nr\u00e4ttelse om lagskipning
\noch lagarnas handhafvande
\nunder f\u00f6rf.f\u00f6rflutna tiden
\u00c5terblick. \u2013 Af Regeringsmaktens uppgifter f\u00f6ljer nu
\nH\u00e4rvid fr\u00e4mst att erinras Monarkens ensamma lag-
\nstiftningsr\u00e4tt r\u00f6rande allm\u00e4nna hush\u00e5llningen samt
\nallm.allm\u00e4nna inr\u00e4ttningar ss.s\u00e5som f\u00f6rut behandlat. Dervid f\u00e4stes upp-
\nm\u00e4rksamheten dervid att en del af i f\u00f6rf.saml.f\u00f6rfattningssamlingens intagna regensregentens
\nf\u00f6reskrifter icke alls \u00e4ro af lagstiftn.artlagstiftningsart, blott regeringsp\u00e5bud.
\nN\u00e4r ny instruktion f\u00f6r lotsverket, \u00e4r detta lagstiftning. Men
\nn\u00e4r f\u00f6rordnas om uppf\u00f6randet af en ny fyr, s\u00e5 \u00e4r det en regerings-
\n\u00e5tg\u00e4rd. F\u00f6r \u00f6frigt kan gr\u00e4nsen vara sv\u00e5r nog att be-
\nst\u00e4mdt uppdraga h\u00e4rutinnan.
Ifr\u00e5gavarande kategori, omfattande hufvudsumman
\naf det egentliga regerandet och af f\u00f6rvaltningens ledning
\nf\u00f6ranleder \u00e5ter n\u00e4rmast att t\u00e4nka p\u00e5 de organer
\ngenom hvilka regenten vidmakth\u00e5lla denna sin uppgift,
\nsamt p\u00e5 de olika brancher af hvilka denna upp-
\ngift n\u00f6dv\u00e4ndigtvis best\u00e5r. Det \u00e4r ju en m\u00e4ngd
\nolika \u00e4ndam\u00e5l, som skola tillgodoses genom befallningarna
\noch inr\u00e4ttningarna. S\u00e5ledes en organisation beh\u00f6flig
\nsom delat uppgiften, densv\u00e5rtytt generella, och som b\u00f6r sina delar
\nsk\u00e4rsk\u00e5das.
Blickarna f\u00f6rst tillbaka p\u00e5 Reger.\u00a0FRegeringsformen. Ingress af
\n\u00a7 8 uppl\u00e4ses \u2013 \u00a7 12, \u00a7 14. \u2013, \u2013 Stadgandena
\n|71|\nom rikets kollegier. Deras gamla ursprung fr.fr\u00e5n de 5 rikets
\nh\u00f6ga embeten riksdrots justitie, marsk, amiral, kansler
\noch skattm\u00e4stare. (Drots och marsk redan i 14de seklets
\nriksembete, alltid riksr\u00e5d, alltid sen dess f\u00f6rekommit.
\nKanslersembetet, \u00e4ldre \u00e4n de, blef rikskansler f\u00f6rst
\n1538. Alla fem f\u00f6rklarades f\u00f6rst 1602 riksembeten).
\nKring dem grupperades efterhand \u00e4rendena.
\nGenom 1634 \u00e5rs
\nR.\u00a0F.Regeringsform blefvo dessa
\n5 embeten omgifna af
\nhvart sitt kollegium.
\n1634 \u00e5rs stadganden
\nligga till grunden
\nf\u00f6r 1772 \u00e5rs R.\u00a0F.Regeringsform
1a koll.kollegium Hofr\u00e4tten 15 och 16 \u00a7.
\n2a kollegium varsv\u00e5rtytt Krigskollegium \u00a7 17\u201319. \u2013 3de
\nriksens kollegium Amiralitetet \u00a7 20 och 4de Riksens
\nKansli \u00a7 21 uppl\u00e4ses och 22. 5te KammarCollegium
\n\u00a7 23. \u2013 Vidare stadgas om Statskontoret \u00a7 24 och
\n25, Bergskollegium \u00a7 26, Kommerce kolle-
\ngium \u00a7 27, Kammar revision \u00a7 28. Slutligen om
\nhofvet \u00a7 29, \u2013 landtregering \u00a7 33. \u2013 S\u00e5ledes grundlagsenligt stadgande om stats-
\nf\u00f6rvaltningens organisation.
S\u00e5 kom m\u00e5ngber\u00f6rda \u00a7 1 som tillerk\u00e4nna ko-
\nngen r\u00e4tt att f\u00f6rordna, efter, dess h\u00f6ga godtfinnande
\nom alla rikets embeter, samt att de \u00f6friga riks-
\nv\u00e5rdanden \u00e4rendena sk\u00f6tes p\u00e5 s\u00e4tt konungen nytti-
\ngast synes. Uttrycket har ansetts n\u00e4rmast afse
\nadministrationens inr\u00e4ttande och kollegiernas regle-
\nrande eller afskaffande efter behag.
Det var i alla fall icke mera \u2013
\ngrundlagsfr\u00e5ga, huru styrelseverket skulle ordnas.
\nDock qvarstode kollegierne, endast riksr\u00e5det indrogs.
\nOch utan inflyttande blefvo den s\u00e5lunda f\u00f6re 1809 g\u00e4l-
\nlande organisationen icke p\u00e5 finska styrelse-
\nverkets ordnande.
Fr\u00e4mst att betrakta Senaten. Grunddragen af dess
\norganisation f\u00f6rut vidr\u00f6rda. Reglem.Reglemente af 1809, tillkomst
\nefter St\u00e4ndnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande, men icke p\u00e5 grund af, och i beroende
deras beslut, \u00e4r icke en allm\u00e4n
\nlag, \u00e4n mindre grundlag, utan en s.\u00a0k. administrativ
\nf\u00f6rordning. Huruledes \u00e4ndrades till Senat 1816, f\u00f6rut
\nomn\u00e4mndt. Till\u00e4gg till det f\u00f6rra, som redan d\u00e5
\nbordt omn\u00e4mnas, att genom kung.kung\u00f6relse 9 Julie 1817
\nf\u00f6rordnades det skulle Senaten jemte underlydande centralembetsverk 1 Okt.oktober 1819 flyttas till
\nHforsHelsingfors som 27 Mars 1812 f\u00f6rklarats f\u00f6r hufvudstad
\noch der sedandess byggts f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let.
S\u00e5som f\u00f6rut n\u00e4mndt, \u00e4ro en del \u00e4renden f\u00f6rbe-
\nh\u00e5llna H.\u00a0MsHans Majest\u00e4ts afg\u00f6rande, \u00f6friga SnSenaten bemyndigad
\natt utan hemst\u00e4llan, i hans namn, afg\u00f6ra.
Hvad de f\u00f6rstn\u00e4mnda ang\u00e5, stadgades f\u00f6rst i all-
\nm\u00e4nhet i CapKapitel III \u00a7 15 af Reglem.Reglemente 1809 uppl\u00e4ses. \u2013 Vid
\n\u00a7 16 senare tillkomna undantag att m\u00e4rka f\u00f6r mindre anslag, hvarom
\ndet n\u00e4rmare i fr\u00e5ga om Senatens kompetens. Vid \u00a7 17
\nf\u00f6rut taladt om lagstiftlagstiftande makten, likas\u00e5 om f\u00f6rklr.f\u00f6rklaring i \u00a7 18.
N\u00e4rmare s\u00e5ledes, med st\u00f6d h\u00e4raf och af andra
\nf\u00f6rordningar.
Till K StorfnsKejsaren Storfurstens eget afg\u00f6rande skall SnSenaten jemte
\neget utl\u00e5tande \u00f6fverlemna f\u00f6ljande:
Ans\u00f6kningar i allm\u00e4nhet i m\u00e5l och \u00e4renden
\nsom h\u00f6ra till h\u00f6gsta maktens pr\u00f6fning och afg\u00f6-
\nrande. Det \u00e4r m\u00e5l som icke \u00e4ro af den beskaffenhet att
\nderas afg\u00f6rande \u00f6fverlemnats \u00e5t Senaten. De m\u00e5 h\u00f6ra till
\n|73|\nendera eller b\u00e5da departementets handl\u00e4ggning.
\nIfall n\u00e5gra sk\u00e4l till bifall eller anm\u00e4lan deraf
\nf\u00f6rekomma eller derest m\u00e5let \u00e4r af st\u00f6rre
\nvigt och n\u00e5gon s\u00e4rskild beskaffenhet, g\u00e5r det till
\nK. StorfKejsaren Storfursten. I motsatt fall ankomma \u00e5 Senaten
\natt afsl\u00e5. F\u00f6rordn.F\u00f6rordning och Kung.Kung\u00f6relse 2 Juni 1826 4de afdelnavdelningen \u00a7 3.
Exempel.
\n2o) Fr\u00e5gor om dispens fr\u00e5n lagens allm\u00e4nna
\nstadganden, utom de s\u00e4rskildt \u00e5t Senaten \u00f6fverlem-
\nnade fall, hvarom nedanf\u00f6re.
3o) Utn\u00e4mningar till sdnas\u00e5dana embeten och tjenster
\nvid civila och ecklesiastik staterna, hvilkas till-
\ns\u00e4ttande \u00e4ro K. StnKejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llet, \u2013 Hvarom n\u00e4rmare i
\nskildt kapitel om tjensters bes\u00e4ttande.
Finans-
\n\u00e4renden i
\nallm\u00e4nhet.
4o) Det vid hvart \u00e5rs slut uppgjorda statsf\u00f6rslag
\n\u00f6fver finska statens statsfondens och militiefondens inkomster
\noch utgifter, likas\u00e5 om tillf\u00e4lliga utgifter och extra utgifter
\nutom stat, ut\u00f6fver visst belopp.
5o) Fr\u00e5gor om beviljande af pensioner och
\nn\u00e5deg\u00e5fvor, f\u00f6rl\u00e4ningar af kronans gods och
\nr\u00e4ntor, tillst\u00e5nd till hemmans byte, uppf\u00f6rande
\naf allm.allm\u00e4nna byggnader och andra arbetsf\u00f6rslag m.\u00a0m.
6o) Fr\u00e5gor om f\u00f6r\u00e4ndringar i n\u00e5gon af de individuela beskattnings-
\narter, som enl.enligt praxis af Regenten utan SnasSt\u00e4ndernas
\nh\u00f6rande fastst\u00e4llas. \u2013 Dessa fr\u00e5gor afg\u00f6ra K Storf.Kejsaren Storfursten i allm\u00e4nhet p\u00e5 fram-
\nst\u00e4llning af Senaten.
\nDe behandlas s\u00e5ledes
\nder, ehuru blott f\u00f6rbe-
\nredande. Senaten icke
\nden r\u00e5dgifvande myn-
\ndigheten.
Om lagstiftnings\u00e4renden f\u00f6rut taladt.
\nOm hvad K. StnKejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llits i afs.avseende \u00e5 lagskipning
\noch ben\u00e5dning, komma vid dess afdelning att
\nutredas.
Senatens Plenum best\u00e5r, ss.s\u00e5som f\u00f6rut n\u00e4mndt, enl.enligt 10 Maj 1860 af GG.Generalguvern\u00f6ren
\nb\u00e5da vice ordf.ordf\u00f6randena och 3 senatorer fr.fr\u00e5n hv.vart departdepartement, utom n\u00e4r H\u00a0MtHans Majest\u00e4t
\nskildt f\u00f6rordna alla Senatorer. \u00a7 3, Icke domf\u00f6rt med mindre \u00e4n 8
\nledam\u00f6ter. \u00a7 4. F\u00f6rut till Plenum h\u00f6rande \u00e4renden dervid bibeh\u00e5llna.
Senatens Plenum handl\u00e4gger f\u00f6ljande \u00e4render.
Dessa enl.enligt Inst.Instruktioner f\u00f6r G.guv.Generalguvern\u00f6ren af 12 Febr.februari 1812.
\nSlutligen borde, ex anaolgia med mommoment 2 och 3
\nicke tvifvelaktigt vara att StnasSt\u00e4ndernas svar p\u00e5 K och
\nStorfnsKejsaren och Storfurstens proposition samt allm\u00e4n petition b\u00f6ra
\nhos Plenum f\u00f6redragas. \u2013 Ocks\u00e5 sker promul-
\ngeringen af s\u00e5dana f\u00f6rff.f\u00f6rfattningar genom Senatens plenum.
Framf\u00f6rallt motsvarande h\u00f6gsta domstolen dock
\natt \u00e4fven K SenKejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llit sig afg\u00f6rande
\naf vissa saker. \u2013 L\u00e4mpligast derf\u00f6re att behandla
\ndess funktioner i ett sammanhang i fr\u00e5ga derom.
Om ekon. departnasekonomiedepartementenas kompetens se Regl.Reglemente 1809
\n\u00a7 41. \u201dDetta Departement tillh\u00f6r att upptaga
\nalla Finlands allm. Hush\u00e5lln.allm\u00e4nna Hush\u00e5llning r\u00f6rande
\nm\u00e5l, som under Landets f\u00f6rra styrelse, af flera
\ns\u00e4rskilda kollegiers och Embetsm\u00e4n blifvit hand-
\nterade och afgjorda.\u201d Tanken n\u00e4ra till hands att f\u00f6rra kollegier h\u00e4rvid haft infly-
\ntande.
F\u00f6rst 5 expp.expeditioner Sedan indrogs Militie
\nexp.expeditionen genom Manif.Manifestet 21 April 1841., men inr\u00e4ttades
\n\u00e5ter 25 Jan.januari 1858. \u2013 Jordbruksexped.Jordbruksexpeditionen tillkom
\n17 Sept.september 1860.
JfrJ\u00e4mf\u00f6r
\nmed Rikets
\nKollegier
Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet ut\u00f6fva s\u00e5ledes i alla de \u00e4renden som ej K. Storf.Kejsaren Storfursten
\nsjelf f\u00f6rbeh\u00e5lla, \u2013 eller r\u00e4tten i alla de m\u00e5l han till
\nEkn dep.Ekonomiedepartementet \u00f6fverlemnat, \u2013 styrelse och den h\u00f6gsta
\nf\u00f6rvaltningen i Finland. Jemte det beredande konselj f\u00f6r de
\n|76|\nHonom f\u00f6rbeh\u00e5llna fr\u00e5gor, dels ensam dels i Plenum.
Expeditionen ock en tv\u00e5faldig betydelse. Hvarje Exp.Exepdition ut-
\nm\u00e4rkes dels en p\u00e5 grund af \u00e4rendenas beskaf-
\nfenhet best\u00e5ende s\u00e4rskild gren af statsf\u00f6rvaltningen,
\ndels en i och f\u00f6r \u00e4rendenas beredning och f\u00f6redrag-
\nning, likaledes med afseende \u00e5 deras beskaffenhet
\nbest\u00e4mda afdelning af Ekon. depart.Ekonomiedepartementet
S\u00e5ledes blir i afseende \u00e5 kompetens att m\u00e4rka
\na) hvilka \u00e4renden f\u00f6r hvarje exp.expedition b\u00f6r f\u00f6redragas hossv\u00e5rtytt
\nDepartement;
b) hvilka m\u00e5l f\u00e5 af expeditionen sjelf afg\u00f6ras.
\nc) hvarefter \u00e4fven
\nh\u00e4r b\u00f6r utredas
\ngr\u00e4nsen f\u00f6r departe-
\nmentets beslutander\u00e4tt.
Dessutom att observera enl.enligt \u00a7 22 i 1869
\n\u00e5rs f\u00f6redrag att Ekon. Depart.Ekonomiedepartementet handl\u00e4gga \u00e4renden
\nantingen vid allm\u00e4nt sammantr\u00e4de, eller vid
\nsammantr\u00e4de i 2 divisioner.
\nLedam\u00f6tenas f\u00f6rdelning p\u00e5 divisioner g\u00f6res af vice
\nordf\u00f6rnordf\u00f6randen. \u2013 \u00a7 23 best\u00e4mma hvilka \u00e4renden
\nh\u00f6ra till allm.allm\u00e4nt sammantr\u00e4de i Depart.Departementet alla \u00f6friga
\nvid divisionssammantr\u00e4de.
Men klarast framst\u00e5r omfattningen
\naf Ekon. dep.Ekonomiedepartementets g\u00f6rom\u00e5l g.genom att fr\u00e4mst vissa
\n\u00e4rendens f\u00f6rdelning p\u00e5 expeditionerna.
\nLemna h\u00e4r det historiska fr\u00e5n och med 1809. Grunden i Senaten.
\nReglem.Reglemente 1809 unge-
\nf\u00e4r bibeh\u00e5llen. Men
\nb\u00f6r l\u00e4mpligast h\u00e5lla
\nsig till 1869 \u00e5rs
\nf\u00f6rord.f\u00f6rordning \u2013
I. Civilexpeditionen handl\u00e4gger de m\u00e5l som ang\u00e5
Dubla uppgift: till\u00e4mpning
\naf g\u00e4llande och ini-
\ntiativ f\u00f6r nytt.
Exempel
\nBitr\u00e4dande
\nchef
Finansexpeditionen. Mindre olikartade \u00e4n den f\u00f6rra.
Detta den rent finansiella gruppen af m\u00e5l.
\nSlutligen den rent ekonomiska gruppen, m\u00e5l
\nsom g\u00e4lla den produktiva ekon.ekonomiska verksamheten i landet.
Konklusioner.
\nKammar expedition.
Statsbokslut
\nMilitie-expeditionen
Om rent milit\u00e4ra
\nf\u00f6rh\u00e5llanden blir fr\u00e5ga
\nn\u00e4r talar om regementens
\nmakt i krigssaker.
Ecklesiastik expeditionen.
Obs.Observera Universitetet \u2013
\nKansler, vicekansler,
\nKoncistorium.
Jordbruks expeditionen.
Hvad expeditionen f\u00e5r afg\u00f6ra utan f\u00f6redrag-
\nning i Senaten str\u00e4cker sig i allm\u00e4nhet icke ut\u00f6fver a) till\u00e4mp-
\nning och utf\u00f6rande af g\u00e4llande f\u00f6reskrifter, \u2013 b) inter-
\nloquering, \u2013 c) inspektioner, \u2013 c) afg\u00f6rande af sm\u00e4rre
\ndetaljer inom respektive ressorter. \u2013 Det n\u00e4r-
\nmare h\u00e4raf till f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
Alla de ofvanuppr\u00e4knade, Ekonomie depart-
\nementet tillh\u00f6rande \u00e4render \u2013 omfattande alla f\u00f6rem\u00e5l
\nf\u00f6r regeringsverksamhet, \u2013 blifva nu, f\u00f6rutom hvad
\nsades om expeditionernas s\u00e4rskilda komptetens, f\u00f6re-
\n|82|\ndragna i DepartemDepartementet. Genom reskriptet af 3 Feb.februari
\n1820, delning i 2 afdelningar.
\nVigtigare \u00e4renden blott i hela departemdepartementet. Redog\u00f6r
\nicke h\u00e4rf\u00f6r, d\u00e5 blott en arbetsordning, och i alla
\nfall \u00e4fven afdeln.avdelningen \u00e5 hela DeptnsDepartementets v\u00e4gnar.
Regler der i Sena-
\nten handlar och har
\nbeslutander\u00e4tt inom
\ngr\u00e4nserna af lag och
\nf\u00f6rordnf\u00f6rordning. Dels f\u00f6r att
\nafg\u00f6ra inkommande sak
\ndels ock att meddela
\nbefallning om \u00e5tg\u00e4rder
\naf ett eller annat
\nslag, inom sagde
\ngr\u00e4ns. G\u00e4lla det
\natt \u00e5stadkomma
\nnya best\u00e4mningar,
\nnya reglementer,
\neller g\u00e4ller det att
\n\u00e4ndra gamla, s\u00e5
\nm\u00e5ste hemst\u00e4llan
\nske enl.enligt regel.
Fr\u00e5n denna
\nregel efterhand
\nundantag gjorda.
Utan underd.underd\u00e5nig hemst\u00e4llan, f\u00e5r Departe-
\nmentet slutligen afg\u00f6ra:
Detta allt p\u00e5 grund af f\u00f6rf.f\u00f6rfattningarna 2 Juni 1821sv\u00e5rtytt,
\n28 Novbrnovember 1859 och 20 April 1863. \u2013 De hade
\nf\u00f6rut berott p\u00e5 H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t sjelf.
Men dessutom f\u00f6rekomma i en m\u00e4ngd isynnerhet nyare f\u00f6r-
\n\u00e4ndringar stadgadt om dels besv\u00e4rsm\u00e5ls
\ndels andra \u00e4rendens (t.\u00a0ex. aktiebolags stadgar)
\nafg\u00f6rande i Senaten. Och skall derf\u00f6r redo-
\ng\u00f6ras i f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten. De nu uppr\u00e4knade
\ng\u00e4lla enkom anf\u00f6rda ss.s\u00e5som undantag fr\u00e5n hvad
\nborde g\u00e5 till monarken sjelf \u2013 en konsekutiv
\nutstr\u00e4ckning af Senatens afg\u00f6rande r\u00e4tt.
Senaten naturligtvis initiativ i alla
\n\u00e4renden. F\u00f6rst p\u00e5pekat statsmannens uppgifter.
\nDet \u00e4r klart att d\u00e5 Monarken sjelf \u00e4r den styrande
och ingen ansvarig minist\u00e4r finnes, m\u00e5ste
\nhan vara ytterst noggran med beredningen.
\nT\u00e4nker man sig att enskilda ministrar h\u00e4r, utan
\nansvarighet, skulle direkte ins\u00e4nda sina f\u00f6rslager,
\ns\u00e5 skulle ju ett v\u00e4l stort spelrum finnas f\u00f6r
\nden enskildes \u00e4relystnad. Monarken beh\u00f6fva ock f\u00e5
\ngenom kollegiala behandlingar h\u00e4r, tryggheten att saken
\nm\u00e5ngsidigt sk\u00e4rsk\u00e5dats. Dermed \u00e4r enskilda statsman-
\nnen icke betaget m\u00f6jligheten att genomdrifva eller \u00e5tminstone
\nframh\u00e5lla sitt program. Han kan visst ofta blifva
\n\u00f6fverr\u00f6stad. Men \u00e4r han \u00f6fvertygandesv\u00e5rtytt person, m\u00e5ste han
\nkunna g\u00f6ra sig g\u00e4llande. \u2013 Vidare beredning.
I egenskap af Senatens ordf\u00f6r.ordf\u00f6rande bivistar Genr. guv.Generalguvern\u00f6ren
\nPleni och Justitie samt
\nSenatens Ekon. departsEkonomiedepartements sammantr\u00e4de, n\u00e4r han n\u00f6digt
\nfinna. \u00a7\u00a7 4\u2013 \u00a7 13 (Justitie, m\u00e5l som g\u00e5 \u00e5t lif och \u00e4ra)
\n\u00a7 19 (Ekon. dep.Ekonomiedepartementet) i Instr.Instruktion af 12/2 1812. \u2013 Ifall han
\naf skiljaktig tanke, l\u00e5ta inf\u00f6ra det i protprotokollet. F\u00e5r
\nskildt ing\u00e5 till Kejs. StenKejsaren Storfursten med anm\u00e4rkning mot Depart.Departementets beslut
\nutan att detta dock hindrar deras verkst\u00e4llighet, n\u00e4r m\u00e5let
\nicke af hemst\u00e4lld natur. \u2013 Genr. guvGeneralguvern\u00f6rens yttrande s\u00e5ledes
\nett ytterligare moment af beredning. Och kan med-
\nf\u00f6ra nya synpunkter, en\u00e4r G\u2011g.Generalguvern\u00f6ren jemv\u00e4l utom orfd.ordf\u00f6rande i Senten \u00e4r h\u00f6gsta
\nf\u00f6rvaltningsperson i landet, chef f\u00f6r landets civila
\nexekutiva styrelse och derf\u00f6r kan komma att g\u00f6ra
\niakttagelser ut\u00f6fver hvad Senaten.
Och ett ytterligare studium af beredningen genom
\nfinska komit\u00e9n i PburgSankt Petersburg, \u00e5terinr\u00e4ttad 1857 f\u00f6r att, ss.s\u00e5som heter
\ni ingressen (f\u00f6rut \u00e5beropad) f\u00f6r att K. Storf.Kejsaren Storfursten m\u00e5
\nkunna med fullkomlig sakk\u00e4nnedom pr\u00f6fva
\nhvarje af de olikartade Storfursted\u00f6met r\u00f6rande
\nvigtiga \u00e4render, som p\u00e5 hans eget afg\u00f6rande an-
\nkomma. \u2013 Organisation f\u00f6rut framst\u00e4lld.\u2013 \u00a7 1 komit\u00e9n
\ngranskar alla de m\u00e5l och \u00e4render, som jemlikt K.
\nStorfnsKejsaren Storfurstens f\u00f6rordnande af Min. statssekret.Ministerstatssekreteraren till komi-
\nt\u00e9ns pr\u00f6fning \u00f6fverlemnas. (S\u00e5ledes icke alla.)
\u00c5terst\u00e5r nu i fr\u00e5ga om f\u00f6rdelningen af styrelseverkets uppgifter
\nblott, att n\u00e4mna hvad G.\u00a0g.Generalguvern\u00f6ren utom ss.s\u00e5som ordf.ordf\u00f6rande i Senaten och i afseende \u00e5 \u00f6fver-
\nvakande af lagarnas efterlefnad han sig till-
\ndeladt af regeringsuppgifterna. \u00a7 27 I allm\u00e4nhet tillkommer honom hufvud-
\ninseendet \u00f6fver Policen, fattigv\u00e5rden jemte l\u00f6sdrifveriets
\n|86|\noch tiggeriets h\u00e4mmande, \u00e4fven Post- och Tullverken,
\nLandtm\u00e4teriet samt Milit\u00e4rensv\u00e5rtytt m.\u00a0m. Han f\u00e5r derf\u00f6re
\nantingen i f\u00f6rening med Ekon. Depart.Ekonomiedepartementet eller, ifall tiden
\ns\u00e5dant icke medgifver, omedelbarligen genom
\nvederb\u00f6rande guvern\u00f6rer, hvilka med deras un-
\nderlydande tjenstem\u00e4n i s\u00e5dant afseende bero
\naf GenralguvenGeneralguvern\u00f6ren, alla n\u00f6diga m\u00e5tt och steg,
\nsom med Lag och f\u00f6rfattnf\u00f6rfattning enliga \u00e4ro; samt
\nlemnar i sistn\u00e4mnda fall, Ekon. dept.Ekonomiedepartementet under-
\nr\u00e4ttelse derom, till f\u00f6rekommande af annars
\nm\u00f6jliga intr\u00e4ffande stridiga befallningar.
Han har enl.enligt \u00a7 33 att till StorfnsStorfurstens \u00e5tanke
\nanm\u00e4la de embets- och tjenstem\u00e4n, hvilka
\nutm\u00e4rkt sig f\u00f6r r\u00e4ttvisa, nit och arbetsamhet.
\nLemnas till
\nfr\u00e5ga om
\nbel\u00f6ningar.\nEnl.Enligt \u00a7 35 b\u00f6r han till jordbrukets, handelns
\noch n\u00e4ringarnas upphjelpande och f\u00f6rkofran str\u00e4cka
\nsin synnerliga omtanke och beskydda med alla
\naf honom beroende medel dessa hufvudk\u00e4llor
\nf\u00f6r allm.allm\u00e4nna v\u00e4lm\u00e5gan. B\u00f6r derf\u00f6re esomoftast
\ninhemta, skriftliga eller muntliga, r\u00e5d och
\nupplysningar af de landets embetsm\u00e4n och andra
\nmedborgare, hvilka f\u00f6r kunskaper och erfarenhet
\ni n\u00e4mnda hush\u00e5llsgrenar gjort sig k\u00e4nda. \u2013 Om
\nprojekter inkomma, som lofva vigtiga f\u00f6rdelar
\nf\u00f6r det allm\u00e4nna eger han efter noggrann
\nunders\u00f6kning huruvida de \u00e4r f\u00f6renliga med
\nlandets lagar och f\u00f6rfattningar samt annars
\natt f\u00f6rordas, ins\u00e4nda dem jemte utl\u00e5tande till
\nK. StorfnsKejsaren Storfurstens granskning. \u2013 S\u00e5ledes regeringsom-
\n|87|\ntanke honom uttryckligen \u00e5lagd, samt pligt att taga
\ninitiativ. Hans funktioner i detta h\u00e4nseende
\nanalog med en st\u00e5th\u00e5llares.
S\u00e5ledes genomg\u00e5tt huru styrelseverket
\nordnadt och uppgifterna f\u00f6rdelades i afseende
\np\u00e5 realiserandet af monarkens befogenheter
\natt f\u00f6r statsf\u00f6rvaltningens ordnande och bedrifvande
\ngifva de befallningar och p\u00e5bud samt vidtaga
\nde anstalter och inr\u00e4ttningar, som \u00e4r n\u00f6diga
\noch \u00e4ndam\u00e5lsenliga.
Men innan detta gebit lemnas m\u00e5ste den
\nfr\u00e5ga upptagas och besvaras huruvida Kejs. StorfenKejsaren Storfursten
\nkan inom hela omf\u00e5nget af statsf\u00f6rvaltnings orga-
\nnismen oinskr\u00e4nkt besluta och f\u00f6rfoga, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r huruvida
\nregeringsmakt i afseende \u00e5 statsf\u00f6rvaltningens ordnande
\noch bedrifvande samt allmallm\u00e4n inr\u00e4ttning \u2013 \u00e4r alldeles
\noinskr\u00e4nkt, blott p\u00e5 Monarkens beslut beroende,
\neller, om \u00e4fven StnasSt\u00e4ndernas medverkan kan erfordras,
\nd.\u00a0\u00e4.det \u00e4r, om allmallm\u00e4n lag i dessa \u00e4mner eller f\u00f6rordf\u00f6rordning?
Finnas det s\u00e5dana verk, som icke kunna
\nordnas af RegerRegeringen. Det \u00e4r Finlands Bank. Dess
\nreglemreglementer med StnaSt\u00e4nderna, Fullm\u00e4ktige instr.instruktion blott af StnaSt\u00e4nderna.
\nVidare den kyrkliga f\u00f6rvaltningen, hvarom skildt
\nblir fr\u00e5ga i kapitlet om kyrkans st\u00e4llning i stats-
\nr\u00e4ttsligt h\u00e4nseende. \u2013
Domstolar, deras instansordning. \u2013
\nK. SensKejsaren Storfurstens befallningshafvande, i hvad denna verksamhet
\nfastst\u00e4lld g.genom U\u00a0BUts\u00f6kningsbalken.
Slutligen alltid allmallm\u00e4n lag att iakttaga. Ing\u00e5r i Br\u00e4n-
\n|88|\nningsstadga, f\u00f6reskrift, huru debitering och uppb\u00f6rd
\nderaf skall ske, eller Br\u00e4nvins anslagsv\u00e5rtytt, Karta-
\nsigillata m.\u00a0m. s\u00e5 f\u00e5r deras organisa-
\ntion icke af Reg.Regenten ensam \u00e4ndras.
De egentliga regerings- och f\u00f6rvaltnings\u00e4rendena hand-
\nl\u00e4gges af ekonomie departem.departementet, f\u00f6rdelade p\u00e5 dess
\nsex epeditioner. Dessa ha dels kompetensen att
\ninom tr\u00e4ngre gr\u00e4nser sjelfva besluta i sm\u00e4rre l\u00f6-
\npande fr\u00e5gor \u00e4fvensom n\u00e4r det g\u00e4ller interlokutioner
\noch upplysningars inhemtande, dels ock framf\u00f6rallt be-
\nredande af \u00e4rendena till f\u00f6redragning i departementet
\noch denna f\u00f6redragnings verkst\u00e4llande.
Departementet som f\u00f6r de vig-
\ntigare \u00e4rendena
\nsammantr\u00e4da \u00e5
\nplena, f\u00f6r de mindre
\nvigtiga arbetar p\u00e5
\ndivisioner. besluter i allm\u00e4nhet sjelfst\u00e4ndigt inom
\ngr\u00e4nserna af g\u00e4llande f\u00f6rfattningar och fastst\u00e4lla statsreglering, hvarf\u00f6rutom Regen-
\nten der\u00e5t efterhand \u00f6fverlemnat dels att i vissa fall bevilja efter-
\ngift fr\u00e5n g\u00e4llande ekon. f\u00f6rf.ekonomiska f\u00f6rfattningar, dels att besluta
\noch utf\u00e4rda reglemreglementen och instruktioner f\u00f6r landtbruksl\u00e4roverk
\noch kommunikations anstalternas f\u00f6rvaltning och bedrifvande
\noch vidtaga f\u00f6r\u00e4ndringar i vissa anstalter s\u00e5som post-
\nv\u00e4sendet, dels att inom visst maximum besluta
\nom utgifter ut\u00f6fver statsf\u00f6rslaget samt till sm\u00e4rre
\nbyggnads f\u00f6retag f\u00f6r statsverkets r\u00e4kning, dels slutligen
\natt utn\u00e4mna en del tjenstem\u00e4n och bevilja de
\nsamma afsked och pension.
Departementet tillh\u00f6r vidare att bereda och till H\u00a0MtHans Majest\u00e4t
\nhemst\u00e4lla om alla de nya \u00e5tg\u00e4rder och f\u00f6rordningar, som
\ndet anser f\u00f6r landet gagneliga, samt stats-
\nf\u00f6rslagen.
Samtliga f\u00f6rvaltande embetsverk
\noch myndigheter sortera
\nunder Senaten, utom
\nUniversitet, som genom
\nKansler.
Ranksv\u00e5rtytt milit\u00e4r,
\ns.\u00a0k. kommando \u00e4rende
\nskild.
\nG.Guv.Generalguvern\u00f6rs kansliet.
Genr. guv.Generalguvern\u00f6rens uppgifter sammanfalla
\nmed Senatens f\u00f6rs\u00e5vidt han funktionera sss\u00e5som dess
\nordf\u00f6rande. Men ss.s\u00e5som chef f\u00f6r civila exekutiva styrelsen
\nhar han dessutom att ut\u00f6fva tillsyn
\n\u00f6fver f\u00f6rvaltningens g\u00e5ng, \u2013 \u00e4r ber\u00e4ttigad att i br\u00e5dskande
\n|90|\nfall direkte meddela guvern\u00f6rerna och andra under-
\nlydande befallningar, hufvudsakligen i allm\u00e4nna ordningen
\noch s\u00e4kerhetens intresse, dock att Senaten derom b\u00f6r
\nunderr\u00e4ttas; vidare skall han \u00e4fven f\u00f6r sin del s\u00f6ka befr\u00e4mja
den produktiva n\u00e4ringsverksamheten
\ni landet, och f\u00e5r \u00e4fven utan Senatens h\u00f6rande
ins\u00e4nda projekter till Monarkens pr\u00f6fning.
D\u00e5 de finska regerings\u00e4rendena skola af
\nmin. statssekret.ministerstatssekreteraren f\u00f6redragas Kejsaren tillkomma
\nom StorfStorfursten s\u00e5 vill, ett nytt moment af beredning
\ngenom finska komit\u00e9n.
F\u00f6rutom redan n\u00e4mnda fall i hvilken Regentens
\nmakt p\u00e5 detta gebit \u00e4r genom StnaSt\u00e4nderna begr\u00e4n-
\nsade g\u00e4ller ss.s\u00e5som allm\u00e4n regel, att hvarken instruk-
\ntion f\u00f6r embetsverk eller \u00f6friga regerings\u00e5tg\u00e4rder f\u00e5
\nstrida mot allm\u00e4n, af genom landtdagens medverkan till-
\nkommen lag, eller \u00e4ndra och upph\u00e4fva s\u00e5dan.
Efter denna allm\u00e4nna \u00e5terblick, som
\nafser, att framh\u00e5lla det v\u00e4sendtligaste, utan att derf\u00f6r
\ndetaljer skola f\u00f6rklaras ovigtiga, g\u00e4lla det att \u00f6fverg\u00e5
\ntill de \u00f6friga olika brancher af Monarkens
\nr\u00e4ttigheter och uppgifter, som i den statsr\u00e4ttsliga framst\u00e4llningen m\u00e5ste
\ns\u00e4rskildt releveras.
Till det f\u00f6reg\u00e5ende ansluter sig n\u00e4rmast
\n1o) S\u00e4ttet f\u00f6r utn\u00e4mningen.
\nI allm\u00e4nhet all
\nutn\u00e4mningsr\u00e4tt
\nMonarkens.\nFr\u00e4mst att observera, hvad grundlagarna stadga.
\nR.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 10 uppl\u00e4ses. Jfr.J\u00e4mf\u00f6r dermed \u00a7 31. p\u00e5 s\u00e4tt
\noch vis upprepning, samt F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten bekr\u00e4ftar.
\nR.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 10
\nY.\nVidare
\nReglem.Reglemente f\u00f6r Senaten af 1809 CapKapitel I \u00a7 5\u20138, samt
\nCapKapitel II \u00a7 13.
Utan att Senaten g.genom sistn\u00e4mnda fick utn\u00e4mnings-
\nr\u00e4tt, har K. StorfnKejsaren Storfursten efterhand \u00f6fverlemnat \u00e5t Senaten
\natt tills\u00e4tta \u00e5tskilliga platser, som f\u00f6rut berodde p\u00e5 honom
\nsjelf: de \u00e4ro: provinciall\u00e4kare, l\u00e4kare och
\nprester vid finska trupperna, provincial l\u00e4kare, kom-
\nmissarie i allmallm\u00e4nna revisions kontoret, sekreterare och
\nkamrern i postdirektion, ingen\u00f6rerna vid \u00d6fversty-
\nrelsen f\u00f6r landtm\u00e4teriet, l\u00e4nlandtm\u00f6ten, \u00f6fver-
\nforstm\u00e4stare, tulldistriktschef och bankokommissarie.
\nVidare har vid s\u00e4rskild nya verks inr\u00e4ttande
\nstadgats h\u00e4rom. F\u00f6rvaltningsr\u00e4tten har att utreda
\ndetta, liksom omsv\u00e5rtytt hvilka l\u00e4gre platser f\u00e5r af verks-
\nchefer och guvern\u00f6rer bes\u00e4ttas.
R\u00f6rande st\u00e4dernas borgm\u00e4stare och R\u00e5dm\u00e4n se
\n\u00a7 3 f\u00f6rsk.f\u00f6reskrift af 1789 p.sidan 191.
AngdeAng\u00e5ende biskop och erkebiskop \u00a7 369\u2013379, Kejsaren
\nutn\u00e4mna en af de 3 f\u00f6reslagna. \u00d6friga presttjenster
\n\u00a7\u00a7 160\u2013255 i KkolgenKyrkolagen af 6 Decbrdecember 1869.
Universitetet, dels Kejs.,Kejsaren dels Kansler, dels
\nConcistorium.
AngdeAng\u00e5ende kompetens.
\nReligion: 1 \u00a7 i R.\u00a0F.Regeringsformen \u2013 Kejs. f\u00f6rordnKejserliga f\u00f6rordningen 14 Aug.augusti
\n1827. Grekisk rysk trosf\u00f6rvandt, hvilken
\nuti Storf.Storfurstend\u00f6met Finland redan vunnit eller framdeles
\nvinner borgarer\u00e4tt, m\u00e5 erh\u00e5lla intr\u00e4de i finsk
\ncivil- och milit\u00e4r tjenst, samt efter skicklighet
\noch f\u00f6rtjenst, till sysslor och embeten befordras,
\nhvarmed dock nu g\u00e4llande eller h\u00e4danefter
\nutkommande f\u00f6rfattnf\u00f6rfattningar r\u00f6rande allm\u00e4nna
\nf\u00f6rh\u00f6r samt hvad som f\u00f6r \u00f6frigt b\u00f6r iakt-
\ntagas af dem, hvilka ing\u00e5 i statens tjenst,
\nskola tjena till efterr\u00e4ttelse, s\u00e5vidt det ej
\nr\u00f6res theologisk examina, hvarifr\u00e5n omf\u00f6r-
\nm\u00e4lda Grekiska trosf\u00f6rvandter i alla h\u00e4n-
\ndelser befrias. \u00a7 2 \u00e4fven till n\u00e4mndeman
\n\u00a7 3 dodito [...]ol\u00e4slig/saknad text f\u00f6r s\u00e5dana platser, som bero
\naf borgerskapets val.
Vidare inhemske m\u00e4n: se R\u00a0FRegeringsformen \u00a7 10 X \u2013 F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten 1o
\n1811 kung.kung\u00f6relse p.sidan 257 X. 1816, Feb.februari 21. Se p.sidan 238.
\u00d6frig kompetens grundlagsenligt: Se R.\u00a0F.Regeringsformen
\n\u00a7 10 X F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u00a7 4.
V\u00e4rnepligstlagen
\n27 Dcebrdecember 1878 \u00a7 120.
\nDe till finska trupper
\nh\u00f6rande Generaler, [...]ol\u00e4slig/saknad text
\noch \u00d6fver officerer samt
\ncivila tjenstem\u00e4n, \u00e4fvensom
\nunderbef\u00e4l och
\nmanskap utg\u00f6ras
\naf finska medborgare.
Detaljerna af kompetens och s\u00e4tten f\u00f6r f\u00f6rslag m.\u00a0m. tillh\u00f6ra f\u00f6r-
\nvaltningsr\u00e4tten.
R\u00f6rande afs\u00e4ttning g\u00e4lla F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten bekr\u00e4ftarsv\u00e5rtytt p.sidan 103.
\n|93|\nDet statsr\u00e4ttsliga i detta \u00e4mne synes kunna p\u00e5
\nf\u00f6ljande s\u00e4tt formuleras:
K. o Storf.Kejsaren och Storfursten bes\u00e4tter alla embeten och tjenster
\ninom landet, der icke r\u00e4ttighet h\u00e4rtill \u00e4r eller
\nblifva \u00e5t Senaten eller andra myndigheter
\n\u00f6fverl\u00e5ten.
Alla embeten och tjenster b\u00f6ra bes\u00e4ttas med
\nfinska m\u00e4n af Evang.Evangelisk luthersk eller Grek.Grekisk orto-
\ndoxa l\u00e4ran.
Skicklighet, f\u00f6rtjenst, erfarenhet och bepr\u00f6fvande
\nmedborgerlig dygd utg\u00f6ra s\u00e4tten och enda grunden
\nf\u00f6r befordran till alla embeten och tjenster
\ninom landet, s\u00e5 h\u00f6gre som l\u00e4gre.
F\u00f6rtroende eller tromanssyssla \u00e4ro
\nGenralguvernGeneralguvern\u00f6ren, Senatens vice ordf.ordf\u00f6randen och ledam\u00f6ter
\nMinister statsskret.Ministerstatssekreteraren och hans adjoint, Proku-
\nratorn, Presidenten i Hofr\u00e4tten, Cheferna f\u00f6r
\nf\u00f6rvaltande verk, Hofr\u00e4ttsr\u00e5den, Chefen f\u00f6r
\nG.gnsGeneralguvern\u00f6rens kansli, Expeditionssekreteraren i Kejs.Kejsarens kansli
\nf\u00f6r Finland, ReferendariesekretReferendariesekreterare i Senaten, Prokurators
\nadjoint, cheferna f\u00f6r Finska kadettk\u00e5ren samt Gardes-
\nbataljonen, och alla milit\u00e4ra tjenster med \u00d6fre l\u00f6jtnants
\ngrad upp\u00e5t. Dessa tills\u00e4ttas omedelbart, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r utan
\nf\u00f6rslag af K. o. StfnKejsaren och Storfursten.
De tjenster, till hvilka f\u00f6rslag h\u00e4rintills blifvit
\nuppgjordt, skola \u00e4fven framdeles ej annorlunda
\n\u00e4n efter f\u00f6rslag bes\u00e4ttas; \u00e5liggande det Senaten
\n|94|\natt i alla till dess handl\u00e4ggning \u00f6fverlemnade
\ndylika befordrings\u00e4render, hvari utn\u00e4mningen
\ntill tjensten \u00e4r Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten f\u00f6rbeh\u00e5llen, jemte
\neget utl\u00e5tande ins\u00e4nda f\u00f6rslaget till K. StfnKejsaren Storfursten
\nsom sedan till tjensten utn\u00e4mna den bland
\nde s\u00f6kande, hvilken han finna dertill skickli-
\ngast.
K. StfnKejsaren Storfursten eger till Erkebiskop och biskop utn\u00e4mna
\nen af de tre personer, som efter f\u00f6rsigg\u00e5nget
\nval blifvit p\u00e5 f\u00f6rslag till dessa embeten uppf\u00f6rda.
\n\u00c4fven i fr\u00e5ga om \u00f6friga presttjenster \u00e4r i allm\u00e4nhet
\nf\u00f6rsamlingens valr\u00e4tt g\u00e4llande, och f\u00f6rfar med
\nbes\u00e4ttandet enl.enligt 1869 \u00e5rs KkolagKyrkolag.
Likas\u00e5 st\u00e4derna bibeh\u00e5lla vid r\u00e4ttigheten att
\ntill borgm\u00e4stare tjensten f\u00f6resl\u00e5 tre beh\u00f6riga
\nm\u00e4n, bland hvilka en af Kejs.Kejsaren utn\u00e4mnes. I afseende i f\u00f6rslag
\ntill l\u00e4raretjenster
\nhar Concistorium r\u00e4tt.
Fr\u00e5n f\u00f6rtroendesysslor kan K. StenKejsaren Storfursten n\u00e4r han
\npr\u00f6fvar landets b\u00e4sta s\u00e5dant fordra,
\nentlediga innehafvare och honom till annat
\nembete f\u00f6rflytta.
De som bekl\u00e4da domarearbete i h\u00f6gre
\noch l\u00e4gre r\u00e4tter samt \u00f6friga ordinarie embets\u2011
och tjenstem\u00e4n, kunna icke utan laga ransakning
\noch dom fr\u00e5n sina innehafvande sysslor
\nafs\u00e4ttas, och ej heller annorlunda \u00e4n med
\neget begifvande till andra tjenster flyttas.
H\u00e4rifr\u00e5n undantagna tjenstem\u00e4n vid landt-
\nregeringen, uppb\u00f6rdsm\u00e4n, agenter f\u00f6r Finlands
\nhandel, samt l\u00e4gre tjenstem\u00e4n vid de f\u00f6rvaltande
\nverken, vid hvilkas afskedande eller f\u00f6rflyttning
\ng\u00e4ller derom s\u00e4rskildt \u00e4r stadgadt.
Tjenstem\u00e4n Officerer vid finska milit\u00e4ren, med undan-
\ntag af prester, audit\u00f6rer och l\u00e4kare, \u00e4fvensom offi-
\ncerare vid kadetk\u00e5ren, synes enligt praxis kunna
\ntransporteras efter KejsKejsarens behag.
Det hopande af detaljer hvartill \u00e4mnets beskaffenhet
\nunder de senaste trenne f\u00f6rel\u00e4sningar f\u00f6ranledt, kunnat
\nf\u00f6refalla H\u00a0HHerrarna nog sterilt. Dock f\u00f6r uppfattningen af det system,
\nenl.enligt hvilket regeringsmakten i Finland ut\u00f6fvas, af n\u00f6den att icke
\nblott ange allm\u00e4na grunderna f\u00f6r styrelseverkets organisation
\nutan ock hela den f\u00f6rdelningen af uppgifter och kompetens inom
\ndetsamma, som blifvit fastst\u00e4lld. Endast g.genom k\u00e4nnedom af
\ndetaljerna i organisationen, framst\u00e5 dess karakter fulst\u00e4ndigt. Vi
\nfinna s\u00e5lunda s\u00e5som de karakteristiska dragen f\u00f6r regeringsmaktens
\norganisation hos oss, att monarken ensamt enl.enligt grundlagarna till-
\nkomma att styra landet, att enl.enligt grundlagarna ingen del af regerings-
\nb\u00f6rdan \u00e4r med sjelfst\u00e4ndigt ansvar inf\u00f6r st\u00e4nderna och nationen
\nlagd p\u00e5 n\u00e5gon statsfunktion\u00e4r eller korporation, utan stats-
\nembetsm\u00e4nnen blott inf\u00f6r monarken ansvariga; \u2013 att der monarken
\nfr\u00e5n sig delegerat det h\u00f6gsta afg\u00f6randet i styrelse och f\u00f6rvaltnings \u00e4renden, detta
\nblott \u00e4r lemnadt \u00e5t kollegialt verk, icke \u00e5t enskilda funktion-
\nn\u00e4rer, liksom ock all beredning af nya fr\u00e5gor enligt regeln
\nkollegialites bedrifves; att derf\u00f6r de finska statsm\u00e4nnen icke
\nframst\u00e5 inf\u00f6r nationen ss.s\u00e5som proprio jure uppb\u00e4rare af ett visst
\nprogram, med hvilket de st\u00e5 eller falla, utan med sin verk-
\nsamhet enhvar uppg\u00e5ende i Senatens och beroende s\u00e5v\u00e4l af
\ndetta kollegii som ock monarkens egen approbation, om ock,
\np\u00e5 s\u00e4tt ig\u00e5r antydt, det icke derf\u00f6re \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r den verkligt
\nbeg\u00e5fvade statsmannen att f\u00f6lja och genomdrifva ett best\u00e4mdt pro-
\ngram och dermed rista sitt namn i historien. Och slutligen
\nframst\u00e5r detta kollegiala system sss\u00e5som rationelt och principenligt
\nordnadt med afseende \u00e5 den eng\u00e5ng gifna premissen, att
\nr\u00e5dgifvare icke fullst\u00e4ndigt ansvariga. Ty \u00e5 ena sidan m\u00e5ste det ju
\n|97|\nf\u00f6r monarken, just derf\u00f6re att all regeringsverksamhet blott grundar
\nsig p\u00e5 hans auktoritet, vara af vida st\u00f6rre vigt,
\n\u00e4n i stater med ansvariga ministrar, att all beredning af de
\n\u00e4renden han skall afg\u00f6ra, m\u00e5 vara s\u00e5 grundlig och m\u00e5ngsidig, som
\nm\u00f6jligt; \u00e5 andra sidan bereder det \u00e4fven, der den individuella
\nstatsmannaansvarigheten saknas, sjelfva nationen st\u00f6rre trygghet, d\u00e5 be-
\nhandlingen af \u00e4rendena kollegial.
Det \u00e4r i detta h\u00e4nseende, i fr\u00e5ga om styrelseverkets st\u00e4llning,
\nFinlands konstitkonstitution, mest skiljer sig fr\u00e5n de stater, der den politiska utvecklingen f\u00e5tt tillgodog\u00f6ra sig alla de r\u00e4ttsgrundsatser, som
\ni nationernas \u00e4dla kamp f\u00f6r det r\u00e4ttas f\u00f6rverkligande,
\nf\u00f6r r\u00e4ttsstatens utbildning efterhand vunnit allm\u00e4nt erk\u00e4ndeerk\u00e4nnande s\u00e5som
\nriktiga, giltiga, oumb\u00e4rliga. Finnes, ss.s\u00e5som i inled.inledningen f\u00f6rst\u00e5ss torde ha
\nantydt, olika gradationer af konstitutionalitet. G\u00e5 vi till det l\u00e4ngst utbildade,
\ndet engelska, finna vi s.\u00a0k. parlament.parlamentarisk styrelse d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r ministrar
\negentl.egentligen ett utskott af parlamparlamentet. Preussen, konungen stark att skydda ministrar. \u2013 Sverige och Norge, kollegialt
\nmin. ansvarighetministeransvarighet. Att m\u00e4rka att en viss grad af kollegia-
\nlitet f\u00f6rekomma, men icke f\u00f6r att inom den styra p\u00e5 majoritet.
\nMan vill tvertom ha enighet, derf\u00f6r helt kabinet ombytas.
\nI Sverige ser man att vanligen blott partiella f\u00f6r\u00e4ndringar.
Meurmans
\nartikel.
Och nu en \u00e5terblick f\u00f6r att i korta satser sam-
\nmanfatta hvad hittills om Kej. StorfensKejsaren Storfurstens regerings-
\nr\u00e4ttighet anf\u00f6rt ss.s\u00e5som g\u00e4llande enl.enligt G.lagGrundlag eller annan f\u00f6rordning.
\nF\u00f6rbis\u00e5g att skildt g\u00f6ra detta i fr\u00e5ga om 1a afdelningen
\naf detta \u00e4mne: K. StorfnsKejsaren Storfurstens uppgift att vidmakt-
\nh\u00e5lla lagarnas till\u00e4mpning och verkst\u00e4lla lagarna.
\nF\u00f6r 1a mom.momentet vidmakth\u00e5llande af lagarnas till\u00e4mpning till-
\nkomma regeringen att \u00f6fvervaka lagarnas efterlefnad och ss.s\u00e5som konseqvens deraf \u00e5klagarmakt. Regenten har att lita p\u00e5
\nObs.Observera h\u00e4r
Ss.S\u00e5som till\u00e4gg till f\u00f6reg\u00e5ende n\u00e5gra principer.
\nInamovibiliteten. Definition. Skilnaden mellan domare \u2013
\noch andra tjenster. Valda jemv\u00e4l oafs\u00e4ttliga under
\nden tid f\u00f6r hvilken valda, emedan annars under
\ngodtycke. \u2013 Hos oss oafs\u00e4ttlighets principen l\u00e4ngre
\nutstr\u00e4ckt, \u00e4n i flesta andra stater. En m\u00e4ngd admi-
\nnistrativa platser ocks\u00e5.
Domarenes oafs\u00e4ttlighet ansedt ss.s\u00e5som en af de konsti-
\ntutionella garantierna. Hos oss tillf\u00f6rs\u00e4krad g.genom F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten
\nJustit. depart.Justitiedepartementet undantag, men godk\u00e4ndt af StnaSt\u00e4nderna 1809.
\nEn speciel situation. Ett af motiven hvarf\u00f6r man
\nvelat h\u00f6gsta domstolens afskiljande.
\u00c4r det principenligt att administr.administrativa embetsm\u00e4nsv\u00e5rtytt afs\u00e4ttliga?
\nJa, emedan bristande god vilja, l\u00e4ttja, likgiltighet, of\u00f6rsig-
\ntighet, kunna ytterst skada f\u00f6rvaltningens g\u00e5ng ty g\u00e4lla att utf\u00f6ra befallning, ehuru icke
\ns\u00e5dana fel som ber\u00e4ttiga \u00e5tal och dom. Isynnerhet obs.observera
\natt f\u00f6rvaltnings chefen
\nminister icke gerna
\nkunna bibeh\u00e5lla folk
\nsom h\u00e5lla sig till f\u00f6re-
\ntr\u00e4darens \u00e5sigter. Men viktigt hos
\noss att de mellanh\u00f6ga icke afs\u00e4ttliga; G\u00e4lla att till\u00e4mpa
\nf\u00f6rordning med omd\u00f6me. Derf\u00f6r detta b\u00e4ttre.
\nEn m\u00e4ngd funktioner
\nkunna lida derp\u00e5 om
\npl\u00f6tsligt ombyte ske t.\u00a0ex.
\ni England. \u2013 Hvarp\u00e5 tromans tjenster
\nb\u00f6r vara afs\u00e4ttliga. Naturligt. Namnet visar. D\u00e5 dessa i all-
\nm\u00e4nhet f\u00f6rtr\u00e4da regerings makten, \u00e4r n\u00f6digt, att Regenten skulle
\nkunna skilja, dem, om icke motivera hans f\u00f6rtroende. De nyanser
\nhvarp\u00e5 detta beror, skulle ej kunna g.genom domstolsutslag utredas.
Om r\u00e4ttigheten till utn\u00e4mning utan afseende p\u00e5 st\u00e5nd
\n(hoftjenster undantagna). Viss n\u00f6dv\u00e4ndighet h\u00e4raf. \u00bd fr\u00e4lse
\n\u00bd ofr\u00e4lse i desuetude. \u2013 Yrkesbildning h\u00e4r
\ngenomg\u00e5ende grundsatser, ehuru ofta dispenserad.
Sedan fr\u00e5gor om konfession. Huruledes \u00e4ndring
\natt emotses.
I Frankrike fordras ingen yrkesbildning f\u00f6r erh\u00e5l-
\nlande af statstjenst, utom f\u00f6r domarekall.
I England en del patronage. Om 60 platser mersv\u00e5rtytt
\nf\u00e5r fr\u00e5n segrande partiet bes\u00e4ttas. F\u00f6r \u00f6frigt kan
\nfackm\u00e4n bibeh\u00e5lla. Ocks\u00e5 best\u00e5 mellersta platserna
\ni f\u00f6rvaltningen mest p\u00e5 sjelfstyrelse. \u2013 Tyskland, specialsv\u00e5rtytt
\nkompetens och fasta
\nplatser.
I Finland liksom i alla monark.monarkiska stater tillkomma
\nregenten h\u00f6gsta bef\u00e4let \u00f6fver trupperna, \u00f6fver krigsmakt
\ntill lands och sj\u00f6ss. Denna r\u00e4ttighet anses af framst\u00e5ende vigt
\n\u00f6fverallt, ej mindre f\u00f6r att skydda staten mot yttre v\u00e5ld
\nutan ock f\u00f6r att vidmakth\u00e5lla styrelsens myndighet och
\nlagarnas anseende i det inre. Och att b\u00f6r sammanf\u00f6ras i
\nRgntensRegentens hand naturligt, ty h\u00e4r mer \u00e4n i annat beh\u00f6fs extra
\nsnabbhet i beslut och befallning. \u2013 G\u00a0LgsGrundlagens stadgande i \u00e4mnet
\nfinnas fr\u00e4mst i 17 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen \u2013 Detta nu s\u00e5lunda
\nst\u00e4ldt, att milit\u00e4rens ekonomi h\u00f6r till Mili-
\ntie expeditionens handl\u00e4ggning, men alla s.\u00a0k. kom-
\nmandom\u00e5l p\u00e5 Genr.guvnsGeneralguvern\u00f6rens.
\nMilit\u00e4ren
\nuppl\u00f6stes genom
\nkng.kung\u00f6relse 25 Okt.oktober 1867.
Betr\u00e4ffande omf\u00e5nget af RgtnsRegentens makt h\u00e4rutinnan
\n\u00e4r att m\u00e4rkas \u00a7 18 i R.\u00a0FRegeringsformen. Uppl\u00e4s. \u2013 S\u00e5ledes
\ni dessa vigtiga h\u00e4nseende b\u00e5da statsmakterna.
\nDessutom vid Borg\u00e5 landtdag, 1a proposition
\nom inr\u00e4ttningen af landets militair, som med-
\nf\u00f6rde indelta arm\u00e9ns uppl\u00f6sning samt vacance
\noch rote-afgifter i st\u00e4llet. \u2013 I slutet yttras: H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t
\nvill tillika hafva till St\u00e4nderna \u00f6fverlemnad den
\novilkorliga f\u00f6rs\u00e4kran, att utom nationalmilisen och
\n|100|\nde linietrupper H.\u00a0K.\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t p\u00e5 Egen bekostnad vill under-
\nh\u00e5lla, medelst anv\u00e4rfning dels af frivilliga, dels af
\ns\u00e5dana, som enligt landets lagar \u00e4ro f\u00f6rfallne till
\nkrigstjenst, skall ingen annan med tv\u00e5ng f\u00f6renad
\nrecrutering eller milit\u00e4r-utskrifning i Finland ega
\nrum. \u2013 Civil- och Ekonomi utskottets bet\u00e4nkande,
\ni m\u00e5nga h\u00e4nseenden remarkabelt, framh\u00e5lls detta
\nmed s\u00e4rskild tacksamhet jemte ock anh\u00e5llan f\u00f6reslogs
\natt \u00e4fven denna punkt m\u00e5tte ing\u00e5 i den f\u00f6rfattning,
\nsom i form af frivilligt kontrakt mellan Kejsaren
\noch St\u00e4nder \u00e5 nationens v\u00e4gnar f\u00f6rmodade komma
\natt utf\u00e4rdas r\u00f6rande milit\u00e4r v\u00e4sendet. Skild tack-
\ns\u00e4gelse adress afb\u00f6jdes. Men den torde
\nha ing\u00e5tt i StnasSt\u00e4ndernas svar. \u2013 Ej under att fr\u00e5gan
\nans\u00e5gs vigtig, och att farh\u00e5ga hystes, d\u00e5
\ni Ryssland konskription existerade. Men d\u00e5 grund-
\nlagarna och lagensv\u00e5rtytt i sin helhet bekr\u00e4ftades, b\u00f6r dock sedan deraf f\u00f6lja
\natt konskription eller tv\u00e5ngsrekrytering icke kan inf\u00f6ras
\nutan StnasSt\u00e4ndernas bifall, detta b\u00e5de p\u00e5 grund af \u00a7 18 i R.\u00a0F.Regeringsformen
\noch p\u00e5 grund af grundlagsstadganden r\u00f6rande beskattning,
\nty slik rekrytering jemv\u00e4l en beskattning, \u2013 som ock p\u00e5
\nv\u00e5r lags anda i allm\u00e4nhet r\u00f6rande den personliga
\nfriheten och skilda stadgandet f\u00f6rut, att f\u00f6rsvarsl\u00f6sa skyldiga till krigstjenst.
\nDock dennasv\u00e5rtytt
\nAlex Is f\u00f6rs\u00e4kran:
\nproposition icke
\nutan betydelse, ss.s\u00e5som bevis
\np\u00e5 att han fattat
\nv\u00e5ra lagars mening
\nh\u00e4rutinnan.
En annan h\u00e4rmed sammanh\u00e4ngande fr\u00e5ga torde H\u00a0HHerrarna
\n\u00f6nska besvarade. Fr\u00e5gan huruvida finska milit\u00e4ren lagligen
\nkan f\u00e5 nyttjas utom landets grenser. Referera
\nutskottets bet\u00e4nkande 1809. \u2013
\nF\u00f6rf.F\u00f6rfattning af 27 Mars 1810 s\u00e4ger h\u00e4rom intet. \u2013 Nationalmilisens karakt\u00e4r.
\nDock t.\u00a0ex. f\u00f6rsvara storfurstens person i Petersburg
\n|101|\nnaturligt. \u2013 Fr\u00e5gan m\u00e5ste besvaras s\u00e5 att, d\u00e5 Mo-
\nnarken icke inskr\u00e4nks i sin disposition om truppers
\nmanskap och d\u00e5 uttryckligt lag icke stadgat att blott inom
\nlandet f\u00e5 anv\u00e4ndas, \u2013 det kan betraktas ss.s\u00e5som
\nMonarkens r\u00e4tt att \u00e4fven utom gr\u00e4nser begagna landets
\ntrupper, men blott f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5l, som \u00e4ro den finska
\npolitikens, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r f\u00f6r Finlands nytta. G\u00e4lla det hjelpa
\nryska arm\u00e9n, borde s\u00e5dant ske med finska st\u00e4ndnasst\u00e4ndernas?
\nbifall. \u2013
F\u00f6r \u00f6frigt \u00e4r Kejs. StenKejsaren Storfursten fullt ber\u00e4ttigad
\natt ensam afg\u00f6ra alla fr\u00e5gor om bes\u00e4ttande af tjenster
\nmed milit\u00e4rgrad vid finska trupperna och
\nafsked derifr\u00e5n, med iakttagande
\natt l\u00e4gre platser
\nfullmaktstjenst
\n\u00e4fven tillfyllssv\u00e5rtytt \u2013 om truppernas r\u00f6relser,
\n\u00f6fningar, tjenstg\u00f6ring och krigsboksv\u00e5rtytt samt reglemente,
\ninstruktioner och andra f\u00f6reskrifter i dylika \u00e4mnen,
\ns\u00e5framt de icke leda till \u00e4ndring eller f\u00f6rklaring af
\ng\u00e4llande lag eller allm\u00e4n f\u00f6rfattning eller egen till\u00e4mp-
\nning \u00e5 medborgare utom krigsstaten.
Men allt som i ett eller annat afseende
\ng\u00e4ller \u00e4ndring af indelningsverket, erfordrar St\u00e4ndernas
\nbifall.
Blick p\u00e5 finska milit\u00e4rfr\u00e5gor ur politisk
\nsynpunkt.
Man har varit afvog mot militarismen.
\nDock h\u00f6r till statsuppgiften att kunna f\u00f6rsvara
\nsig sjelf. Om ock icke egen utrikespolitik. Derf\u00f6r
\nf\u00e4rdig att betrakta den blott ss.s\u00e5som ett onus. \u2013 1867 \u00e5rs
\nutskott om jernv\u00e4gsbyggnader: Snellman Gren, Rein: \u2013
Det kan derf\u00f6r icke v\u00e4gras att h\u00e5lla milit\u00e4r. Att frukta
\nden b\u00f6rdan, \u00e4r staten ov\u00e4rdigt. En annan sak huru
\nb\u00f6r organiseras.
F\u00f6rordningen af 23 Juli 1868
\nangdeang\u00e5ende indragning af Inspekt\u00f6rsstyrelsen f\u00f6r
\nfinska milit\u00e4ren stadgar:
1o) att af de utaf Inspekt\u00f6rsstyrelsen h\u00e4rintills
\nbehandlade \u00e4renden r\u00f6rande Lifgardets Finska
\nskarpskyttebataljon och finska Kaderekipaget,
\nkommandofr\u00e5gor ins\u00e4ndas till kommende-
\nranden trupperna inom finl.finl\u00e4ndska milit\u00e4rdi-
\nstriktet, samt ekonomiska \u00e4renden, efter
\nsakens beskaffenhet, antingen till Militie
\nexpeditionen i Senaten eller vederb\u00f6rande guver-
\nn\u00f6r, dock att s\u00e5dana kommand\u00f6rer, som
\nhittills fr\u00e5n sagda bataljoner och ekipage
\ngenom Inspekt\u00f6r vidare befordrats, fr\u00e5n
\nbataljoner dels till kommenderande f\u00f6r
\ngardesk\u00e5ren och trupper inom PburgskaPetersburgska mili-
\nt\u00e4r distriktet, dels till H.Hans Storhertigligasv\u00e5rtytt H\u00f6ghet
\nInspekt\u00f6ren f\u00f6r skarpskyttebataljonen och
\nf\u00f6r Kaderekipaget till vedbdevederb\u00f6rande marin-
\n\u00f6fverbef\u00e4l, framdeles skola direkta ins\u00e4nd
\ntill bem\u00e4lda auktoriteter, \u00e4fvensom
att inspekt\u00f6rsm\u00f6nstringen som enligt
\n1798 \u00e5rs krigsartiklar och andra f\u00f6rfattnf\u00f6rfattningar \u00e5rligen
\nskola med finska trupper anstaltas, b\u00f6ra
\nf\u00f6rr\u00e4ttas af n\u00e5gon som af Gguvern.Generalguvern\u00f6ren i dess egen-
\nskap af kommenderande truppen inom distrik-
\ntet h\u00e4rtill f\u00f6rordnas.
Konklusion: Kejs.Kejsaren r\u00e4tt att anv\u00e4nda
\nhvem han vill f\u00f6r kommanderiet. Dock
\nen punkt som borde b\u00e4ttre utredas, huruvida
\nr\u00e4tt att ryska auktoriteter med finsk
\nmilit\u00e4r att skaffa.
Grundlagars stadgande: R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 48. Ej m\u00e5
\nkonungen krig och \u00f6rlog g\u00f6ra utan riksens St\u00e4nders
\nja och samtycke. (Se ock \u00a7 21)
F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten 1o) till\u00e4gges konungen r\u00e4tt att b\u00f6rja
\nkrig, sluta fred och f\u00f6rbund med utl\u00e4ndska
\nmakter.
Hvad betydelse detta stadgande genom landets f\u00f6re-
\nning med Ryssland? \u2013 P\u00e5minnelse om hvad ytterst
\nangdeang\u00e5ende unionens karakter, och huru staters f\u00f6rening
\nalltid medf\u00f6r gemensam utrikespolitik. \u2013 Om R\u00a0F.Regeringsformen
\n\u00a7 48 f\u00f6rblifvit g\u00e4llande, s\u00e5 skulle redan i Borg\u00e5
\n1809 stipulationer blifvit af n\u00f6den, f\u00f6r att undvika kolli-
\nsioner. Men nu \u00f6fverensst\u00e4mma F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten med den
\nKejs.Kejsaren af Ryssland tillkommande maktfullkomlighet
\ni utrikes \u00e4rendena. Deras sk\u00f6tande efter hans sk\u00f6n
\nderf\u00f6r of\u00f6rhindradt, och enligt med g\u00e4llande grundlag.
\nHan har derf\u00f6r blott en organ f\u00f6r all sin utrikes-
\npolitik, ryska utrikesministerium. F\u00f6rut anf\u00f6rt att
\nej st\u00e5r i ryska stats-
\nlagarna, att denna
\nminister ock skulle
\nbehandla Finlands
\nintressen. H\u00e4r \u00e4ro \u00e4rendena
\ngemensamma, medan i allt annat s\u00e4rskilda.
Men \u00e4r denna gemensamhet absolut? \u2013 Finnes
\nej relationer till andra l\u00e4nder, som ang\u00e5 Ryssland
\nutan att ang\u00e5 Finland, och tvertom?
Erfarenhet visa, att s\u00e5 \u00e4r fallet. Och naturligt
\ni anseende till det ofantliga rikets olika f\u00f6rh\u00e5llanden. Vore
\ngemensamheten fullst\u00e4ndig, s\u00e5 skulle t.\u00a0ex. Finland alltid
\n|104|\nhaft krig, s\u00e5snart kejsared\u00f6met hade det. Hvilket dock
\nicke fallet. Visat sig deraf, att kaukasiska, turkiska
\nasiatiska krig, utan att den i de \u00e4ldre f\u00f6rff.f\u00f6rfattningarna ing\u00e5ende
\nbest\u00e4mningen om l\u00f6sdrifvande manandesv\u00e5rtytt i krigstjenst
\ntill\u00e4mpats, utan att i allm\u00e4nhet k\u00e4nning af kriget.
\nLikas\u00e5 asiatiska handelsrelationer f\u00f6r Ryssland af
\nintresse, mindre f\u00f6r Finland.
2o) Finns traktater, som specielt g\u00e4lla Finland
\neller \u00e5tminstone till st\u00f6rre delen, samt finska ombud medverkat. Ocks\u00e5 kan
\nFinland haft skild
\nkonsul i utlandet.
3o) \u00c4r det vanligt att i traktat best\u00e4mdt uttala
\nom giltighet str\u00e4cker sig \u00e4fven till Finland.
Exempel och bevis.
\nR\u00e4ttsligen borde Finland deltaga i ryska utrikesutgifter.
\nDet skulle g\u00f6ras i proportion till folkm\u00e4ngden
\nFmFinska mark 215\u202f000, \u2013 i proportion till totalbudgeten 117\u202f000 mark.
Vanligen h\u00f6ras finska Senaten innan traktat
\nafslutas, som skall g\u00e4lla Finland. Detta n\u00f6digt \u00e4fven f\u00f6r lagarnas skull. \u2013 En m\u00e4ngd [...]ol\u00e4slig/saknad text
\nryska torde icke inf\u00f6rts i f\u00f6rf. samlingenf\u00f6rfattningssamlingen. \u2013 F\u00f6ruts\u00e4ttningar
\nfinnas, att ock de i finska f\u00f6rf saml.f\u00f6rfattningssamlingen inf\u00f6rda, ock
\ng\u00e4lla Finland. Dock borde det alltid iakt-
\ntagas att traktater skildt formulerasv\u00e5rtytt: g\u00e4ller \u00e4fven
\nFinland, till undvikande af tvetydighet h\u00e4rutinnan
\nock jemv\u00e4l derf\u00f6re, att det kan vara en riks-
\ndiplomatiens skyldighet, att inf\u00f6r utl\u00e4ndska makter
\nmarkera det unionella, icke subordinerade f\u00f6rh\u00e5llandet.
De 3 rubrikerna
\nGesandtskap,
\nF\u00f6rbund,
\nUtrikespolitik i
\nallm\u00e4nhet.
Sammanfattning:
\nKejs. Storf.Kejsaren Storfursten
\neger r\u00e4tt att b\u00f6rja krig, sluta fred och f\u00f6rbund med
\nfremmande makter.
\n|105|\n
2o) Tillf\u00f6ljd af f\u00f6reningen med Ryssland, \u00e4r Fin-
\nlands utrikes politik gemensam med Rysslands,
\ns\u00e5 att det p\u00e5 s\u00e4tt fallet \u00e4r med
\nmed \u00f6friga i union varande stater, aldrig kan
\nframst\u00e5 s\u00e5som s\u00e4rskildt folkr\u00e4ttsligt subjekt, ss.s\u00e5som
\nseparat folkr\u00e4ttsliga kontraktet. Rysslands mi-
\nnistrar hos frem-
\nmande makter, samt
\nkonsuler p\u00e5 frem-
\nmande handels-
\nplatser \u00e4ro sedan
\n1809 sjelffallet
\nicke blott f\u00f6r kejsare-
\nd\u00f6met Rysslands
\nutan ock f\u00f6r Storfursten-
\nd\u00f6met Finlands,
\nom ock detta ej skildt
\nuttryckt.
3o) Hvad f\u00f6r Ryska riket afslutas
\nmed fremmande makter, g\u00e4ller derf\u00f6re enligt
\nregeln \u00e4fven Finland. Dock, som olika handels\u2011
\noch andra inressen f\u00f6rekomma, kunna \u00e4fven endel
\nuppg\u00f6relser mellan Rysslands herrskare och fr\u00e4mmande
\nstater g\u00e4lla blott Kejsared\u00f6met, andra \u00e5ter blott
\neller f\u00f6rm\u00e5nligast Finland. I hvardera fallet
\nsker afslutningen genom samma organ: ryska
\nrikets utrikesministerium, hvilket tillf\u00f6ljd af
\ndet unionella f\u00f6rh\u00e5llandet m\u00e5ste anses s\u00e5som
\nen unionel myndighet.
4o) Det vanliga \u00e4r, Min. statssekreterarenMinisterstatssekreteraren att Finlands
\nSenats yttrande inhemtas ang\u00e5ende s\u00e5dana
\ntill\u00e4mnade traktater, som skola ber\u00f6ra \u00e4fven Finlands
\nintressen.
5o) I ingen h\u00e4ndelse kan en traktat mellan
\nryska riket och utl\u00e4ndsk makt, vare sig att
\nf\u00f6rklarad utstr\u00e4ckt till Finland eller ej, medf\u00f6ra
\n\u00e4ndring af i Finland g\u00e4llande s\u00e5dan lag, som
\nberor af b\u00e5da statsmakternas beslut.
6o) Alla traktater, konventioner, f\u00f6rdrag af
\nett eller annat slag som i n\u00e5got h\u00e4n-
\nseende ang\u00e5 Finland, b\u00f6ra i landets f\u00f6rfatt-
\nningssamling publiceras.
Obs.Observera Civil expedCivilexpeditionen enlenligt 1809
\np.sida 297 mommoment y), f\u00f6rklara
Blick p\u00e5 Sveriges \u2013 och Norrges utrikes \u00e4ren-
\nden. Svenska utrikes stats minister alltid svensk statsr\u00e5d, men dock
\ntillika unions embetsman. Norrm\u00e4n anst\u00e4llde
\njemte svensk i diplomatiska v\u00e4rf. Hela ledningen
\ngemensam. Sverige betala 12/17, Norge 5/17 af utgiften
\nf\u00f6r utrikespolitiken. \u2013 I b\u00f6rjan af f\u00f6reningen voro
\n\u00e5sigterna l\u00e5ngtifr\u00e5n klara. D\u00e5 ans\u00e5gs af
\nm\u00e5nga st\u00e4llningen s\u00e5dan, som man ofta anser
\nv\u00e5r vara: Norge sjelfst\u00e4ndig stat utom i utrikes-
\nfr\u00e5gor, der det var i sl\u00e4pt\u00e5g af Sveriges utrikes-
\npolitik. Nu hafva f\u00f6rh\u00e5llanden efterhand utbil-
\ndat sig. Man inser att union
\ngjort begge staterna till en kollektivitet i fulla
\nr\u00e4ttsligt h\u00e4nseende. Konungens makt st\u00f6rst i ut-
\nrikes fr\u00e5gor.
\nR\u00e4ttsligen betraktadt finna vi oss i samma
\nst\u00e4llning till Rysslands som Norge till Sverige.
\nP\u00e5 n\u00e5gondera h\u00e5llet skall tyngdpunkten ligga,
\ndetta \u00e4r naturligt. I fr\u00e5ga om makt kan ej r\u00e4tts-
\ntvister ensam afg\u00f6ra. Om Finland \u00e4r en f\u00f6rsvin-
\nnande obetydlighet i den europeiska politiken, s\u00e5 ligger
\nderi intet neds\u00e4ttande. Norrge icke heller
\nspelat role i politik. Det \u00e4r fallet \u00e4fven med
\nm\u00e5nga, icke i union varande stat. Mest gra-
\nverande \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet att det unionella f\u00f6rh\u00e5llandet icke
\ning\u00e5tt i n\u00e5gra internationella dokumenter. Det har
\ndock efterhand, genom la force des choses, framg\u00e5tt ur utl\u00e4ndskasv\u00e5rtytt
\ntraktaterna.
Man kan s\u00e4ga:
\ndet \u00e4r icke gemensamhet
\nutan det \u00e4r s\u00e5 att Ryssland
\nhar en utrikespolitik, och
\nFinland f\u00e5r helt enkelt lof
\natt acceptera, f\u00f6lja denna.
\nMen detta betraktelses\u00e4tt icke
\nalldeles riktigt. Hufvud-
\nf\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r utrikes
\npolitik i v\u00e5ra dagar
\n\u00e4r befordrandet af
\nfredliga samf\u00f6rh\u00e5llanden.
\nOch dennas utveckling
\nsker \u00e4fven f\u00f6r Finlands
\nslagsv\u00e5rtytt, ja specielt f\u00f6r
\nFinland.
Bel\u00f6nandet af embetsman, eller allm.allm\u00e4nna medborger-
\nliga f\u00f6rtjenster \u00f6fverallt ett monarkens prorogativ.
1o) Hvad i grundlagarna derom stadgas. \u2013 R.\u00a0F.Regeringsformen
\n\u00a7 11. uppl\u00e4ses.
S\u00e5ledes kan gifva adlig friherrlig och greflig
\nv\u00e4rdighet. Friherrlig kan ges direkt, men greflig blott
\n\u00e5t den som f\u00f6rut
\nadelsman fram-
\ng\u00e5r af 3 \u00a7 R\u00a0H\u00a0ORiddarhusordningen.
\nOm de 150 i
\n11 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformen.
\nSedan 1809
\nomkomkring 80 adlade
\ni Finland. se \u00a7 3 R\u00a0H.\u00a0O.
Naturalisation af utl\u00e4ndsk adelsman. Grundade
\nsig p\u00e5 1626 \u00e5rs Riddarh. ordgRiddarhusordning \u00a7 10 och p\u00e5 7 \u00a7 af
\nden dertill vid 1778 \u00e5rs Riksdag gjorda till\u00e4gg. P\u00e5 s\u00e4tt
\noch vis stridande mot R\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 11, eller ock m\u00e5ste me-
\nningen \u00e4fven 1778 varit att endast s\u00e5dan utl\u00e4nding
\nsom gjort riket stora tjenster finge naturaliseras.
\nI den g\u00e4llande Riddarhusordningen af 21 April 1869
\n\u00a7 2 och 3 f\u00f6ruts\u00e4ttes ock naturalisation. D\u00e5 i \u00a7 10
\naf L.\u00a0O.Lantdagsordningen s\u00e4ges att R\u00a0H\u00a0O.Riddarhusordningen b\u00f6r vara affattad i en-
\nlighet med grundlagarna, framg\u00e5r, att 11 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen
\nicke kunnat f\u00f6rlora sin giltighet, och att s\u00e5ledes medde-
\nlandet af finskt adelsskap \u00e5t utl\u00e4nding b\u00f6r grunda
\nsig p\u00e5 f\u00f6rtjenst om landet likav\u00e4l som d\u00e5 finne
\ntill adlig v\u00e4rdighet upph\u00f6jes.
Adoption \u00e4r f\u00f6r R\u00a0H.\u00a0O.Riddarhusordningen fremmande. V\u00e4l har
\nden brukats. Men \u00f6fverensst\u00e4mma icke med
\n11 \u00a7 R.Regeringsformen, ty privat person ej ber\u00e4ttigad att adla.
\n5 \u00a7 R.\u00a0H.\u00a0O.Riddarhusordningen synes ock utg\u00f6ra hinder deremot, om
\nock blott indirekte.
Sammanfattning: Kejs. StorfnKejsaren Storfursten eger att med finska
\nadlig eller friherrlig v\u00e4rdighet bel\u00f6na m\u00e4n som genom
\ntrohet, dygd, tapperhet, studier och erfarenhet
\ngjort sig af Monarken och landet v\u00e4lf\u00f6rtjenta.
\nHan eger jemv\u00e4l f\u00f6r slika f\u00f6rtjenster f\u00f6rl\u00e4na greflig
\nv\u00e4rdighet \u00e5t den som f\u00f6rut \u00e4r adelsman.
\nF\u00f6r enahanda f\u00f6rtjenster om landet kunna \u00e4fven utl\u00e4ndsk adelsman h\u00e4r
\nnaturaliseras.
Alla de som s\u00e5lunda blifvit nobiliterade
\nskola inom tv\u00e5 \u00e5r anm\u00e4la sig till intro-
\nduktion, erl\u00e4gga f\u00f6reskrifna afgifter till
\nRiddarhuskassan och Jungfrustiftskassan, ingifva
\nvapenritning och genealogi till Ridh.Riddarhus direktionen.
\nSedan vapenritning godk\u00e4nts af Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten dit
\nden af Direktionen ins\u00e4ndes, har direktionen att
\nbevilja introduktion och inf\u00f6res \u00e4tten i
\nmatrikeln. F\u00f6rst derefter \u00e5tnjutas adliga
\nr\u00e4ttigheter.
2) Stiftande och utdelande af Riddareordnar
\noch andra utm\u00e4rkelsetecken.
H\u00e4rom intet stadgadt i R\u00a0F.Regeringsformen \u2013 I nyare
\nkonstitutioner pl\u00e4gar vara uttryckligen sagdt att
\ns\u00e5dan r\u00e4tt tillkommer monarken. I Sverige
\ninf\u00f6rdes ordensv\u00e4sendet genom St\u00e4ndernas initiativ
i medlet af f\u00f6rra seklet. Skild finsk rid-
\ndareorden icke. De ryska och f.\u00a0d. polska ut-
\ndelas. \u2013 Eget utm\u00e4rkelse tecken f\u00f6r finsk
\ntjenst instiftades dock g.genom Manifestet 15 Augusti
\n1830. Det s.\u00a0k. tjenstesp\u00e4nnet, som egentl.egentligen
\nblott en anciennitetssak. Utseendet H\u00a0HHerrarna bekant.
\n\u00c4fven Enskilda s\u00e4llskaper ss.s\u00e5som K.Kejserliga Finska Hush\u00e5llningss\u00e4llskapet
\nf\u00e5tt r\u00e4tt.
3o) Att utdela titlar och fastst\u00e4lla Rangordningar.
\nIcke heller denna r\u00e4ttighet omn\u00e4mnd i v\u00e5ra
\ngrundlagar, men det finnes gammal praxis
\nderf\u00f6r, att s\u00e5dan r\u00e4ttighet tillkommer Regenten.
Det \u00e4r visserligen s\u00e5, att hvarje statens embetsman
\nhar den titel eller ben\u00e4mning, som utm\u00e4rka sjelfva
\nembetet. Men s\u00e4rdeles vanligt, att annan titel, med
\nl\u00e4gre rang utgifves. \u2013 \u00c4fven en del embetsverk
\nf\u00e5r gifva titlar. Hofr\u00e4tten vice h\u00e4radsh\u00f6fdings
\ntitel. Domkapitlen vice pastors. Biskop
\nprostiteln, Guvern\u00f6r vice l\u00e4nsmans. Detta f\u00e5r
\nbetraktas ss.s\u00e5som delegerad r\u00e4tt.
Det \u00e4r att m\u00e4rkas, att l\u00e4rda grader hos oss
\nbero p\u00e5 aflagda l\u00e4rdomsprof. Dock kan t.\u00a0ex.
\nTheol.Teologie doktor ges af Kejsaren StorfnStorfursten, enl.enligt Uni-
\nvers.Universitetets statuter.
Genom rangordningen b\u00f6r egentligen utm\u00e4rkas
\nden relativa vigten af hvarje s\u00e4rskildt
\nstatsembete. Kan s\u00e5lunda ha intressesynpunkter
fr\u00e5n hvilka de olika verken i staten
\nbetraktats med afseende \u00e5 deras betydelse.
Det finns intet hinder f\u00f6r regenten, att om-
\nst\u00e4lla rangordningen, dock att nobbning genom
\ndensamma icke kan g\u00f6ras i fastst\u00e4lld skilnad
\nenl.enligt grundlag mellan troman och icke troman.
H\u00e4r ges rang \u00e4fven \u00e5t den som icke embets-
\nm\u00e4n eller i statens tjenst, ss.s\u00e5som jordbrukare, handlande
\nm.\u00a0m.
Nu g\u00e4llande Rangordning \u00e4r, om ej misstar
\n|110|\nmig, af 19 Mars 1860, upptagande 14 klasser.
\nUtan n\u00e5got embete eller titel i 1a klassen. Dock
\nst\u00e5r i en skild stadga att Genralguvern\u00f6ren \u00f6fver Finland
\nskall, utan afseende \u00e5 den milit\u00e4ra eller
\ncivila v\u00e4rdighet kan innehas, under
\nut\u00f6fvande af sitt embete hafva rang framf\u00f6r
\nsamtliga i rangordningen upptagna embets\u2011
\noch tjenstem\u00e4n.
Slutligen uttryckligen erk\u00e4ndt: Ordningen f\u00f6r
\ntjensters bes\u00e4ttande samt fullmakters
\noch konstitutorialers utf\u00e4rdande kommer
\nicke att genom den nu stadf\u00e4stade rang-
\nordning underg\u00e5 n\u00e5gon f\u00f6r\u00e4ndring.
Det principiella af bel\u00f6nings-
\nmakten.
a) Dispens betyder i allm\u00e4nhet till\u00e5telse att i s\u00e4r-
\nskildt fall afvika fr\u00e5n hvad i lag \u00e4r f\u00f6r s\u00e5beskaffadt
\nfall stadgadt. \u2013 Grundlagarna tala ej derom. Men
\nst\u00e4dse praktiserats. Och f\u00f6rutsatt \u00e4fven i 1734 \u00e5rs lag.
\nDet \u00e4r s\u00e5ledes de facto ett regentens preorgativ. \u00c4fven h\u00e4r skil-
\nnader emellan. D\u00e5
\ndet g\u00e4ller att deducera det, \u00e4r fr\u00e4mst uppenbart, att Re-
\ngenten ej kan ha r\u00e4tt att dispensera fr\u00e5n s\u00e5dana lagar, i
\nhvilkas stiftande StnaSt\u00e4nderna deltaga, derest ej i sjelfva lagen
\nsagdt, att och n\u00e4r dispens kan ges. Eljest vore dispens
\nof\u00f6renlig med R\u00a0F.Regeringsformen, enl.enligt hvilken Regenten skall r\u00e4tta sig efter
\nlagarna. I 1734 \u00e5rs lag finna vi dispenseringsr\u00e4tt p\u00e5 s\u00e4r-
\nskilda st\u00e4llen medgifvas utan kngskungens pr\u00f6fning
\nsk\u00e4ligt att lov
\ndertill gifva t.\u00a0ex. G.\u00a0B.Gifterm\u00e5lsbalken I:\u202f6 (om gifterm\u00e5l f\u00f6re 21
\noch 15 \u00e5rs \u00e5lder G.\u202fB.Gifterm\u00e5lsbalken 2:\u202f3. (syskonebarns \u00e4ktenskap) R.\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken
\n31:\u202f1 och 3 (att bryta dom som vunnit laga kraft tillh\u00f6r allenast
\nKngKonungen \u2013 hos KngenKonungen s\u00f6kes att f\u00e5 h\u00e4fva dom med nya sk\u00e4l).
(Anm.Anm\u00e4rkning H\u00e4rvid f\u00f6rtjena p\u00e5pekas huruledes R\u00a0B.R\u00e4tteg\u00e5ngsbalken 10:\u202f11
\natt KngnKonungen kan ge lof till anlitande af annan domstol \u00e4n laga
\nforum, m\u00e5ste anses upph\u00e4fven g.genom R\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 16.)
Att meddela dispens fr\u00e5n f\u00f6reskrifter i s\u00e5dana
\nf\u00f6rordningar, som Regent eger ensam stifta utan medverkan
\naf SnaSt\u00e4nderna, tillh\u00f6r honom otvifvelaktigt. \u2013 Det kan ju f\u00f6refalla
\natt i visst enskildt fall, under de omst\u00e4ndigheter som dermed
\nf\u00f6rknippade, g\u00e4llande f\u00f6reskrifters till\u00e4mpning skulle leda
\ntill obillighet samt s\u00e5ledes icke uppfylla sitt \u00e4ndam\u00e5l.
Hvad ang\u00e5 ordningen f\u00f6r dispensem\u00e5ls afg\u00f6-
\nrande, s\u00e5 ankommer detta i allm\u00e4nhet p\u00e5 H.\u00a0MtHans Majest\u00e4t sjelf.
\n|112|\np\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rut framst\u00e4llt. Dock \u00e4ro \u00e5tskilliga s\u00e5dana
\nm\u00e5l \u00f6fverlemnade till Senatens pleni behandling och
\nafg\u00f6rande. N\u00e4ml.N\u00e4mligen enl.enligt Kung\u00f6relsen af 2 Juni 1826
\nangdeang\u00e5ende 1o) till\u00e5telse att bygga \u00e4ktenskap i f\u00f6rbudna
\nskyldskaps och sv\u00e5gerlags leder;
2o) Om omyndiga personers f\u00f6rklarande f\u00f6r myn-
\ndige;
3o) Om skilnad i \u00e4ktenskap f\u00f6r en eller annan orsak;
\n4o) Om frikallelse fr\u00e5n \u00e4ktenskaps fullbordande
\nemellan personer hvilka sammanaflat barn, an-
\ntingen i f\u00e4stom eller under \u00e4ktenskapsl\u00f6fte;
5o) Om tillst\u00e5nd att f\u00e5 tr\u00e4da i \u00e4ktenskap, innan
\nden dertill i Lag lagst\u00e4mda \u00e5lder uppn\u00e5tts;
6o) Om tillst\u00e5nd att intr\u00e4da i l\u00e4rost\u00e5ndet, samt
\natt underg\u00e5 pastoral examen, innan den i f\u00f6rfff\u00f6rfattningarna f\u00f6re-
\nskrifna \u00e5lder \u00e4r uppn\u00e5dd;
22 \u00e5rs \u00e5lder bibe-
\nh\u00e5llen g.genom \u00a7 108
\nKkolagKyrkolagen. Men Pastoral
\nexamen ersatt med annat
\nprof f\u00f6r h\u00f6gre befordran
\n\u00a7\u00a7 161\u2013165. \u2013 28
\n\u00e5rs \u00e5lder fortfarande
\nf\u00f6r Kyrkoherdetjenst.
7o) Om befrielse f\u00f6r underg\u00e5ende af de Examina och
\nL\u00e4rdomsprof, som \u00e4ro f\u00f6reskrifna f\u00f6r vinnande
\naf intr\u00e4de i Landets R\u00e4tteg\u00e5ngsverk och \u00f6friga
\ngrenar af Civila styrelsen.
F\u00f6rut anf\u00f6rt huruledes \u00e5t Ekon. departEkonomiedepartementet \u00e4r \u00f6fverlemnat
\natt afg\u00f6ra om eftergift af stadgade tullafgifter, eftergift
\naf arrende f\u00f6r kronans l\u00e4genheter, undantag fr\u00e5n lots-
\nf\u00f6rordning f\u00f6r reguliera passagerare \u00e5ngb\u00e5tar o.dyloch dylikt. Men
\ndetta betraktas vanligen icke ss.s\u00e5som dispens, ehuru det r\u00e4tte-
\nligen \u00e4r intet annat \u00e4n dispens fr\u00e5n ekon. f\u00f6rordnekonomief\u00f6rordningar och kon-
\ntrakter.
F\u00f6rffF\u00f6rfattningar af 28 Novnovember
\n1859 och 20 April
\n1863.
B. Privilegier. Dermed f\u00f6rst\u00e5s h\u00e4r icke St\u00e5ndsprivi-
\nlegier. De \u00e4ro speciela grundlagar, som blott med 4 st\u00e5nds bifall
\nkunna f\u00f6r\u00e4ndras 52 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformen och 71 \u00a7 L.\u00a0O.Lantdagsordningen
H\u00e4r afses med ordet privilegier icke St\u00e5ndsprivilegier
\nutan den allm\u00e4nt f\u00f6rekommande bem\u00e4rkelse af r\u00e4ttigheter
\nmed afseende \u00e5 ngtn\u00e5got visst f\u00f6retag, meddelad enskild person
\neller bolag. T.\u00a0ex. apoteks-, fabriks-privilegier. Allm\u00e4n
\nregel att de icke f\u00e5 s\u00e5lunda beviljas, att de skulle innefatta
\nn\u00e5got som strider mot allm\u00e4n lag, i hvars stiftande StnaSt\u00e4nderna
\nha del, ej heller f\u00e5 de kr\u00e4nka annan mans lagliga
\nr\u00e4tt.
Dessa privilegier f\u00e5 ej vara af det uteslutande slag, som
\nben\u00e4mnas monopoler. I kngl. Mtskunglig Majest\u00e4ts f\u00f6r Rikets
\nBorgerskap och St\u00e4derna i allm\u00e4nhet utf\u00e4rdade n\u00e5diga
\nf\u00f6rs\u00e4kran 23 Febr.februari 1789 heter uttryckl.uttryckligen i \u00a7 2 \u2013 (uppl\u00e4s).
Meddelandet af patenter eller r\u00e4ttighet att
\nmed andras uteslutande
\ntillverka ngnn\u00e5gon ny produkt,
\neller med nya maskiner
\nen gammal produkt, h\u00f6r jemv\u00e4l hit. Det synes
\nstrida mot anf\u00f6rda lagrum. Men det kan tv\u00e4rtom
\nderur deduceras: ObsObservera orden som f\u00f6rut \u00e4r k\u00e4nd. Ocks\u00e5
\nskall alltid, s\u00e5som patent beviljas, utredning vinnassv\u00e5rtytt derom
\natt uppfinningen verkligen \u00e4r ny.
H\u00e4r rigtas blicken fr\u00e4mst p\u00e5 \u00a7 1 i R\u00a0F.Regeringsformen
\noch 1 \u00a7\u00a7 1723 \u00e5rs Privilegier f\u00f6r Prestest\u00e5ndet (Se
\nPalm\u00e9n p.sidan 161).
JfrJ\u00e4mf\u00f6r man dermed de str\u00e4nga straffbest\u00e4mningar i M.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalken
\n1:\u202f3 och 4 f\u00f6r affall fr\u00e5n evangeliska l\u00e4ran och utspridande af
\nvillfarande l\u00e4rosats, s\u00e5 finna man det absoluta
\nsamt t.\u202fex. \u00c4.\u00a0B.\u00c4rvdabalken 22 \u00a7 2 att f\u00f6rmyndare skall l\u00e5ta uppfostra
\nomyndig i r\u00e4tta evangeliska l\u00e4ro-
\n|114|\nsystemet af en allr\u00e5dande statskyrka. Den evange-
\nlisk-luterska var den enda tolererade. Denna
\nstatsreligions uppr\u00e4tth\u00e5llande och befr\u00e4mjande betrak-
\ntades s\u00e5som en statsangel\u00e4genhet.
Efterhand blef det dock om\u00f6jligt att bibeh\u00e5lla den absoluta
\nexklusivismen. Redan tidigt hade ut\u00f6fvandet af
\nannan religion medgifvits de f\u00f6r n\u00e4ringarssv\u00e5rtytt upphjelpande fr\u00e5n utlandet inf\u00f6rskrifnasv\u00e5rtytt
\nmanufakutrister jemte arbetare. Isynnerhet tolererades
\nefterhand den reformerta kkankyrkan. \u2013 Af vigt ss.s\u00e5som begynnande
\n\u00f6fverg\u00e5ng till n\u00e5got liberalare principer blef sedan den
\np\u00e5 grund af RksdagsbeslutRiksdagsbeslut 1779 utgifna K. Kung.Kungliga kung\u00f6relsen 24.
\nJan.januari 1781, hvars stadgande, f\u00f6r s\u00e5vidt de h\u00e4r
\nb\u00f6ra afses, hufvudsakligen inneh\u00e5lla att alla frem-
\nmande kristna relgioners bek\u00e4nnare ha fri reli-
\ngions\u00f6fning, men de f\u00e5 ej bekl\u00e4da rikets embe-
\nten och tjenster, ej heller v\u00e4ljas till riksdagsm\u00e4n. Reformerta fingo
\ndock v\u00e4lja.
\nJemv\u00e4l blandade
\n\u00e4ktenskap med-
\ngifven. Barn efter
\ndem skulle bli lu-
\nteraner, om fadren
\nluteran, annars efter
\n\u00f6fverenskommelse. \u00c4fven
\nJudar medgafs d\u00e5 fri religions \u00f6fning, dock endast i
\nStockholm, samt h\u00f6gst 2 \u00e0 3 andra st\u00f6rre st\u00e4der.
\nM.\u00a0B.Missg\u00e4rningsbalkens stadgande mot affall fr.fr\u00e5n luth.lutherska l\u00e4ran insk\u00e4rp-
\ntes derjemte ytterligare. \u2013 Sedan kongl.kungliga Kam-
\nmare kollegii ReglemReglemente f\u00f6r dem af Judiska
\nNationen, som vilja hit i riket inflytta och sig h\u00e4r
\nneds\u00e4tta af 27 Maj 1782. Inneh\u00f6ll en noggrann
\nreglementering af judarnes verksamhet och
\nvandel i landet.
Med 1809 intr\u00e4dda f\u00f6rh\u00e5llanden m\u00e5ste n\u00f6d-
\nv\u00e4ndigtvis leda till jemv\u00e4l lagstiftnlagstiftnings \u00e5tg\u00e4rder.
\nBlef isynnerhet efter Wiborgs l\u00e4ns \u00e5terf\u00f6rening uppen-
\nbart, att en m\u00e4ngd finska medborgare bek\u00e4nde
\ngrekiska tron.
F\u00f6rsta f\u00f6rordningen i \u00e4mnet var den af 1 April 1812, an-
\ng\u00e5ende det som vid \u00e4ktenskapers afslutande emel-
\nlan Finlands inv\u00e5nare och H.\u00a0K.\u00a0MsHans Kejserliga Majest\u00e4ts \u00f6friga under-
\ns\u00e5tar af annan Religion, iakttagas b\u00f6r.
Till skilnad fr\u00e5n 1781 \u00e5rs Stadgande om barns dop
\ni blandadt \u00e4ktenskaps f\u00f6reskrefs nu h\u00e4r ovilkorligen 12 \u00a7
\natt barnen b\u00f6ra uppfostras i fadrens tro. Grekiska
\nkkankyrkan ej skildt n\u00e4mnd, men naturligtvis fr\u00e4mst
\n\u00e5syftad. Frivilliga aftaler afskaffad. \u2013 Grekiska
\noch luterska prester f\u00f6rbjudna att \u00f6msesides d\u00f6pa till
\nannan l\u00e4ra \u00e4n enligt denna lag (\u00a7 14).
Referera,
\nframh\u00e5ll inledningen.
Sedan f\u00f6rut refererade f\u00f6rordnf\u00f6rordning 14 aug.augusti 1827, som
\nmedger greker r\u00e4tt till finska statstjenster. Ett
\nupph\u00e4fvande af G\u00a0LGrundlagen, ss.s\u00e5som f\u00f6rut anm\u00e4rkt.
S\u00e5lunda statskyrkans band n\u00e5got l\u00f6sta.
\nDet har i v\u00e5ra dagar skett i h\u00f6gre grad.
1o) genom L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u00a7 14 \u2013 valr\u00e4tt alla, valbara alla
\nkristna. S\u00e5ledes ha i detta fall medborgerliga
\nr\u00e4ttigheter beviljats. Och det kunde vara r\u00e4tt att
\nStnaSt\u00e4nderna icke exklusiva, utan gjorde b\u00f6rjan. \u2013 Men om
\nolika trosf\u00f6rvandter b\u00f6r f\u00e5 ut\u00f6fva religion, s\u00e5 finns
\nderf\u00f6r \u00e4nnu icke religionsfrihet i h\u00f6gre mening.
2o) Kyrkolag af 1869, 6 Debrdecember stadgar i \u00a7 6: Finnes
\nmedlem af evangeliskt lutherska kyrkan villfarande
\nmeningar hysa, skall kkankyrkan, p\u00e5 s\u00e4tt i kapkapitel XII
\ns\u00e4gas, genom grundlig undervisning och k\u00e4rleksfull
\nf\u00f6rmaning s\u00f6ka honom om hans villfarelse
\n\u00f6fverl\u00e4gga. L\u00e5ter han ej sig deraf till r\u00e4tta f\u00f6ras,
\n|116|\nutan framh\u00e4rdar i sin villfarelse och \u00f6nskar
\natt p\u00e5 grund af sin \u00f6fvertygelse fr\u00e5n denna
\nkyrkas gemenskap sig skilja och till annat
\nkyrkosamfund \u00f6fverg\u00e5, skall han ej derifr\u00e5n
\naf kkankyrkan hindras.
S\u00e5lunda samvetstv\u00e5nget minskadt. Men
\nd\u00e5 intet angdeang\u00e5ende s\u00e4ttet f\u00f6r sjelfva \u00f6fverg\u00e5ngen stadgadt, d\u00e5
\ns\u00e5dan \u00f6fverg\u00e5ng dessutom ifall det ej g\u00e4ller till
\ngrekiska kkankyrkan, medf\u00f6r f\u00f6rlust af statstjenst,
\ns\u00e5 d\u00e5 religions friheten \u00e4nnu icke etablerad.
\nLag som stadgar relgionsfrihet och vilkoren f\u00f6r
\nolika f\u00f6rsamlingars bildande derf\u00f6re h\u00f6geligen be-
\nh\u00f6flig. Petition derom 1872 \u00e5rs LdLantdag. V\u00e4ckt i
\nprestest\u00e5ndets eget sk\u00f6te, vittnar om liberal
\nanda hos v\u00e5r hierarki. \u2013 Komit\u00e9 merasv\u00e5rtytt
\nutarbetat f\u00f6rslag i liberal anda.
Huru h\u00e4rmed gick vid
\nlandtdagen
Statskyrkans
\nbetydelse
Nuvarande f\u00f6rh\u00e5llandet kan formuleras
\ns\u00e5lunda: Den evangel.evangelisk luterska l\u00e4ran \u00e4r, s\u00e5som
\nFinska folkets r\u00e5dande trosbek\u00e4nnelse, landets offent-
\nliga religion, och skall ss.s\u00e5som s\u00e5dan \u00e5tnjuta Kejs.Kejsaren Stor-
\nfurstens h\u00e4gn samt vara tryggad vid det lagliga
\nskydd, som de densamma tillf\u00f6rs\u00e4kradt. S\u00e5 om grekiska kkanskyrkans
\nst\u00e4llning.
Betr\u00e4ffande lagstiftningen r\u00f6rande luterska kkankyrkan
\nf\u00f6rut talat. En af de speciela lagar som bero af b\u00e5da
\nstatsmakterna, jemte det kkom\u00f6tekyrkom\u00f6te tillkomma
\ninitiativ. H\u00e4r kan vara sk\u00e4l att omn\u00e4mna
\nkkom\u00f6tetskyrkom\u00f6tets sammans\u00e4ttning, sss\u00e5som det kyrkliga organ
\n|117|\naf representativ natur som f\u00f6rmedla fr\u00e5gorna
\nmellan kkakyrka och stat. Alla 3 biskopar, 30 med
\nfullmakt \u00e5 ordinarie tjenst f\u00f6rsedda prester.
\n15 fr\u00e5n \u00c5bo, 9 fr.fr\u00e5n Borg\u00e5 och 6 fr.fr\u00e5n Kuopio stift,
\nen lekman fr\u00e5n hvarje prosteri i landet,
\nsamt dessutom 1 ledamot fr\u00e5n landets senat,
\nen fr\u00e5n hvarje af landets hofr\u00e4tter, 1 professor
\nfr\u00e5n juridiska och 1 fr.fr\u00e5n teologiska fakulteten vid
\nunivers.universitetet hvilka hvarje af n\u00e4mnde auktoriteter
\noch fakulteter inom sig v\u00e4ljer \u00a7 451.
Kkom\u00f6teKyrkom\u00f6te h\u00e5lles hvart 10de \u00e5r, eller oftare
\nom s\u00e5 anses beh\u00f6fligt. \u00c4rkebiskop hemst\u00e4ller hos
\nregeringen om ort och dag \u00a7 450.
M\u00f6tet tillkomma att f\u00f6resl\u00e5 ny eller \u00e4ndring
\naf g\u00e4llande kkolagkyrkolag hvilket sedan underst\u00e4lles Regentens
\noch StnasSt\u00e4ndernas godk\u00e4nnande, afgifva utl\u00e5tande i de
\nfr\u00e5gor som regeringen till m\u00f6tet \u00f6fverlemnar
\nangdeang\u00e5ende evang.evangelisk luterska kkanskyrkans fh\u00e5llandef\u00f6rh\u00e5llande till staten
\noch till andra kristna eller icke-kristna religions-
\nsamfund \u00e4fven r\u00f6rande s.\u00a0k. blandade angel\u00e4gneheter.
\nF\u00f6r \u00f6frigt rent kkligakyrkliga \u00e4renden 455, \u00e4fven 14 \u00a7.
F\u00e5r icke vara \u00f6fver en m\u00e5nad 459.
\nOrdningen f\u00f6r
\nkkligakyrkliga \u00e4mnens
\nberedning
\nBiskopar,
\ndomkaptiel.
H\u00f6gsta styrelsen \u00f6fver kkankyrkan i hela landet
\ntillkommer landets regering och ut\u00f6fvas
\np\u00e5 s\u00e4tt derom s\u00e4rskildt stadgadt \u00e4r \u00a7 14.
\nD.\u00a0\u00e4.Det \u00e4r Ecklesiastik expeditexpeditionen f\u00f6redragande. En del \u00e4nd\u00e5
\nberoende p\u00e5 Senatens Plenum, andra Ekonomie
\ndepartementet. Fr\u00e5gor om \u00e4ndring af f\u00f6rsamlingars terri-
\n|118|\ntorier h\u00f6ra till plenums afg\u00f6rande, sedan
\ndomkapitel sig yttrat. \u2013 Likas\u00e5 om extra
\nn\u00e5d\u00e5r.
F\u00f6r \u00f6frigt detaljer af ber\u00f6ring med statens
\nauktoriteter, liksom hela kkanskyrkans inre organi-
\nsation och f\u00f6rvaltning att behandlas
\nss.s\u00e5som en del af f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten.
Hvilka uppgifter det \u00e4n g\u00e4ller att fullf\u00f6lja i staten,
\nhvilka \u00e4ndam\u00e5l \u00e4n skola tillgodoses, beh\u00f6fs nervus
\nrerum. \u00d6fverg\u00e5 derf\u00f6r nu till:
Statshush\u00e5llningen liksom den enskilda 2 hufvud-
\nsidor: inkomster och utgifter.
Inkomster.
\nLiksom enskildas inkomster kunna h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n k\u00f6p-
\ntal eller arbetsf\u00f6rtjenst eller l\u00e5n, likas\u00e5 har staten
\ninkomster dels I) fr\u00e5n statsegendom,
\ndels II) fr\u00e5n skatter.
I \u00e4ldre tider f\u00f6rra, inkomsten fr\u00e5n dom\u00e4nerna
\nden f\u00f6rn\u00e4msta. Detta efterhand f\u00f6r\u00e4ndrats, i
\nnyare tider motsatsen. Nuf\u00f6rtiden t.ex. England revenyer
\nfr\u00e5n dom\u00e4nerna 1 %, \u00d6sterrike 1\u202f\u00bd %, Frankrike 3 %,
\nPreussen dock 12 % af alla statsinkomster.
B\u00f6rjande fr\u00e5n Upsala \u00f6d, och isynnerhet efter
\nGustaf Is kraftiga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka kronans
\nmyndighet, egde staten mycket jord. Det ligger utom
\ndetta \u00e4mne att visa dess tillv\u00e4xt, det sl\u00f6seri, som
\ndermed sedan bedrefs under 17de seklet och den storartade
\nreduktionen som \u00e5terf\u00f6rde under kronan en del deraf.
a) Vid tal om finsk statsegendom fr\u00e4mst dom\u00e4nerna
\ni egentl.egentlig mening, staten tillh\u00f6rig inkomstgifvande fastighet. Utg\u00f6res af
\nKungsg\u00e5rdar, Kungsladug\u00e5rdar och Kronobost\u00e4llen med dertill h\u00f6-
\nrande hemman och l\u00e4genheter, kronoskogar och parker,
\nkrono\u00e4ngar och utjordar, kronofisken och kronans
\n|120|\n\u00f6friga jordl\u00e4genheter. Tre synpunkter: F\u00f6rvaltningen
\naf dem, \u2013 Disposition af inkomsterna, \u2013 Abalienation
\noch f\u00f6rpantning.
Hvad s\u00e4ga grundlagen? R\u00a0F.Regeringsformen intet n\u00e4rmare.
\nMen dess 2 \u00a7 \u00e5beropa K.\u00a0B.Konungabalken i L\u00a0LLandslagen. Der st\u00e5r i 4de kap.kapitlet
\n5 \u2013 \u00a7 \u201dFemte articulus \u00e4r att konungen \u00e4ger g\u00f6mma
\nhus och land med \u00e5rligen ingeldom deras och
\nlandam\u00e4nnen, vet v\u00e4rja efter makt sin, s\u00e5 att
\nintet deraf minskar f\u00f6r den konung som
\nefter kommer, thy att han eger v\u00e5ld det med r\u00e4tt
\n\u00e5tertaga; eller vorde sk\u00f6t (annars blefve l\u00e4tt) konungs-
\nd\u00f6me grefved\u00f6me eller mindre.\u201d
Detta stadgande, som \u00e4fven l\u00e5g till grund f\u00f6r reduk-
\ntionen, \u00e4nnu otvifvelaktigt g\u00e4llande. 2 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformen H\u00e4raf framg\u00e5
\natt Monarken icke ber\u00e4ttigad till bortsk\u00e4nkning eller f\u00f6rpantning af kronan
\ntillh\u00f6rig jordegendom. Skall s\u00e5dan
\nkomma i fr\u00e5ga, erfordras StnasSt\u00e4ndernas begifvande. St\u00f6d
\nderf\u00f6r \u00e4fven 28 \u00a7 Adelns 1723 \u00e5rs privilegier, Palm\u00e9n p.sidan 155 G\u00a0L.Grundlag p.sidan 106.
\nTy n\u00e4r byte ej f\u00e5r
\nske af Monarken
\nkan det f\u00e5 s\u00e4ljas
\ntill skatter, utsesv\u00e5rtytt
\nStaSt\u00e4nderna huru d\u00e5sv\u00e5rtytt
\nabalienering
Undantag h\u00e4rifr\u00e5n kronohemmans som dock icke dom\u00e4n f\u00f6rs\u00e4ljning till skatter,
\nenlenligt F.\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u00a7 3 och N\u00e5dig f\u00f6rordn.f\u00f6rordning om kronohemmans
\nf\u00f6rs\u00e4ljning till skatter samt de f\u00f6rmoner och vilkor,
\nhvarenda skattehemman h\u00e4danefter skola innehafvas.
\n21 Febr.februari 1789. och 19 Septseptember 1723 i s.samma \u00e4mne.
I afseende \u00e5 f\u00f6rvaltningen st\u00e4dse varit h\u00e4fd, att
\nMonarken derom best\u00e4mt utan StnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande. Nuvarande
\nbost\u00e4lls ordning af 26 April 1871 jemv\u00e4l utan StnasSt\u00e4ndernas med-
\nverkan tillkommit. Arrende vanliga formen, men det h\u00f6r
\n|121|\nej hit. Likas\u00e5 forstv\u00e5rden hans ensak. Allt natur-
\nligtvis inom gr\u00e4nserna f\u00f6r allm\u00e4n lag. Och hvad
\ns\u00e4rskildt kronohemman vidkomma kan icke af Regenten
\ndet f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4ndras, att besittning deraf \u00e4r s\u00e4ker och jemv\u00e4l
\nmedf\u00f6r r\u00e4tt till skattek\u00f6p.
Likas\u00e5 f\u00f6rvaltningen Regentens ensak att best\u00e4mma om, likas\u00e5
\ndisposition af inkomsterna. De h\u00f6ra till Statsverkets
\nordinarie inkomster, ing\u00e5 derf\u00f6r icke i den del af
\nstatsf\u00f6rslaget eller budgeten, som af StnaSt\u00e4nderna fastst\u00e4lles.
Inkomsterna till
\nden ordinarie budgeten
\nstatsf\u00f6rviljande f\u00f6rsv\u00e5rtytt
\nallm.allm\u00e4nna stats- och
\nmilitiefonden
Formulering: 1o) Alla finska statens dom\u00e4ner, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r
\nkronan tillh\u00f6rig inkomstgifvande fastighet f\u00f6r-
\nvaltas eller utarrenderas enligt de grunder som K. Storf.Kejsaren Storfursten eger utan
\nStnasSt\u00e4ndernas medverkan best\u00e4mma, dock att
\ngrunderna f\u00f6r de vanliga s.\u00a0k. kronohemmans st\u00e4ndiga besittning
\nicke f\u00e5 upph\u00e4fvas.
2o) All inkomst fr\u00e5n denna statens fasta egendom
r\u00e4knas till ordinarie statsinkomster och f\u00e5r s\u00e5ledes
\naf RgntenRegenten utan StnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande f\u00f6r stats\u00e4ndam\u00e5ler
\ndisponeras.
3o) Regenten eger ej r\u00e4tt att utan StnasSt\u00e4ndernas
\nsamtycke f\u00f6rs\u00e4lja, bortsk\u00e4nka, f\u00f6rl\u00e4na eller f\u00f6rpanta
\nn\u00e5got af ifr\u00e5gavarande egendom, med undantag af
\nobs.observera kronohemman, r\u00f6rande hvilkas abalienation s\u00e4rskildt \u00e4r stadgadt,
\n\u00e4fven i grundlag, att \u00e5boerna \u00e5 den ega r\u00e4tt att k\u00f6pa
\nden till skatte.
4o) De personer eller menigheter, som p\u00e5 grund
\naf g\u00e4llande lag och f\u00f6rf.f\u00f6rfattning innehafva s\u00e5dana l\u00e4genheter
njuta sin lagliga r\u00e4tt tillgodo.
Annat slag af statsegendom
\nB) Statsfonden, r\u00e4nteb\u00e4rande kapitaler. Exempel.
\nKunna disponeras af RgntnRegenten attsv\u00e5rtytt kapital och r\u00f6relse
\nderest ej uppkomma g.genom bespar.besparingar \u00e5 bevillningen. \u2013 S\u00e4r-
\nskilda f\u00f6rordn.f\u00f6rordningar finnas angdeang\u00e5ende. \u00c4nnusv\u00e5rtytt f\u00f6rvaltade i Statskontoret Fin-
\nlands Bank. Icke inbegripen i 1867 \u00e5rs Banklag.
\nDet principiella i fondsamlingen h\u00f6r ej hit att utreda.
Till samma rubrik
\nh\u00f6r r\u00f6rr\u00e5den i Kro-
\nnans magasiner,
\ns\u00e5vidt kapitali-
\nserade. Disponeras
\nutan StnasSt\u00e4ndernas h\u00f6-
\nrande och f\u00f6rvaltas
\nlikas\u00e5.
C). De med statsmedel inr\u00e4ttade kommunikations-
\nanstalter. Jernv\u00e4gar, kanaler. F\u00f6rvaltas p\u00e5 s\u00e4tt
\nRgenRegenten ensam best\u00e4mma. Detta sker nu genom Senatens
\nEkon. depttEkonomiedepartement, som i f\u00f6rordnf\u00f6rordningen 20 april 63 bemyn-
\ndigats att p\u00e5 grund af fastst\u00e4llda stater jemv\u00e4l
\nutf\u00e4rda instruktion f\u00f6r f\u00f6rvaltning af jernv\u00e4gar
\noch kanaler i landet, \u00e4fven f\u00f6r de direktioner
\nhvilka kunna tillf\u00f6rordnas i och f\u00f6r verkst\u00e4lligheten
\naf s\u00e5dana kommunikations anstalter, som Regent
\nanbefallts. \u2013
Inkomsten fr\u00e5n dess anstalter ingick f\u00f6rut
\nhel och h\u00e5llen under Regentens disposition. Men
\nvid 1872 \u00e5rs landtdag f\u00f6rslog statsutskottet att
\ninkomsten fr\u00e5n de med StnasSt\u00e4ndernas medverkan, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r med
\naf dem anvisade medel utf\u00f6rda jernv\u00e4gar och kanaler
\nskulle skildt behandlas. Kommunikationsfond.
\nS\u00e5 \u00e4r nu g\u00e4llande. Och denna del af detta slags
\ninkomster f\u00e5r RgntenRegenten s\u00e5ledes icke disponera
\nutan StnaSt\u00e4nderna.
\nStnaSt\u00e4nderna 1877\u201378 yrkat p\u00e5 revision af jernv\u00e4gsf\u00f6rvaltningen,
\nfastst\u00e4llt
\nvissa grunder
Dessa de tresamsv\u00e5rtytt hufvudgrupper af inkomst-
\ngivande statsegendom: dom\u00e4ner, kapitaler, kom-
\nmunikationsanstalter.
Men finnes \u00e4nnu en m\u00e4ngd statsegendom, som
\nicke bidraga till budgeten, \u00e5tminstone ej direkte, ehuru
\nrepresentera m\u00e5nga millioners kapitalv\u00e4rde. All-
\nm\u00e4nna hus, uppr\u00e4kna slagen, \u2013 inventarierna
\ndertill. Tull\u00e5ngb\u00e5tar och annan slik r\u00f6rlig egendom
\nt.\u00a0ex. milit\u00e4ra f\u00f6rr\u00e5der.
RgntnRegenten disponera och best\u00e4mma om f\u00f6r-
\nvaltningen. Skulle s\u00e5dant tillkomma med bevillnings-
\nmedel och best\u00e4mningar fr\u00e5n StnaSt\u00e4nderna, skulle detta dock
\nvara g\u00e4llande. Sammanfattning.
5te F\u00f6rel\u00e4snF\u00f6rel\u00e4sningen
\nV.\u00a0T.V\u00e5rterminen 79
\n30 Jan.januari
II. Andra hufvudarten af statsinkomster \u00e5stad-
\nkommes genom beskattning:
Allm\u00e4nna regeln derom i 45 \u00a7 R.\u00a0F.Regeringsformen samt i
\n5 \u00a7 F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0AF\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten. Allm.Allm\u00e4nna regeln s\u00e5ledes, att StnasSt\u00e4ndernas
\nsamtycke till all beskattning erfordras. (Obs.Observera med
\nFolket i 5 \u00a7 F\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten kan naturligtvis icke menas
\nannat \u00e4n RiksdgnsRiksdagens St\u00e4nder om ock en och annan
\nklyftig hjerna i Sverige t\u00e4nkt sig all menighet).
Ur finansiel synpunkt har man pl\u00e4gat indela
\nskatter p\u00e5 olika s\u00e4tt, vanligen fr\u00e4mst i direkta och
\nindirekta. Vi kunna h\u00e4r n\u00e4rmast lemna rent
\nfinansiella synpunkter \u00e5 sido, emedan den r\u00e4ttsliga
\nutredningen af beskattnings makten h\u00f6r till uppgiften.
\nVi finna d\u00e5 en distinktion i 2e hufvudslag af skatter som har sina r\u00f6tter l\u00e5ngt tillbaka i
\ni tiden. L.\u00a0L.Landslagens K.\u00a0B.Konungabalk 4 kapkapitel 6 \u00a7 stadgade att konun-
\ngen skall lefva med Upsala \u00f6d, krongods och
\n\u00e5rliga laga utskylder af landom sinan (eller land-
\n|124|\nboona sinom) och ingen ny tunga eller p\u00e5-
\nlaga p\u00e5 sitt land l\u00e4gga, utom under f\u00f6ljande
\nvilkor: krigsanfall d.\u00e4.det \u00e4r f\u00f6r f\u00f6rsvar, barns
\ngifterm\u00e5l, kr\u00f6ning, erikgsgata, eller slottsbygg-
\nnad. D\u00e5 skall biskop och lagman fr\u00e5n hvarje
\nlagsaga och 6 af hofm\u00e4n samt 6 af allmogen
\nmellan sig v\u00e4ga, hvad hjelp allmogen d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r folket
\nm\u00e5 dr\u00e4gligast g\u00f6ra sin konung. Derf\u00f6re
\nsedan gammalt i den Svensk Finska R\u00e4tten
\nskilnad emellan 2 slag af inkomster: St\u00e4ndiga,
\nsom alltid borde inflyta, och tillf\u00e4lliga, extra
\nordinarie, som inflyta p\u00e5 grund af beskatt-
\nningslagens g\u00e4llande blott f\u00f6r viss begr\u00e4nsad
\ntid.
\u00c5rliga laga
\nutskylder voro p\u00e5
\nL.\u00a0LnsLandslagens tid den efter
\nhand uppkomna
\njordskatten, f\u00f6rut
\npersonlig.
Till de st\u00e4ndiga h\u00f6ra fr\u00e4mst t.\u00a0ex. jordboksr\u00e4nta
\nvidare de s\u00e4rskilda bevillningar fr\u00e5n 1600talet
\nsom efterhand blifvit permanenta under namn
\naf hemmans eller mantalsr\u00e4ntan. Tills.Tillsammans ordinarie r\u00e4nta. Kronotionde. S\u00e5dant \u00e4r det
\nnu i formsv\u00e5rtytt skatt underlag utg\u00f6rande
\nvemssv\u00e5rtytt som g.genom indelningsverket inf\u00f6rts. Hit h\u00f6r
\nvidare R\u00e4nta af qvarnar och
\nstampverk, Mantalspengar. De \u00e4r alla
\ns\u00e5dana ordinarie statsinkomster, som anses
\npermanenta, \u2013 som endast kunna \u00e4ndras af
\nb\u00e5da statsmakterna, d\u00a0\u00e4.det \u00e4r af Regent och St\u00e4nder
\ngemensamt, p\u00e5 RgntnsRegentens proposition, i vanlig
\nlagstiftningsordning p\u00e5 s\u00e4tt tidigare framh\u00e5llit.
De disponeras
\naf RgnRegenten utan
\nStnasSt\u00e4ndernas h\u00f6rande.
(Skjuts- och
\nandra onera
\nefter\u00e5t)
Utveckla detta n\u00e4r-
\nmare: 3 st\u00e5nds m\u00e5l
\ns\u00e5vidt ej g\u00e4ller f\u00f6r-
\nh\u00f6jning, ty \u00e4r bevillning.
\nDet \u00e4r lagarnas inneh\u00e5ll f\u00f6r
\nafsigt, som \u00e4r 3 st\u00e5nds t.\u00a0ex.\npersedlar till pengar.
\nProcedyren vid
\nlagstiftningen.
Det andra hufvudslaget \u00e4r bevillningar
\n|125|\nhvilket kan anv\u00e4ndas ss.s\u00e5som gemensamt namn p\u00e5
\nalla de dels direkta dels indirekta skatter
\nsom af RgnRegenten beg\u00e4ras emedan statsverkets van-
\nliga inkomst ej f\u00f6rsl\u00e5 till nya eller extra
\nbehof utan tillskott af inkomst. \u00c4ndam\u00e5len
\nnaturligtvis som helt andra \u00e4n de i L\u00a0LLandslagen uppr\u00e4knade.
\nS\u00e5dana skatter f.\u00a0n.f\u00f6r n\u00e4rvarande Allm.Allm\u00e4nna inkomstbevilln.inkomstbevillningen, jemte \u00f6frig i stadga extra
\nbevillnbevillning p\u00e5 brygerier, n\u00e4ringsbevillningen af utl\u00e4ndingar
\n(och sj\u00f6fartsafgifter), br\u00e4nvinsbr\u00e4nnings-
\nskatter samt st\u00e4mpelskatten. I afseende \u00e5 dem alla g\u00e4ller att
\nderas \u00e5s\u00e4ttning sker af StnaSt\u00e4nderna, med initiativr\u00e4tt
\noch att medlens anv\u00e4ndande jemv\u00e4l af St\u00e4nder-
\nna fastst\u00e4lles. De ansl\u00e5r icke till st\u00e4rkande
\naf statsverkets tillg\u00e5ngar i allm\u00e4nhet, utan till
\nvisst \u00e4ndam\u00e5l. RgnRegenten kan s\u00e5ledes icke sanktion-
\nnera bevilln.stadgabevillningsstadga utom br\u00e4nvinsf\u00f6rordning utan
\natt tillika godk\u00e4nna beslutet om dessa inkomsters
\nanv\u00e4ndande.
Ett undantag fr\u00e5n denna grupp bildar
\nst\u00e4mpelskatter eller st\u00e4mpelpappers bevillningar.
I proposition vid 63 \u00e5rs landtdag hade erk\u00e4nts
\natt dennes beviljande ankomma i Landtdst\u00e5nden.
\nHar beviljats p\u00e5 visst antal \u00e5r. Dock
\ngick till Allm.Allm\u00e4nna statsfonden och disponerades af RgnRegenten.
\nF\u00f6r att bringa till likformighet, uppst\u00e4llde StnaSt\u00e4nderna
\n1872 ss.s\u00e5som vilkor att vid n\u00e4sta ldlantdag jemv\u00e4l skulle
\nges proposition om \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6r hvilket denna
\nbevillning erfordrades. Derp\u00e5 Kej.Kejserliga Manifestet
\n|126|\nden 4 Dcbrdecember 1872 s\u00e4gde att H\u00a0MtHans Majest\u00e4t med anledning
\naf ett utaf StnaSt\u00e4nderna vid sagde afgifts beviljande
\nf\u00e4stadt vilkor h\u00e4rigenom i N\u00e5der tillk\u00e4nna-
\ngifva, det Vi, efter StnasSt\u00e4ndernas vid landtdagen
\n\u00e5r 1809 ovilkorliga uttalade och p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5-
\nende tids h\u00e4fd st\u00f6dda f\u00f6rklaring, icke afst\u00e5
\nfr\u00e5n V\u00e5r r\u00e4tt att \u00f6fver St\u00e4mpelpappersafgifter
\nlika med andra statsverkets inkomster till
\nStorfurstend\u00f6mets gagn och b\u00e4sta f\u00f6rfoga.
\nHistorik. Alltid bevilln.bevillning och f\u00f6rnyad, om ej
\nf\u00f6r best\u00e4mdt \u00e4ndam\u00e5l, s\u00e5 dock f\u00f6r att stats-
\nverkets ordinarie tillg\u00e5ngar otillr\u00e4kliga. \u2013 Emellertid
\nm\u00e5ste tillsvidare h\u00e4rivd bero, att denna
\nkraft disponeras af RgnRegenten ehuru den annars
\nalldeles lik bevillning.
Dock fann Rege-
\nringen sig f\u00f6ranl\u00e5ten
\nmodifiera denna
\nh\u00e5llning i propos.proposition
\n1877. Beskrif \u2013
\noch huru StnaSt\u00e4nderna
\n\u00e4ndrade. Alltid nu ren
\nbevillning.
Om v\u00e5ra grundlagar hade f\u00e5tt den
\nutbildning som 1809 \u00e5rs R\u00a0F.Regeringsform i Sverige enligt motiverade konstit.konstitutionella principer, s\u00e5 skulle
\nalla, \u00e4fven indirekta skatter n\u00f6dv\u00e4ndigtvis h\u00f6ra
\nunder n\u00e5gondera af dessa 2e grupper. Men
\nnu finns dessutom \u00e5tskilliga betydande skatte-
\ntitlar, som af Monarken ensam best\u00e4mmes.
\u00c5terhemta om
\nprocedyren vid
\nstiftande af
\nbevillnings stadga.
26 Juli 1878: G\u00f6re veterligt: att Finlands
\nvid sisth\u00e5llen landtdag f\u00f6rsamlade St\u00e4nder,
\ni anledning af V\u00e5r der f\u00f6relagda n\u00e5diga
\nproposition angdeang\u00e5ende utg\u00f6rande af bevillning
\n\u00e5tagit sig s\u00e5dan f\u00f6r \u00e5r 1878\u201382, att erl\u00e4gga
\nenligt f\u00f6ljande derf\u00f6r af StnaSt\u00e4nderna uppr\u00e4ttade
\nstadga.
Behandlat de olika slagen af inkomster. RgnRegenten
\ntillh\u00f6r att genom beh\u00f6riga embetsm\u00e4n l\u00e5ta verkst\u00e4lla
\nuppb\u00f6rden af alla slags statsinkomster, s\u00e5v\u00e4l de
\npermanenta och de p\u00e5 honom ensam beroende skattearter,
\nsom ock de af StnaSt\u00e4nderna beviljade. I sammanhang
\nh\u00e4rmed m\u00e5 erinras, att SternasSt\u00e4ndernas deputerade m\u00e5sv\u00e5rtytt vid
\nmarkeg\u00e5ngstaxornas best\u00e4mmande. \u2013 Forna tiders
\n(17de seklet) s\u00e4tt bortf\u00f6rpakta statsinkomsterna l\u00e4ngesen
\nf\u00f6rkastadt.
Icke gl\u00f6mma
\natt framh\u00e5lla
\nstatsutskottets
\nyttrande vid senaste
\nlandtdag.
V.\u00a0T.V\u00e5rterminen 1879.
\n8de F\u00f6rel\u00e4snF\u00f6rel\u00e4sningen
\n6 Febr.februari
Statsutgifterna: Redan af det f\u00f6reg\u00e5ende framg\u00e5 att
\nst\u00f6rsta delen af dem best\u00e4mmes af RgnRegenten ensam. \u2013 Dock
\nicke alldeles oinskr\u00e4nkt. \u2013 Se \u00a7 24 R.\u00a0F.Regeringsformen uppl\u00e4ses
\n(n\u00e4stan ordagrannt f.fr\u00e5n 31 \u00a7 1720 \u00e5rs R\u00a0F.Regeringsform). 1696 \u00e5rs normal-
\nstat. \u2013 Ej i R.\u00a0F.Regeringsformen stadgadt hvilken myndighet skulle af-
\ng\u00f6ra n\u00e4r den finge \u00f6fverskridas; (efter\u00e5t f\u00f6rst b\u00f6r taga)( i 16 \u00a7 1809 \u00e5rs
\nReglemReglemente fr.f\u00f6r Senaten detta utredt. Det \u00e4r Kj. Storf.Kejsaren Storfursten sjelf,
\nicke Senaten, dock att Senaten g.genom senare f\u00f6rordn.f\u00f6rordningar f\u00e5tt
\nr\u00e4tt att best\u00e4mma extra utgifter p\u00e5 h\u00f6gst 8\u202f000, och tillsammans
\nf\u00f6r \u00e5ret mmark 40\u202f000.) \u2013 1809 uppgjordes ny
\nstat f\u00f6r Finland, hvar\u00f6fver StnaSt\u00e4nderna h\u00f6rdes. Och denna
\nnu normalstat. Dessa \u00f6fverskridande efterhand ound-
\nvikligt. Bref Guvern\u00f6rerna 29 Maj 1840 angdeang\u00e5ende regnregenten och statsf\u00f6rslag. 21 Janjanuari 1841 nytt formul\u00e4r f\u00f6r statsf\u00f6rslaget B. \u2013 Finansexpedi.Finansexpeditionen har enlenligt 1809 \u00e5rs Reglm.Reglemente den
\nuppgift att uppg\u00f6ra statsf\u00f6rslaget, som enl.enligt \u00a7 24 R.\u00a0F.Regeringsformen till-
\nh\u00f6rde Statskontoret. \u2013 Finanskontoret nu. \u2013 Ekon. depart.Ekonomiedepartementet
\ngranska statsf\u00f6rlaget och ins\u00e4nder det sen till K. Storf.Kejsaren Storfurstens stad-
\nf\u00e4stelse.
10 Okt.oktober 1875 r\u00e4ken-
\nskapsreform.
Detta efter\u00e5t
\nStatsf\u00f6rslaget s\u00f6nderfalla i tre skilda statsf\u00f6rslag
\n1o) Det \u00f6fver Allm. statsAllm\u00e4nna statsfonden \u2013 samt Fattig- och Arbetshus-
\nfonderna. \u2013 2 hufvuddelar
\n2o) Militiefonden
\na) Allm.Allm\u00e4nna Militie kassan
\nb) Militie bost\u00e4lls dodito
\nc) Krigsmanhus dodito
3o) a) Bevillningsmedlen, \u2013 b) Br\u00e4nvins br\u00e4nnings-
\nskatten samt Kommunikationsfonden
1o) Den f\u00f6rsta upptar fr\u00e4mst afkastning sedan delad i 9 hufvudtitlar:
\n| Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten dispon.disponera h\u00e4r\u00f6fver | 124\u202f000 | |
| Fatt. o. Arb. fondenFattig- och arbetshusfonden | 80\u202f000 | |
| Militie kassa | 56\u202f000 | 260\u202f000 |
| Genr. guvr.Generalguvern\u00f6rens dispositionsmedel | 17\u202f143 | |
| 12\u202f092 | 29\u202f235 | |
| Senatens dodito | 72\u202f000 | |
| dodito till of\u00f6rutsedda behof | 61\u202f000 |
Kritik af budgetens styckade och splittrade
\n|129|\nbeskaffenhet. Irrationel placering b\u00e5de af utgifter och inkomstposter. Dessa brister visserligen blott formella, men dock betydelsefulla. V\u00e4rre naturligtvis att budgeten fr\u00e4mst i Regeringens h\u00e4nder. \u2013 Dessutom verka f\u00f6ringar fr\u00e5n ena
\nfonden till den andra, att skild analys af n\u00f6den
\nf\u00f6r att f\u00e5 verkliga totalinkomster och verkliga totalutgifter.
\nVidare saknas kanalens reveny, oaktadt derom
\n\u00e4fven af 1872 \u00e5rs Statsutskott anm\u00e4rktes.
Budgeterna liksom hela finansv\u00e4sendet l\u00e4nge en
\nhemlighet. Hvad skulle det ang\u00e5 de af v\u00e4lvilliga
\nbyr\u00e5krater administrerade unders\u00e5tarne, huru
\nstatsmedler anv\u00e4ndes. M\u00e4rkligt nog, det sparades dock
\nganska bra. En och annan potentat favoriserades med
\ndonationer och r\u00e4ntefria l\u00e5n. Men i allm\u00e4nhet hus-
\nh\u00e5llning och ordning. P\u00e5 hemlighetsmakeriet blef slut
\nfr\u00e5n och med 1863. Sedan dess inkomsterna stigit med 6\u202f000\u202f000 \u00e5tminstone. Bland de sista \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n Langenski\u00f6lds
\ni s\u00e5 m\u00e5nga h\u00e4nseenden f\u00f6rtjenstfulla finansf\u00f6rvaltning
\natt l\u00e5ta publicera statsf\u00f6rslagen, hvilket sedan dess
\negt rum. Men detta \u00e4r dock icke en r\u00e4tt fullst\u00e4ndig
\npublicitet. Budgeten blott en f\u00f6rslagsber\u00e4kning. Det verkliga
\nresultatet borde ock publiceras. Det med-
\ndelas visserligen L\u00a0D.Lantdagen men i en form som alldeles otymplig
\nemedan statsr\u00e4kenskapsv\u00e4sendet f\u00f6r\u00e5ldradt.
F\u00f6rut ber\u00f6rdt Kammar-exped.Kammarexpeditionens \u00e4renden. Hit h\u00f6r af-
\nslutningen af statsverkets b\u00f6cker, efter skedd noggrann
\ngranskning.
Men \u00e4fven annan granskning. \u00a7 50 R\u00a0F.Regeringsformen
\nhade f\u00f6reskrifvit: \u201dStatsverkets tillst\u00e5nd uppvises \u00e5t
\nRiksens St\u00e4nders utskott, p\u00e5 det att de m\u00e5ge inhemta
\natt penningarne blifvit brukade till Rikets gagn
\noch b\u00e4sta.\u201d L.\u00a0O.Lantdagsordningen \u00a7 27 \u201dVid hvarje lagtima
\n|130|\nlandtdag b\u00f6r, antingen vid dess \u00f6ppnande eller inom
\n14 dagar derefter, statsverkets tillst\u00e5nd f\u00f6r St\u00e4n-
\nderna uppvisas, p\u00e5 det de m\u00e5 inhemta
\nhuru kronans inkomster blivit till landets
\ngagn och b\u00e4sta inhemtade.\u201d \u2013 \u00a7 36 S\u00e4rskild redovisning
\nf\u00f6r bevilln. medlensbevillningsmedlens
\nanv\u00e4ndande.
Huru dermed vidare f\u00f6rfaras, och hvad betydelse
\ndetta uppvisande och det deraf f\u00f6ranledda utl\u00e5-
\ntandena kunna ega, skall framst\u00e4llas d\u00e5 vi
\nkomma till St\u00e4nderna.
Denna del kan sammanfattas s\u00e5lunda
\nK. Storf.Kejsaren Storfursten eger att fastst\u00e4lla de utgifter till landets
\ngagn och b\u00e4sta, som med statens vanliga inkomster
\nskola bestridas.
Den \u00e5rliga staten, som uppr\u00e4ttas, af Senatens
\nEkon. DepartEkonomiedepartement efter beredning af Finans exped.Finansexpeditionen och sedan
\naf Kejs. Storf.Kejsaren Storfursten stadf\u00e4stes, b\u00f6r s\u00e5 inr\u00e4ttas att ut-
\ngifterna bet\u00e4ckas med de vanliga statsinkomsterna
\noch att alla statens embetsm\u00e4n erh\u00e5lla sina beh\u00f6riga
\ninkomster.
I staten skall upptagas icke allenast en
\nsumma till K StorfnsKejsaren Storfurstens enskilda disposition,
\nutan ock en summa till extra utgifter, hvilken
\nbero p\u00e5 K-Storf.nsKejsarens-Storfurstens godtfinnande och vid behof
\np\u00e5 Hans befallning anordnas.
Denna stat \u00f6fverskrides ej med mindre K. Storf.Kejsaren Storfursten
\nfinna landets tjenst och b\u00e4sta s\u00e5dant oundg\u00e4ngligen
\nfordra. \u2013 Utgifter till h\u00f6gst 8\u202f000 marks belopp och till sam-
\nmanr\u00e4knadt mmark 40\u202f000 under \u00e5ret, \u00e4r Sens Ekon. Depart.Senatens ekonomiedepartement
\nber\u00e4ttigadt utan hemst\u00e4llan besluta till.
R.\u00a0F.Regeringsformen \u00a7 9: \u201dKongl. MtKunglig Majest\u00e4t
\nallena tillkomma att g\u00f6ra N\u00e5d, \u00e5tergifva \u00c4ra, Lif och
\nGods i alla brott, som ej uppenbarligen strida emot
\nGuds klara ord.\u201d F.\u00a0o.\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten 1o) G\u00f6ra N\u00e5d, \u00e5tergifva lif, \u00c4ra
\noch Gods.
Ben\u00e5dningsr\u00e4tten i alla tider ansetts h\u00f6ra till
\nRgnsRegentens h\u00f6ghetsr\u00e4ttigheter. Likv\u00e4l i teorin stundom
\nbek\u00e4mpad. Man har t.\u00a0ex. sagt: Om lagen \u00e4r r\u00e4ttvis,
\nb\u00f6r ingen ha r\u00e4tt att hindra dess till\u00e4mpning; om lagen
\n\u00e4r or\u00e4ttvis, b\u00f6r den \u00e4ndras. Men h\u00e4rvid f\u00f6rbises att
\nlagen icke kan f\u00f6rutse eller vara lika till\u00e4mplig p\u00e5 alla fall. Utveckla
\nhuru lagen generel och icke kan f\u00f6rutse alla speciella fall.
\nDet \u00e4r f\u00f6r att summum jus kan bli summ-
\num injuria, \u2013 det \u00e4r f\u00f6r att str\u00e4ng lagtill\u00e4mp.lagtill\u00e4mpning i f\u00f6re-
\nkommande fall kan l\u00e4dera verkliga r\u00e4ttsgrundsatser,
\nsom utv\u00e4gen af ben\u00e5dning erfordras. Ja, den kan,
\ndessutom erfordras, dels emedan den d\u00f6mda i b\u00e5de sin personlighet b\u00e4ttre \u00e4n den enskilda straffd\u00f6mda
\ngerningen, dels kan eftersk\u00e4nkning af straff vara af
\npolitiska sk\u00e4l betingadt, s\u00e4rskildt v\u00e4l g\u00e4ller politiska
\nbrott.
Beccaria ville att mildheten skulle s\u00e4ttas i lagarna,
\nicke i domarnas verkst\u00e4llande. Han t\u00e4nkte
\natt straffens humanisering och lagarnas f\u00f6rfullkom-
\nnande skulle g\u00f6ra all ben\u00e5dning \u00f6fverfl\u00f6dig. R\u00e4ttigheten
\natt eftersk\u00e4nka den skyldige, straffet som han f\u00f6rtjent
\n\u00e4r, sade han, ett tyst ogillande af sjelfva lagarna.
J.\u00a0J. Rousseau kom ungef\u00e4r till samma slutsatser. Han
\n|132|\nans\u00e5g \u00f6fver strafflagen b\u00f6ra inskrifvas Dantes bekanta
\ninskription \u00f6fver helfvetet: Lemnen allt hopp. Men b\u00f6r
\ntill\u00e4gga dock: \u201dJag k\u00e4nner att mitt hjerta talar och \u00e5terh\u00e5ller
\nmin penna\u201d: och finner att saken beh\u00f6fva vidare pr\u00f6fning.
I nyare tider en amerikansk jurist Livingston
\nbek\u00e4mpat ben\u00e5dningsr\u00e4tten: \u201dR\u00e4ttigheten att f\u00f6rl\u00e5ta
\nb\u00f6r ut\u00f6fvas endast d\u00e5 oskulden uppt\u00e4ckes efter domen,
\neller d\u00e5 den d\u00f6mde uppriktigt och fullst\u00e4ndigt b\u00e4ttrat
\nsig.\u201d Dubbel misstag. I f\u00f6rra fallet en revision af sjelfva
\ndomen det viktiga, i det senare fallet f\u00f6rbiseende deraf
att det kan r\u00e4cka mycket l\u00e4nge innan
\nb\u00e4ttringen konstaterats, och att denna pr\u00f6vning allsicke
\ntill\u00e4mplig p\u00e5 politiska brotten. Dessa beh\u00f6fva icke utvisa
\nf\u00f6rderfvadtsv\u00e5rtytt sinne. Och f\u00f6r dem just ben\u00e5dning vigtigast.
I politiken kan de d\u00f6mda som ofta blott en [...]ol\u00e4slig/saknad text ben\u00e5dning, framkalla
\ndet b\u00e4sta intryck till maktens f\u00f6rdel, den verkar p\u00e5
\nsinnena genom anblickar af kraft och storhet och komma
\nvapnen att sjunka ur partiernas hand. \u201dMonarkerna,
\ns\u00e4ga Montesquieu, hafva s\u00e5 mycket att vinna p\u00e5
\nmildhet, de f\u00f6rv\u00e4rfva derigenom s\u00e5 mycket \u00e4ra,
\natt det n\u00e4stan alltid \u00e4r en lycka f\u00f6r dem att ha tillf\u00e4lle
\natt ut\u00f6fva den.\u201d \u201dDock f\u00e5r mildheten icke urarta till
\nsvaghet.\u201d
Men som sagdt, i teorin har \u00e5sigten segrat att
\nben\u00e5dningsr\u00e4tten n\u00f6dv\u00e4ndig, och i verkligheten, i konstitu-
\ntionen likas\u00e5. \u00d6fverallt tillagd monarken, i republiken
\nstatschefen. Icke konventionens
\nutan liggandes i statens
\nid\u00e9 att f\u00f6rverkliga
\nr\u00e4ttvisa. Statschefen jemv\u00e4l representant f\u00f6r r\u00e4tt-
\nvisan. B\u00f6r f\u00f6rmedla, der lagstiftning och lagskipning,
\nbunden inom sina gr\u00e4nser, icke kunna fullt realisera justitia.
\u00c5terv\u00e4ndom till v\u00e5r positiva r\u00e4tt. Hvad allt
\nomfattar ben\u00e5dningsr\u00e4tten? Hvad allt inbegripa ci-
\nterade lagrummet?
1o) Fullst\u00e4ndig ben\u00e5dning, hela straffets eftersk\u00e4nkande,
\n2o) straffmildring, mitigatio p\u0153n\u00e6, commutatio
\np\u0153n\u00e6. 3o) Befrielse fr\u00e5n \u00e5terst\u00e5ende delen af ett straff
\nsom redan tr\u00e4dt i verkst\u00e4llighet, 4o) upph\u00e4fvande af
\nf\u00f6ljderna af redan verkst\u00e4ldt straff, ss.s\u00e5som d\u00e5 \u00e4ran \u00e5ter-
\nst\u00e4lles eller f\u00f6rverkadt gods \u00e5tersk\u00e4nkes.
Man har \u00e4fven under n\u00e5d f\u00f6rt att p\u00e5 f\u00f6rhand
\nundertrycka en saks anh\u00e4ngg\u00f6rande eller utf\u00f6rande och af-
\nd\u00f6mande vid domstol. Detta dock icke f\u00f6renligt med 9 \u00a7
\nR.\u00a0F.Regeringsformen som f\u00f6ruts\u00e4tter straffet afd\u00f6mdt. Undantag h\u00e4ri-
\nfr\u00e5n 2 fall. 1o) K\u00a0B.Kungligt brev 25 Septseptember 1777 att i fr\u00e5ga om lasteligt
\ntal om RgnRegenten, hans gem\u00e5l eller tronf\u00f6ljaren, Domaren b\u00f6r
\ngenast inber\u00e4tta till Just. rev.Justitie revisionen (Just. DepartementetJustitiedepartementet) n\u00e4r
\nngnn\u00e5gon f\u00f6r s\u00e5dant brott angifves och f\u00f6rordna Hs Mjst\u00e4tHans Majest\u00e4t
\nom saken skall nedl\u00e4ggas eller ranskaning fortg\u00e5. \u2013
\n2) K.\u00a0Br.Kungligt brev 15 Decdecember 1762 att i fr\u00e5ga om religionsm\u00e5l
\n\u00e5klagare ej f\u00e5r b\u00f6rja n\u00e5gon lags\u00f6kning innan han,
\nefter gjord am\u00e4lan, dertill erh\u00e5llit till\u00e5telse genom
\nJust. kansl.Justitiekanslern (Prokuratorn) och f\u00e5r ej heller domaren till
\nhandl\u00e4ggning uppta s\u00e5dant m\u00e5l innan \u00e5klagaren visat
\nsig ha fullgjort detta \u00e5liggande samt att bem\u00e4lda embetesv\u00e5rtytt
\nsom ock utl\u00e5tande derom meddelat. \u2013 Detta nu
\ncrimina publica, ngtn\u00e5got sdnts\u00e5dant kan aldrig ske der
\nenskild part f\u00f6ror\u00e4ttats, ej heller d\u00e5 rikets v\u00e4l p\u00e5 spel.
Amnesti ett s\u00e4rskildt slag af ben\u00e5dning, dels att r\u00f6-
\n|134|\nrande vissa beg\u00e5ngna brott ingen unders\u00f6kning skall
\nanst\u00e4llas, eller redan anh\u00e4nggjorda r\u00e4tteggrr\u00e4tteg\u00e5ngar upph\u00f6ra eller
\nredan f\u00e4llda straffdomar blifva utan verkan. Det
\nvanliga \u00e4r att amnesti afser en hel m\u00e4ngd f\u00f6rbrytande, politiska
, d.\u00a0\u00e4.det \u00e4r vanligen i krigstid eller under uppror
\nbeg\u00e5gna statsbrott. Enl.Enligt v\u00e5r grundlag kan amnesti sv\u00e5rligen
\nbeviljas i annat fall \u00e4n att straff allaredan \u00e5d\u00f6mdt. \u2013
\nTy \u00e5tergifva lif ickesv\u00e5rtytt.
I sammanhang h\u00e4rmed de pardonsplakat, som enl.enligt gammal
\nh\u00e4fd utf\u00e4dats vid kr\u00f6ningar och andra f\u00f6r regenthuset
\nlyckliga tilldragelser. Alla skola f\u00e5
\nen glimt af
\nlyckan. Genom dessa pl\u00e4ga de som d\u00f6mts
\ntill penningeb\u00f6ter, och s\u00e5ledes icke f\u00f6r urbota brott, som
\ni brist af till\u00e4gg till b\u00f6ternas g\u00e4ldande h\u00e5llas i f\u00e4ngelse,
\nfrigifvas, \u2013 rymmare befrias fr\u00e5n straffet derf\u00f6r om
\nde under vissa vilkor \u00e5terv\u00e4nda etcetcetera. Det senaste \u00e4r
\naf 7 Sept.September 1856 som bland annat eftergaf
\nhalfva f\u00e4ngelsetiden f\u00f6r dem som sutto i f\u00e4ngelse,
\nderest icke f\u00f6r sv\u00e5rare brott. \u2013
N\u00e4r straffet best\u00e5r i b\u00f6ter och RgnRegenten helt och
\nh\u00e5llet eftersk\u00e4nker dem straffet, f\u00f6rsvinner icke
\nblott kronans, utan ock m\u00e5lsegandes, \u00e5klagares, beslagaressv\u00e5rtytt
\netcetcetera andel deri. \u2013 Detta \u00e4r icke en kr\u00e4nkning af deras
\nr\u00e4tt. De dem enl.enligt lag tillerk\u00e4nda b\u00f6tesandelar utg\u00f6r
\nblott delar af straffet. N\u00e4r hela straffet f\u00f6rsvinner
\ns\u00e5 m\u00e5ste det draga dem med. De \u00e4ro icke en civil
\ners\u00e4ttningssumma. Ofta pl\u00e4r dock i s\u00e5dana fall
\nben\u00e5dningen gifvas partielt, s\u00e5 att blott kronans
\nb\u00f6tesandel eftergifvas.
Att observeras, att ben\u00e5dningsr\u00e4tten blott g\u00e4ller
\nstraffet, icke de civila f\u00f6ljderna af brottet, annars
\ntr\u00e4dde den 3e mans r\u00e4tt f\u00f6rn\u00e4r. \u2013 Skulle ers\u00e4ttningen
\nvara tilld\u00f6md statskassan, kan den visstsv\u00e5rtytt afskrifvas, om
\ndetta \u00e4r skild afskrifning af fordran, ligger ej i sjelfva n\u00e5den.
Anm\u00e4rkas m\u00e5 \u00e4nnu att d\u00e5 under ben\u00e5dning jv\u00e4lj\u00e4mv\u00e4l
\ninbegripes mildring af straff, kan s\u00e5ledes ett \u00e5d\u00f6mdt
\nstraff f\u00f6rbytas i ett annat. Men detta skall
\nvara ett straff godk\u00e4ndt af lagen, ty den f\u00e5 icke
\naf RgnRegenten \u00f6fverskridas.
Vanligen meddelas n\u00e5d p\u00e5 en af en sakf\u00e4lld inlemnad
\ntill H\u00a0K\u00a0M.Hans Kejserliga Majest\u00e4t st\u00e4lld undgunderd\u00e5nig b\u00f6neskrift. Dock kan
\nn\u00e5d ock beviljas utan att ans\u00f6kan skett. \u00c4r sakf\u00e4lld
\nh\u00e4ktad, skall b\u00f6neskriften ingifvas till guvern\u00f6ren,
\nsom drar f\u00f6rsorg om dess ins\u00e4ndande till K.\u00a0Sens Just. depKejserliga senatens justitiedepartement.
\n\u00c4r sakf\u00e4lld ej skrifkunnig, skall guvnguvern\u00f6ren tillse att han ej
\nsaknar bitr\u00e4de. Om en till lifsstraff d\u00f6md underl\u00e5ter
\nn\u00e5deans\u00f6kan inom f\u00f6reskrifven tid skall GuvnGuvern\u00f6ren derom an-
\nm\u00e4la hos SnSenaten. (1807 \u00e5rs F\u00f6rkl.F\u00f6rklaring). \u2013 Se vidare 35\u201337
\ni ReglemReglemente f\u00f6r Senaten.
Hvad sjelfva ut\u00f6fningen af RgnsRegentens bendngsr\u00e4ttben\u00e5dningsr\u00e4tt
\nang\u00e5r, har den i vissa fall \u00f6fverlemnats \u00e5t Senatens
\nJust. departJustitiedepartement. F\u00f6rordnF\u00f6rordning 2 Juni 1826. 1 \u00a7 N\u00e5de-
\nans\u00f6kan af dem som d\u00f6mts mista lif eller \u00e4ra skola
\novilkorligen till K Storf.Kejsaren Storfurstens egen pr\u00f6fning ins\u00e4nda.
\u00a7 2. D\u00e5 N\u00e5d s\u00f6kes i alla \u00f6friga brottm\u00e5l, vare
\nsig om lindring, eftergift eller f\u00f6rvandling af straff,
\nb\u00f6ter eller annat laga ansvar, \u00e4fven befrielse
\nfr\u00e5n f\u00e4stning eller spinnhus s\u00f6ka, eger Just. Depart.Justitiedepartementet
\npr\u00f6fva, och d\u00e5 sk\u00e4l till n\u00e5d icke f\u00f6rekommer,
\nafsl\u00e5; men anser Senaten sk\u00e4l bifalla, hemst\u00e4lles
\n|136|\njemte utl\u00e5tande. \u00a7 3. Ans\u00f6kning af person som
\nf\u00f6r vanfrejd och n\u00e4ringsl\u00f6shet blifvit till Allm\u00e4n
\narbetsinr\u00e4ttning eller till arbete \u00e5 spinnhus d\u00f6mda,
\natt af Gunst och N\u00e5d derifr\u00e5n befrias, eller i f\u00f6rtid
\nl\u00f6s gifvas, \u00e4fvensom enahanda ans\u00f6kn.ans\u00f6kning af den hvilken
\ntill aftjenande af v\u00e4rdet f\u00f6r stulet gods \u00e4ro d\u00f6md
\ntill arbete p\u00e5 f\u00e4stning eller spinnhus, varda af SentnsSenatens
\nJust Depart.Justitiedepartement utan hemst\u00e4llan pr\u00f6fvade och afgjorda.
\nAllm.Allm\u00e4n N\u00e5deans\u00f6kning b\u00f6ra till Just depart.Justitiedepartementet inlemnas;
\nandra personer dock ovilkorligen f\u00f6rment att f\u00f6r de sakf\u00e4llda
\ninkomma dermed. \u2013 Vidare erh\u00f6ll Just. DepartJustitiedepartementet
\nleuterationsr\u00e4tt f\u00f6r vissa m\u00e5l.
\u00a7 5 uppl\u00e4s.
\nF\u00e5r n\u00e5d afvisas? Derom tvistelse. S\u00e4kert synes
\ndock vara, att om sjelf s\u00f6kt, s\u00e5 m\u00e5ste emottaga.
Principen
\natt endast
\nRegenten kunna.
I kungkung\u00f6relse
\n1826 April 21.
\nOm deportation.
\nGenerel ben\u00e5dning
\nfr\u00e5n lifsstraff.
\nOregelbundenhet.
Ben\u00e5dningsr\u00e4ttens n\u00e4ra fryndskap
\nmed lagskipningen bereda \u00f6fverg\u00e5ng till 3dje
\nkategorin af Regentens befogenheter. \u2013
\nfr\u00e5n Regering till lagskipning.
Fordom kngnkonungen ensam h\u00f6gsta domaremakten.
\nDetta blef sm\u00e5ningom om\u00f6jligt. Efterhand
\n\u00f6fverlemnade konungen \u00e5t vissa sakkunniga
\nm\u00e4n att d\u00f6ma konungs dom. \u2013 \u00a7 8.
\ni R.\u00a0FRegeringsformen. \u2013 1789 \u00e5rs F\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakt \u00a7 2 en h\u00f6gsta
\ndomstol. Egendomligen f\u00f6r den svensk-
\nfinska r\u00e4tten, att RgnRegenten personligen kan
\ndeltaga i domstolens f\u00f6rhandlingar och beslut.
\nS\u00e5dant i intet annat konstit.konstitutionellt land fallet.
\nEn dogm, att RgsmaktRegeringsmakt och domaremakt skild.
\n\u2013 KngnKonungen 2 r\u00f6ster enl.enligt 8 \u00a7 R\u00a0FRegeringsformen och 2 mommomentet
\nF\u00a0o\u00a0S.\u00a0A.F\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten \u2013 R\u00f6r derf\u00f6re ock, om han tar plats i Just. depart.Justitiedepartementet dersv\u00e5rtytt ha 2 r\u00f6ster.
\nDock st\u00e4lld som h\u00f6gsta domstol se \u00a7 34
\naf Senns regl.Senatens reglemente
Det n\u00e4rmare i fr\u00e5ga om den d\u00f6mande
\nmaktens st\u00e4llning och organisation.