1.10.1880 Nationalekonomi

Nat. ekon.Nationalekonomi

H. T.Höstterminen 80.
8^de FöreläsnFöreläsningen
1 Okt.oktober

kap.kapitel 4.

§ 5 Ojemnheterna i rike-
domens fördelning.

Hvad förstått med arbetare
arbetarklass, – (ock så, att ej alls bondesvårtytt arbete)tillagt

Om de bjerta kontraster mellan rikedom och
fattigdom kännas ss.såsom ett ondt, följer deraf ej att
egendoms olikhet i och för sig vore ett ondt, som
borde genom jemn delning aflägsnas. Ty fullkomlig
likhet, om sådan tänkbar, vore ett ännu värre ondt,
det skulle kännas ss.såsom orättvisa att lata och okunniga
lika bra som flitiga och kunniga, – slösare lika mycket
egendom som sparsamma. Dessutom förtagas alla sporrar
– de latas antal skulle ständigt tillväxa och snart
allmän ruin inträda.

Men dessutom den rådande ojemnheten icke ett fixerat,
statisktsvårtytt fhållandeförhållande. Ständigt pågår dels förverkningsvårtytt
och förstöring af förut besparad egendom, – genom
slöseri och olyckor, – dels förvärfvande af ny.

Och detta förvärfvande öppet för enhvar. Skicklighet
flit och omtänksamhet, – se der vägen till förmögenhets-
förvärf – den enda säkra.

Hvad arbetarna härtill genmälat:

Skicklighet? – Hvad är gjordt för att jag må ernå den –
jfrelsejämförelse med de lyckligt lottade, som hem och skolor
gifvit högre bildning. –

Nåväl, om jag ernått den genom lång hård lärotid
eller på annat sätt, – hvad mera? Är jag icke flitig mer
än I alla, – omtänksam – lefver jag ej under förnesvårtytt-
kelsen?

Men I som lärt att kapital nödvändigt, – säg
mig hvar jag skall taga detta för att börja en affär, som
låta mig sjelf få vinsten.

Kredit supplera, – men äfven detta är hån, – hvem
skulle ge mig kredit. Banken skulle utskratta mig
om jag komme och begärde lån. Hvad för säkerhet, hvad
för borgensmän har vi?

Hvad är genmäle på dessa frågor, som utan tvifvel
hvälfva sig i många arbetares bröst, när han jemför
sin ställning med den sjelfständige affärsmannens.

1^o) Skicklighet: hvad samhället kan göra derför.

2^o) Flit och omtanke – äfven de allt bättre vid högre
bildning.

3^o) Mer kapital och kredit. Här är det svårare.
Skall staten skaffa kapitalet? Men detta stöda på
kommunism. Nej det första vilkoret är att arbetare
något sparat, om ock äro så litet öfver.

Sedan associationen. Denna mycket verkat.
Schultze Deletch – sedan 1850 i Tyskland.

• Konsum föreningar – beskrif.
• Förskottsföreningar, för att skaffa kredit.
• Föreningar för anskaffande af råämnen.

Äfven andra former.

Häraf blott de
allm.allmänna konturerna.tillagt i marginalen

Genom solidarisk ansvarighet skjuta de ihop fram-
förallt en fond af förtroende – de kunna få kredit.

Hos oss ännu föga försökta. Dock en början
gjord. Bland annat för anskaffande af egna hus.

Dessa föreningar utan tvifvel egnade att efterträda
och ersätta de afsatta skråna. I sjelfva verket
upphäfvandet af dem ett vilkor för de nya.
Men var det icke bättre under skråna än nu
då man stält arbetare att stå på egna fötter innan
dervid van?

Uppdraga paralleler mellan detta ofrihets-tvång-
system som endast hade förverklingsvårtytt i patriarkaliska
fhållandeförhållanden der många aldrig kunde uppnå egen handtillagt – och detta lagbud: enhvar fåstruket man och qvinnatillagt är
berättigad egna sig åt den näring, det förvärf
han eller hon för godt finner. – Vår näringslag.

Nu måste tendensen bli: att handtverks arbetare
spara något för att kunna göra insats i gemensam
kreditförening, och genom kredit hos den kunna
börja affär på egen hand. – Och att fabriksarbetare
sträfva att komma derhän att bilda bolag för den
affär [...]oläslig/saknad text som måste drifvas i stor skala.
Det senare vida svårare, emedan stort kapital.

Der skall sannolikt association fönastruket få
nya former, genom utsträckning af tantième-
systemet, – genom att solidariska förskottsföre-
ningar af arbetare förbinda sig med enskilda kapi-
talister och aktiebolag. – Äfven genom att aktiebolag
tillåta sparsam arbetare efterhand tillösa sig
aktier.

På landet åter: jordstyckning – arbetsaftal
utan hverkande myndighet hvad de större godsen
beträffar. – Huru vår lag begynt möjliggöra
för enhvar att bli jordegare äfventillagt säteri.

Men den s. k. arbetare
frågan uppträder mer
akut i stad än på
landet.tillagt i marginalen

Men främsta vilkoret: mera bildning hos
de arbetande klasserna! Mer folkskolor, handtverkar
och slöjdskolor, föredrag, tidningar o. s. v. Det bör
vara en de bildade klassernas samvetssak att
oafbrutet låta meddelelse af sin bildning strömma
till dem som i mörker, råhet och enslighet fram-
släpa en eländig tillvaro. – De 2 språken hos oss.

Och de medborgerliga och politiska rättigheternas
utvidgning, – liksom ock skyldigheterna.

Men när olyckor, sjukdom, död drabba?

Der har ock association blifvit verksam, ja
allmännare än de för produktion, för kredit afsedd.
Inbördes sjukbädd och pensionskassa – redan
vid alla större fabriker i Finland. –

Försäkrings bolag – för kapital och lifränta, särskildt
de sista af stor betydelse.

Brand och lif.
Försäkringsnämnders betydelse i allmänhet.

Hvad genom slöseristruket

Förbrukning: destruktiv, – reproduktiv. definiera.tillagt
Den förra dels genom slöseri, kan icke försäkras,
|4| dels genom olyckor kan och bör försäkras.
Dess betydelse – huru risken härvid i
den mon mindre ju vidare rayonsvårtytt.

Dels solidarisk, dels aktie. Senare formen
nödvändig när man går utöfver eget land.

Lifförsäkringens betydelse för den verksamma
mannen, som kan varda bortryckt i blomman af
sin ålder.

Huru litet dessa spörsmål ännu i vårt
land föremål för allm.allmän uppmärksamhet.
Allt skymmas af språkfrågan.