1.4.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
14. luento 1. huhtikuuta
2. luku. Tuotannon tai tuottavien elinkeinojen eri lajit.
§ 2 Maanviljelys, jtk.
Kertaus. 1) Erillismaa ja yhteinen maa. 2) Suuri ja pieni maanomistus. – 3) Erilaiset maanvuokrausjärjestelmät. Maan viljeleminen ei välttämättä edellytä maan omistamista. Aivan kuten voi vuokrata talon tai lainata pääomaa, voi myös vuokrata maata. Omistamisen tuottama turva, oikeudelliset ehdot maan hallussapitoon ovat tarpeen tämän elinkeinon edistämiseksi. Sellainen on mahdollista myös vuokrasuhteessa. Muttei ilman lain antamia takuita. Siksi lainsäätäjän tulee aina huolehtia siitä, että maanvuokrasopimusta koskevat lait on laadittava siten, että otetaan huomioon, että kunkin yksittäisen sopimuksen yhteydessä syntynyt käytäntö on varmasti lainturvan alainen.
Useita erilaisia järjestelmiä.
Maatilan vuokraus, puolet tuotosta, Italiassa, Ranskassa, myös Saksassa.
Pienvuokraus, tupa ja 1 tai 2 tynnyrinalaa =tillagt i marginalen torppa – Irlannissa, pieniä vuokratorppia, kiinteä vuokra, vaatii usein koko bruttotuoton.
Farmari Englannissa, Skotlannissa, Ranskassa. Pehtori Saksassa. Pitkä vuokra-aika – 99 vuotta. Ensiksi mainituissa maissa nämä ovat varsinaisia maanviljelijöitä.
Myös Tanskassa joitakin on, samoin Ruotsissa. Esimerkki Vapnöstä.
Suomi: 2 päälajia: kruununtila – ja yksityistila.
a) Kruunun: Vuoden 1871 laissa mainitut kruununtilojen vuokramiehet. Mitä nämä ovat. Sekä suuria maatiloja että aivan pieniä maatilanosia. Pidennetty 54 vuoden vuokra-aika, jotta lisättäisiin kiinnostusta puutteiden korjaamiseen. Näyttää onnistuneen. Puustellinhaltijat eivät ole vuokramiehiä: koko puolikas resursseista. – Kruununtilat, selitä, mikseivät ole varsinaisia vuokramiehiä.
etusija vuokratun ja omistetun maan välillätillagt i marginalen
b) Yksityinen maa: maalaisväestö, lampuodit ovat yleensä tavallinen muoto, sitten lähinnä torpparit, jotka ovat lain kannalta samanarvoisia. Ero on kuitenkin taloudellinen: edelliset eivät aina tee taksvärkkejä, maksavat useimmiten vuokran luonnossa, ja heillä voi olla torppareita alaisinaan. Elinikä tai 50 vuotta, vuoden 1800 asetus – sekä pitkä irtisanomisaikatillagt i marginalen – Edelleen vuokramiehiä, rahassa maksettava vuokra = farmareita = kruununtilan vuokramiehiä. Tämä luokka ei ole erityisen suuri. Lopuksi on vielä palstojen vuokraajat ja mäkitupalaiset. – Tilastollinen muistutus: Oman maan viljelijöitä 6 059, – maanvuokraajia 10 042. Muista tiedot puuttuvat. – Vuoden 1564 säädös – Puolet tuotosta – Vuokra rahassa, viljana ja taksvärkkinä. – Näiden järkiperäisyys. Miksi taksvärkit puolustavat meillä yhä paikkaansa: torppareilta puuttuu käyttöpääomaa – vaikka viljakin laskettaisiin mukaan. Torpparin on vaikeaa muuttaa päivätyötään rahaksi.
Jokaista maata arvioidaan sen olosuhteiden mukaan.tillagt i marginalen
4) Maanviljelyksen sivuelinkeinot: karjanhoito, kalastus ja metsästys, metsänhoito.
Esittele edellä mainittujen asioiden merkitys meidän maallemme ja siitä syntyvä edistys. Meijerilaitos erillisenä jalostuselinkeinona on mahdollinen, mutta maidontuotanto kuitenkin maanviljelijän asia. 800 000 lehmää, lisäys à 100 lehmää = 20 miljoonaa markkaa. Suuri kansantaloudellinen merkitys. – Metsästys ja kalastus. Jälkimmäinen on tärkeää, edellinen ei niinkään, jos ollenkaan. Tässä erityislakien tavoite.
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nation. ekon.Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 80.
14de FöreläsnFöreläsningen
1 April
2. kap.kapitlet De olika slagen af produk-
tion eller prod.produktions näringar.
§ 2 Jordbruket, fortsfortsättning.
Återblick. 1 enskild och gemensam jord. 2) Stor och liten egendom.tillagt – 3) Jordensstruket De olika arrendesystemen.
Jordens brukande förutsätta icke nödvändigt dess egande.
Liksom hyra hus eller lega kapital, likaså lega jord.
Trygghet i besittning, i de rättsliga vilkoren för jordens inne-
hafvande af nöden för denna närings framsteg. Sådan är möjlig
äfven vid arrende. Men icke utan lagens garanti. DförDärför städse
föremål för lagstiftares omsorger, att så gestalta lagstiftning om
jordlegoavtalet, att med beaktande af den gegenom enskildt aftal upp-
kommen praxis, rättssäkerheten må vinnas.
Flera olika system.
Métayage, hälften bruk, Italien, Frankrike, äfven Tyskland.
dvergarrende, stuga och
1 à 2 tlandtunnland =tillagt i marginalen Cottage – frfrån Irland, små arrendetorp, fixt arrende, ofta
öfvertagandesvårtytt hela brutto.
Farmare i England, Skottland, Frankrike. Pachter i Tysklandtillagt. Lång tid – 99 år.
I de 2 förstnämnda länderna dessa de egentliga jordbrukarna.
Äfven Danmark något och Sverige. – Ex.Exempel om Vapnö.
Finland: 2 hufvudslag: kronans – och enskild.
a) Kronans: arrendatorer af domänlägenheter enl.enligt 1871tillagt. Hvad dessa äro.
Såväl stora gods, som alldels små hemansdelar. Förlängd
arrendetid 54 årtillagt för att ge ökadt intresse och så befrämja bristernasvårtytt.
Tyckes lyckas. – Boställsinnehafvare icke arrendator: hela resursfemtiosvårtytt.
– Kronohemman beskrif hvarför icke egentliga arrendatorer.
företrädet mellan
arrende och egen jordtillagt i marginalen
b) enskild jord: landboer, landbönder den allmänna vanliga
formen, dernest torpare, som legalt lika. Skilnad i ekon.ekonomiska
dock: de förra ej alltid dagsverken, mest natura arrende, och
kunna ha torpare under sig. lifstid eller
50 år, 1800
års förordningsvårtytt –
samt lång
uppsägningstidtillagt i marginalen – Vidare arrendatorer på penga de specielatillagt arrende
= farmare. = domän arrendatorer. Denna klass icke särdeles talrik.
Slutligen arrendator af parceller och backstuguhjon. – Statistisk
erinran: Brukare af egen jord 6 059, – Jordlega 10 042.
Saknas för andra lån. – 1564 år författning – Hälftenbruk.
– Arrende i pengar, säd och dagsverken. – Det rationella
härvid. Hvarför dagsverke hos oss ännu försvara sin
plats: torpare sakna rörelsekapital – om det är inräknat
säd. Han har svårt att förvandla sin dag i pengar.
Hvarje land be-
dömas efter sina
förhållanden.tillagt i marginalen
Jordbeskattningens inverkan på jordbruksnäringenstruket
4) Jordbrukets binäringar: kreatursskötsel, fiske
och jagt, skogskultur.
Framställ den förutnämndas betydelse för vårt land
och perfektibiliteten deraf. Mejeri väsendet sssåsom skild förädlings-
näring möjlig, men dock mjölkproduktion jordbrukarens sak.
800 000 kor, ökningsvårtytt à 100 korsvårtytt = 20 millioner mark. Stor nationel
ekonomisk betydelse. – Fiske och jagt. Det förra stor sak,
det senare mindre, om ej alldeles. Speciallagarnas syfte
härvid.
Nation. ekon.Nationalekonomi
V. T.Vårterminen 80.
14de FöreläsnFöreläsningen
1 April
2. kap.kapitlet De olika slagen af produktion eller prod.produktions näringar.
§ 2 Jordbruket, fortsfortsättning.
Återblick. 1)tillagt av utgivaren enskild och gemensam jord. 2) Stor och liten egendom. – 3) De olika arrendesystemen. Jordens brukande förutsätta icke nödvändigt dess egande. Liksom hyra hus eller lega kapital, likaså lega jord. Trygghet i besittning, i de rättsliga vilkoren för jordens innehafvande af nöden för denna närings framsteg. Sådan är möjlig äfven vid arrende. Men icke utan lagens garanti. DförDärför städse föremål för lagstiftares omsorger, att så gestalta lagstiftning om jordlegoavtalet, att med beaktande af den gegenom enskildt aftal uppkommen praxis, rättssäkerheten må vinnas.
Flera olika system.
Métayage, hälften bruk, Italien, Frankrike, äfven Tyskland.
dvergarrende, stuga och 1 à 2 tlandtunnland =tillagt i marginalen Cottage – frfrån Irland, små arrendetorp, fixt arrende, ofta öfvertagandesvårtytt hela brutto.
Farmare i England, Skottland, Frankrike. Pachter i Tyskland. Lång tid – 99 år. I de 2 förstnämnda länderna dessa de egentliga jordbrukarna.
Äfven Danmark något och Sverige. – Ex.Exempel om Vapnö.
Finland: 2 hufvudslag: kronans – och enskild.
a) Kronans: arrendatorer af domänlägenheter enl.enligt 1871. Hvad dessa äro. Såväl stora gods, som alldels små hemansdelar. Förlängd arrendetid 54 år för att ge ökadt intresse och så befrämja bristernasvårtytt. Tyckes lyckas. – Boställsinnehafvare icke arrendator: hela resursfemtiosvårtytt. – Kronohemman beskrif hvarför icke egentliga arrendatorer.
företrädet mellan arrende och egen jordtillagt i marginalen
b) enskild jord: landboer, landbönder den allmänna vanliga formen, dernest torpare, som legalt lika. Skilnad i ekon.ekonomiska dock: de förra ej alltid dagsverken, mest natura arrende, och kunna ha torpare under sig. lifstid eller 50 år, 1800 års förordningsvårtytt – samt lång uppsägningstidtillagt i marginalen – Vidare arrendatorer på penga de speciela arrende = farmare. = domän arrendatorer. Denna klass icke särdeles talrik. Slutligen arrendator af parceller och backstuguhjon. – Statistisk erinran: Brukare af egen jord 6 059, – Jordlega 10 042. Saknas för andra lån. – 1564 år författning – Hälftenbruk.
– Arrende i pengar, säd och dagsverken. – Det rationella härvid. Hvarför dagsverke hos oss ännu försvara sin plats: torpare sakna rörelsekapital – om det är inräknat säd. Han har svårt att förvandla sin dag i pengar.
Hvarje land bedömas efter sina förhållanden.tillagt i marginalen
|2|4) Jordbrukets binäringar: kreatursskötsel, fiske och jagt, skogskultur.
Framställ den förutnämndas betydelse för vårt land och perfektibiliteten deraf. Mejeri väsendet sssåsom skild förädlingsnäring möjlig, men dock mjölkproduktion jordbrukarens sak. 800 000 kor, ökningsvårtytt à 100 korsvårtytt = 20 millioner mark. Stor nationel ekonomisk betydelse. – Fiske och jagt. Det förra stor sak, det senare mindre, om ej alldeles. Speciallagarnas syfte härvid.