8.2.1875 Finlands statsrätt

11.2.1875 Finlands statsrätt

12.2.1875 Finlands statsrätt

11.2.1875 Finlands statsrätt

Svensk text

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 1875.
8de Föreläsn.Föreläsningen
11 Febr.februari 75

Genomgått de skilda stndnsståndens sammansättning, de speciela vilkoren för sjelfskrifna ståndet och för valrätt och valbarhet i de 3 ofrälse stndnstånden. Dervid äfven sökt framhålla hvarje stndsstånds särskilda karaktersdrag. Hvad särskildt Bondestndetsståndets vidkommer, vet jag var ngtnågot diffus, en följd af påkommet illamående. Vill dock ej nu söka reparera detta, ty har afsigt att framdeles, sedan genomgått L. O.Lantdagsordningen i sin helhet framhålla vår representations karaktersdrag, och då blir tillfälle reparera, jemte det det kan bli motiveradt, att äfven kasta några blickar i framtiden.

Flera gånger vidrört § 14 och deri stipulerade allmänna qvalifikationer för valrätt och valbarhet. Det är på tiden att nu gå till skärskådandet af denna §, utan hvilken framställda speciella vilkor för hvarje stånd ofullständiga. Det är ettoriginal: en framsteg i konstitut.konstitutionell utveckling, äfven denna §. Sådan allm.allmän sammanfattning ej förut funnits, åtminstone icke fullständig.

§ 14. Uppläsa 1a mommomentet. Att framhållas i 7, 11, 12 och 13 § sagdt, hvilka som ega qvalifikation att vara valmän till Preste, Borg.Borgare och Bondest.Bondeståndet Obs.Observera elektor kan förekomma äfven i prest och borgar.tillagt i marginalen Nu allm. princ.allmän princip att hvart och en till ståndet hörande och inom valdistriktet bosatt finsk man, som 21 år. Skulle genom civillag 21 år ändras, skulle G. L.Grundlagen följa med, derför icke ålders|2| året för myndighet utsatt, utan blott myndig ålder. Stor reform: äfven om icke kristen. Belys frågan. Anticipation. Ty t. v.tillsvidare endast kristen kunna vara finsk medborgare. Att närmare utredn.utredning i frågan om finsk medborgarerätt. G L.Grundlag måste stiftas med förutseende. Det låg liksom i luften, att Religionsfrihet icke alltför länge kunde låta vänta på sig. Derför ställde detta så att det blir tillämpligt oförderfvatsvårtytt för hvarje medborgare. Judefrågan. Ett vackert drag att hos oss allm.allmänna politiska rättigheter således icke konfessionelt bundna. Ännu få icke-kristen allsicke i landet bosätta sig. Men när denna skranka borttagen, så stå vi på det klara. I alla stater segt kämpats mot icke kristna, resp.respektive judars politiska rätt. England, Tyskland, Sverige numerasvårtytt.

Valrätt tillkomer icke:

I en del länder mycket friare vilkor.tillagt i marginalen

  • 1o) Den som ej under tre sistförflutna åren varit i landet skattskrifven. Exempel: utländing som blir finsk medborgare, kan således först 3 år derefter bli valman.
  • 2o) Den som under förmyndarskap
  • 3o) Den som gjort konkurs och icke kraffri
  • 4o) Den som för vanfrejdande brott till ansvar dömd eller under framtiden ställd;
  • 5o) Den som förderflig medborgerligt förtroende eller ovärdig föra annans talan;
|3|
  • 6o) Den som vid val sökt värfva röster eller genom våld stört valfriheten. – Således den som engång, så gjort och har detta i sin meritlista, är för alltid förkastligsvårtytt valrätt.
  • 7o) Den som finnes ha gifvit sin röst för vedergällning.

Vigtiga principer dessa båda. – Huru mycket ofog ej drifvits. England kämpar emot Frankrike i våra dagar.

  • 8o) Den som redan deltagit i val för annat stånd. Ex.Exempelvis skollärare – bokhandlare – Gårdsegare ega hemman – kan vara af rätteligsvårtytt mantalsskrifven på 2 ställen.

Valrätten får i intet fall utöfvas genom ombud. Enl.Enligt äldre förf.författning fick det ske till borgareståndet, då borgare var nödsakad bortresa. Förklara hvarföre detta en vigtig politisk princip. Missbruk, fullmakts anskaffning = röstvärfning, dessutom det är sedansvårtytt vigtig handlingsvårtytt af personligt deltagande, att ingen af beqvemlighet bör utebli, – ingensvårtytt sjuk tillåtas.

Valbarheten till elektor lika med valrätten. Redan framhållit under bondeståndet. Men detta kan gälla äfven annat stånd. Uppläs §. Till Landtdagsman den vigtiga reformen genomförd att valbarheten icke begränsad till distriktet. Huru i Sverige, Norge.

Kejsarens tjenst. Unionell hänsyn.tillagt i marginalen Betydelse mest i adeln. I Borgareståndet äfven tänkbart: t. ex. militär gårdsegare. Då valbar, ehuru icke valman. I Bondeståndet ej, då den som är i statens tjenst ej hör till detta stånd.

Hinder för valbarhet:

  • 1o) Den som ej är kristen – således inskränktare än valrätt.
|4|
  • 2o) Den som ej uppnått 25 års ålder
  • 3o) Den som deltagit i val till annat stånd. Ex. en prof.professor som redan, om han deltagit i univ.universitetets val, icke valbar till BorgarestBorgarståndet. En adelsman, som fabrikant deltagit i val till Borgarest.Borgareståndet, kan ej få pollett på Riddarhuset.

Naturligt, ty ingen medborgare bör få dubbel rätt i dessa vigtiga funktioner.

Framhåll sesvårtytt R H. O.Riddarhusordningen § 9. Uppläs sista mommomentet.tillagt i marginalen

Uppläs 1 mom.momentet af 15 §. Här hela § 15. Enkel icke absolut pluralitet, ss.såsom var Frankrikes der ballottering.tillagt i marginalen

§ 21. Valfrihetens helgd. – Vi finna förut i 1723 års R. O.Riksdagsordning. § 7 om Bondeståndet att LandshöfdLandshövding, Häradshöfding, Häradsfogde icke fick göra intrång på böndernas fria val. Likaså är stadgadt i 1789 försäkran: ”Ej må Häradshöfding eller annan embetsman, vid konungens onåd och tjenstens förlust, blanda sig i Riksdagsmans valet eller allmogens oinskränkta valfrihet hindra.”

Denna grundsats som vidare utvecklad och utsträckt till Landtdagsmanna valen i allmänhet.

Uppläs § 21. Stränga straff, men som sig bör.

|5|

Det är obligatoriskt att åtaga sig Landtdagsmanna uppdraget. Se § 17. Uppläs första stycket.

§ 15 Röstberäkning. Uppläs och tolka. Enkel icke absolut pluralitet. Exempel Frankrike för den senare. Uppläs fullmakten för Bondeståndet. Enkel, inga onödiga fraser.

Uppdraget obligatoriskt. § 17, första stycket. Laga förfall 12 kap.kapitlet 1 § R B.Rättegångsbalken: Dessa äro laga förfall: sjukdom, uppbådad eller faren i Konungens och Rikets tjenst, – om sitter i häkte; om man hindras af fiender eller annan fara ss.såsom vådeld eller vattuflod. (Detta kan vara förfall för att komma fram i tid.) Om hustru, barn eller föräldrar dö på den tiden. Dessutom ”Nu kunna andra förfall gifvas före, ege Domaren ock dem pröfva om de äro af den vigt att de gälla må.” Således måste äfven annat sådant kunna anföras.

Eller uppnått 60 års ålder. Det är vanligt, att man anser vid viss högre ålder skyldigheten till det allmänna upphöra, nb.nota bene då ansträngande.

Om afsägelse sker vid valtillfället, pröfvas det af valförrättaren. Kan svårligen inträffa annat än i Borgare- och Bondeståndet.

Sker afgörelse efteråt; d. ä.det är sedan valresul|6|tatet förkunnadt, men innan Ständerna sammankommit, så har guvernören att pröfva skälen, eller ock Domkapitel och konsistorium – i konseqvens med stadgande om besvär.

Om flera gånger förut varit LdgsmLantdagsman? Derom tiger förf.författningen. –

Om vald för flera distrikt? Derom heller intet sagdt, men klart är att måste få välja. – –

Påföljden af afsägelse eller upphäfvelse. Omval.tillagt i marginalen

Omval § 18. Se A. Obs.Observera samma elektorer i Bondeståndet.

Finsk text

Suomen valtio-oikeus

Kevätlukukausi 1875.

8. luento 11. helmikuuta

Olen nyt käynyt läpi eri säätyjen koostumuksen, itseoikeutetun säädyn erikoisehdot ja 3 aatelittoman säädyn äänestysoikeuden ja vaalikelpoisuuden. Tällöin olen myös yrittänyt korostaa jokaisen säädyn erityisiä luonteenpiirteitä. Mitä erityisesti Talonpoikaissäätyyn tulee, tiedän olleeni jossain määrin sekava, mikä oli seurausta kärsimästäni pahoinvoinnista. En kuitenkaan yritä korjata sitä nyt, sillä kunhan olen ensin käynyt Valtiopäiväjärjestyksen kokonaisuudessaan läpi, tarkoitukseni on korostaa kansamme edustajiston luonteenpiirteitä, ja koska silloin on tilaisuus paikkaamiseen, mihin voi sitten olla syytäkin, aion vielä samalla luoda muutaman silmäyksen myös tulevaisuuteen.

Olen useita kertoja kosketellut § 14 ja siinä määrättyjä yleisiä laatuluokituksia äänioikeuteen ja vaalikelpoisuuteen. On aika käydä käsiksi tämän pykälän tarkempaan tarkasteluun, jota ilman esitetyt erityisehdot jokaiselle säädylle ovat epätäydellisiä. Tämäkin § on edistysaskel perustuslaillisessa kehityksessä. Tällaista yleistä yhteenvetoa ei ole aikaisemmin ollut olemassa, ei ainakaan yhtä täydellisenä.

§ 14. Lue ääneen 1. momentti. Kaikki esitetty on sanottu pykälissä 7, 11, 12 ja 13, joissa esitellään Pappissäädyn, Porvarissäädyn ja Talonpoikaissäädyn valitsijamiesten pätevyysvaatimukset. Huom. Valitsijamiehiä voi olla myös pappis- ja porvarissäädyssä.tillagt i marginalen Nyt on yleinen periaate, että jokainen säätyyn kuuluva ja vaalipiirissä asuva suomalainen mies, joka on täyttänyt 21 vuotta, on vaalikelpoinen. Jos siviililain kautta muutettaisiin 21 vuoden ikärajaa, seuraisi perustuslaki mukana, sen vuoksi ei täysi-ikäisyyttä ole asetettu vuoteen vaan vain täytettyyn ikään. Suuri uudistus: vaikkakaan ei kristillinen. Valaise kysymystä. Edellytykset. Sillä tähän saakka vain kristitty voi olla Suomen kansalainen. Tarkempi selvitys Suomen kansalaisoikeuskysymyksestä. Perustuslaki on säädettävä ennakoivasti. Oli ikään kuin ilmassa, ettei Uskonnonvapaus voi aivan liian kauan odotuttaa itseään. Siksi asetin nämä sanani siten, että viestistä tulee sopivan puolueeton jokaiselle kansalaiselle. Juutalaiskysymys. Kaunis piirre meidän yleisissä poliittisissa oikeuksissamme on, etteivät ne siis ole sidottuja siihen uskoon, jota henkilö tunnustaa. Vielä eivät ei-kristityt voi ollenkaan asettua noin vain asumaan tähän maahan. Mutta kun tämä raja-aita poistuu, niin ollaan selvillä vesillä. Kaikissa maissa on sitkeästi kamppailtu ei-kristittyjen ja vastaavasti juutalaisten poliittisia oikeuksia vastaan. Nykyesimerkkejä ovat Englanti, Saksa, ruotsi.

Äänioikeus ei koske henkilöä:

Osassa maita on paljon vapaammat ehdot:tillagt i marginalen

1. joka ei ole kolmen viimeksi kuluneen vuoden aikana ollut maassa verovelvolliseksi kirjattuna. Esimerkki: Ulkomaalainen, josta tulee Suomen kansalainen, voi siten päästä valitsijamieheksi vasta kolmen vuoden kuluttua.

2. joka on holhouksenalainen

3. joka on tehnyt konkurssin ja hänellä on velkomisasioita vireillä

4. joka on tuomittu vastaamaan huonomaineisuuteen liittyvästä rikoksesta tai joka asetetaan vastedes sellaisesta vastaamaan;

5. joka puhumalla tärvelee kansalaisten keskinäistä luottamusta tai kelvottomasti juoruaa muista;

6. joka on vaaleissa yrittänyt hankkia itselleen ääniä tai väkivalloin häirinnyt äänestysvapautta. – Siten sillä, joka on kerrankin tehnyt näin ja saanut siitä merkinnän ansioluetteloonsa, on ainaiseksi menettänyt äänioikeutensa.

7. jonka havaitaan antaneen äänensä palkkiota vastaan.

Tärkeitä periaatteita nämä molemmat. – Miten paljon ilkivaltaa onkaan harjoitettu. Englanti taistelee Ranskaa vastaan meidän päivinämme.

8. joka on jo osallistunut valintaan toisessa säädyssä. Esimerkiksi koulujen opettajat – kirjakauppiaat – oman maatilan omistajat – voivat olla laillisesti henkikirjoitettuina 2 eri paikassa.

Äänioikeutta ei saa käyttää asiamiehen välityksellä. Aikaisemman perustuslain mukaan niin voitiin menetellä Porvarisäädyssä, kun porvarin oli välttämätöntä matkustaa maasta. Selitä, miksi tämä on tärkeä poliittinen periaate. Väärinkäyttö, valtakirjan hankkiminen = äänten hankkiminen, lisäsi on sitten tärkeää, että tilaisuuteen osallistutaan henkilökohtaisesti, mikään mukavuudenhalu ei saa olla verukkeena – mitään sairastumista ei sallita.

Vaalikelpoisuus valitsijamieheksi on sama kuin äänioikeus.Korostin tätä jo puhuessani talonpoikaissäädystä. Mutta tämä voi päteä myös muussa säädyssä. Lue pykälä. Valtiopäivämiehen valinnassa on viety läpi tärkeä uudistus, ettei vaalikelpoisuus rajoitu vaalipiirin. Miten on laita Ruotsissa, Norjassa.

Keisarin ansio. Unionin ottaminen huomioon.tillagt i marginalen Merkitystä eniten Aatelistossa. Porvarissäädyssä myös ajateltavissa: esim. sotilas tilanomistajana. Silloin on vaalikelpoinen, vaikkakaan ei valitsijamies. Tämä ei koske Talonpoikaissäätyä, koska jos on valtion palveluksessa, ei kuulu tähän säätyyn.

Vaalikelpoisuuden esteet:

1. joka ei ole kristitty – siten rajoittavampi kuin äänioikeus.

2. joka ei ole täyttänyt 25 vuotta

3. joka on osallistunut toisen säädyn vaaliin. Esim. professori, joka on jo osallistunut yliopiston vaaliin ei ole vaalikelpoinen Porvarissäätyyn. Aatelismies, joka on tehtaanomistajana osallistunut Porvarissäädyn vaaliin ei voi saada polettia Ritarihuoneeseen.

Kukaan kansalainen ei tietenkään voi sada kaksinkertaista oikeutta näihin tärkeisiin toimintoihin.

Korosta ja katso Ritarihuonejärjestyksen § 9. Lue ääneen viimeinen momentti. tillagt i marginalen

Lue ääneen §:n 15 1. momentti. Tässä koko § 15. Absoluuttinen enemmistö ei ole yksinkertainen kuten Ranskassa, jossa palloäänestys. tillagt i marginalen

§ 21. Vapaiden vaalien ehdottoman tärkeä merkitys. Näemme vuoden 1723 Valtiopäiväjärjestyksen §:stä 7, kun puhutaan Talonpoikaissäädystä, ettei maaherralla, kihlakunnan tuomarilla tai kihlakunnan voudilla ole mitään oikeutta sotkeutua talonpoikien vapaaseen vaaliin. Näin on myös vuoden 1789 vakuutuksessa säädetty: ”Kukaan kihlakunnan tuomari tai muu virkamies saa sotkeutua Valtiopäivämiesten vaaliin tai estää rahvaan rajoittamatonta valinnanvapautta joutumatta kuninkaan epäsuosioon ja menettämättä virkaansa.”

Tätä periaatetta on edelleen kehitelty ja ulotettu Valtiopäivämiesten valintaan yleensä.

Lue § 21. Ankarat rangaistukset, kuten asiaan kuuluu.

Valtiopäivämiehen tehtävä on pakko ottaa vastaan. Ks. § 17. Lue ääneen ensimmäinen kappale.

§ 15. Ääntenlaskenta. Lue ääneen ja selitä. Absoluuttinen enemmistö ei ole yksinkertainen. Jälkimmäisestä Ranskan esimerkki. Lue ääneen Talonpoikaissäädyn valtakirja. Yksinkertainen, ei mitään tarpeettomia fraaseja.

Tehtävä pakollinen. § 17, ensimmäinen kappale. Lailliset esteet, luku 12. Valtiopäiväjärjestyksen § 1: Nämä ovat lailliset esteet: sairaus, kutsu tai joutuminen Kuninkaan ja Valtakunnan palvelukseen, - jos istuu vankilassa, jos viholliset tai muu vaara ovat estäneet, kuten esim. tulipalo tai tulva. (Tämä voi olla este siihen, ettei pääse ajoissa perille.)Jos vaimo, lapsi tai vanhemmat kuolevat tuohon aikaan. Lisäksi ”voidaan esittää muita esteitä, jotka Tuomarin on sitten tutkittava, ovatko ne niin tärkeitä, että ne on hyväksyttävä.” Voidaan siis esittää myös muita vastaavia syitä.

Tai jos on tullut 60 vuoden ikään. On tavallista, että ihminen katsoo tiettyyn korkeaan ikään päästyään, että hänen velvollisuutensa toimia yhteiseksi hyväksi lakkaa, koska se on osoittautunut liian rasittavaksi.

Jos luopuminen tapahtuu vaalitilaisuudessa, vaalin suorittajan on se tutkittava. Näin tuskin käy muissa kuin Porvaris- ja Talonpoikaissäädyssä.

Jos päätös luopumista tehdään myöhemmin, siis jos vaalin tulos on jo julistettu, mutta ennen kuin Säädyt ovat kokoontuneet, niin kuvernöörin, tai sitten Tuomiokapitulin ja konsistorin on tutkittava syyt – valituksiin liittyvien säädösten mukaisesti.

Jos on useita kertoja aikaisemmin ollut Valtiopäivämies? Siitä säädös ei sano mitään. –

Jos on valittu useista vaalipiireistä? Siitä ei ole myöskään mitään sanottu, mutta selvää on, että täytyy saada valita. –

Seuraukset luopumisesta tai kumoamisesta. Uudet vaalit.

Uudet vaalit § 18. Ks. A. Huom. Talonpoikaissäädyssä samat valitsijamiehet.

Original (transkription)

|1|

Finlands statsrätttillagt av utgivaren

V. T.Vårterminen 1875.
8de Föreläsn.Föreläsningen
11 Febr.februari 75

Utlemnas.tillagt senare

Genomgått de skilda stndnsståndens sammansättning,
de speciela vilkoren för sjelfskrifna ståndet och
för valrätt och valbarhet i de 3 ofrälse stndnstånden.
Dervid äfven sökt framhålla hvarje stndsstånds sär-
skilda karaktersdrag. Hvad särskildt Bonde-
stndetsståndets vidkommer, vet jag var ngtnågot diffus, en
följd af påkommet illamående. Vill dock
ej nu söka reparera detta, ty har afsigt att
framdeles, sedan genomgått L. O.Lantdagsordningen i sin helhet
framhålla vår representations karaktersdrag,
och då blir tillfälle reparera, jemte det det kan
bli motiveradt, att äfven kasta några blickar i
framtiden.

Flera gånger vidrört § 14 och deri stipulerade
allmänna qvalifikationer för valrätt och
valbarhet. Det är på tiden att nu gå till
skärskådandet af denna §, utan hvilken framställda
speciella vilkor för hvarje stånd ofullständiga.
Det är en framsteg i konstitut.konstitutionell utveckling, äfven
denna §. Sådan allm.allmän sammanfattning ej förut
funnits, åtminstone icke fullständig.

§ 14. Uppläsa 1a mommomentet.tillagt Att framhållas i 7, 11, 12 och 13 §
sagdt, hvilka som [...]oläslig/saknad text ega qvalifikation
att vara valmän till Preste, Borg.Borgare och Bondest.Bondeståndet
Obs.Observera elektor kan
förekomma äfven
i prest och borgar.tillagt i marginalen Nu allm. princ.allmän princip att hvart och en till ståndet
hörande och inom valdistriktet bosatt finsk
man, som 21 år. Skulle genom civillag 21 år
ändras, skulle G. L.Grundlagen följa med, derför icke ålders
|2| året för myndighet utsatt, utan blott myndig
ålder. Stor reform: äfven om icke kristen.
Belys frågan. Anticipation. Ty t. v.tillsvidare endast
kristen kunna vara finsk medborgare.
Att närmare utredn.utredning i frågan om finsk med-
borgarerätt. G L.Grundlag måste stiftas med förutseende.
Det låg liksom i luften, att Religionsfrihet icke
alltför länge kunde låta vänta på sig. Derför
ställde detta så att det blir tillämpligt oförderfvatsvårtytt
för hvarje medborgare. Judefrågan. Ett
vackert drag att hos oss allm.tillagtallmänna politiska rättigheter
således icke konfessionelt bundna. Ännu
få icke-kristen allsicke i landet bosätta sig.
Men när denna skranka borttagen, så stå
vi på det klara. I alla stater segt kämpats
mot icke kristna, resp.respektive judars politiska
rätt. England, Tyskland, Sverige numerasvårtytt.

Valrätt tillkomer icke:

I en del länder
mycket friare vilkor.tillagt i marginalen

  • 1o) Den som ej under tre sistförflutna åren varit
    i landet skattskrifven. Exempel: utländing
    som blir finsk medborgare, kan således först 3 år
    derefter bli valman.
  • 2o) Den som under förmyndarskap
  • 3o) Den som gjort konkurs och icke kraffri
  • 4o) Den som för vanfrejdande brott till ansvar
    dömd eller under framtiden ställd;
  • 5o) Den som förderflig medborgerligt förtroende
    eller ovärdig föra annans talan;
|3|

H. T.Höstterminen 78.
32 FöreläsnFöreläsningen
14 Novbr.novembertillagt senare

  • 6o) Den som vid val sökt värfva röster eller
    genom våld stört valfriheten. – Således den
    som engång, så gjort och har detta i sin me-
    ritlista, är för alltid förkastligsvårtytt valrätt.
  • 7o) Den som finnes ha gifvit sin röst för
    vedergällning.

Vigtiga principer dessa båda. – Huru
mycket ofog ej drifvits. England kämpar emot
Frankrike i våra dagar.

  • 8o) Den som redan deltagit i val för annat
    stånd. Ex.Exempelvis skollärare – bokhandlare – Gårdsegare ega
    hemman – kan vara af rätteligsvårtytt
    mantalsskrifven på 2 ställen.    tillagt

Valrätten får i intet fall utöfvas genom
ombud. Enl.Enligt äldre förf.författning fick det ske till borgare-
ståndet, då borgare var nödsakad bortresa.
Förklara hvarföre detta en vigtig politisk
princip. Missbruk, fullmakts anskaffning = röstvärfning,
dessutom det är sedansvårtytt
vigtig handlingsvårtytt af personligt
deltagande, att ingen af beqvem-
lighet bör utebli, – ingensvårtytt
sjuk tillåtas.tillagt

Valbarheten till elektor lika med valrätten.
Redan framhållit under bondeståndet.tillagt Men detta
kan gälla äfven annat stånd.tillagt
Uppläs §.tillagt
Till Landtdagsman den vigtiga reformen
genomförd att valbarheten icke begränsad
till distriktet. Huru i Sverige, Norge.tillagt

Kejsarens tjenst. Unionell hänsyn.tillagt i marginalen Betydelse mest i adeln.
I Borgareståndet äfven tänkbart: t. ex. militär
gårdsegare. Då valbar, ehuru icke valman.
I Bondeståndet ej, då den som är i statens tjenst
ej hör till detta stånd.

Hinder för valbarhet:

  • 1o) Den som ej är kristen – således inskränktare
    än valrätt.
|4|
  • 2o) Den som ej uppnått 25 års ålder
  • 3o) Den som deltagit i val till annat
    stånd. Ex. en [...]oläslig/saknad text prof.professor som redan,
    om han deltagit i univ.universitetets val, icke valbar
    till BorgarestBorgarståndet. En adelsman, som fabrikant del-
    tagit i val till Borgarest.Borgareståndet, kan ej få pollett
    på Riddarhuset.

Naturligt, ty ingen medborgare bör få
dubbel rätt i dessa vigtiga funktioner.

Framhåll sesvårtytt
R H. O.Riddarhusordningen § 9.
Uppläs sista
mommomentet.tillagt i marginalen

Uppläs 1 §struket mom.momentet
af 15 §.
Här hela § 15.
Enkel icke absolut
pluralitet, ss.såsom var Frankrikes
der ballottering.tillagt i marginalen

§ 15. Allmänna regler för röstberäkningen.
Om fullmakten förut taladt, nu dess
lydelse.struket

§ 21. Valfrihetens helgd. – Vi finna
förut i 1789 års försäkranstruket 1723 års R. O.Riksdagsordning.
§ 7 om Bondeståndet att LandshöfdLandshövding, Härads-
höfding, Häradsfogde icke fick göra intrång på
böndernas fria val. Likaså är stadgadt
i 1789 försäkran: ”Ej må Häradshöfding
eller annan embetsman, vid konungens
onåd och tjenstens förlust, blanda sig
i Riksdagsmans valet eller allmogens oin-
skränkta valfrihet hindra.”

Denna grundsats som vidare utvecklad och
utsträckt till Landtdagsmanna valen i all-
mänhet.

Uppläs § 21. Stränga straff, men som
sig bör.

|5|

Besvär. § 16.
Prot. utdragPotokollutdrag, – tid 14
dagar fr.från valförrättningen
till GuvnörnGuvernören, – som
kan infordra förklaring
och ge utslag. Vidare
inom 8 dagar till landets
högsta jurdiciella myn-
dighet. –tillagt senare

Forts.Fortsättningen – ngtnågot oe-
gentligt – men kan gå
vidare till Senaten.
Högsta judiciela myn-
dighet, ingår att man
tänkte sig förändring.tillagt senare

H. T.Höstterminen 78
33 FöreläsnFöreläsningen
15 Novbr.novembertillagt senare

Vigtigt tillägg till mina
kommentarier af 14de §
att valbarheten icke
är bunden vid val-
distriktet,
betecknasvårtytt att här olikhet
mot valrätten, som
måste utöfvas inom
distriktet; förklara
detta.tillagt senare

Behandlade derefter
röstberäkningen, – val-
frihetens helgd,
besvären öfver val.
nu Z.tillagt senare

Det är obligatoriskt att åtaga sig Landtdags-
manna uppdraget. Se § 17. Uppläs första
stycket.

§ 15 Röstberäkning. Uppläs och tolka.tillagt Enkel icke absolut
pluralitet. Exempel Frankrike för den senare.
Uppläs fullmakten för Bondeståndet.
Enkel, inga onödiga fraser.

Ztillagt senare Uppdraget obligatoriskt. § 17, första stycket.
Laga förfall 12 kap.kapitlet 1 § R B.Rättegångsbalken: Dessa
äro laga förfall: sjukdom, uppbådad eller
faren i Konungens och Rikets tjenst, – om sitter
i häkte; om man hindras af fiender eller
annan fara ss.såsom vådeld eller vattuflod. (Detta
kan vara förfall för att komma fram i tid.tillagt) Om
hustru, barn eller föräldrar dö på den
tiden. Dessutom ”Nu kunna andra förfall
gifvas före, ege Domaren ock dem pröfva
om de äro af den vigt att de gälla må.”
Således måste äfven annat sådant kunna
anföras.

Eller uppnått 60 års ålder. Det är
vanligt, att man anser vid viss högre ålder
skyldigheten till det allmänna upphöra, nb.nota bene
då ansträngande.

Om afsägelse sker vid valtillfället, pröfvas
det af valförrättaren. Kan svårligen inträffa
annat än i Borgare- och Bondeståndet.

Sker afgörelse efteråt; d. ä.det är sedan valresul-
|6| tatet förkunnadt, men innan Ständerna
sammankommit, så har guvernören att
pröfva skälen, eller ock Domkapitel och
konsistorium – i konseqvens med stadgande
om besvär.

Om flera gånger förut varit LdgsmLantdagsman?
Derom tiger förf.författningen. –

Om vald för flera distrikt? Derom
heller intet sagdt, men afstruket klart är att
måste få välja. – –

Påföljden af afsägelse
eller upphäfvelse.
Omval.tillagt i marginalen

Omval § 18. Se A. Obs.Observera samma elektorer i
Bondeståndet.

Dokumentet i faksimil