15.10.1875 Förvaltningsrätt

Svensk text

|1|

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875.
7de Föreläsn.Föreläsningen
15 Oktoktober 1875.

Justitie Departementets uppgift är förnämligast den att utöfva den Kejs. St.Kejsaren Storfursten tillkommande högsta domsrätten i staten. Den har sålunda intagit enahanda ställning som Justitiae revisionen inom forna Rådet och derefter fr.från 1789 Högsta Domstolen i Sverige. Då lagskipningen bilda sin skilda sfer, ha vi i förvaltningsrätten icke närmare att skaffa härmed. Det tillhör processrätten. Men af tvenne skäl dock Just. dep.Justitiedepartementet äfven här föremål för framställning 1o) emedan äfven sådana mål som äro af administrativ och ekonomisk beskaffhetbeskaffenhet i Just. dep.Justitiedepartementet hafva sin högsta instans, – 2o) emedan ingen skild Justitiär exp.expedition i Senaten finnas, saknassvårtytt Just.Justitie minister, och derföre en del ärenden af sådan, justitioriginal: tie förvaltningen rörande beskaffhetbeskaffenhet, jemväl i Dep.Departementet förekomma.

Vi lemna således här åsido Just. dep.Justitiedepartementet som dömande i civila och kriminella mål samt dess leuterationsrätt (straffmildringsrätt) detsamma tillkomma. Derom handlar processrättentillagt av utgivaren. Likaså departtsdepartementets ställning till Kejs-StorfnsKejsaren-Storfurstens benådningsrätt hvarom i statsrätten redogjorts. Här blott det öfriga. Alltså

1o) Mål af förvaltningsrättslig natur som gå till Just.Justitiedepartementet dep.Justitiedepartementet och förut gått till de särskilda kollegier, de äro

  • a) om lotsars fel i tjensten då de föra köpmansskepp
  • b) Postbetjenters embetsfel.
  • c) de förut i kammarkollegie handterade mål, såsom landtmätares tjenstefel, tvister om besittnings- och lösningsrätt till kronorusthåll samt augmentshemman äfvensom stridigheter i anledning af förrättade husesyner i civila boställen och ladugårdar.
  • d) mål rörande jernbruk och bergverk
  • e) lurendrejeri-mål, tullförsnillningar och tullbetjenters embetsfel, brott emot seglationsordningen m. m. sådant som hört till kammarkollegium.
  • |2| f) kronouppbördsmäns balansmål, – som förut kammarrätten dömt.
  • g) besvär öfver egodelningsrättens domar.
  • h) besvär öfver guvernörernas utslag i mål om värfning och försvarslösa personers behandling samt i mål som från poliskammare inkommit till guvernör.

Detta visserligen med dömande funktion, men bort här upptagas såväl derföre att dessa mål förut gingo till förvalt.förvaltande kollegier, hvilkas uppgift alltså såtillvida upptagits af Dep.Departementet som ock emedan fråga om den administrativa domsrätten hör till förv. rättenförvaltningsrätten. Vi skola sedan se att en del förv. målförvaltningsmål hafva Ekon dep.Ekonomiedepartementet till sista instans.

2o) Fråga hörande till sjelfva justitie förvaltningen

  • a) besvär öfver befordringar inom Hofrättena och de upprättade förslag till återbesättande af lediga domaresysslor äfvensom öfver guvernörers utslag rörande val till rådsman – och magistratssekreterar sysslor,
  • b) anmälan om ledighet af sådana tjenster vid justitie staten, hvilkas besättande å Kejs.Kejsaren ankommer för.förordning 5 Febr.februari 1812.
  • c) ansökan om längre tjänstledighet för tjenstemän vid landets judiciella myndigheter än den hvarje sådan myndighet eger bevilja;
  • d) frågor om tillförordnande af vikarier för lagmän och häradshöfdingar.

Detta icke dömande funktion. Dessa ärenden samt de till Plenum hörande lagstiftnings och dispensmål vore sådana som ankomma å en justitieminister.

Förutom sagda ledighetsanmälan afgör dep.departementet alla de anförda ärendena. (Hemställan blott om dödsdomar äfven nåde ansökningar, men det hör icke hit.)

|3|

I lifssaker måste 7 ledamöter i domslutet deltaga. – I alla öfriga mål 5 domfört antal. Detta enl.enligt ReglReglementet. Sedan Förordn.Förordning 22 Febr.februari 69, – att ”hvad i lag stadgadt om domfört antal i Hofrätt, – äfven skall gälla Just. depJustitiedepartementet.” – Genom den af StnaStänderna bifallna förordnförordningen 27 April 68 är stadgadt att i Hofrätt 5 domfört antal, dock må 4 döma i mål som ej gå å lif, der minst tre om slutet äro ense. Alla underskrifva.tillagt i marginalen Detta emedan numera arbete på afdelnravdelningar. – Ledamöternas ursprungliga antal efterhand tillökt så att numera 9 med viceordfordförande. – Vid skiljaktighet i meningar beräknas rösterna enl.enligt lag, d. v. s. enl.enligt 23 kap.kapitlet R BRättegångsbalken.

Ekon. dep.Ekonomiedepartementet Extillagt av utgivarenpeditioner.tillagt i marginalen

Personalen vid depart.departementet är: 4 refer.referendariesekreterare – 3 prot. sekr.protokollsekreterare,tillagt av utgivaren 1 registrator, 3 kansl.kanslister – 4 kopister.

Hvad procedyren angår, så, om undantagna de civila- och kriminella sakerna, – är stadgadt att i egodeln.ägodelning och storskiftesmål den refer.referendariesekreterare som handlägger dem icke allenast skall uppsätta berättelse, utan ock afge skriftlskriftligt betänkande – I öfriga förvaltningsrättsmål endast en kort uppgift om parternas namn och hvilka handl.handlingar nödiga att uppläsas.

Vice ordf.ordförande, eller i hans frånvaro äldste ledamoten, eger utan föregången anmälan i Senaten, meddela förordnande i nedannämnda ärender, hvilka icke påkalla något ytterligare bepröfvande, utan endast utgöra en följd af gällande förf.författning eller redan meddelade föreskrifter, näml.nämligen

1841 års ffningförfattningtillagt i marginalen

  • a) då auktoriteter eller embetsmän begära del af handlingar som i Senaten förvaras.
  • b) då enskilda personer utbegära depos. bevisdepositionsbevis sedan målen afgjorda, eller handlingar.
  • c) Då det gäller att afskrifva, i registratorns räkenskaper, afgifter för expeditioner – eller stämpladt papper för misskrifning skall afföras.
  • d) i afseende å utgifvandet till vdbdevederbörande parter eller fullmäktige af Senatens Domar i Revis. sakerRevisionssaker. –

Vice ordf.ordförande underskrifva de resolutioner eller bref som i olika fall förekomma.

Kontroller.

Halfårs förteckningar till prokuratorn –. Inom Aug.augusti hvarje år berättelse till Kejs.Kejsaren angdeangående alla såväl vid Dep.Departementet som vid öfver- och underdomstolar samt öfriga embetsmyndigheter i landet handlagda ärenden af civil eller kriminal beskaffenhet.

Detta Justitiiministeruppgift.tillagt i marginalen

|4|

Öfvergå nu till den afdelning af Senaten, som utgör det egentlegentliga centrum för statsförvaltningen.

Ekonomie DepartEkonomiedepartementet.

Det tilhör detta Dep.Departement att uptaga alla Finl. allm.Finlands allmänna hushållning rörande mål, som, under landets förra styrelse, af flera särskilda Collegier och Embetsmän blifvit handterade och afgjorda. – Regl.Reglemente 41.

För att lämpligen kunna motsvara sin uppgift är Ekon dep.Ekonomiedepartementet deladt i särskilda expeditioner. – Förut jemfört de i Regl.Reglemente upptagna med kollegium i Sverige. – De voro enl.enligt Regl.Reglemente 1o) För den allm.allmänna ordningen eller Kansli expKansliexpedition. – 2) Kammar och Räkenskaps expexpedition. – 3 Exped.Expedition för indelta armén till dess ekonomiska fhållandenförhållanden. – 4. Finans exp.expedition och 5 Exped.Expedition för Ecclesiastik ärenden. – Häri i efterhand förändringar: 1841, 21 April indrogs Militie exp.expeditionenförordnförordning 1858 25 Jan.januari inrättades den åter. – Förordn.Förordning 17 Sept.september 1860original:. en expedition för jordbruket och allm.allmänna arbetena.

På grund af nu gällande 1869 års förf.författning äro expeditionerna, med delvis förändrade namn, följande:

Civil- Finans- Kammar- Militie- Ecklesiastik- Jordbruks expexpeditionen.

Civil och finans delade i 2 afdelningar med chef och bitrbiträdande chef.tillagt i marginalen

I afseende å organis.organisatione för öfrigt att märkas: K. Kung.Kejserliga kungörelsen 3 Febr.februari 1820 angdeangående tillökning i antalet af ledamöten i Ekonom. Dep. af Sen. för FinlandEkonomiedepartementet av Senaten för Finland. Enär ärendens mängd tilltagit, får Dep.Departementet i två särskilda afdeln.avdelningar handtera och afgöra de till Dep.Departementets upptagande hörande mål och ärender, som icke äro af mera allmän egenskap, i och för hvilka bägge afdelnavdelningarna ega att till gemensam öfverläggning i Dep.Departementet sammanträda. Horiginal: hvardera afdeln.avdelningens beslut hvar för sig samma kraft som Senatens förordn.förordning i allmhetallmänhet – och derföre tillöktes antalet ledamöter med 3.

Dep.Departementet dels rådg.rådgivande och beredande dels beslutande. Exped.Expeditionerna dels beredande dels beslutbeslutande. – Det gäller att främst visa ärendenas fördelning på expeditioner – sedan hvad Dep.Departementet får afgöra och hvad måste hemställa, – hvad icke före på afdeln.avdelningar behandlas – hvad expedition eger besluta.

Finsk text

Hallinto-oikeus

Syyslukukausi 1875

7. luento 15. lokakuuta

Senaatin oikeusosaston tehtävä on ennen muuta harjoittaa Keisari Suuriruhtinaalle kuuluvaa korkeinta tuomio-oikeutta valtiossa. Se on siten ottanut itselleen saman aseman oikeustarkastajana kuin muinainen valtioneuvosto ja sen jälkeen vuodesta 1789 Ruotsin korkein oikeus. Koska lainkäyttö muodostaa oman osa-alueensa, meillä ei hallinto-oikeudessa ole tarvetta pohtia sitä tässä lähemmin. Se kuuluu prosessioikeuteen. Mutta kahdesta syystä Senaatin oikeusosasto on tässä kuitenkin esittelyn kohteena 1) koska myös sellaiset tapaukset, jotka ovat luonteeltaan hallinnollisia ja taloudellisia, oikeusosasto käsittelee korkeimpana oikeusinstanssina, 2) koska Senaatissa ei ole erikseen mitään oikeudellista toimituskuntaa ja oikeusministeri puuttuu, ja koska siksi osa asioista on laadultaan oikeushallintoa koskevia, jotka kuitenkin tulevat oikeusosaston käsiteltäviksi.

Jätämme sen vuoksi tässä sivuun oikeusosaston tuomioistuimena siviili- ja rikosasioissa sekä sen leuteraatio-oikeuden (rangaistusten lieventämisoikeuden), joka siihen kuuluu. Sitä käsittelee prosessioikeus. Samoin on osaston aseman laita Keisari Suuriruhtinaan armahdusoikeuteen nähden, jota on selvitetty valtio-oikeudessa. Tässä vain muut seikat. Siis

1) Luonteeltaan hallinto-oikeudelliset tapaukset, jotka kuuluvat oikeusosastolle ja kuuluivat aikaisemmin eri kollegioille. Ne ovat

  • a) Luotsien virheet kauppalaivojen luotsaamisen yhteydessä
  • b) Postivirkailijoiden virkavirheet
  • c) Aikaisemmin kamarikollegioiden käsittelemät tapaukset kuten maanmittarien virkavirheet, kiistat kruununrusthollien ja aputilojen omistus- ja lunastusoikeudesta sekä siviilipuustelleissa ja latokartanoissa suoritettujen kotitarkastusten aiheuttamat kiistat.
  • d) Rautaruukkeja ja kaivoksia koskevat tapaukset
  • e) Salakuljetustapaukset, tullikavallusjutut ja tullivirkailijoiden virkavirheet, rikokset purjehdusjärjestystä vastaan ym. sellaiset, jotka kuuluivat kamarikollegiolle.
  • f) Kruununveronkantajien tasaustapaukset – jotka aikaisemmin kamarioikeus tuomitsi.
  • g) Valitukset omistusoikeutta koskevista tuomioista.
  • h) Valitukset maaherrojen päätöksistä värväystapauksissa ja puolustuskyvyttömien henkilöiden kohtelusta sekä tapauksista, jotka on lähetetty poliisikamarista maaherralle.

Näissä on tosin tuomitsemisfunktio, mutta sitä ei oteta tässä käsittelyyn, koska nämä tapaukset menivät aikaisemmin hallintokollegioille, joiden tehtävän on sittemmin ottanut oikeusosasto, joskin se kuuluu hallinto-oikeuteen, koska kyse on hallinnollisesta tuomio-oikeudesta. Tulemme myöhemmin näkemään, että osalle hallintotapauksista ylin instanssi on talousosasto.

2) Varsinaisesti oikeushallinnolle kuuluva kysymys

  • a) valitukset hovioikeuksissa tehdyistä virkaylennyksistä ja laaditut ehdotukset avoimien tuomarinvirkojen täyttämiseksi sekä maaherran raatimiesten valinnoissa tekemistä ratkaisuista – ja maistraatinsihteerien toimista.
  • b) ilmoitukset sellaisten oikeuslaitoksen virkojen vapautumisesta, joiden täyttäminen kuuluu keisarille, asetus 5. helmikuuta 1812.
  • c) anomukset maan oikeusviranomaisiin kuuluvien virkamiesten pidemmistä virkavapauksista kuin mitä jokaisella tällaisella viranomaisella on oikeus myöntää;
  • d) kysymykset laamannien ja kihlakunnantuomareiden viransijaisten määräämisestä.

Nämä eivät ole tuomitsemistehtäviä. Nämä asiat sekä yleisistunnolle kuuluvat lainsäädäntö- ja erivapaustapaukset olisivat sellaisia, jotka kuuluisivat oikeusministerille.

Mainittujen virkavapausilmoitusten lisäksi osasto ratkaisee kaikki mainitut asiat.(Esitys vain, jos on kyse kuolemantuomioista sekä armonanomuksista, mutta se ei kuulu tähän luentoon.)

Henkirikoksien käsittelyssä on 7 jäsenen oltava paikalla tuomiota julistettaessa. – Kaikissa muissa tapauksissa 5 päätösvaltaista jäsentä. Tämä ohjesäännön mukaan. Sittemmin 22. helmikuuta 1869 annetussa asetuksessa sanotaan: ”mitä laissa on säädetty hovioikeuden päätösvaltaisten jäsenten määrästä – sen on pädettävä myös Senaatin oikeusosastossa.” Säätyjen hyväksymällä asetuksella 27. huhtikuuta 1868 on säädetty, että hovioikeudessa päätösvaltaisten määrä on 5, kuitenkin neljän on lupa tuomita tapauksissa, joista ei voida antaa kuolemantuomiota, ja silloin vähintään kolmen on oltava päätöksessä yksimielisiä. Kaikki allekirjoittavat.tillagt i marginalen Tämä on nykyään kuitenkin osastoilla tehtävää työtä. – Jäsenten alkuperäistä lukumäärää on myöhemmin lisätty siten, että se on nykyään 9, kun varapuheenjohtaja lasketaan mukaan. Mielipiteiden erotessa lasketaan äänet lain eli Oikeuskaaren luvun 23 mukaan.

Talousosaston toimituskunnat.tillagt i marginalen

Osaston henkilökuntaa ovat: 4 esittelijää, 3 protokollasihteeriä, 1 kirjaaja, 3 kanslistia, 4 kopistia.

Jos jätetään huomiotta siviili- ja rikosasiat, prosessista säädetään, että maanjaossa ja suurissa lohkomistapauksissa sen esittelijän, joka niitä käsittelee, on raportin laatimisen lisäksi annettava kirjallinen mietintö – muissa hallinto-oikeustapauksissa riittää lyhyt ilmoitus osapuolten nimistä ja siitä, mitkä asiakirjat on tarpeen lukea ääneen.

Varapuheenjohtajan tai hänen poissa ollessaan vanhimman jäsenen on ilman Senaatille edeltä annettavaa ilmoitusta ilmoitettava alla mainittujen asioiden hoitamisesta, mitkä eivät vaadi mitään lisätutkimista, vaan ovat pelkästään voimassa olevan lain tai jo ilmoitettujen määräysten luettelo, nimittäin

Vuoden 1841 säädöstillagt i marginalen

  • a) kun viranomaiset tai virkamiehet vaativat osaa niistä asiakirjoista, joita säilytetään Senaatissa.
  • b) kun yksityiset henkilöt pyytävät tallennettuja todisteita tai asiakirjoja sen jälkeen, kun tapaukset on ratkaistu.
  • c) kun tarvitaan kopioita kirjaajan laskelmista, toimituskuntien menoista – tai leimattu paperi on poistettava kirjoitusvirheen vuoksi.
  • d) kun luovutetaan asianmukaisille osapuolille tai valtuutetuille tietoja Senaatin revisioasioita koskevista tuomioista, –

Varapuheenjohtaja allekirjoittaa ne julkilausumat tai kirjeet, jotka tulevat eri tapauksissa kysymykseen.

Kontrollit

Luettelot puolivuosittain prokuraattorille. Joka vuoden elokuussa selvitys keisarille sekä osastossa että ylemmissä ja alemmissa tuomioistuimissa kuten myös maan muissa virastoissa käsitellyistä, luonteeltaan siviili- tai rikosoikeudellisista asioista.

Tämä oikeusministerin tehtävä.tillagt i marginalen

Siirryn nyt siihen Senaatin osastoon, joka muodostaa valtionhallinnon varsinaisen keskuksen.

Talousosasto

Tälle osastolle kuuluvat kaikki Suomen yleistä taloudenhoitoa koskevat asiat, joita maan edellisen hallituksen aikana hoitivat ja ratkoivat useat eri kollegiot ja virkamiehet. – Ohjesääntö 41.

Jotta Talousosasto pystyisi kunnialla hoitamaan tehtäväänsä, se on jaettu eri toimituskuntiin. Aikaisemmin vertasin ohjesääntöön otettuja asioita Ruotsin kollegioon. – Niitä olisivat ohjesäännön mukaan: 1) Yleiseen järjestykseen eli kansliatoimituskunta. – 2) Kamari- ja laskentatoimituskunta. – 3) Ruotuarmeijasta ja sen taloudellisista olosuhteista vastaava toimituskunta. 4) Finanssitoimituskunta ja 5) Kirkollisten asioiden toimituskunta. – Tähän on myöhemmin tullut muutoksia: 21. huhtikuuta 1841 lakkautettiin sotilastoimituskunta – 25. tammikuuta 1858 annetussa asetuksessa se perustettiin uudelleen. – 17. syyskuuta 1860 perustettiin maanviljelyksen ja yleisten töiden toimituskunta.

Nyt voimassa olevan säädöksen 1869 mukaan ovat toimituskunnat, osittain muutetuin nimin seuraavat:

Siviili-, Finanssi-, Kamari-, Sotilas-, Kirkollis- ja Maanviljelystoimituskunnat.

Siviili- ja Finanssitoimituskunnat on jaettu 2 osastoon, joissa on päällikkö ja avustava päällikkö.tillagt i marginalen

Kun katsotaan organisaatiota muuten, on huomattava: Keisarillisella kuulutuksella 3. helmikuuta 1820 lisättiin Suomen Senaatin talousosaston jäsenten määrää. Koska asioiden määrä on lisääntynyt, talousosasto saa kaksi erillistä alaosastoa, jotka käsittelevät ja ratkaisevat talousosaston hoidettavaksi otettavia tapauksia ja asioita, jotka eivät ole ominaisuuksiltaan kovinkaan yleisiä, kun taas molempien alaosastojen on kokoonnuttava talousosaston yleisiä asioita varten harkitsemaan niitä yhdessä. Molempien alaosastojen päätöksillä on sama voima kuin Senaatin asetuksilla yleensä, ja siksi jäsenten määrää lisättiin kolmella.

Alaosastot ovat osittain neuvoa-antavia ja valmistelevia, osittain päättäviä. Toimituskunnat ovat osittain valmistelevia, osittain päättäviä. Ensin on osoitettava asioiden jako toimituskuntiin, sitten mitä alaosastot saavat ratkaista ja mitä niiden pitää esittää, – mitä ei ensin käsitellä alaosastolla – mitä toimituskunnalla on oikeus päättää.

Original (transkription)

|1|

Förvaltningsrätt.

H. T.Höstterminen 1875.
7de Föreläsn.Föreläsningen
15 Oktoktober 1875.

Justitie Departementets uppgift är förnämligast den
att utöfva den Kejs. St.Kejsaren Storfursten tillkommande högsta domsrätten
i staten. Den har sålunda intagit enahanda ställning som
Justitiae revisionen inom forna Rådet och derefter
fr.från 1789 Högsta Domstolen i Sverige. Då lagskipningen
bilda sin skilda sfer, ha vi i förvaltningsrätten icke när-
mare att skaffa härmed. Det tillhör processrätten.
Men af tvenne skäl dock Just. dep.tillagtJustitiedepartementet äfven här föremål för framställning
1o) emedan äfven sådana mål som äro af administrativ
och ekonomisk beskaffhetbeskaffenhet i Just. dep.Justitiedepartementet hafva sin högsta
instans, – 2o) emedan ingen skild Justitiär exp.expedition i Senaten
finnas, saknassvårtytt Just.Justitie minister, och derföre en del ärenden
af sådan, justititie förvaltningen rörande beskaffhetbeskaffenhet, jemväl
i Dep.Departementet förekomma.

Vi lemna således här åsido Just. dep.Justitiedepartementet som dömande i civila
och kriminella mål samt dess leuterationsrätt (straff-
mildringsrätt) detsamma tillkomma. Derom handlar process.
Likaså departtsdepartementets ställning till Kejs-StorfnsKejsaren-Storfurstens benådnings-
rätt hvarom i statsrätten redogjorts. Här blott det
öfriga. Alltså

1o) Mål af förvaltningsrättslig natur som gå till Just.Justitiedepartementet
dep.Justitiedepartementet och förut gått till de särskilda kollegier, de äro

  • a) om lotsars fel i tjensten då de föra köpmansskepp
  • b) Postbetjenters embetsfel.
  • c) de förut i kammarkollegie handterade mål, såsom
    landtmätares tjenstefel, tvister om besittnings- och
    lösningsrätt till kronorusthåll samt augmentshemman
    äfvensom stridigheter i anledning af förrättade husesyner
    i civila boställen och ladugårdar.
  • d) mål rörande jernbruk och bergverk
  • e) lurendrejeri-mål, tullförsnillningar och tullbetjenters
    embetsfel, brott emot seglationsordningen m. m. sådant
    som hört till kammarkollegium.
  • |2| f) kronouppbördsmäns balansmål, – som
    förut kammarrätten dömt.
  • g) klagomålstruket besvärtillagt öfver egodelningsrättens domar.
  • h) besvär öfver guvernörernas utslag i mål om
    värfning och försvarslösa personers behandling
    samt i mål som från poliskammare inkommit
    till guvernör.

Detta visserligen med dömande funktion, men bort här
upptagas såväl derföre att dessa mål förut gingo till
förvalt.förvaltande kollegier, hvilkas uppgift alltså såtillvida
upptagits af Dep.Departementet som ock emedan fråga om den
administrativa domsrätten hör till förv. rättenförvaltningsrätten. Vi
skola sedan se att en del [...]oläslig/saknad text förv. måltillagtförvaltningsmål hafva Ekon dep.Ekonomiedepartementet till
sista instans.

2o) Fråga hörande till sjelfva justitie förvaltningen

  • a) besvär öfver befordringar inom Hofrättena
    och de upprättade förslag till återbesättande af lediga
    domaresysslor äfvensom öfver guvernörers utslag
    rörande val till rådsman – och magistratssekreterar
    sysslor,
  • b) anmälan om ledighet af sådana tjenster vid
    justitie staten, hvilkas besättande å Kejs.Kejsaren ankommer för.förordning 5 Febr.februari 1812tillagt.
  • c) ansökan om längre tjänsttillagtledighet för tjenstemän vid
    landets judiciella myndigheter än den hvarje
    sådan myndighet eger bevilja;
  • d) frågor om tillförordnande af vikarier för lagmän
    och häradshöfdingar.

Detta icke dömande funktion. Dessa ärenden samt de till
Plenum hörande lagstiftnings och dispensmål vore sådana
som ankomma å en justitieminister.

Förutom sagda ledighetsanmälan afgör dep.departementet alla de
anförda ärendena. (Hemställan blott om dödsdomar äfven nåde
ansökningar, men det hör icke hit.)

|3|

I lifssaker måste 7 ledamöter i domslutet deltaga. –
I alla öfriga mål 5 domfört antal. Detta enl.enligt ReglReglementet. Sedan
Förordn.Förordning 22 Febr.februari 69, – att ”hvad i lag stadgadt om domfört
antal i Hofrätt, – äfven skall gälla Just. depJustitiedepartementet.” – Genom den af StnaStänderna
bifallna förordnförordningen 27 April 68 är stadgadt att i Hofrätt 5 domfört
antal, dock må 4 döma i mål som ej gå å lif, der minst
tre om slutet äro ense. Alla underskrifva.tillagt i marginalen Detta emedan numera
arbete på afdelnravdelningar. – Leda-
möternas ursprungliga
antal efterhand tillökt
så att numera 9 med vice-
ordfordförande.
tillagt – Vid skiljaktighet i meningar beräknas
rösterna enl.enligt lag, d. v. s. enl.enligt 23 kap.kapitlet R BRättegångsbalken.

Ekon. dep.Ekonomiedepartementet
Epeditioner.
tillagt i marginalen

Personalen vid depart.departementet är: 4 refer.referendariesekreterare – 3 prot. sekr.protokollsekreterare 1 regi-
strator, 3 kansl.kanslister – 4 kopister.

Hvad procedyren angår, så, om undantagna detillagt civila- och krimi-
nella sakerna, – är stadgadt att i egodeln.ägodelning och storskiftesmål den refer.referendariesekreterare
som handlägger dem icke allenast skall uppsätta berättelse, utan ock
afge skriftltillagtskriftligt betänkande – I öfriga förvaltningsrättsmål endast en kort
uppgift om parternas namn och hvilka handl.handlingar nödiga att
uppläsas.

Vice ordf.ordförande, eller i hans frånvaro äldste ledamoten, eger
utan föregången anmälan i Senaten, meddela förordnande i nedan-
nämnda ärender, hvilka icke påkalla något ytterligare bepröf-
vande, utan endast utgöra en följd af gällande förf.författning eller
redan meddelade föreskrifter, näml.nämligen

1841 års
ffningförfattning
tillagt i marginalen

  • a) då auktoriteter eller embetsmän begära del af handlingar som
    i Senaten förvaras.
  • b) då enskilda personer utbegära depos. bevisdepositionsbevis sedan målen
    afgjorda, eller handlingar.
  • c) Då det gäller att afskrifva, i registratorns räkenskaper, afgifter
    för expeditioner – eller stämpladt papper för misskrifning
    skall afföras.
  • d) i afseende å utgifvandet till vdbdevederbörande parter eller fullmäktige
    af Senatens Domar i Revis. sakerRevisionssaker. –

Vice ordf.ordförande underskrifva de resolutioner eller bref som
i olika fall förekomma.

Kontroller.

Halfårs förteckningar till prokuratorn – . Inom Aug.augusti
hvarje år berättelse till Kejs.Kejsaren angdeangående alla såväl vid
Dep.Departementet som vid öfver- och underdomstolar samt öfriga
embetsmyndigheter i landet handlagda ärenden af civil eller kriminal
beskaffenhet.

Detta
Justitii-
minister-
uppgift.
tillagt i marginalen

|4|

Öfvergå nu till den afdelning af Senaten, som utgör det egentlegentliga centrum för statsförvaltningen.

Ekonomie DepartEkonomiedepartementet.

Det tilhör detta Dep.Departement att uptaga alla Finl. allm.Finlands allmänna hushållning
rörande mål, som, under landets förra styrelse, af flera sär-
skilda Collegier och Embetsmän blifvit handterade och afgjorda. – Regl.Reglemente 41.

Här jemväl dels rådgif dels beslutande. – struketFör att lämpligen
kunna motsvara sin uppgift är Ekon dep.Ekonomiedepartementet deladt i särskilda
expeditioner. – Förut jemfört de i Regl.Reglemente upptagna med kollegium
i Sverige. – De voro enl.enligt Regl.Reglemente 1o) För den allm.allmänna ordningen eller
Kansli expKansliexpedition. – 2) Kammar och Räkenskaps expexpedition. – 3 Exped.Expedition för
indelta armén till dess ekonomiska fhållandenförhållanden. – 4. Finans exp.expedition
och 5 Exped.Expedition för Ecclesiastik ärenden. – Häri i efterhand
förändringar: 1841, 21 April indrogs Militie exp.expeditionenförordnförordning 1858
25 Jan.januari inrättades den åter. – Förordn.Förordning 17 Sept.september 1860. en ex-
pedition för jordbruket och allm.allmänna arbetena.

På grund af nu gällande 1869 års förf.författning äro expeditionerna,
med delvis förändrade namn, följande:

Civil- Finans- Kammar- Militie- Eckle-
siastik- Jordbruks expexpeditionen.

Civil och finans
delade i 2 afdelningar
med chef och bitrbiträdande chef.
tillagt i marginalen

I afseende å organis.organisatione för öfrigt att märkas: K. Kung.Kejserliga kungörelsen
3 Febr.februari 1820 angdeangående tillökning i antalet af ledamöten i Eko-
nom. Dep. af Sen. för Finland
Ekonomiedepartementet av Senaten för Finland. Enär ärendens mängd
tilltagit, får Dep.Departementet i två särskilda afdeln.avdelningar handtera och
afgöra de till Dep.Departementets upptagande hörande mål och ärender, som
icke äro af mera allmän egenskap, i och för hvilka bägge
afdelnavdelningarna ega att till gemensam öfverläggning i Dep.Departementet sammanträda.
hvardera afdeln.avdelningens beslut hvar för sig samma kraft som
Senatens förordn.förordning i allmhetallmänhet – och derföre tillöktes antalet
i hvardera afdeln.struket ledamöter med 3.

Nu gälla att utredastruket

Dep.Departementet dels rådg.rådgivande och beredandetillagt dels beslutande. Exped.Expeditionerna dels beredande
dels beslutbeslutande. – Det gäller att främst visa ärendenas
fördelning på expeditioner – sedan hvad Dep.Departementet får afgöra
och hvad måste hemställa, – hvad icke före på afdeln.avdelningar be-
handlas – hvad expedition eger besluta.

Dokumentet i faksimil