15.3.1880 Nationalekonomi
Finsk text
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
10. luento 15. maaliskuuta
Kiinteä pääoma ja käyttöpääoma.
Kaikesta tuotannon palveluksessa olevasta pääomasta osa otetaan käyttöön, osa muutetaan, muokataan, kun taas osaa käytetään edelleen alkuperäisessä muodossaan. Raaka-aineet ja työpalkat – rakennukset, koneet, työvälineet, perusparannukset. Edellisistä tulee tuotteita, ja ne myydään, ja myyntituotolla ostetaan taas uusia raaka-aineita. Jälkimmäisiä huolletaan, jotta ne kestäisivät niin pitkään kuin suinkin. edellistä nimitetään käyttöpääomaksi, jälkimmäistä kiinteäksi pääomaksi.
On huomattava, ettei jälkimmäinen ole ikuista. Selitä. Niitä on huollettava. – Maanparannus: siihen sijoitettu pääoma on muuttunut kiinteäksi pääomaksi.
Käyttöpääoma, joka jatkuvasti liikkuu tai uudistuu, antaa aina uudelleen tilaisuuden työläisten palkkojen maksamiseen ym. Mutta entä jos se muuttuu kiinteäksi pääomaksi? Silloin työstä palkitsemisen peruspääoma pienenee. Tässä on oltava oikea suhde: Jos aiotaan tehdä merkittävä siirto käyttöpääomasta kiinteään, niin silloin väkisinkin teollisuustuotanto kärsii katkoksesta: varat työläisten palkkojen maksuun ovat silloin vähentyneet. Ainakin tilapäisesti sekä osittain sellainen vaikuttaa. Tämä on tietyssä määrin oikeutettu huomautus koneiden käyttöönottoa vastaan: se sitoo pääomia. Vaikkakin ne pian pikemminkin maksavat sitomansa pääoman takaisin. Mutta joka tapauksessa tästä seuraa tilapäinen kärsimys. Bastiat: mitä nähdään ja mitä ei nähdä. Selitä tämä. Pääomaa käytetty tuottamattomasti.tillagt i marginalen Yleensäkin: Kiinteät sijoitukset edellyttävät tulevaisuudessa saatavia etuja pääoman omistajille, sekä patruunoille kuten myös työläisille. Lisääntynyt tuotto koneen käytöstä antaa lisää ylijäämää uusiin hankkeisiin. Salaojitus: – ojilla on sen jälkeen vähemmän käyttöä. Mutta salaojituksen kautta saatua voittoa voidaan käyttää seuraaviin uudisviljelyihin: jos maatalon työantajan hyvinvointi kasvaa, se vaikuttaa myös hänen työläisiinsä: suurempi sato, enemmän työtä kuin pienestä sadosta jne.
Tuotantoon tarvitaan sekä kiinteää että käyttöpääomaa: molemmat voivat olla omaa tai muiden: kauppiailla varastossa, rahat pankissa, – siinä on pääoma, joka on syntynyt tuotannosta ja palaa siihen joko kiinteänä tai käyttöpääomana.
Lopulta: Onko kaikki pääoma, jota käytetään teollisuudessa, tuottavasti käytettyä? Näin on tarkoitus, – mutta epäonnistumisia voi sattua. Ylellisyyttä tehdas- tai maatalousrakennuksessa – epäonnistuneita viljelyksiä – jne.
Pääomaa, joka ei tuota voittoa, ei ole käytetty tuottavasti; enemmän voitosta jne. myöhemmin.
Tilanne Suomessa: maataloudessa kiinteää pääomaa ja käyttöpääomaa. Ilmasto pakottaa rakentamaan lisää rakennuksia ja kaivamaan ojia. ”Rakentaminen yli taloudellisen kantokykynsä” on tosiasia. Käyttöpääoman määrä on Ranskassa tynnyrinalaa kohden 2 000, – Suomessa merkittävän omaisuuden osalta 100 – 200 markkaa. Mikä meidän maanviljelyksessämme on käyttöpääomaa? Teollisuuttammekin on usein rakennettu liian kalliilla. Edelleen meidän maastamme.
Kiinteän ja käyttöpääoman suhde eri teollisuudenaloilla, esim. Maanviljelyksessä useimmiten kiinteää päämaa, mutta käyttöpääoma lisääntyy siinä määrin kuin se käy päinsä.tillagt i marginalen
Yhtäkkiä suuressa määrin rakennettavia rautateitä.tillagt i marginalen
On aina yritettävä säästää kiinteästä pääomasta, joka kuuluu tuotantokustannuksiin, ja lisättävä käyttöpääomaa, joka edustaa kulutusvälineitä.tillagt i marginalen
§ 4. Pääomasta on käsitelty seuraavat kappaleet:
1) Pääoman käsite ja tehtävä tuotannossa
2) Teollisuuden pääoman saatavuus rajoitettua
3) Kaikki pääoman kasvu tuo mukanaan tuotannon lisääntymisen
4) Pääoma on seurausta säästämisestä.
5) Kaikki pääoma kulutetaan myöhemmin ja tuotetaan uudelleen.
6) Kiinteä pääoma ja käyttöpääoma.tillagt i marginalen
Original (transkription)
|1|
V. T.Vårterminen 80
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80
Hör till 9 Förel.
12 Marsstruket
10. Förel.Föreläsningen
15 Mars
Fast kapital och rörligt kapital.
Af allt kapital i produktionens tjenst, är det en
del som absorberas, förändras, förvandlas, medan
en annan del fortfarade används i sin ursprungliga form.
Råvaror och arbetslön – bygnader, maskiner, instrument,
grundförbättringar. De förra bli fabrikat och säljas, hvarsvårtytt
med åter ny råvaror köpas. De senare vårdar för
ett hålla så länge som möjligt. – Rörelsekapital
kallas det förra, det senare fast kapital.
Att märka att det sistnämda icke oförgängligt.
Utlägg. Måste underhållas. – Jordförbättringar:
hvad derpå nedlagt har öfvergått till fast kapital.
Rörelsekapital, ständigt omsatt eller förnyadt,
ger ständigt åter tillfälle till arbetares aflönande
m. m. Men huru om det förvandlas till fast
kapital? Då minskar fonden för arbetets remu-
neration. Det bör finnas proportion häri: tänka
man sig stark öfverflyttning från rörligt kapkapital till fast
så lida nödvändigt industrin afbrott: medlen att
aflöna arbetare ha då aftagit. Temporärt åt-
minstone, samtsvårtytt partiell, verkan sådan. Detta till
en viss grad berättigad anmärkning mot maskinernas
införande: binda kapital. Huruledes snart mer
än väl återgifva kapitalet. Men temporärt li-
dande följd häraf. Bastiat: hvad
man ser och hvad
man icke ser.
Utlägg detta.tillagt Kapital utan impro-
duktion användt.tillagt i marginalen Öfverhufvud: fasta placeringar
förafser framtida fördelar, för kapitalets egare,
eller patroner såväl som arbetare. Ökad afkastning
|2|
genom maskinens användning ger ökadt öfverskott
till nya företag. Dränering: – dikarne derefter
mindre användning. Men vinsten af dränering kan an-
vändas till ytterliga nyodlingar: har jordbrukets
arbetsgifvare större välstånd, verkar detta ock på hans
arbetare: högre skörd mera arbete än liten skörd etcetcetera.
Såväl det fasta som det rörliga kapitalet
behöfvas vid produktionen: båda kunna vara eget
eller andras: handelsmän i magasintillagt, pengar i bank, – de
äro kapital som framgått ur produktion och
återgå dit antingen sssåsom fast eller rörelsekapital.
Slutligen: Är allt kapital, som används i industrin
produktivt användt? Meningen är den, – men
misslyckande kan ega rum. Lyx i fabriks [...]oläslig/saknad text eller
jordbruksbygnad – misslyckade odlingar – etcetcetera.
Kapital som icke ger vinst, är ej produktivt
användt; mer om vinst etcetcetera framdeles.
Förhållandet i Finland: fast kapital och rörelsekapital
vid jordbruket. Klimatet tvinga till dyrarestruket meratillagt bygnader och dikning.
”Förbygga sig” är ett sant ord. Beloppet rörelsekapital i Frankrike
per tunnland 2 000, – i Finland på framstånde egendem 100 à 200 mark.
Hvad är rörligt kapital vid vårt jordbruk?
Äfven vår industri ofta bygt för dyrt. Vidare fr.från vårt land.
§ 5. Om naturens medverkan i produktion. – Rå-
ämne beskriftillagt. – Jorden – den fruktbarhet dess olika produkter – olika klimat, – malmer,
stenkol, – läge vid hafvet och vid navigabla floder.struket
§ 6. De tre faktorernas samverkan och öfriga vilkor för produktivt arbetetillagt. Det mensklig arbetet
framträda ss. hufvudfaktor. Tropikernas lättja, nordbornas
energi. – I heta länder större resultat af arbetet på jordern, mindre föda,
kläder och boning af nöden der. Och dock industrin der mindre. Energi,
uthållighet, – stimulerade af större behof. Maritimt läge. – Pruduktiviteten
vidare betingad af intelligens, skicklighet, uppfostran. Teori och praktik hand i hand
att dana sådan. Uppfinningar – Sedlighet, – Rättsordning.struket
Proportionen
mellan fast och
rörligt olika i olika
industrier. exexempel.tillagt i marginalen
Jordbruket mest
fast kap.kapital, men i den
mon det går framåt
ökas rörelsekapitalet.tillagt i marginalen
Plötsliga jern-
vägsanläggningar
i stortsvårtytt.tillagt i marginalen
Man bör städse
söka ekonomisera
på fasta kapitalet, som
är produktionskostnad
och öka rörelsekapitalet,
som representera konsum-
tionsmedlen.tillagt i marginalen
§ 4 Om kapitalet har
omfattat följföljande stycke
1 kapitalets begrepp och
uppgift i produktion
2) Industrin begränsad
af kapital tillgången
3) Hvarje tillväxt i kapi-
talet medför ökad pro-
duktion.
4o) Kapitalet resultat
af sparandet.
5) Allt kapital kon-
sumeras efter hand och
reproduceras.
6) Fast kapital och rörligt
kapital.tillagt i marginalen
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80
10. Förel.Föreläsningen
15 Mars
Fast kapital och rörligt kapital.
Af allt kapital i produktionens tjenst, är det en del som absorberas, förändras, förvandlas, medan en annan del fortfarade används i sin ursprungliga form. Råvaror och arbetslön – bygnader, maskiner, instrument, grundförbättringar. De förra bli fabrikat och säljas, hvarsvårtytt med åter ny råvaror köpas. De senare vårdar för ett hålla så länge som möjligt. – Rörelsekapital kallas det förra, det senare fast kapital.
Att märka att det sistnämda icke oförgängligt. Utlägg. Måste underhållas. – Jordförbättringar: hvad derpå nedlagt har öfvergått till fast kapital.
Rörelsekapital, ständigt omsatt eller förnyadt, ger ständigt åter tillfälle till arbetares aflönande m. m. Men huru om det förvandlas till fast kapital? Då minskar fonden för arbetets remuneration. Det bör finnas proportion häri: tänka man sig stark öfverflyttning från rörligt kapkapital till fast så lida nödvändigt industrin afbrott: medlen att aflöna arbetare ha då aftagit. Temporärt åtminstone, samtsvårtytt partiell, verkan sådan. Detta till en viss grad berättigad anmärkning mot maskinernas införande: binda kapital. Huruledes snart mer än väl återgifva kapitalet. Men temporärt lidande följd häraf. Bastiat: hvad man ser och hvad man icke ser. Utlägg detta. Kapital utan improduktion användt.tillagt i marginalen Öfverhufvud: fasta placeringar förafser framtida fördelar, för kapitalets egare, eller patroner såväl som arbetare. Ökad afkastning|2| genom maskinens användning ger ökadt öfverskott till nya företag. Dränering: – dikarne derefter mindre användning. Men vinsten af dränering kan användas till ytterliga nyodlingar: har jordbrukets arbetsgifvare större välstånd, verkar detta ock på hans arbetare: högre skörd mera arbete än liten skörd etcetcetera.
Såväl det fasta som det rörliga kapitalet behöfvas vid produktionen: båda kunna vara eget eller andras: handelsmän i magasin, pengar i bank, – de äro kapital som framgått ur produktion och återgå dit antingen sssåsom fast eller rörelsekapital.
Slutligen: Är allt kapital, som används i industrin produktivt användt? Meningen är den, – men misslyckande kan ega rum. Lyx i fabriks eller jordbruksbygnad – misslyckade odlingar – etcetcetera.
Kapital som icke ger vinst, är ej produktivt användt; mer om vinst etcetcetera framdeles.
Förhållandet i Finland: fast kapital och rörelsekapital vid jordbruket. Klimatet tvinga till mera bygnader och dikning. ”Förbygga sig” är ett sant ord. Beloppet rörelsekapital i Frankrike per tunnland 2 000, – i Finland på framstånde egendem 100 à 200 mark. Hvad är rörligt kapital vid vårt jordbruk? Äfven vår industri ofta bygt för dyrt. Vidare fr.från vårt land.
Proportionen mellan fast och rörligt olika i olika industrier. exexempel.tillagt i marginalen
Jordbruket mest fast kap.kapital, men i den mon det går framåt ökas rörelsekapitalet.tillagt i marginalen
Plötsliga jernvägsanläggningar i stortsvårtytt.tillagt i marginalen
Man bör städse söka ekonomisera på fasta kapitalet, som är produktionskostnad och öka rörelsekapitalet, som representera konsumtionsmedlen.tillagt i marginalen
§ 4 Om kapitalet har omfattat följföljande stycke
1)tillagt av utgivaren kapitalets begrepp och uppgift i produktion
2) Industrin begränsad af kapital tillgången
3) Hvarje tillväxt i kapitalet medför ökad produktion.
4o) Kapitalet resultat af sparandet.
5) Allt kapital konsumeras efter hand och reproduceras.
6) Fast kapital och rörligt kapital.tillagt i marginalen