27.9.1880 Nationalekonomi

Nationalkonomi

H. T.Höstterminen 1880.
5^te Föreläsn.Föreläsningen
27 Sept.September

Kap.Kapitlet 4,

§ 2 forts.fortsättning

Om räntans frihet. Af hvad förut anfört
om de omständigheter, som inverka på priset för
nyttjandet af främmande kapital, torde redan
framgått såsom konklusion att den ekonom.ekonomiska
vetenskapen uttalat sig för räntans frihet, mot
alla lagbestämningar deremot.

Förnämsta skälen: emedan ej isstruket sakens natur
grundat att utlegan af rörligt kapital skulle vara härvid
mera bunden än utlegan af fastighet, – emedan
rörligt kapital lätteligen drager sig från den marknad
der det behöfs, om ej det får den ersättning förhan-
den varande rarhet, risker och företagsamhet derför borde
betinga, – emedan vidtillagt maximi räntors stadgande i
lag är svårt, då ssstruket misstag kan ske, och denna
ränta lätt [...]oläslig/saknad text kan komma att ställa
medelräntan för hög, att fri ränta
icke nödvändigt
medför hög ränta,
utan bunden ökning
i kapitalstocken [...]oläslig/saknad text
kan åter sänka
ränta.tillagt – Slutligen medan för-
budet mot högre icke kan upprätthållas, utan
i alla möjliga former kringgås.

Deremot har gjorts gällande att det blir en
hejdlös kapitalisternas exploitation om räntan
fri – att isynnerhet en del affärer ss.såsom jord-
bruket allsicke tåla vid så hög ränta.
Men vid långa lån, isynheti synnerhet amorteringslån gör sig
detta icke känbart. – För öfrigt kan man ej genom
konstlade medel göra kapital mer tillgängligt och
billigt än det eljes kan vara.

Frågans ståndpunkt i Finland.

§ 3. Om vinsten.

Industriella företag gå ej ut
på att endast åstadkomma arbetslön ochtillagt ränta på kapitalet utan
derutöfver eftersträfvas vinst.

Skilnaden mellan kapitalränta och vinst –
framstår tydligast om man jemför ett åt aktiebolag
|2| långifvet kapital med sjelfva aktiekapital.

Det förra vida säkrare, har sin bestämda
ränta. Det senare kan få mer eller mindre.
Man skilja ock i många bolag mellan
ränte- och vinst utdelning. – Ledare skildt aflönadt.

I hvarje väl-
skött affär finns
ett vinst- och förlust-
konto, utom in-
tresse konto
och aflöningskonto.tillagt i marginalen

Det talas ock om förtjenst på en affär –
vanligen i lika mening med vinsten, men ock sssåsom
motsvarande hela behållningen, samtstruket således
både arbetslön, ränta och vinst i ett. Inkomsten
af näring och värde, – af jordbrukstillagthus – afläst alla
dessa tre moment.

Är det då skäl att skilja dem åt?

Ja, ty vinsten i sjelfva verket något annat,
än kapitallegasvårtytt och arbetslön. Den är ersättningen för
sjelfva företagsamheten, det dermed förenade ansvar
och risk. – Utveckla dessa faktorer närmare.

Vinstens belopp i en affär just härför delvis
likartade lagar som arbetslönenssvårtytt. Der en mängdsvårtytt
personer i samma land eller ort under ungefär likartade
vilkor bedrifva samma affär, der sträfva
vinsten att bli ungefär af samma belopp, eller
att hålla sig någorlunda jemn. – Men
korta, – riskerade, – farliga, – obehagliga
affärer, – gör alltid anspråk på högre
vinst.

Det göra ock s. k. hasardaffär: börs-
spelet. En osund utväxt på kapital mark-
naden, utan produktivt gagn.

Det är just hoppet på vinst som hålla
företagsamhet vid lif. När jordbrukare
lånar 10 000 mark för en nyodling, så är det
ej för att han hoppas att den skall ge 500 à
600 mark tillskott i hans inkomster, men för
att han hoppas få 1 000 eller 1 500. När köp-
mannen ombringasvårtytt hela sin kredit för att upp-
köpa spanmål till export, så icke för att få
jemnsvårtytt ränta på de lånta pengarna, utan en vinst
som ersätta hans risk. Men båda ha gjort
landet gagn, utvecklat dess ekon.ekonomiska sjelfsvårtyttkällor.
Likaså den som placerar i aktier i st. f.stället för obli-
gationer, eller i fartyg i st. frstället för inteckning i hus.

Tag bort möjligheten att vinna, – och före-
tagsamheten skall varda förlorad.

Men möjlighet att vinna beror alldeles specielt
på individens skicklighet, som ledasvårtytt affärer. –
Kombination af lön och vinst genom tantième
systemet. Tillämpligt för alla som i sjelfva ledningen
medverka.

Men utöfverstruket utanförtillagt den vinst, som genom skicklig
energisk och lyckosam affärsdrift kan ernås
kan vinst stundom ernås så att säga gratis,
genom naturens frikostighet eller genom tillfälliga
omständigheter. Till sådan grupp ock der stständigt gratis jordränta.

Ricardos teori: Först odlas fruktbar
jord, sedan sämre. När folkskocken växer,
måste man alltså anlita dålig jord. Men
|4| jordalster samma pris hvilket rättar sig efter de ogynsamma produktionsfhållandentillagt. Alltså de första
odlingarnas innehafvare högre behållning än de
sämres. Denna differens är en gratis
jordränta. Den har sin orsak då att jord-
arealen limiterad.

Starkt bekämpad teori. Odlingen går ej i den
ordning. Dessutom städse färsksvårtytt kolonisation utan
sådan gratis ränta. Nog risk att betinga
vinst. Sednare innehafvare fått betala i pro-
portion. Bättre jord dyrare att förvärfva
än sämre.

Men om t. ex. ett malmstråksvårtytt finns –
– om skog blifvit säljbar genom nyasvårtytt
komunikation, – om folkrik stad upp-
står vid ett hemman, – om [...]oläslig/saknad text
en stad köpa hyrorna på billiga hus. ExExempel,
så erhålles en extra vinst. –

Härunder äfven denna jordräntetedenssvårtytt
att subsumeras.