11.12.1885 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Pietari 11. joulukuuta 85.
Rakas Alexandra!
Sydämellinen kiitos Celyn sähkeestä ja sinun lämpimästä kirjeestäsi!
Oli kyllä ikävä takaisku meille kaikille, että ette päässeet mukaan tänne. Mutta nyt kuten niin usein lienee paikallaan sanoa ”että näin on parhain päin”. Ilma täällä on kylmää ja raakaa. Se tuntuu paljon epämiellyttävämmältä, kun täällä ei ole lainkaan lunta. Myös pimeys lisää synkkää vaikutelmaa.
Sen lisäksi teattereissa ei juuri nyt mene parhaimpia kappaleita. Ooppera muuttaa uutenavuotena kunnostettuun ja laajennettuun Marian teatteriin, minkä jälkeen vanha iso oopperatalo puretaan saman tien, sillä se on niin laho, että siellä on jo miltei vaarallista.
Tammi- ja helmikuussa on vilkkaampi sesonki, ja kaduillakin on enemmän elämää.
Uskoisin, että täällä olisi Celyllekin tarjolla enemmän huvia, jos voisitte tulla tänne silloin. Todennäköisesti silloinkin tarjoutuu syy viralliseen matkaan.
Minulla on täällä viettämieni kahden päivän aikana ollut niin sanoakseni tylsää, vaikka minulla onkin aihetta olla erityisen tyytyväinen virallisten tehtävien sujumiseen. Kuten aamulla sähkötin Sinulle, molemmat kysymykset, joita minun ennen kaikkea oli määrä ajaa, on selvitetty jo nyt. Muissa kolmessa kysymyksessä ilmenee vielä muutamia hankaluuksia, mutta näyttäisi siltä, että onnistun selviytymään niistä. Joka tapauksessa saavutettu tulos on jo sellainen, että tällä kertaa palaan kotiin voittajana.
Bunge oli erityisen rakastettava. Bruun samoin, mutta hänestä minulle ei ole vähäisintäkään hyötyä tullikysymyksissä, joita tällä kertaa käsitellään.
Tänään klo 6 Bruun järjestää minulle päivälliset.
Ikävyys johtuu lähinnä siitä, että jäinkin nyt odotusteni vastaisesti ilman teitä, – ja sitten täällä vallitsevasta yleisestä tunnelmasta.
Paluupäivästäni ei ole tietoa. Mahdollisesti sunnuntai, mutta todennäköisesti vasta tiistai. Sillä ellei lauantaina tule valmista, minun on jäätävä maanantaihin, koska sunnuntai ei ole käytettävissä neuvotteluihin. Mieluiten en jättäisi mitään kohtaa puolitiehen. Lähetän sinulle kaksisataa lämmintä suudelmaa karkottamaan käheytesi, jotta olet taas aivan terve, oma ystäväni. Lisäksi sata suukkoa kiltille Celylleni.
Vanha isäpappanne
Leo.
P. S. Matka tänne oli aika mukava. Istuin enimmäkseen rouva Karamzinin ja myös Heidenin neitien kanssa. Ensin heidän vaununosastossaan, sitten he tulivat minun vaununosastooni.
Original (transkription)
|1|
|1|
St PetersburgSankt Petersburg 11 DecbrDecember 85.
Min älskade Alexandra!
Hjertlig tack för Celys
telegram och ditt varma
bref!
Det var visst en ledsam
missräkning för oss alla
att ni icke kunde komma
med hit. Men det torde
nu såsom ofta kunna
sägas ”att det är bäst som
sker”. Luften här är kall
och rå. Den kännes så
mycket obehagligare, som
här ej finnes någon snö.
Mörkret ökar också det
dystra intrycket.
Härtill kommer att teatrerne
ej f. n.för närvarande gifva sina bästa
stycken. Operan skall på
nyåret flytta i den restaure-
rade och tillbygda Maria-
teatern, hvarefter man genast
skall nedrifva det gamla
stora operahuset, som är
så murket att det nästan är
farligt.
I januari och februari
är säsongen lifligare och äfven
lifvet på gatorna mera
intensivt.
Jag tror att det skall bereda
Cely mycket mera nöje om
ni då kunna komma hit.
Sannolikt uppstår äfven då
|3|
anledning till en officiel
resa.
Jag har under dessa två
dagar, som jag tillbragt här,
haft hvad man kan kalla
tråkigt, ehuru jag har
skäl att vara synnerligen
nöjd med de officiela
uppdragens gång. Såsom
jag i morgse telegraferade
till Dig, äro de båda frågor
hvilka jag främst skulle
bedrifva, nu redan på
det klara. De öfriga tre
frågorna förete ännu några
svårigheter, men det ser ut
som om jag skulle lyckas
öfvervinna dem. I alla fall
|4|
är det vunna resultatet
redan sådant att jag återvänder
som segrare denna gång.
Bunge var synnerligen
älskvärd. Bruun likaså,
men af honom har jag ej den
minsta nytta i de tullfrågor
som jag nu behandlar.
Idag kl.klockan 6 ger Bruun
middag för mig.
Tråkigheten beror främst
derpå att jag, mot beräkning,
blef utan er, – dernäst på
den allmänna stämningen
här.
Dagen för min hemkomst är
obestämd. Möjligen om söndag,
men sannolikt först tisdag.
Ty hinner jag ej få klart på
lördagen, tvingas jag att dröja
öfver måndagen då söndagen
ej kan användas för negociationer. Halfgjordt
arbete vill jag ej helst icke lemna i någon punkt. Tvåhundra varma
|3|
kyssar sänder jag dig för att borttaga din heshet och få
dig fullkomligt frisk, du min egen vän. Dessutom etthundra
|2|
kyssar till min snälla Cely.
Er gamla pappa
Leo.
P. S.Post Scriptum Resan hit var ganska treflig. Jag satt mest med
fru Karamsin och äfven med fröknarne Heiden. Först i deras
kupé, sedan kommo de till min kupé.
St PetersburgSankt Petersburg 11 DecbrDecember 85.
Min älskade Alexandra!
Hjertlig tack för Celys telegram och ditt varma bref!
Det var visst en ledsam missräkning för oss alla att ni icke kunde komma med hit. Men det torde nu såsom ofta kunna sägas ”att det är bäst som sker”. Luften här är kall och rå. Den kännes så mycket obehagligare, som här ej finnes någon snö. Mörkret ökar också det dystra intrycket.
|2|Härtill kommer att teatrerne ej f. n.för närvarande gifva sina bästa stycken. Operan skall på nyåret flytta i den restaurerade och tillbygda Mariateatern, hvarefter man genast skall nedrifva det gamla stora operahuset, som är så murket att det nästan är farligt.
I januari och februari är säsongen lifligare och äfven lifvet på gatorna mera intensivt.
Jag tror att det skall bereda Cely mycket mera nöje om ni då kunna komma hit. Sannolikt uppstår äfven då|3| anledning till en officiel resa.
Jag har under dessa två dagar, som jag tillbragt här, haft hvad man kan kalla tråkigt, ehuru jag har skäl att vara synnerligen nöjd med de officiela uppdragens gång. Såsom jag i morgse telegraferade till Dig, äro de båda frågor hvilka jag främst skulle bedrifva, nu redan på det klara. De öfriga tre frågorna förete ännu några svårigheter, men det ser ut som om jag skulle lyckas öfvervinna dem. I alla fall|4| är det vunna resultatet redan sådant att jag återvänder som segrare denna gång.
Bunge var synnerligen älskvärd. Bruun likaså, men af honom har jag ej den minsta nytta i de tullfrågor som jag nu behandlar.
Idag kl.klockan 6 ger Bruun middag för mig.
Tråkigheten beror främst derpå att jag, mot beräkning, blef utan er, – dernäst på den allmänna stämningen här.
Dagen för min hemkomst är obestämd. Möjligen om söndag, men sannolikt först tisdag. Ty hinner jag ej få klart på lördagen, tvingas jag att dröja öfver måndagen då söndagen ej kan användas för negociationer. Halfgjordt arbete vill jag ej helst icke lemna i någon punkt. Tvåhundra varma|3| kyssar sänder jag dig för att borttaga din heshet och få dig fullkomligt frisk, du min egen vän. Dessutom etthundra|2| kyssar till min snälla Cely.
Er gamla pappa
Leo.
P. S.Post Scriptum Resan hit var ganska treflig. Jag satt mest med fru Karamsin och äfven med fröknarne Heiden. Först i deras kupé, sedan kommo de till min kupé.