16.8.1884 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Helsinki 16. elokuuta 84.
Oma rakas Alexandra!
Olen syvästi pahoillani, että huolestutin sinua eilen sähkeelläni, joka antoi sinulle aiheen uskoa, että 14. pnä lähettämäsi kirje ei saapunut. Postiljooni oli siinä määrin huolimaton että toi kirjeesi vasta tänään klo ½ 4. Kun olin kahtena aamuna turhaan odottanut sinulta kirjettä ja koska minulla puolestani ei ollut aikaa kirjoittaa sinulle, en voinut olla turvautumatta sähkeeseen päästäksemme taas suoraan kosketuksiin.
Nyt kirjeesi on taas hälventänyt kaikki huoleni ja toivon, ettet nämä rivit saatuasi enää murehdi sähkeessä ilmaisemaani kirjeiden ikävää.
Tässä on ollut kuumeisia työpäiviä keskiviikosta saakka. Tavanomaiset asiat ja Senaatin kokoukset sekä lisäksi tullineuvottelujen valmistelut ja eilen vielä niiden kokoontumiset, joissa olin puheenjohtajana.
Istuimme eilen klo 11–3 ja ½ 6–10; tänään klo 10–3 ja 6–½ 10.
Olin laatinut huolellisesti listan kaikista kysymyksistä, ja tottuneena puheenjohtajana saatoin johtaa neuvotteluja poikkeamatta aiheesta, pysyen kaiken aikaa itse kysymyksessä, niin että ehdimme näiden kahden päivän aikana käydä läpi koko ohjelman.
Sanomalehdissä näet luettelon kokoukseen kutsutuista ihmisistä. Kelpo väkeä, kuten huomaat. – Tänä iltana he järjestivät kunniakseni illalliset Oopperakellarissa ja osoittautuivat puheissaan hyvin kiitollisiksi ja tyytyväisiksi.
Koska illalliset alkoivat vasta klo 10, on ymmärrettävää, että ne päättyivät myöhään. Nyt on klo 3, joten minulla on kaikki syy painua nukkumaan. Halusin kuitenkin kirjoittaa ensin sinulle, sillä huomenna nukkunen niin pitkään kaikkien näiden ponnistelujen jäljiltä, etten enää ehtisi kirjoittaa ennen junan lähtöä.
Toivon että Celyn leninki saapui viime torstaina. Siitä koituneet laskut on maksettu, kaikkiaan 106 markkaa.
Sohva ja kabinetin nojatuolit on tilattu. – Hällsténin kisällit ovat ryhtyneet laittamaan huoneeseeni uusia vaaleita tapetteja.
Minua ilahduttaa suuresti, että Laitialan sängyissä saat paremman yörauhan.
Lähetänkö viiniä ennen kuin tulen itse ensi lauantaina taas luoksesi ja voin tuoda viinin mukanani? – Lähetä joka tapauksessa tyhjä kori takaisin.
Sano Celylle, että kiitän häntä sydämellisesti hänen 13. pnä lähettämästään ystävällisestä, hyvin kirjoitetusta kirjeestä.
Ajattelit ehkä, että päätökseni ostaa Steinway-flyygeli oli hieman hätäinen? Siksi minun on syytä kertoa, että palatessani Hangosta löysin kirjeen, jossa oli 1 829 markkaa – odottamaton maksusuoritus vanhasta vaatimuksesta, jota luulin jo menetetyksi (– lisäosinko Mannerheimin pesästä). Näin ollen yli puolet flyygelistä tuli maksetuksi kuin kirkkaalta taivaalta. Siksi päätin saman tien, etten enää epäröi hankintaa, – ja toivon, että meillä on monia miellyttäviä hetkiä sen sävelten parissa. Erityisesti minua ilahduttaa ajatella sinun ja Celyn nelikätisiä kappaleita.
Liitän mukaan Celylle lähetetyn kirjeen, jonka erehdyksessä avasin ennen kuin olin huomannut osoitetta. Cely varmaan antaa anteeksi, että sen lisäksi syyllistyin periaatteideni vastaiseen hienotunteisuuden puutteeseen lukemalla kirjeen läpi. En olisi tehnyt niin, ellei Cely olisi tähän saakka näyttänyt minulle kaikkia neiti de Verneuililta saapuneita kirjeitä. Ja olikin hyvä, että luin sen, sillä siitä sain tietää, että hän odottaa minulta vielä muutamia ohjeita ennen lähtöään.
Nyt hyvää yötä! Ensi lauantaina tavataan taas, mutta varmaan me sitä ennen lähetämme toisillemme vielä yhden jos toisenkin kirjeen.
Kunpa tietäisit, rakas ystäväni, kuinka minä rutistan sinua ajatuksissani, voisit tuskin hengittääkään.
Osa siitä kuuluu myös Celylle.
Sinun vanha
Leo.
Original (transkription)
|1|
Till Hangötillagt senare
HforsHelsingfors 16 Aug.Augusti 84.
Min egen älskade Alexandra!
Det gör mig innerligen
ondt att ha oroat dig idag
genom mitt telegram, som
måste föranleda dig att tro, att
ditt bref af d.den 14 icke anländt.
Postiljonen var till den grad
försumlig, att han först kl ½ 4
idag hemtade ditt bref. Då
jag tvenne morgnar förgäfves
väntat bref af dig, och då jag
för min del saknat tid att
skrifva dig till, kunde jag icke
underlåta att genom telegra-
fens begagnande åter bringa
oss i direkt beröring.
Nu har ditt bref åter skingrat
|2|
all oro hos mig, och jag hoppas
att du efter mottagandet af
dessa rader icke vidare skall
oroa dig sjelf öfver min i
telegrammet uttalade längtan
efter bref.
Det har varit heta arbets-
dagar, alltsedan onsdagen.
De vanliga ärendena och sam-
manträdena i Senaten, samt
dessutom förberedelser till tull-
konferensen, och igår och idag
dennes sammanträde under
mitt ordförandeskap.
Vi sutto igår från 11–3
och ½ 6–10; idag från 10–3
och 6–½ 10.
Jag hade upprättat en noggran
lista öfver alla frågor, och
|3|
genom min vana att vara
ordförande kunde jag leda
öfverläggningen till att icke af-
vika från ämnet, utan stän-
digt hålla sig till frågan, så att
vi på dessa tvenne dagar
hunno genomgå hela program-
met.
I tidningarna finner du
förteckningen öfver de in-
kallade personerna. Hyggligt
folk som du ser. – De
hade i afton souper för mig
på Operakällaren och visade
sig uti sina tal mycket
tacksamma och belåtna.
Då soupern började först
kl.klockan 10, är det förklarligt att
den slutade sent. Nu är kl.klockan 3,
|4|
jag har således all anledning
att bege mig till sängs. Jag
har dock velat skrifva först
till dig, ty imorgon torde jag
sofva så länge efter alla dessa
ansträngningar, att jag icke mera
före tågets afgång skulle hinna
skrifva.
Jag hoppas att Celys klädning
anlände i torsdags. Räkningarna
deröfver äro betalda, in alles
106 mark.
Soffan och länstolarna för kabi-
nettet äro bestälda. – Hällsténs
gesäller ha börjat uppsätta
nya ljusa tapeter i mitt
rum.
Det gläder mig mycket, att
Laitiala sängarna bereda
dig en bättre nattro.
Skall jag skicka vin innan
|5|
jag sjelf nästa lördag åter
kommer till dig och kan
hemta vin med mig? –
Skicka i alla fall den toma
korgen tillbaka.
Säg åt Cely, att jag hjert-
ligt tackar henne för
hennes snälla, väl skrifna
bref af den 13de.
Du tyckte kanske, att mitt
beslut om inköpet af Stein-
way flygeln var något raskt?
Jag bör derför upplysa, att jag
vid hemkomsten från Hangö
fann ett bref med 1 829 mark
– en oförmodad inbetalning
på en gammal fordran, hvilken
jag redan hade gett förlorad (
– en ytterligare dividend från
Mannerheims bo). Sålunda är
|6|
mer än hälften af flygeln
betald liksom från skyarna.
Derför beslöt jag tvärt, att
icke mera tveka beträffande
detta inköp, – och jag hoppas
att vi alla skola ha mången
angenäm stund af dess
toner. Särskildt fägnar jag
mig åt dina och Celys fyrhän-
diga stycken.
Jag bilägger ett bref till Cely
som jag af misstag uppbrutit
innan jag observerat utanskrif-
ten. Cely skall väl förlåta
att jag dessutom begick den
mot mina principer stri-
dande indiskretionen att
genomläsa brefvet. Jag skulle
icke ha gjort det om ej Cely
|7|
hittills visat mig alla
bref från MlleMademoiselle de Verneuil.
Och bra var det, att jag läste
detta, ty sålunda erfor jag
att hon ännu väntar några
instruktioner af mig före sin
afresa.
Nu godnatt! Nästa
lördag träffas vi åter, men
nog skola vi derförinnan
ännu vexla ett och annat
bref.
Om du visste, du min
rara vän, hur jag kramar
dig i tankarne, så skulle
du knappt kunna andas.
Något är äfven Cely deri
inbegripen.
Din gamla
Leo.
HforsHelsingfors 16 Aug.Augusti 84.
Min egen älskade Alexandra!
Det gör mig innerligen ondt att ha oroat dig idag genom mitt telegram, som måste föranleda dig att tro, att ditt bref af d.den 14 icke anländt. Postiljonen var till den grad försumlig, att han först kl ½ 4 idag hemtade ditt bref. Då jag tvenne morgnar förgäfves väntat bref af dig, och då jag för min del saknat tid att skrifva dig till, kunde jag icke underlåta att genom telegrafens begagnande åter bringa oss i direkt beröring.
Nu har ditt bref åter skingrat|2| all oro hos mig, och jag hoppas att du efter mottagandet af dessa rader icke vidare skall oroa dig sjelf öfver min i telegrammet uttalade längtan efter bref.
Det har varit heta arbetsdagar, alltsedan onsdagen. De vanliga ärendena och sammanträdena i Senaten, samt dessutom förberedelser till tullkonferensen, och igår och idag dennes sammanträde under mitt ordförandeskap.
Vi sutto igår från 11–3 och ½ 6–10; idag från 10–3 och 6–½ 10.
Jag hade upprättat en noggran lista öfver alla frågor, och|3| genom min vana att vara ordförande kunde jag leda öfverläggningen till att icke afvika från ämnet, utan ständigt hålla sig till frågan, så att vi på dessa tvenne dagar hunno genomgå hela programmet.
I tidningarna finner du förteckningen öfver de inkallade personerna. Hyggligt folk som du ser. – De hade i afton souper för mig på Operakällaren och visade sig uti sina tal mycket tacksamma och belåtna.
Då soupern började först kl.klockan 10, är det förklarligt att den slutade sent. Nu är kl.klockan 3,|4| jag har således all anledning att bege mig till sängs. Jag har dock velat skrifva först till dig, ty imorgon torde jag sofva så länge efter alla dessa ansträngningar, att jag icke mera före tågets afgång skulle hinna skrifva.
Jag hoppas att Celys klädning anlände i torsdags. Räkningarna deröfver äro betalda, in alles 106 mark.
Soffan och länstolarna för kabinettet äro bestälda. – Hällsténs gesäller ha börjat uppsätta nya ljusa tapeter i mitt rum.
Det gläder mig mycket, att Laitiala sängarna bereda dig en bättre nattro.
Skall jag skicka vin innan|5| jag sjelf nästa lördag åter kommer till dig och kan hemta vin med mig? – Skicka i alla fall den toma korgen tillbaka.
Säg åt Cely, att jag hjertligt tackar henne för hennes snälla, väl skrifna bref af den 13de.
Du tyckte kanske, att mitt beslut om inköpet af Steinway flygeln var något raskt? Jag bör derför upplysa, att jag vid hemkomsten från Hangö fann ett bref med 1 829 mark – en oförmodad inbetalning på en gammal fordran, hvilken jag redan hade gett förlorad ( – en ytterligare dividend från Mannerheims bo). Sålunda är|6| mer än hälften af flygeln betald liksom från skyarna. Derför beslöt jag tvärt, att icke mera tveka beträffande detta inköp, – och jag hoppas att vi alla skola ha mången angenäm stund af dess toner. Särskildt fägnar jag mig åt dina och Celys fyrhändiga stycken.
Jag bilägger ett bref till Cely som jag af misstag uppbrutit innan jag observerat utanskriften. Cely skall väl förlåta att jag dessutom begick den mot mina principer stridande indiskretionen att genomläsa brefvet. Jag skulle icke ha gjort det om ej Cely|7| hittills visat mig alla bref från MlleMademoiselle
fr. fröken de Verneuil. Och bra var det, att jag läste detta, ty sålunda erfor jag att hon ännu väntar några instruktioner af mig före sin afresa.
Nu godnatt! Nästa lördag träffas vi åter, men nog skola vi derförinnan ännu vexla ett och annat bref.
Om du visste, du min rara vän, hur jag kramar dig i tankarne, så skulle du knappt kunna andas.
Något är äfven Cely deri inbegripen.
Din gamla
Leo.