4.6.1884 LM–Alexandra Mechelin
Finsk text
Helsinki 4. kesäkuuta 84.
Rakas kultainen ystäväni!
Tänään lähden matkaan! – Tämä on siis viimeinen kirje, ennen kuin saan taas painaa sinut syleilyyni! Katsotaan että olet silloin niin terve, että kestät kunnon rutistuksen.
Jätän totta kai jälleennäkemiseemme kaikki tarkemmat kertomukset Pietarin-matkasta y. m. Sillä todennäköisesti tämä kirje saapuu enintään kaksi päivää ennen minua uuteen olinpaikkaasi.
Sen verran minun pitää kuitenkin mainita: että kotiväki voi hyvin, – että pikku Alma pärjäsi oikein hyvin tyttökoulun pääsykokeessa, jonka tulos julistetaan tänä iltana, – että palatsimme on nyt maalattu valmiiksi samanväriseksi kuin Kiseleffin talo, – että kotimaassa vehreys on vielä aika hentoa, – että minulla riittää kunnolla uurastettavaa ehtiäkseni valmiiksi, – mutta että hoidan kaiken horjumattomalla tarmolla, koska mielessäni siintää kauan kaivattu tavoite olla taas sinun ja Celyn luona.
Kunpa kohtaisin Teidät kaikki niin reippaina ja iloisina kuin toivon! – Toivon myös, etten saman tien säikytä Robertia ja Jennyä matkoihinsa, sillä Torstenin mielestä Jennyn ei tarvitse laskea muutamaa päivää kumpaankaan suuntaan.
Sinun, sinun, sinun
Leo.
P. S. Olin kiireessä vähällä unohtaa kiittää sinua 28. toukokuuta lähettämästäsi mukavasta kirjeestä, jonka sain eilen palattuani Pietarista. Vastaan siihen vain, että sinulle sopiva paikka sopii myös minulle. Ehkä meidän pitää noudattaa Carrardin neuvoa, vaikka Rippoldsau ei varsinaisesti olekaan matkan varrella mentäessä Sveitsin Alpeille.
Original (transkription)
|1|
Till Montreux Hôtel Beau Rivagetillagt senare
HforsHelsingfors 4 Juni 84.
Min älskade rara vän!
Idag bär det af! – Alltså
det sista brefvet innan jag
åter får trycka dig i mina
armar! Låt se att du då
är så rask att du kan
uthärda en duktig kramning.
Naturligtvis uppskjuter
jag till vårt återseende alla
närmare berättelser om resan
till Petersburg m. m. Ty
sannolikt kommer detta bref
icke mer än två dagar före
mig till din nya residensort.
Så mycket bör jag dock
nämna: att de hemmavarande
må bra, – att lilla Alma
redt sig mycket väl uti
|2|
inträdesexamen till fruntim-
mersskolan, hvarom utslaget
skall afkunnas i afton, –
att vårt palais står färdigt
måladt i samma färg som
Kiseleffska huset, – att
grönskan i hemlandet ännu
är ganska späd, – att
jag har duktigt bråk att
bli färdig, – men att jag
expedierar allt med orubblig
energi då jag har för mig
det efterlängtade målet att
åter få vara hos dig och
Cely.
Måtte jag finna Eder alla
så raska och glada som
jag det önskar! – Jag hoppas
också att Robert och Jenny
|3|
icke genast bortskrämmas
af mig, ty Torsten menar
att Jenny icke behöfver räkna
på några dagar mer eller
mindre.
Din, din, din
Leo.
P. S.Post Scriptum Så när hade jag i brådskan
glömt att tacka för ditt
trefliga bref af den 28de Majtillagt, som
erhöll igår vid hemkomsten
från PburgSankt Petersburg. Jag svarar
derpå endast, att den ort, som
är lämplig för dig, den passar
också för mig. Kanske måste
vi följa Carrads råd, ehuru
Rippoldsau icke just ligger
vid vägen till en alport i
Schweiz.
HforsHelsingfors 4 Juni 84.
Min älskade rara vän!
Idag bär det af! – Alltså det sista brefvet innan jag åter får trycka dig i mina armar! Låt se att du då är så rask att du kan uthärda en duktig kramning.
Naturligtvis uppskjuter jag till vårt återseende alla närmare berättelser om resan till Petersburg m. m. Ty sannolikt kommer detta bref icke mer än två dagar före mig till din nya residensort.
Så mycket bör jag dock nämna: att de hemmavarande må bra, – att lilla Alma redt sig mycket väl uti|2| inträdesexamen till fruntimmersskolan, hvarom utslaget skall afkunnas i afton, – att vårt palais står färdigt måladt i samma färg som Kiseleffska huset, – att grönskan i hemlandet ännu är ganska späd, – att jag har duktigt bråk att bli färdig, – men att jag expedierar allt med orubblig energi då jag har för mig det efterlängtade målet att åter få vara hos dig och Cely.
Måtte jag finna Eder alla så raska och glada som jag det önskar! – Jag hoppas också att Robert och Jenny|3| icke genast bortskrämmas af mig, ty Torsten menar att Jenny icke behöfver räkna på några dagar mer eller mindre.
Din, din, din
Leo.
P. S.Post Scriptum Så när hade jag i brådskan glömt att tacka för ditt trefliga bref af den 28de Maj, som erhöll igår vid hemkomsten från PburgSankt Petersburg. Jag svarar derpå endast, att den ort, som är lämplig för dig, den passar också för mig. Kanske måste vi följa Carrads råd, ehuru Rippoldsau icke just ligger vid vägen till en alport i Schweiz.