20.6.1887 LM–Herman Molander

Svensk text

|1|

Ärade Broder!

Mitt senaste bref af den 17 måste skrifvas i största hast för att hinna med den dagens post. Det lärer väl knappt ha varit läsligt.

Bror har deraf dock funnit att det lider mot slutet med min pinsamt långa vistelse här.

Då det väntade svaret från ministeriet i PburgPetersburg, – enligt telegrammet till Gortchacow, bör hafva afsändts den 14de, hade det bordt anlända igår. Men – då jag med anledning|2| deraf begaf mig till Gcow igår kl.klockan 2, möttes jag af meddelandet att pappren icke kommit. Detta kan svårligen förklaras annorlunda, än att man funnit skäligt skicka dem med någon kurirlägenhet till ambassaden i Paris för att derifrån expedieras per post. De borde nu visserligen komma idag, – men i alla fall har åter ett dröjsmål egt rum, hvilket verkar flera dagar emedan man ej nu kan profitera af Morets tid denna dag, måndag.

Naturligtvis telegraferar jag till Bror ej mindre om traktatens underskrifvande och tiden för min afresa, än ock redan derförinnan ifall några nya kamplikationer|3| med anledning af svaret skulle uppstå.

Wgradskys opus har jag noga läst och begrundat. I hela den förra afdelningen, som går ut på att afstyrka hela åtgärden, hvimlar det af oriktigheter i uppfattning och bevisning. Det skall bli mig ett nöje att författa en vederläggning deraf. Jag anser ock en sådan vara af särskild vigt både med afseende å denna fråga och med hänsigt till andra frågor som framdeles uppstå rörande våra handelsförhållanden med Ryssland.

Eftersom Brors senaste bref ger vid handen att Senatens vederläggning ännu uppskjutes – hvartill jag ej här kan fatta skälen – så uppskjuter|4| jag också naturligtvis med all fixering af mitt omdöme i saken tills jag fått höra hvad Bror derom tänker.

Mycket pengar har jag redan tagit ut, troligen nästan allt som komma att till mig utanordnas. Men likväl måste jag be Bror om ännu ett tillskott. Exakta kalkyler ha varit omöjliga då tiden varit obestämd. Mycket behöfver jag sannolikt ej för att slippa hem, men för säkerhets skuld ber jag Bror uppdraga åt Flodin (eller hans vikarie) att genast af Finlands Bank utverka telegrafisk order till huset Rothschild i Paris att till mig på anmälan, utbetala ända till 2 000 (tvåtusen) francs.

Ursäkta att jag härmed besvärar, – det sker emedan jag ej vet huruvida Palmroth och Flodin numera äro tillstädes i Senaten.

Helsan är fortfarande något vacklande. Jag hoppas dock kunna uthärda den efterlängtade hemresan, med något hvila i Paris och Berlin.

|5|

3 timmar senare:

Då jag skulle afsluta det förstående anlände meddelandet fr.från Gcow att svaret kommit.

Jag skyndade till honom kl.klockan 1 och har just nu ½ 4 återvändt.

Ministeriet har aflåtit en lång skrifvelse.

Allt som gäller Finland särskildt är till alla delar godkändt, under åberopande af Senatens utlåtande.

Artiklarna 10 och 20 i förslaget vill man ha återförda till lydelsen af resp.respektive 10 och 21 i förra traktaten. Dock säga Ministeriet sig icke ha något emot om 2 mom.momentet i artartikel 20 bibehålles för Finlands räkning, eftersom Senaten ej deremot|6| gjort anmärkning. Detta är mycket aimabelt mot oss, men jag tror dock bäst vara att icke begagna sig deraf. Jag skall öfverväga saken ännu par timmar och i qväll underställa den Senaten per telegraf.

Värst är att redaktionen af artartikel 2 och 4 föranledt anmärkning beroende på missförstånd, hvilket nödgat Gcow att idag (med mitt biträde) telegrafera hemställan om förändrad order. Dermed förloras väl par dagar innan kommunikation kan ske till Moret af svaret i dess helhet. M. blir utan tvifvel obehagligt berörd af motståndet mot hans punkter, – men torde dock ge vika. Kanske hinna vi då komma till underskrifningsakten innan veckans slut.

Jemte förbindlig helsning till Herrskapet från de mina tecknar

med sannaste tillgifvenhet

L. Mechelin

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Ärade Broder!

Mitt senaste bref af
den 17 måste skrifvas i
största hast för att hinna
med den dagens post. Det
lärer väl knappt ha varit
läsligt.

Bror har deraf dock
funnit att det lider mot
slutet med min pinsamt
långa vistelse här.

Då det väntade svaret
från ministeriet i PburgPetersburg, – enligt
telegrammet till Gortchacow,
bör hafva afsändts den 14de,
hade det bordt anlända igår.
Men – då jag med anledning
|2| deraf begaf mig till Gcow igår
kl.klockan 2, möttes jag af meddelan-
det att pappren icke kommit.
Detta kan svårligen förklaras
annorlunda, än att man funnit
skäligt skicka dem med någon
kurirlägenhet till ambassaden
i Paris för att derifrån ex-
pedieras per post. De borde
nu visserligen komma idag,
– men i alla fall har åter
ett dröjsmål egt rum, hvilket
verkar flera dagar emedan
man ej nu kan profitera af
Morets tid denna dag, måndag.

Naturligtvis telegraferar jag
till Bror ej mindre om trak-
tatens underskrifvande och
tiden för min afresa, än
ock redan derförinnan ifall
några nya kamplikationer
|3| med anledning af svaret skulle
uppstå.

Wgradskys opus har jag
noga läst och begrundat.
I hela den förra afdelningen,
som går ut på att afstyrka hela
åtgärden, hvimlar det af orik-
tigheter i uppfattning och bevisning.
Det skall bli mig ett nöje att
författa en vederläggning deraf.
Jag anser ock en sådan vara af
särskild vigt både med afseende
å denna fråga och med hänsigt
till andra frågor som framdeles
uppstå rörande våra handels-
förhållanden med Ryssland.

Eftersom Brors senaste bref
ger vid handen att Senatens
vederläggning ännu uppskjutes
– hvartill jag ej här kan
fatta skälen – så uppskjuter
|4| jag också naturligtvis med
all fixering af mitt omdöme
i saken tills jag fått höra
hvad Bror derom tänker.

Mycket pengar har jag
redan tagit ut, troligen nästan
allt som komma att till mig
utanordnas. Men likväl
måste jag be Bror om ännu
ett tillskott. Exakta kalkyler
ha varit omöjliga då tiden varit
obestämd. Mycket behöfver jag
sannolikt ej för att slippa hem,
men för säkerhets skuld ber
jag Bror uppdraga åt Flodin
(eller hans vikarie) att genasttillagt af
Finlands Bank utverka
telegrafisk order till huset
Rothschild i Paris att till
mig på anmälan, utbetala
ända till 2 000 (tvåtusen) francs.

Ursäkta att jag härmed be-
svärar, – det sker emedan jag
ej vet huruvida Palmroth och
Flodin numera äro tillstädes i Senaten.tillagt

Helsan är fortfarande något vacklande. Jag hoppas dock kunna
uthärda den efterlängtade hemresan, med något hvila i Paris och Berlin.
tillagt

|5|

3 timmar senare:

Då jag skulle afsluta
det förstående anlände med-
delandet fr.från Gcow att svaret
kommit.

Jag skyndade till honom
kl.klockan 1 och har just nu ½ 4 åter-
vändt.

Ministeriet har aflåtit en
lång skrifvelse.

Allt som gäller Finland
särskildt är till alla delar
godkändt, under åberopande
af Senatens utlåtande.

Artiklarna 10 och 20 i för-
slaget
vill man ha återförda
till lydelsen af resp.respektive 10 och 21 i
förra traktaten. Dock säga
Ministeriet sig icke ha något
emot om 2 mom.momentet i artartikel 20
bibehålles för Finlands räkning,
eftersom Senaten ej deremot
|6| gjort anmärkning. Detta är mycket
aimabelt mot oss, men jag tror
dock bäst vara att icke be-
gagna sig deraf. Jag skall öfver-
väga saken ännu par timmar
och i qväll underställa den Senaten
per telegraf.

Värst är att redaktionen af
artartikel 2 och 4 föranledt anmärkning
beroende på missförstånd, hvilket
nödgat Gcow att idag (med mitt
biträde) telegrafera hemställan om
förändrad order. Dermed för-
loras väl par dagar innan
kommunikation kan ske till
Moret af svaret i dess helhet.
M. blir utan tvifvel obehagligt
berörd af motståndet mot hans
punkter, – men torde dock ge
vika. Kanske hinna vi då
komma till underskrifnings-
akten innan veckans slut.

Jemte förbindlig helsning till Herrskapet från de mina
tecknar

med sannaste tillgifvenhet

L. Mechelin

Dokumentet i faksimil