3.4.1885 C. G. Estlander–LM
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
Långfredagen 3/4tillagt senare 1885.
Broder Mechelin
Prof. Gustafsson har uppsatt på
min begäran bilagda förslag till inskrip-
tion å Utställningsmedaljen. Det med
rödt understrukna synes oss lämpligast,
men vore det för kort, kunde hexeme-
tern användas.
Dessa dagar inlemnas till Senaten en
hemställan från Konstföreningens direk-
tion, om ett årligt understöd för lifsti-
den af sextonhundra mark åt Ferd. v. Wright.
Skulle Du intressera Dig för saken, vore
utsigt att få saken i gång ännu före extra
|2|
statsregleringen i vår. Han lär vara
ganska svårt angripen af sjukdom, så
att han numera endast sällan kan ta till
penseln. De senare åren har han ännu
kunnat tidtals måla i liggande ställ-
ning.
Då Du kom att lemna mig dina för-
slag till Handtverks- och Industriskolor, hop-
pas jag Du förlåter mig några invänd-
ningar beträffande de senare; skrif dem
på den svaghet man har för de sina och de-
ras öden, en svaghet som må vara förlåtlig,
äfven om man är far blott på halfpart.
Dessa arbetarskolar kunna bära sig i
Helsingfors och Tammerfors. För Åbo och Wiborg
hafva personer fast förtrogna med förhållandena
försäkrat att de icke hafva att påräkna
ett tillräckligt antal lämplige personer som
elever; för Vasa och Kuopio är detta än
vissare. På landsbygden kring dessa kunde
finnas ett antal bruk, men de äro teknokemi-
ska, hvilka, arbeten ha föga båtnad af en
skola utan laboratorium. Återstår linnespinne-
riet allena och möjligen ångksvårtytt[...]oläslig/saknad text. Det är sant
att byggnadsarbetare icke saknas i Österbotten, om
de blott kunna prestera högre folskolebarn, då
folkskolan ännu är blott svagt och sent utvecklad
i de svenska socknarne. I Kuopio finnes icke ens
detta hopp. Hvilketdera syftemål debatterades med
sann kännedom af saken i Komitén 1875, der det
fanns personer med sådan erferenhet om orternas
behof som Conradi om Nylander. Sedan dess har be-
hofvet af maskinister för ångbåtarne och jernvägen
visserligen uppstält helt andra kraf än då. Men
att fylla det är dock som skolor mycket för mycket.
Åminstone i Wasa om Kuopio är det de lokala
|3|
behofven, som borde vara afgörande, och i fråga
om Wasa kunde helt säkert Kurtén ge pålitligare
upplysningar än ingeniörerna i Industriförenin-
gen. Det skulle öfverraska mig mycket om
han icke beredligen bad att denna Tekniska realskola
må skonas och åter i ståndsättas. Genom att tatillagt vård
om de goda hufvuden i stadens lägre lager och er-
bjuda dem äfven laboratoriena gagnade denna sko-
la så mycket, att vår industri har den att tacka för
flere af våra dugligaste verkstadsföreståndare. I
afseende å laboratorium vet jag icke om man
kan hemta någon tstruket upplynsning från härvarande
Polyteknikum, der det finns mera snö på labora-
toriets trappa än eld i härdarne.
Som sagt, tag icke illa upp dessa opåkalla-
de yttranden. Så mycket större är tillfreds-
ställelsen att se det Handtversskolorna komma
till stånd, det vill för mig personligen säga att mi-
na bästa krafter icke varit förslösade. Rätt ut-
vecklade i Wasa och Kuopio skulle dessa skolor
bli för arbetarne i många stycken (aritmetik, geo-
metri, byggnads- och maskinritning) tilfredesställan-
de, i alla fall mycket tillgängligare.
Tuus
C. G. Estlander
Långfredagen 1885.
Broder Mechelin
Prof. Gustafsson har uppsatt på min begäran bilagda förslag till inskription å Utställningsmedaljen. Det med rödt understrukna synes oss lämpligast, men vore det för kort, kunde hexemetern användas.
Dessa dagar inlemnas till Senaten en hemställan från Konstföreningens direktion, om ett årligt understöd för lifstiden af sextonhundra mark åt Ferd. v. Wright. Skulle Du intressera Dig för saken, vore utsigt att få saken i gång ännu före extra|2| statsregleringen i vår. Han lär vara ganska svårt angripen af sjukdom, så att han numera endast sällan kan ta till penseln. De senare åren har han ännu kunnat tidtals måla i liggande ställning.
Då Du kom att lemna mig dina förslag till Handtverks- och Industriskolor, hoppas jag Du förlåter mig några invändningar beträffande de senare; skrif dem på den svaghet man har för de sina och deras öden, en svaghet som må vara förlåtlig, äfven om man är far blott på halfpart.
Dessa arbetarskolar kunna bära sig i Helsingfors och Tammerfors. För Åbo och Wiborg hafva personer fast förtrogna med förhållandena försäkrat att de icke hafva att påräkna ett tillräckligt antal lämplige personer som elever; för Vasa och Kuopio är detta än vissare. På landsbygden kring dessa kunde finnas ett antal bruk, men de äro teknokemiska, hvilka, arbeten ha föga båtnad af en skola utan laboratorium. Återstår linnespinneriet allena och möjligen ångksvårtytt[...]oläslig/saknad text. Det är sant att byggnadsarbetare icke saknas i Österbotten, om de blott kunna prestera högre folskolebarn, då folkskolan ännu är blott svagt och sent utvecklad i de svenska socknarne. I Kuopio finnes icke ens detta hopp. Hvilketdera syftemål debatterades med sann kännedom af saken i Komitén 1875, der det fanns personer med sådan erferenhet om orternas behof som Conradi om Nylander. Sedan dess har behofvet af maskinister för ångbåtarne och jernvägen visserligen uppstält helt andra kraf än då. Men att fylla det är dock som skolor mycket för mycket. Åminstone i Wasa om Kuopio är det de lokala|3| behofven, som borde vara afgörande, och i fråga om Wasa kunde helt säkert Kurtén ge pålitligare upplysningar än ingeniörerna i Industriföreningen. Det skulle öfverraska mig mycket om han icke beredligen bad att denna Tekniska realskola må skonas och åter i ståndsättas. Genom att ta vård om de goda hufvuden i stadens lägre lager och erbjuda dem äfven laboratoriena gagnade denna skola så mycket, att vår industri har den att tacka för flere af våra dugligaste verkstadsföreståndare. I afseende å laboratorium vet jag icke om man kan hemta någon upplynsning från härvarande Polyteknikum, der det finns mera snö på laboratoriets trappa än eld i härdarne.
Som sagt, tag icke illa upp dessa opåkallade yttranden. Så mycket större är tillfredsställelsen att se det Handtversskolorna komma till stånd, det vill för mig personligen säga att mina bästa krafter icke varit förslösade. Rätt utvecklade i Wasa och Kuopio skulle dessa skolor bli för arbetarne i många stycken (aritmetik, geometri, byggnads- och maskinritning) tilfredesställande, i alla fall mycket tillgängligare.
Tuus
C. G. Estlander