20.7.1884 Alma Lemström–LM

Svensk text

|1|

Gay-Lussac 12 hotell Henri IV.

Min käre broder,

Jag fick just ditt brev som fyllde mig med oro för din familjs hälsotillstånd, det bedrövade mig att höra att du måste lämna dem så snart. Beträffande ärendet med guvernanten gläder det mig att du hittat en ung person som behagar dig – men samtidigt smärtar det mig att för intet ta emot den stora summa som du erbjöd mig. Krama din kära Alexandra från mig och ta själv emot mitt|2| innerliga tack för allt som du gjort för att möjliggöra denna resa som för Selim var så angelägen och som redan har gjort mycket gott. Han arbetar mycket men är alltid på gott humör och han har också orsak att vara det, eftersom alla är vänliga mot honom och även mot mig. Jag har kanske berättat att fru Hervé-Mangon skrev ett mycket vänligt brev till mig för att bjuda in oss på middag. Inte många dagar senare kom hon för att träffa oss med sin man. Middagen hos dem, senaste torsdag, var storartad och trevlig på alla sätt. Där var Mascarts och två herrar Tissandier, redaktörer för ”Nature” och som hade|3| önskat göra Selims bekantskap. Fru Hervé-Mangon är enda dottern till den berömde kemisten Dumas, som dog förra året, och hon bor med sin make i sin mors hus. Herr Mangon, som är deputerad och medlem av Institutet, hade reserverat två framstående platser för lördagens kammarsession. Tyvärr var jag opasslig men Selim gick dit. Man behandlade bland annat skilsmässa och sessionen var stormig. I går tillbringade jag en timme hos Mascarts som redan behandlar mig som en gammal vän. Den äldsta flicka har en märkvärdig talang för musik och hon spelade flera stycken av Chopin för mig, det var en verklig njutning. Hon är elev|4| vid konservatoriet och avslutar sina studier nästa höst. Nästa tisdag hålls en tävling och fru Mascart skall göra vad hon kan för att skaffa mig en biljett. Fröken Mascart skulle verkligen haft lust att åka med mig till Finland för att tillbringa vintern med Cely, men hon måste slutföra sina musikstudier och sedan sänds hon till England för att lära sig engelska. Paret Mascart har sju barn och jag tror de har stort besvär att få ändarna att mötas – åtminstone har de uppfostrat sina barn så att de kan försörja sig, och de två äldsta flickorna gör själva sina och sina|5| småsystrars klänningar; vilket inte hindrar dem från att vara charmerande. – Där fick du detaljer som inte intresserar dig! Några ord om vilket liv vi lever. I början av vår vistelse i Paris tillredde jag själv kaffet, för man kunde inte få det klockan 7 på morgonen som Selim vill ha det. Måltiderna intog vi på ”soppställen” mais det räckte inte länge förrän vi fick nog. Nu sköter jag helt vårt hushåll och vi går ut endast i undantagsfall. Helt nära oss finns rotisseurer där man klockan 6 på kvällen får utmärkta stekar|6| på spett och god buljong. Portvakten kokar en tallrik med grönsaker åt oss, med detta en efterrätt på frukt eller sylt och bordsvin. På detta sätt får vi kaffe och två goda måltider per dag för 5 francs – man måste tillstå att det inte är dyrt! Selim är lycklig över att kunna stanna hemma i skjorta och ta sitt kaffe på balkongen och jag försäkrar dig att våra små middagar inte alls är tråkiga. Kvar återstår fem till sex timmar för att skriva och den träning det lilla hushållet ger är mycket nyttig. På kvällarna ägnar vi alltid en|7| eller två timmar åt att flanera och vi återvänder trötta och nöjda med vår dag. Det enda jag saknar enormt är den lilla, men det tröstar mig att hon har det så bra där hon är, och till inget pris skulle jag vilja ha henne här. – Den 14 juli gick vi till fots ända till Trocadéro för att se den storartade ljussättningen och det var underhållande att överallt höra folks glädje och goda humör, speciellt på de ställen där man hade marknader med karuseller, gungor, skytte med mera. Vi återvände mera döda än levande efter att ha flanerat i fem timmar men en god natt återgav oss arbetskraften.

|8|

Bland de personer vi ibland träffar finns Fru och Fröken de Ron, Milis vänner, och hos vilka vi tillbringat flera angenäma kvällar under vår första vistelse i Paris. För att visa vår tacksamhet skall vi bjuda dem en söndag till Bois de Vincennes och jag tror att vi får en mycket angenäm dag. – Det enda som jag inte gillar är att tiden går för fort, men som du brukar säga, vad kan man göra! Jag hoppas att vi blir färdiga med vårt arbete före september månad. – Jag skall göra mitt bästa för att ha ett vackert litet bibliotek åt Cély, som jag ber dig ge en hjärtlig kram från mig. Och du, min käraste Leo, vad|7| behöver jag göra för att visa min tacksamhet för allt det besvär du gjort oss!|6| Tyvärr kan jag endast |5|be dig vara förvissad om mina goda intentioner. Tusen hälsningar till Alexandra och Cely. Din tillgivna syster

Alma L.

Finsk text

Ingen text, se faksimil eller transkription.

Original (transkription)

|1|

Gay-Lussac 12 Hôt. Henri IV.

Mon cher frère,

Je viens de recevoir ta lettre
qui m’a été toute inquié-
tude pour l’état de santé
de ta famille, seulement
j’étais triste d’apprendre
que tu dois la quitter de
sitôt. Quant à l’affaire
de gouvernante je suis bien
contante que vous ayez trouvé
une jeune personne qui vous
plait – mais en même tempstillagt cela
me fait de la peine d’ac-
cepter pour rien la grande
somme que vous avez bien
voulu m’offrir. Embrassez
ta chère Alexandra de ma
part et reçois toimême mes
|2| vifs remerciements pour tout
ce que tu as fait pour rendre
possible ce voyage auquel
Selim tenait tant et qui
déjà lui a fait beaucoup de
bien. Il travaille beaucoup
mais il est toujours de bonne
humeur et il a aussi raison
de l’être car tout le monde
est aimable avec lui et
même avec moi. Je t’ai
peut-être raconté que madame
Hervé-Mangon m’a écrit
une très-aimable lettre pour
nous inviter à diner. Peu
de jours après elle est venue
nous voir avec son mari.
Le diner chez eux, jeudi passé,
était magnifique et agréable
sous tous les rapports. Il y
avait les Mascart et deux
Mrs Tissandier, Rédacteurs
de la ”Nature” et qui avaient
|3| désiré faire la connaissance
de Selim. Madame Hervé-
Mangon est la fille unique
du célèbre chimiste Dumas,
mort l’année passée, et elle
habite avec son mari la
Maison de sa mère. Mr M.
qui est député et membre de l’Institut,tillagt
nous avait réservé deux pre-
mières places pour la séance
de la Chambre, samedi.
Malheureusement j’étais in-
disposée mais Selim y est
allé. On traitait, entre autres,
le divorce et la séance était
orageuse. – Hier soir j’ai
passé une heure chez les
Mascart qui me traitent déjà
comme une ancienne amie.
L’ainée des filles a un ta-
lent très-remarquable pour
la musique et elle m’a
joué plusieurs choses de Chopin,
c’était une vraie jouissance
de l’entendre. Elle est élève
|4| du conservatoire et finira
son courstillagt l’hiver prochain.
Mardi prochain il y aura
le concours et me Mascart
fera son possible pour me
procurer un billet. Mlle
Mascart aurait eu la plus
grande envie d’aller avec
moi en Finlande pour
passer l’hiver auprès de Cely,
mais elle doit finir son
cours de musique et puis
on l’enverra en Angleterre
pour apprendre l’anglais.
Les Mascart ont 7 enfants
et je crois qu’ils ait beau-
coup de peine à joindre
les deux bouts – au moins
ont-ils élevé leurs enfants
de manière à les fairetillagt se suffire
à eux mêmes, et les deux
filles ainees causent elles-même
leurs robes et celles de leurs
|5| petites sœurs; cela ne les
empêche pourtant pas d’être
charmantes. – Voilà des
détails qui ne vous intéressent
pas! Quelques mots sur
notre genre de vie à nous.
Au commencement de
notre séjour à Paris j’ai
fait moi-même le café
parcequ’on ne peut pas
l’avoir à 7 h. du matin
comme Selim le désire.
Nous avons pris les repas
dans les ”Bouillons” mais
dans peu de jours nous
en avions assez. Maintenant
je fais tout notre ménage
et nous ne sortons que par
exception. Il y a tout près
de nous des rôtisseurs où
l’on trouve à 6 h. du soir
l’excellentes viandes rôties
|6| à la broche et de bon bouil-
lon. La concierge nous fait
cuire un plat de légume,
avec cela un dessert de fruits
ou de confitures et du vin
ordinaire. De cette manière
nous avons le café et deux
bons repas par jour pourtillagt
5 fr.tillagt – il faut avouer
que ce n’est pas cher!
Selim est si heureux de
pouvoir rester chez lui
en blouse et de prendre
son café sur le balcon
et je t’assure que nos
petits dîners ne sont pas
tristes du tout. Il me
reste pourtant 5 à 6 heures
pour écrire et l’exercice que
donne le petit ménage
m’est très-utile. Le soirs
nous avons toujours une
|7| ou deux heures pour flaner
et nous rentrons fatigues
et contents de notre journée.
Seulement, je regrette énor-
mément la petite, mais cela
me console qu’elle est si bien
où elle est, et pour aucun
prix je ne voudrais l’avoir
ici. – Le 14 juillet nous som-
mes allés à pied jusqu’au
Trocadéro pour voir la ma-
gnifique illuminations et
c’était amusant d’entendre
partout la gaieté et la bonne
humeur de la populace
surtout dans les endroits
où il y avait des fêtes fo-
raines avec des carrousels,
des balançoires, des tirs, etc.
Nous sommes rentrés plus
morts que vifs après une
flânerie de cinq heures mais
une bonne nuit nous a
rendu les forces de travailler.

|8|

Parmi les personnes que
nous voyons quelquefois,
il y a Mme ettstruket Mlle de Ron,
les amies de Mili, et
chez lesquelles nous avons
passé plusieurs soirées agre-
ables dans nore premier séjour
à Paris. Pour nous montrer
reconnaissants nous les in-
viterons un dimanche au
bois de Vincennes et je
crois que nous passerons
avec elles une journées très-
agréables. – La seule chose
que je n’aime pas bien,
c’est que le temps marche
trop vite, come tu le dis,
mais que faire! J’espère
pourtant que nous finirons
notre tâche avant le mois
de septembre. – Je ferai
de mon mieux pour avoir
une jolie petite bibliothèque
pour Cély que je te prie d’embrasser cordialement
de ma part. Et toi, mon bien-cher Léo, que
tillagt
|7| dois-je faire pour le montrer ma reconnaissance
de toutes les peines que tu t’es données pour nous!
|6| Malheureusement je ne puis rien faire que te
|5| prier de croire à ma bonne volonté. Mille
choses à Alexandra et Cely. Ta sœur dévouée

Alma L.tillagt

Dokumentet i faksimil