1.2.1890 Robert Montgomery–LM
Finsk text
Original (transkription)
St. Petersburg d. 1 Febr.Februari 90.
Käre Leo,
Det är icke för att jag från Dig
skulle väntat första brefvet, hvilket likväl
i dag var mig särdeles kärkommet,
som jag underlåtit skrifva utan
derföre att jag i de enda före-
hafvanden här, som f. n.för närvarande för oss
öro af vigt, icke haft något
väsendtligt af intresse att meddela.
Samtal, hvarunder man förnimmer
föga annat än osäkerhet om hvad
man sjelf vill eller vågar hålla
uppå, oreda angående prima
principia för sitt handlingssätt
och oförmåga att bedöma konsequen-
serna af ifrågasatta åtgärder, äro
odrägliga att höra och ännu
undervärdigare att nedskrifva.
|2|
Rättvisligen måste jag dock erkänna
att både Daehn & Tudeer samtals-
vis förefallit mig skäligen välsinnade.
Om de mot Besaks appetit för-
må värja våra fattiga postmärken
ens för den inländska korrespon-
densen förefaller mig dock efter
ett sackande uttalande af T. tvifvel-
samt. Deremot syntes de fasta
i fråga om befogenheten att ut-
nämna tjenstemän under postdirek-
tören. T. begärde af mig för att
underlätta sitt försvar en utläggning
af kompetensvilkoren för anställande
i finsk statstjenst, som jag i korthet
affattat och lemnade honom i tisdags.
Om han behörigen deraf vill
och kan begagna sig lemnar jag
derhän, då äfven han antagligen
delar de här gängse tvifvelsmålen
|3|
om R. F.Regeringsformen och F. O. S. A.Frihets- och säkerhetsakten kunna åbero-
pas till stöd för någonting. D. för-
klarade mig, då jag sist var der,
med den för honom egendomliga upp-
riktigheten att han af Senatenstillagt argumenteringarstruket
i postfrågan (början af betänkandet)
icke trodde sig kunna begagna annat
än Alex Is yttrande i Borgå. Då
jag efter generalisering af det nämnda
stället förklarade att det var fullt
korrekt svarades: ”vetenskapligt” må-
hända, men icke praktiskt. Que voulez
vous?
Af Molanders redogörelse för
besöket hos Wyschnegradski finner
Du att denne i myntfrågan icke
är oräsonabel, men att i hvad
han yttrat fanns en farlig punkt:
den af honom antagna möjligheten att
man skulle kunna tving den enskilde
|4|
att efter kurs i liqvid mottaga
ryska sedlar. M. sade mig att sam-
talet härom afslöts med Ws erinran
att befatta sig med den rättsliga
sidan af frågorna och att de ryska
medlemmarna af myntkomitén icke
voro kompetenta för bedömandet der-
af. Då min bekante Tuhr f. n.för närvarande
bl. a. är finansministern Juris-
konsult gick jag i går morse till
honom för att ”en amis” härom
språka. Det behöfde icke många
ord förrän han var fullt på det
klara och aldeles ense med mig
i nämnda punkt. Tuhr sade
att W. visserligen hade samma
benägenhet som generalerne att
sätta sig öfver rättsliga hinder
|5|
när det gälde favoritplaner
att han först plägade med otålighet
afvisa invändningen på sådan
grund, men då T., som dåstruket i dylikt falltillagt förbehöll
sig skriftlig motivering, aflemnat så-
dan, nästan alltid gaf med sig.
Jag bad derföre Tuhr bereda sig
på frågan och lofvade sända ho-
nom myntlagen och bankreglemen-
tet på ryska. T. förefaller mig
nog företräda legaliteten – om
han rådfrågas. Sjelf trodde han
att han åtminstone icke officielt
komme att höras, utan att det
blefve Justitieministern – om neml.nämligen
det juridiska spörsmålet, som också
T. ansåg h. o. h.helt och hållet fara under de finska
myndigheternas kompetens, alls skulle
|6|
hänskjutas till ryska myndigheter. Med
Mannassin åter, tillade han, har
jag intet att skaffa, han är parti-
man och skulle icke fästa någon
vigt vid min åsigt. –
Ledsamt att äfven Ivaschenko
antog möjligheten att Kejsaren ville
påtvinga oss det ryska pappret.
Lyckligtvis synes Ehrnrooth tänka blifva
fast och lofvade ännu i förrtillagtgår afse
göra allt för att förhindra något
ingrepp i den enskildes rätt beträffande
lagligt betalningsmedel. Men han
är åter vettvilling i annat.
Ingenting i mörka frågan, men genom
D. transpirerade en tanke att indraga
komitén för att slippa rysk besättning,
heter det. Och skola Ordin här
in så – – – Men härom nästa
gång. Helsa S. W. v. T och från oss
båda hjertligast Fru Alexandra.
Tuus
RM.
Om platsen i Just. Dep.Justitiedepartementet har intet hörts. Ännu i går hade
icke heller något om Wasa utgått till StatssekrStatssekretariatet.
St. Petersburg d. 1 Febr.Februari 90.
Käre Leo,
Det är icke för att jag från Dig skulle väntat första brefvet, hvilket likväl i dag var mig särdeles kärkommet, som jag underlåtit skrifva utan derföre att jag i de enda förehafvanden här, som f. n.för närvarande för oss öro af vigt, icke haft något väsendtligt af intresse att meddela. Samtal, hvarunder man förnimmer föga annat än osäkerhet om hvad man sjelf vill eller vågar hålla uppå, oreda angående prima principia
lat. första principerna för sitt handlingssätt och oförmåga att bedöma konsequenserna af ifrågasatta åtgärder, äro odrägliga att höra och ännu undervärdigare att nedskrifva.|2| Rättvisligen måste jag dock erkänna att både Daehn & Tudeer samtalsvis förefallit mig skäligen välsinnade. Om de mot Besaks appetit förmå värja våra fattiga postmärken ens för den inländska korrespondensen förefaller mig dock efter ett sackande uttalande af T. tvifvelsamt. Deremot syntes de fasta i fråga om befogenheten att utnämna tjenstemän under postdirektören. T. begärde af mig för att underlätta sitt försvar en utläggning af kompetensvilkoren för anställande i finsk statstjenst, som jag i korthet affattat och lemnade honom i tisdags. Om han behörigen deraf vill och kan begagna sig lemnar jag derhän, då äfven han antagligen delar de här gängse tvifvelsmålen|3| om R. F.Regeringsformen och F. O. S. A.Frihets- och säkerhetsakten kunna åberopas till stöd för någonting. D. förklarade mig, då jag sist var der, med den för honom egendomliga uppriktigheten att han af Senatens argumentering i postfrågan (början af betänkandet) icke trodde sig kunna begagna annat än Alex Is yttrande i Borgå. Då jag efter generalisering af det nämnda stället förklarade att det var fullt korrekt svarades: ”vetenskapligt” måhända, men icke praktiskt. Que voulez vous?
fra. Vad vill ni?
Af Molanders redogörelse för besöket hos Wyschnegradski finner Du att denne i myntfrågan icke är oräsonabel, men att i hvad han yttrat fanns en farlig punkt: den af honom antagna möjligheten att man skulle kunna tving den enskilde|4| att efter kurs i liqvid mottaga ryska sedlar. M. sade mig att samtalet härom afslöts med Ws erinran att befatta sig med den rättsliga sidan af frågorna och att de ryska medlemmarna af myntkomitén icke voro kompetenta för bedömandet deraf. Då min bekante Tuhr f. n.för närvarande bl. a. är finansministern Juriskonsult gick jag i går morse till honom för att ”en amis”
fra. vänner emellan härom språka. Det behöfde icke många ord förrän han var fullt på det klara och aldeles ense med mig i nämnda punkt. Tuhr sade att W. visserligen hade samma benägenhet som generalerne att sätta sig öfver rättsliga hinder|5| när det gälde favoritplaner att han först plägade med otålighet afvisa invändningen på sådan grund, men då T., som i dylikt fall förbehöll sig skriftlig motivering, aflemnat sådan, nästan alltid gaf med sig. Jag bad derföre Tuhr bereda sig på frågan och lofvade sända honom myntlagen och bankreglementet på ryska. T. förefaller mig nog företräda legaliteten – om han rådfrågas. Sjelf trodde han att han åtminstone icke officielt komme att höras, utan att det blefve Justitieministern – om neml.nämligen det juridiska spörsmålet, som också T. ansåg h. o. h.helt och hållet fara under de finska myndigheternas kompetens, alls skulle|6| hänskjutas till ryska myndigheter. Med Mannassin åter, tillade han, har jag intet att skaffa, han är partiman och skulle icke fästa någon vigt vid min åsigt. –
Ledsamt att äfven Ivaschenko antog möjligheten att Kejsaren ville påtvinga oss det ryska pappret. Lyckligtvis synes Ehrnrooth tänka blifva fast och lofvade ännu i förrgår afse göra allt för att förhindra något ingrepp i den enskildes rätt beträffande lagligt betalningsmedel. Men han är åter vettvilling i annat.
Ingenting i mörka frågan, men genom D. transpirerade en tanke att indraga komitén för att slippa rysk besättning, heter det. Och skola Ordin här in så – – – Men härom nästa gång. Helsa S. W. v. T och från oss båda hjertligast Fru Alexandra.
Tuus
lat. Din
RM.
Om platsen i Just. Dep.Justitiedepartementet har intet hörts. Ännu i går hade icke heller något om Wasa utgått till StatssekrStatssekretariatet.