6.8.1889 Till Redaktören för Moskovskie Vjädomosti, koncept uppsatt av LM på begäran av A. von Weissenberg

Uppförd på begäran
af A v. W.tillagt i marginalen

Till Red.Redaktören för Moskovskia
Vjädomosti.

Eder H^forsHelsingfors korrespondents ut-
läggning af Finlands offentliga rätt
är alltigenom stridande mot inne-
hållet af de urkunder som utgöra
grunden för Storfurstendömets rätts-
ordning. Emedan dennastruket hans fram-
ställningar, idkeligen upprepade,
slutligen kunna på ett betänkligt
sätt vilseleda Edra läsares upp-
fattning af detta ämne, har jag
äran anhålla att Ni ville införa
undanstående beriktigande.

Korr.Korrespondenten bygger sina påståenden
på tvenne hufvudsatser:

• 1^o) Han bestrider att det finnes
  några Borgå akter och att landtdagen
  i Borgå skulle haft någon bety-
  delse för destruket med hänsigt till
  sättet för Finlands förening med
  Ryssland.
• 2^o) Han förnekar tillvaron af
  Finlands grundlagar.

Ingendera af dessa satser inne-
håller ens någon skymt af sanning.

De s. k.så kallade Borgå akterna äro
|2| följande:

• H. K. M^tsHans Kejserliga Majestäts påbud om en allmän
  landtdag, gifvet den 20 Januari (1
  Februari) 1809.
  (in extenso).
• H. K. M^tsHans Kejserliga Majestäts nådiga försäkran
  till samtliga Finlands inbyggare,
  gifven den 15 (27) Mars 1809.
  (In extenso) redaktion?tillagt i marginalen
• Hyllningsakten i Borgå domkyrka,
  vid hvilken Ständerna aflade
  trohetsed och hyllade Alexander
  I såsomstruket Rysslands kejsare, såsom
  Storfurste till Finland.
• H K M^tsHans Kejserliga Majestäts nådiga kungörelse till sam-
  teliga Finlands inbyggare af den 23
  Mars (4 April) 1809 angående den
  af Landt-Ständerna aflagda tro- och
  huldhetseden.
  (In extenso).

Till dessa akter, som äro af rättslig
natur, ansluta sig andra af politiskt
innehåll, främst de af Kejsarensstruket talstruket vid
landtdagens öppnande den 16 (28) Marstillagt, vid öfver nämndatillagt hyllnings-
akterstruket och vid landtdagens afslutande
den 6 (18) Juli hållna taltillagt, i hvilka talstruket H. M^tHans Majestät
på ett oförtydbart sätt karakteriserat
sina afsigter och sin uppfattning om
beskaffenheten af Finlands förening med
Kejsstruket Ryssland.*)

*) I förbigående må här erinras att hvarken
hrherr Mechelin eller
hrherr Koskinen eller
någon annan finsk
författarestruket betecknat
Finlands förening
med Ryssland såsom
en blott personal-
union. De och andra
förf^reförfattare hafva antingen
karakteriserat föreningen
såsom en real union ellertillagt
|3| ock utan någon teore-
tisk karakterisering
härvidelststruket åberopat
hvad om Finlands
ställning till Kejsare-
dömet finnes sagdt
i 4 artartikeln af Rysslands
grundlagsurkundersvårtytt.tillagt

Hvad sedan den andra af korrp^nskorrespondentens
satser vidkomma, nämligen att Finland
icke skulle hafva några grundlagar,
så finner läsaren redan af ofvan
anförda nådiga försäkran af 15/27 Mars
1809 huru det härmed sig förhåller.

Här kunde in-
skjutas från 1816
års kungörelse:
”Öfvertygade att
den författning - -
- - - - Wår och Wå-
re efterträdares
spira,”tillagt i marginalen

De grundlagar Kejsaren då bekräf-
tade voro

• Regeringsformen af den 21 Augusti
  1772.
• Förenings- och säkerhets akten, daterad
  den 21 Febr.februari och 3 April 1789, samtstruket
  hvilka ännu ega bestånd om ock
  i åtskilliga delar ändrade,
• samt de lagar af olikastruket fråntillagt olika tider
  angående riksdagsordningen, hvilka
  sedermera blifvit (tillagtupphäfna och)tillagt
  ersatta genom Landtdags ordningen
  af 3 (15) Apriltillagt 1869.

Dessa voro de allmänna grundlagarna;
de som innehålla konstitutionen eller
landets författning;struket dessutom innefatta
de jemväl bekräftadetillagt ståndsprivilegierna stadganden med
grundlagshelgd.

Istruket Tvenne punkter blefstruket stadgande itillagt 1772 års
R. F.Regeringsform blefvotillagt omedelbart ändrade genom sjelfva
det faktum att Rysslands kejsare
blef Finlands herrskare, nämligen
stadgandena angående Monarkens
religion och thronföljdsordningen; häromstruket
efter hyllningsakten
den 17 (29) Mars 1809tillagt
|4| behöfdestruket erfordradestillagt ej någonstruket särskildt utfärdadstrukettillagt att härom utfärda någon särskildtillagt förklarande lagtext
utfärdasstruket. Öfriga partielatillagt ändringar, som
grundlagarna sedan 1809 undergått,
hafva kommit till stånd genom sär-
skilda lagar, antagna af Ständerna
på Kejsarens förslag och af H. K. M^tHans Kejserliga Majestät
sanktionerade. Redanstruket Vid landt-
dagen år 1863 påpekades behofvet af
en grundlagsrevision afstruket genom följande
ord i det tal hvarmed Högstsalig H. M.Hans Majestät
Kejsare Alexander II den 18 SeptSeptember öppnade
landtdagen:

”Plusieurs des stipulations – –
– de la loi fondamentale”.

Enstruket Den mest trängandetillagt del af detta program blef inom
kort genomfördt i det H. K. M.Hans Kejserliga Majestät vid
landtdagen år 1867 lät förelägga Stän-
derna förslag till ny landtdagsordning
hvilken sedermerastruket sådan den af
Ständerna antagits blef sanktionerad
och den 3 (15) April 1869 utfärdad.

Mosk.Moskovskie Vjädomostis korrespondent
påstår visserligen att landtdagsordningen
blott är en lagstruket förordning af underordnad
art, och icke en grundlag, men detta på-
stånde vederläggas af sista § i L. O.Lantdagsordningen
som lyder:

”Denna L. O.Lantdagsordning – – ändrad eller
upphäfven”

äfvensom af texten i H. K. M^tsHans Kejserliga Majestäts
|5| nådiga stadfästelse af lagen, lydande:

”Jemte det Wi – – 3 (15) April
1869.”

Genom det anförda torde det för
hvarje oväldig läsare vara klart
att de ofvan angifnatillagt hufvudpunkterna i korresponden-
tens demonstrationer om Finland sakna
all giltighet. På lika lös grund hvila
hans öfriga angrepp mot Storfursten-
dömets förhållanden.

H^forsHelsingfors

A. v. W.