20.6.1887 Koncept om spansk vinexport
Finsk text
Original (transkription)
Je crois que jusqu’ici les Espangols
eux-mêmes n’ont guèretillagt fait aucunsstruket d’tillagtefforts pour
développer la vente des vins d’Espagne,
ou d’autres produits espagnols, en Fin-
lande.
Celà explique pourquoi il y a
si peu de rapports directs entre les
producteurs (ou exportateurs) de ces vins
et les commerçants finlandais, et que
À Helsingfors p. ex., parmi
les 25 ou 30 maisons qui font la
commerce de vins, il n’y en a, tant
que je sache, que 4 ou 5 qui font venir
les vins espagnols directement de l’Espagne.
Les autresstruket ceux-ci pour la pluparttillagt se fournissent à Lübeck, à
Hambourg et à Londres. Ce qu’ils recoivent
de la c’eststruket n’atillagt souvent des vins preparés, –struket d’Espagne que letillagt
nom.tillagt
propres à détourner le bon public de
cette cathégorie de vins. Dans les
petits villes c’est encore pir.struket
Toutstruket Ce commerce pourrait recevoirstruket recevraittillagt
une autre direction s’il se formait
une compagnie spéciale pour l’établisse-
ment en Finlande d’un ou de plusieursstruket
|2|
d’entrepôts de vins espagnols.
La première condition de réussite
d’une pareille entreprise c’est qu’elle
ait la garantie d’être toujours fournie
de vrais et de bons vins. provenant de
premières sources ou d’autres maisons de
confiance.struket
Ce sont donc des Espagnols intéressés
qui doivent prendre l’initiative de l’affairestruket,
la diriger et la dévolopper, – ce qui n’em-
pêche pas d’y associer des hommes d’af-
fairesstruket finlandais.
Bien dirigéestruket administréetillagt, cette compagnie d’entre-
pôts deviendrait bientôt le fournisseur
de tous les marchands en détail. Le
public recevrait de meilleurs vins, à
meilleur marché, et il ferait en autre
la connaissance de ces bons petits vins:
Valdepeñas, Sanlúcar et autres qui ont
été jusqu’ici inconnus en Finlande et
qui tout de mêmestruket cependanttillagt seraient propres à faire
la concurrence aux petits vins français.
Il me semble indubitable questruket De cette
manière, et en suite des faveurs douani-
ères accordées par le traitées de commerce,
on verrait bientôt une grande augmen-
|3|
tation de la consommation de vins espagnols
en Finlande.
Or, l’établissement des dits entrepôts
(pour lesquels, selon moi, la capitale Helsing-
fors et la ville de port Hangoe seraient lestillagt offriraient
le meilleur placementstruket endroits les plus avantageuxtillagt) pourrait contri-
buer aussi à faire accroitre l’écoulement
des vins d’Espagne en Russie, Parmi
les négociants de St Pétersbourg il y en a
ceux qui faut venir directement de l’Espagne
les vins de Jerez et autes. Mais les inter-
médiaires allemandes et anglais ne sont
pas restés passifs vis-à-vis de ce grand
débouché. Ils pourraient être neutralisés
par des entrepôts établis en Finland
qui offriraientstruket en offrant toujours aux marchands
de vins de Pétersbourg l’occasion de
venir faire leur choix et de trouver,
à des prix favorables, des vins purs et
bien soignés, indépendamment de tout intermédiaire.
Ayant nommé Hangoe je dois
ajouter: que cette petite ville est construite
recemment depuis questruket son excellent port,
le seul port de
la Finlande qui est
accessible à la na-
vigation pendant
tout l’hiver,tillagt
a été relié par un chemin de fer de
148 kilomètres à la ligne ferré Helsing-
fors–St Pétersbourg, La points de Hangoestruket
|4|
est la plus méridionale du pays. La
mer qui l’entoure reste presque toujours
libre de glace, – ce n’est que dans les
hivers exceptionnellement durs que le port
de Hangoe a été pendant quelque temps
inaccessible aux naivers. Une communi-
cation régulière par bateaux à vapeur
est entretenu pendant tout l’hiver entre
Hangoe et Stockholm (trajet de 18 heures); et
dernièrement on a commencé aussi a trafiquer
en hiver la ligne Hangoe–Lübeck. Ce
qui peut être d’utilité importante pour
le commerce de l’Espagne sur la Russie,
c’eststruket ettillagt que toute expédition detillagt marchandises expédiéestruket par
chemin de fer en transit de Hangoe à
St Pétersbourg est favorisée par une
taxe de transport uniforme excessivement
réduite. Et la douane de Finlande ne
prélève pas de droits sur les marchandises
de transit. –
En profitant de
cette voie les o-
ranges d’Espagne
pourraient fa-
cilement faire
la concurrence
aux oranges
d’Italietillagt
Les oranges p.ex. En profitanttillagtstruket, qui pendant les
mois Janvier–Avril arrivent en Russie
et en Finlande partillagt
chemin de fertillagt en quantités enormesstruket considerablestillagt. et presue exclusivemment
de l’Italie, – pourraient être expédiées
par bateaux à vapeur de l’Espagne àstruket
|5|
Hangoe, pour être distribuées de là par
chemin de fer soit aux villes de Finlande
soit à Pétersbourg.struket
Je suis persuadé que ce changement
se fera aussitôt qu’il y aura une lignestruket
Le développement
du commerce indiqué
ci-dessus dépend
en partie de l’éta-
blissement d’une
lignetillagt
de bateaux à vapeursstruket directe et régulière
entre la Finlande et l’Espagne. Etstruket J’espère
que cette ligne sera établie bientôt, puisque
les avantages réciproques accordés par le
traité ne pourront pas être suffisamment
utilisés sans une pareille communication.
Brièvement: s’émanciper des intermé-
diaires toujours coûteaux, et établir des
rapports directs pour toutes les branches
du commerce, doit être, sous la protection
du nouveau traité, le programme des
négociants des deux pays.
Les mesures et entreprises dont je
viens de parler ne sont guère de nature
à faire l’objet de l’action gouvernemen-
tale. Mais, en autre de ce qui a été faite
par le traité, l’Etat peut faciliter les
efforts des particuliers et leur donner
son appui. La mesure principalestruket Un moyen essentieltillagt serait,
selon moi, l’établissement d’un consulat
|6|
(de carrière) à Helsingfors. Il est vrai que
l’Espagne a nommé en Finlande quelques
viceconsuls, – j’en connais quelquesuns et je
peut constaté que ce sont des personnes très
honorables Maisstruket mais leur services ne sont pas
dirigés vers un but commun par un organe
consulaire supérieur. La légation d’Espagne
à St Pétersbourg ne pourra pas suppléer
à cette lacune. La Finlande n’ayant ni
les mêmes lois ni la même administration
que ce soit
des mesures de l’Etat
ou destillagt faits écono-
miques du
domain écono-
mique et commer-
cialtillagt
que la Russie, ce n’est qu’en séjournant
dans le pays-même qu’un agent du
gouvernement Espagnol pourra se ren-
seigner sur tout ce qui peut être de
quelque importance en vue du développement
du commerce. Les rapports statistiques,
notamment, ne seront pas d’utilité pratique
pour le commerce s’ils ne sont rédigés
qu’annuellement sur la base des publications
officielles: il faut que ces rapports se fassent
plusieurs fois par an au fur et à mesure
que les données primaires arrivent aux
administrations centrales et en tenant compte
de ce qui peut avoir de l’intérêt pour le
commerce espagnole avec la Finlande.
Et quand il s’agit de faire connaitre les
variations kans la situation économiquestruket
Ni les mesures
de l’État, ni
les faits à
relever par
des fréquents
rapports sta-
tistiques et
commerciaux
ne peuvent
être dûrement
observés que
par un fonc-
tionnaire spécial
ayant sa rési-
dence dans la
capitale du pays.strukettillagt
|7|
du pays, telles [...]oläslig/saknad text commerciales, résultats
de la récolte etcetcetera, ce n’est qu’un observateur
spécial dans le pays qui pourra donner
sans retard des renseignements exacts.struket
Et ajoutant questruket les négociants espagnols
hésiteront probablementstruket devant des entre-
prises dans ce pays si inconnu s’ils
nestruket peuvent passtruket compter sur l’appui
d’un consul muni de tout la compétencestruket l’autoritétillagt
nécessaire pour soutenir les droits et
les intérêts de ses nationaux. – je crois
avoir relevé toutes les circonstances
qui, selon moi, parlent en faveur
de l’établissement d’un consulat d’Espagne
à Helsingfors étendant son action sur
toutes les parties du Grand-duché. – Le
commerce allemand, très actif en Finlande,
ne voudrait certainement pas être
privé des services énérgiques que lui
rend le consul d’Allemagne à Helsingfors.struket
Je me permets de noter, enfin,
quelques données indiquant summairementtillagt faits qui peuvent donner
une idée concernant la capacitéstruket l’étendue et les conditions dutillagt com-
mercetillagtialestruket de la Finlandaisstruket:
La valeur de l’importation
|8|
a été les dernières années d’une valeurtillagt moyenne
d’environ 150 millions, c. à. d. 70 marks
(=francs) par tête d’habitants. (En Espagne
45 pesetas).
En 1884 sont entrés dans les ports de
Finlande 11 906 navires jaugeant 1 857 836
touneaux. (En Espange, la même année, 15 041
navires de 2 760 378 tonneaux).
La marine marchande se composait
au 1 Janvier 1883 de 1 593 navires dont
225 vapeurs. (Celle de l’Espagne 1/1 1884 de
1 902 navires dont 426 vapeurs).
Communications:
1 830 kilomètres de chemins de fer (y com-
pris une ligne en construction de 290 kilomêtres.
Prochainement seront construites deux lignes
de 270 et de 110 kilomêtres).
Les grands lacs dans l’intérieur du pays
sont trafiqués par 120 bateaux à vapeur.
Plusieurs de ces lacs sont réunis par
des canaux soit entre eux soit avec la
mer.
Il y a des lignes régulières de bateaux
à vapeur entre plusieurs villes maritimes
de la Finlande et St Pétersbourg, Stock-
holm, Lübeck, Brême, Hull et Londres.
L. Mechelin
Madrid 20 Juin 1887.
Jag tror att fram till nu har spanjorerna själva knappast ansträngt sig för att utveckla försäljningen av spanska viner eller andra spanska produkter i Finland.
Det förklarar varför det förekommer så lite direkt kontakt mellan producenterna (eller exportörerna) av dessa viner och de finska handelsmännen, och att dessa för det mesta köper in från Lübeck, Hamburg och London. Det som de får därifrån är oftast spanska viner bara till namnet.
Denna handel skulle ta en annan kurs om det bildades ett speciellt bolag för att etablera|2| lager med spanska viner i Finland.
Den främsta förutsättningen för att ett sådant företag skulle lyckas är att fortsatt tillgång till riktiga och goda viner garanteras.
Därför är det intresserade spanjorer som bör ta initiativet, leda och utveckla verksamheten, vilket inte hindrar finländare från att vara inkopplad.
Om det sköts väl blir detta lagerbolag snart leverantör för all detaljhandel. Allmänheten får de bästa vinerna till bästa pris, och den får bland annat stifta bekantskap med goda små viner som: Valdepeñas, Sanlúcar och andra som fram till nu varit okända i Finland och som emellertid vore i stånd att konkurrera med små franska viner.
På detta sätt, och till följd av de tullförmåner beviljade i handelstraktatet skulle man snart se en stor ökning i konsumtionen av spanska viner i Finland.
Inrättandet av dessa lager (för vilka, enligt mig, Helsingfors och hamnstaden Hangö skulle vara de fördelaktigaste platserna) kunde därmed bidra till att öka flödet av spanska viner i Ryssland genom att alltid erbjuda vinhandlarna i Sankt Petersburg möjlighet att komma och göra ett eget urval och till fördelaktiga priser hitta rena och väl skötta viner, oberoende av några mellanhänder.
På tal om Hangö bör jag tillägga: att dess utmärkta hamn, den enda hamn i Finland som är tillgänglig för fartyg under hela vintern, har genom 148 kilometer järnväg knutits till järnvägslinjen Helsingfors–Sankt Petersburg, och att all varutransport per jernväg via Hangö till Sankt Petersburg främjas av en kraftigt nedsatt enhetlig transportskatt. Och finska tullen debiterar inte skatt på transitgods.
Genom att dra nytta av detta spår kunde spanska apelsiner lätt konkurrera med italienska apelsiner, som under månaderna januari–april anländer i avsevärda mängder till Ryssland och Finland med tåg.
|5|Den ovan nämnda utvecklingen av handeln beror till en del på inrättandet av en direkt och regelbunden ångfartygslinje mellan Finland och Spanien. Jag hoppas att denna linje inrättas snart, eftersom de ömsesidiga förmånerna beviljade i traktatet inte kan utnyttjas i tillräcklig grad utan en liknande trafikförbindelse.
I korthet: att frigöra sig från fortsatt kostsamma mellanhänder, och inrätta direkta förbindelser för alla handelsbranscher, bör under det nya traktatets beskydd, vara programmet för de två ländernas köpmän.
De åtgärder och företag jag talat om är knappast till sin natur föremål för regeringsverksamhet. Men staten kan, utöver det som gjorts genom traktatet, underlätta de enskildas ansträngningar och ge dem sitt stöd. Ett viktigt medel vore, enligt mig, inrättandet av ett (karriär)konsulat|6| i Helsingfors. Det är sant att Spanien har utsett några vicekonsuler i Finland, men deras tjänster är inte inriktade mot ett gemensamt mål via ett högre konsulärt organ. Spanska legationen i Sankt Petersburg kan inte fylla detta tomrum. I och med att Finland varken har samma lagar eller samma administration som Ryssland, vare sig det gäller statliga åtgärder eller ekonomiska åtgärder på det ekonomiska och kommersiella området, är det enbart genom att vistas i själva landet som en företrädare för spanska regeringen kan skaffa upplysningar om allt som kan vara av vikt gällande utvecklingen av handeln.
|7|Och spanska köpmän kommer att tveka inför att företa sig något i detta så okända land om de inte kan räkna med stöd från en konsul utrustad med de nödvändiga befogenheterna för att försvara sina landsmäns rättigheter och intressen.
Jag tar mig slutligen friheten att ange några uppgifter som i korthet visar på omfattningen av och förhållandena för handeln i Finland.
Värdet på import|8| har de senaste året legat i medeltal på omkring 150 miljoner, det vill säga 70 mark (=francs) per invånare. (I Spanien 45 pesetas).
År 1884 anlöpte 11 906 fartyg de finska hamnarna med ett tonnage på 1 857 836. (Samma år i Spanien 15 041 fartyg med ett tonnage på 2 760 378).
Handelsflottan utgjordes den 1 januari 1883 av 1 593 fartyg, varav 225 ångare. (Spaniens 1/1 1884 av 1 902 fartyg, varav 426 ångare).
Förbindelser:
1 830 kilometer järnväg (medräknat en linje under byggnad på 290 kilometer. Till näst byggs två linjer på 270 och 110 kilometer).
De stora sjöarna i inlandet trafikeras av 120 ångbåtar. Flera av dessa sjöar förenas av kanalar antingen mellan dem eller med havet.
Det finns regelbundna ångfartygslinjer mellan flera kuststäder i Finland och Sankt Petersburg, Stockholm, Lübeck, Bremen, Hull och London.
L. Mechelin
Madrid 20 juni 1887.