29.6.1891 LM–Tekla Hultin
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
Turenki, Löyttymäki 29 Juni 91.
Min kära Tekla!
Igår afton, då Cely återvände
hit från HforsHelsingfors dit hon gjort en
hastigt resa, emottog jag ditt tele-
gram från Sordavala.
Jag måste tillstå att det
vänskapsbevis, som du sändt
mig genom detta telegram, lifligt
har rört mig. Icke derför att
jag skulle fästa vigt vid mina
namnsdagar, – men emedan
jag af din oväntade lyckönskan
finner att du haft mig i
vänlig åtanke. Haf tack
derför!
Gamla Rantala skulle jag
nog så gerna en gång ännu
|2|
vilja besöka. Men när detta
kan ske, det kan jag ej beräkna.
Tidens hjul rullar hastigt
framåt, – vissa uppgifter att
lösa, nya arbeten att fullgöra,
framträda i oafbruten följd
så att utsigter till någon period
af uteslutande privatlif saknas
– oaktadt afdankningen från
statens värf.
Äfven här på det stilla Löytty-
mäki tillbringas den mesta
tiden vid skrifbordet. – För
ögonblicket kan jag dock ej längre
stanna dervid med penna
i hand, ty bibliotekarien
H. Wieselgren, en af mina
äldsta vänner, har kommit
på besök till mig – och jag
|3|
hör just ropas att man skall
samlas vid kaffebordet.
Derför farväl för denna
gång! Läs ej för mycket under
sommarens tid! Låt hellre
den egna tanken röra sig och
konsolidera intrycken af studierna
allt medan du vandra omkring
i skogarna.
Helsa din mor och systrar
hjertligen från de mina
och gamla vännen
L. Mechelin
Turenki, Löyttymäki 29 Juni 91.
Min kära Tekla!
Igår afton, då Cely återvände hit från HforsHelsingfors dit hon gjort en hastigt resa, emottog jag ditt telegram från Sordavala.
Jag måste tillstå att det vänskapsbevis, som du sändt mig genom detta telegram, lifligt har rört mig. Icke derför att jag skulle fästa vigt vid mina namnsdagar, – men emedan jag af din oväntade lyckönskan finner att du haft mig i vänlig åtanke. Haf tack derför!
Gamla Rantala skulle jag nog så gerna en gång ännu|2| vilja besöka. Men när detta kan ske, det kan jag ej beräkna. Tidens hjul rullar hastigt framåt, – vissa uppgifter att lösa, nya arbeten att fullgöra, framträda i oafbruten följd så att utsigter till någon period af uteslutande privatlif saknas – oaktadt afdankningen från statens värf.
Äfven här på det stilla Löyttymäki tillbringas den mesta tiden vid skrifbordet. – För ögonblicket kan jag dock ej längre stanna dervid med penna i hand, ty bibliotekarien H. Wieselgren, en af mina äldsta vänner, har kommit på besök till mig – och jag|3| hör just ropas att man skall samlas vid kaffebordet.
Derför farväl för denna gång! Läs ej för mycket under sommarens tid! Låt hellre den egna tanken röra sig och konsolidera intrycken af studierna allt medan du vandra omkring i skogarna.
Helsa din mor och systrar hjertligen från de mina
och gamla vännen
L. Mechelin