7.8.1892 LM–Robert Montgomery

Konfidentiel Afskrift.

Petersburg den 23 Juli/4 AugAugusti 1892

Heders Broder!

Såsom svar på Ditt bref af den
28 Juli medsänder jag här den af
Dig begärda afskriften, dock an-
håller jag att de vilkor Du i brefvet
till mig framstält, måtte qvarstå
och bibehållas.

Justitie Ministerns utlåtande
kan ej anses som en hemlighet
efter det Hans Maj.Majestät befalt att Kejs.
Sen.Kejserliga Senaten skall uppgöra en proposition till
nästa landtdag, med beaktande af
Just. Min^sJustitieministerns anmärkningar, hvarföre
äfven en afskrift af detta dokument
härifrån afgått till Gen. Guvern.Generalguvernören för att
meddelas Senaten. Till min förvåning
tyckes denna sak ännu ej vara
föredragen i Sen.Senaten då tidningarna
ej yttrat ett ord i saken.

De gjorda anmärkningarne utgjöra,
synbarligen, en följd af olika upp-
fattningar af begreppet ”ryska
riket”, ”Ryssland”, Kejsardömet
och Storf.Storfurstendömet Finland, och innebära
således blott politik – ej juridik.

Mig tyckes att dessa anmärkningar
framhållits specielt för att uppnå
det af våra motståndare så efter-
sträfvade målet: en stadfästelse af
lagen med förändringar i den af
Ständerna antagna texten!

Det är dit dessa herrar sträfva,
och isynnerhet nu, då Bunges
komission skall sammanträda
i höst, och hvilket öfvertag hade
ej våra motståndare om deras
plan nu lyckats.

Af den bilagda afskriften ser Du
att min personliga mening äfven
|7| haft äran att komma under Just.
Min^sJustitieministerns betänkande; hvad för Herr
Manassein ej ännu är klart och,
enligt hans tanke, beroende på
komit^skommitténs afgörande, det har för mig
länge varit fullkomligt tydligt,
hvarföre jag äfven ansåg nödigt
framhålla denna min mening,
och är jag nu oändligt lycklig
att H. Maj.Hans Majestät varit af samma me-
ning som jag och ej funnit skäl
att följa den af Just. Min.Justitieministern föreslagna
vägen.

Min första föredragning hade jag
i lördags den 18/30 Juli, då jag äfven
hade lyckan att uppvakta Hennes
Maj.Majestät samt är jag ännu förtjust
öfver den mig visade vänlighet.
Hen. Maj.Hennes Majestät försäkrade mig att
såväl Hon som Hans Maj.Majestät äro
|8| vårt land särdeles bevågna,
att alla existerande missförstånd
blott äro en följd af tidnings-
prat etc., på hvilket jag svarade
att landets tillgifvenhet för Deras
Maj.Majestäter är utan gränser och att
vår säkraste tillit är just Deras
Maj^sMajestäters bevågenhet för landet.

Under säker förhoppning att
allt detta blifver oss emellan,
tecknar jag

Din tillgifne

V. Procopé

Sekret.

Öfversättning.

Justitie Ministerium.
Första departementet.
Lagstiftnings afdelningen.
28 Maj 1892
nrnummer 14491.
S. PetersburgSankt Petersburg.

Angående den nya
strafflagen för Finland.

Till Herr Minister-statssekreteraren
för Storfurstendömet Finland.

Jemte skrifvelse af den 2 Januari detta
år, n^ernummer 42, har Adjointen hos Eders Excellens General-
löjtnanten Procopé öfverlennat till mig, i öfversättning
till ryska språket, Finlands Ständers underdåniga fram-
ställning och Finlands Senats und^gaunderdåniga utlåtande i frågan
om förändringar uti Storfurstendömets strafflag. Här-
vid har Generallöjtn.Generallöjtnanten Procopé uttalat, att de i ämnet
uppgjorda lagförslagen borde antingen fastställas i den
af Ständerna antagna redaktionen eller i sin helhet
underkännas.

Af Ständernas och Senatens omförmälda fram-
ställning och utlåtande framgår, att Ständerna och
Senaten ansett nödvändigt att införa några afvi-
kelser från de förändringar i de nya kriminal-
författningarna för Finland hvilka voro upp-
tagna i den Nådiga propositionen af 28 FebrFebruari/12 Mars 1891.

Då jag granskat de af landtdagen framstälda och af
Finlands Senat godkända afvikelserna från den Nådiga
propos.propositionen, hvarvid jag icke berört ändringen i §§paragraferna 1(: p.punkt 2)
och 2(: n^rnummer 1) kapkapitel 1 i Finlands nya strafflag, af uttrycket
”fartyg inskrifvet i finsk hamn” till ”finskt fartyg”,
ej heller hvad i § 16 kap.kapitel 16 af denna lag är tillagdt
om Finlands vapen, enär Nådigt tillstånd till dessa
förändringar meddelats, – finner jag att öfriga afvikelser
kunna fördelas i sådana, som förändra den
Nåd.Nådiga prop.propositionen till dess innehåll och sådana, som hafva
en blott redaktionel karaktär.

Med hänsigt till de af landtdagen föreslagna
ändringar, som beröra sjelfva innehållet af de utstakade
|10| lagstadgandena, finner jag nödigt anmärka att dessa
ändringar förefinnas: 1^o uti §§paragraferna 1(:p.punkt 2 littlittera a) och 2(: ppunkt 2)
kapkapitel 1, i § 8 kapkapitel 12 och i § 3 kap.kapitel 14, strafflagen, der ut-
trycket Ryssland blifvit utbytt emot orden : ”Kejsaredömet
eller Storfurstendömet” (: Finland); – 2^o i uteslutningen
ur §§paragraferna 2 (: p.punkt 1.) och 4, kapkapitel 1, strafflagen; af erinringar om
Kejsardömets lagar; 3^o i utfärdandet antingen såsom
tillägg till § 3, kapkapitel 1. strafflagen, eller i form af särskild
förordning, af regler derom att personer, stående i
landets tjenst, skola för tjenstefel, begångna i Kejsardömet,
dömas enligt finska lagar och af finska domstolar; –
4^o i förordningen uti p.punkt 3 § 2 kapkapitel 11, strafflagen till det
svenska ordet ”regeringssättet” af ordet ”styrelsesättet”, med
hvilket uttrycket ”образъ правленiя” var återgifvet
i den Nådiga prop^nspropositionens svenska text; – 5^o i förändringen
af §9 kapkapitel 12, strafflagen, i den riktning att förlust af
medborgerligt förtroende skall ådömas den, hvilken
enligt kap.kapitel 12 strafflagen underligger dödsstraff eller tukt-
husstraff, men att, vid åsättande enligt samma kap.kapitel
af annat straff, förlusten af medborg.medborgerligt förtroende
skall ådömas enligt domstolens pröfning; – 6^o uti
§ 13(: n^rnummer 2) kapkapitel 36 strafflagen, der jemsides med ryska
handlande i allmänhet särskildt ännu nämnas
finska handlanden; och 7^o i uteslutningen ur § 45 i
förordningar om strafflagens införande, af punkterna
2 och 3, i fråga om den domstol finska tjenstemän under-
lyda för brottt i tjensten begångna utom dettillagt Ryska
territoriet.

Utan att beträffande den första, andra och
sjette af anförda afvikelser upprepa de synpunkter
som af mig redan framhållits för Eder företrädare,
uti betänkandet af 19 Febr.februari 1891 n^rnummer 5481 i anledning
af Finlands Senats und^gaunderdåniga utlåtande vid förslaget
|11| till ofvan nämnda Nåd.Nådiga propos.proposition finner jag det äfven
för närvarande icke möjligt att förena mig om genom-
förande af de utaf Ständerna föreslagna förändringarna
i den nya finska stafflagen §§paragraferna 1,2 och 4 kap.kapitel 1, 8 kap.kapitel 12, 3 kapkapitel 14 och 13 kap.kapitel 36.
flyttad text.

Derjemte anser jag mig böra, vidkommande den tredje, fjerde
femte och sjunde af ofvan anförda afvikelser, uttala följande:

1. På grundvalen af p.punkt IV i det under den 29 Nov.November 1890 nådigt
faststälda protokollet hos den särskilda konferensen ang.angående åtgärder
som borde vidtagas för aflägsnande af de olägenheter och svårigheter
hvilka framkallats genom det förestående införandet i kraft af
de nya för Finland utfärdade kriminalförfattningarna, – blef
en revision af stadgandena om behandlingen af mål angående
brott och öfverträdelser begångna afstruket i Kejsardömet af Finlands
invånare och i detta land af Kejsardömets invånare, ombetrodd
en vid Justitie ministerium bildad kommission. Uti det af
nämnde kommission utarbetade lagförslag, kommunicerades
Eder d.den 22 Januari detta år sub n^ronumero 2340 i afseende å Edert ut-
låtande, innehållas bland annat bestämningar äfven om
ansvar för Storfurstendömets tjenstemän för kränkningstruket då detillagt
inom kejsardömet brutit mot sin tjenstepligt (i art 6 och anm.anmärkning).

I betraktande häraf skulle, så länge bemälde kom-
missions förslag ej blifvit slutligen pröfvadt, att afgörande
i den ena eller andra riktningen af den utaf Ständerna
väckta frågan om uppställande af regler i antydda ämne,
enligt min mening framstå såsom icke för tiden lämpligt,
och derför, samt äfven på de motiv som utlagts i min
ofvan åberopade skrifvelse n^rnummer 5481, skulle jag tillstyrka att
bibehålla § 3 kapkapitel 1 i finska strafflagen vid dess affattning
i den N. propos.Nådiga propositionen af 28 Febr.Februari/12 Mars 1891.

2. Med anledning af införandet af ordet ”regeringssätt” i
st. f.stället för ”styrelsesätt”, hvarmed uttrycket ”образъ правленiя”
var öfversatt på svenska språket (p. 3 § 2 kapkapitel 11 str.lagenstrafflagen) finner
jag, till följet af omöjligheten att bedöma hvilketdera af de
båda anförda svenska orden må utgöra den riktigare
öfversättningen af omförmälda uttryck, endast nödvändigt
att anmärka, att Ständerrna i sina uttalanden rörande
|12| detta ämne utgå från det fullkomligt oberättigade antagandet
om tillvaron af en särskild ställning för Finland såsom
en sjelfbestående stat, så att den af dem föreslagna termen
väl knappt lärer kunna anses önskvärd och lämplig. Då
jag likväl taga i betraktande att, på grund af N. förordn.Nådiga förordningen den
1 Augusti 1891 (Finl. förf. saml.Finlands författningssamling n^rnummer27) endast den ryska texten
till finska lagar eger betydelsen af original text, finner jag
att fastställandet af korrekt öfversättning till svenska språket
af orden: ”образъ правленiя” omedelbart beror af Storfursten-
dömets Statssekretariat.

3. Förändring § 9 kapkapitel 12, strafflagen, äfvensom uteslutning
af p.punkt 2 och 3 § 45, förordn.förordningen om strafflagens införande, i enlighet
med landtdagens framställning, finner jag, från min sida,
icke möta något hinder.

Då jag slutligen vänder mig till de af Ständerna
föreslagna ändringar, som hafva en uteslutande redaktionel
karaktär, anser jag, utan att ingå på närmare granskning
af en hvar af dem särskildt, mig böra tillkännagifva att
ehuru alla dessa ändringar, enligt min tanke, icke påkallats
af tillräckligt vägande skäl, och ehuru de termer, som
begagnats i den N. propos.Nådiga proposition otvifvelaktigt äro mera brukliga
i gällande rysk lagstiftning än de som Ständernas fram-
ställning omfattar, jag dock icke finner det af nöden att
afstyrka godkännande af ifrågavarande afvikelser, såsom
icke egande någon verklig betydelse i sak. – Specielt
borde dock de enligt EE.Ers Excellens meddelande i denN. propos.Nådiga propositionen före-
kommande termerna: ”utländsk” och ”utländning” bibe-
hållas oförändrade.

I det jag slutligen fäster mig vid Generallöjtn.Generallöjtnant Procopés
yttrande derom, att de af Ständerna projekterade ändrin-
garna böra antingen stadfästas i den redaktion,
som af Ständerna utarbetats, eller helt och hållet
underkännas, kan jag icke underlåta att anmärka,
att detta yttrande står i det närmaste samband
med den allmänna frågan om gränserna för
|13| Ständernas befogenhet i lagstiftningsärenden, hvilken
fråga för närvarande, såsom Eder är bekant, föreligger
till granskning af en särskild Nådigst tillsatt kon-
ferens under ordförandeskap af Verkl.Verkliga Geheimerådet
Bunge. Till följd häraf finner jag, å minastruket sida
vanskligt att nu, innan berörda konferens fullgjort
sitt uppdrag, uttala en definitiv mening angående
omförmälda ämne. – Derjemte skulle jag emellertid,
med fästadt afseende å landtdagens hemställan
om den finska strafflagens möjligast snara för-
sättande i kraft, hvilket utan tvifvel framstår
såsom mycket önskvärdt, anse det ändamåls-
enligt att Ständernas nu granskade underdåniga
framställning blefve faststäld med endast de
förändringar i densamma, hvilka äro angifna
i detta mitt betänkande.

Det ofvanstående har jag äran delgifva
EE.Ers Excellens med återställande af bilagorna som åtföljde
skrifvelsen n^ernummer 42.

Justitie ministern:

Senator Manassein

T.–f.Tillförordnad Direktör: S. Manuchin