9.8.1892 LM–Eliel Aspelin
Finsk text
Ingen text, se faksimil eller transkription.
Original (transkription)
|1|
Turenki, Löyttymäki, 9 Aug.Augusti 92.
Ärade Herr Professor.
(Eliel Aspelin?struket)tillagt senare
Sedan jag efter afslutandet af min badkur i Hangö fått
tillfälle att ytterligere med Th. Rein samråda angående Herr Professorns
för ”Finland i 19 seklet” författade uppsats Finlands finska litteratur ef-
ter 1809, utber jag mig att härmed få framställa den önskan att Herr Pro-
fessorn ville reducera afhandlingens omfång om så kan ske utan alltför
stort intrång på det förtjänstfulla arbetets värde och ändamålsenlighet.
Under fullt erkännande att valet af de ställen, hvilka kun-
na uteslutas eller sammandragas, främst bör tillhöra författaren sjelf,
tror jag mig dock böra förslagsvis anföra hvad Estlander, Rein och under-
tecknad i sådant afseende ansedt kunna i fråga komma.
S. 7–12 torde kunna förkortas till ett angifvande
i korthet af hufvudpunkterna i Kalevalas innehåll.tillagt
S. 23: hemställer att Lagervall blefve blodt med
några rader antydd.
Å s. 24 önska vi den förändring att läsaren ej måtte få
det intryck att bland Finlands allmänhet någon reaktion mot arbetet
för finskhetens sak hade uppstådt. Den reaktion som framkallade 1850 års
kungörelse snarare ett uttryck af vissa byråkratiska tendenser mot den
demokratiska riktning, som supponerades få näring af litteraturen på
finska. Att nämda kungörelse verkligen quäft literaturen torde knappt
kunna sägas, åtminstone var det blodt en kort tid den verkade hindrande.
Hela denna episod synes derför böra gifvas en mera sekundär betydelse,
helst sjelfva den nämnda lagstiftningsakten kommer att omförmelas
äfven på annat ställe i samband med öfriga påbud rörande finska språkets
ställning.
S. 25–27. Då det, som här framställes, svårligen kan för-
bigås i kap.kapitlet om Finska litteratursällskapet, hemställes om en samman-
dragning, med hänvisning till sagda kapkapitel. Omstruket Voretillagt det ej tillfyllerstruketstillagt att, i frå-
ga om öfversättningen, här endast omnämna de största utländska författare,
|2|
hvilkas verk genom öfvers:genöversättningen införlifvats med den finska litteraturen?
S. 32. Såsom historiker skildrar Yrjö-Koskinen i kap.kapitlet
om den historiska litteraturen.
Stillagt3struket. 39. Päivärinta synes kunna något kortare behandladstruketstillagt.
Jag vill slutigen [...]oläslig/saknad text ännu erkänna att det af Herr Pro-
fessorn behandlade ämnet nogsamt är af den betydelse för ifrågavarande verk,
att ett relativt istruket stort utrymme bör åt detsamme tillmätas. Men då af-
handl.avhandlingen med tillägg af de bilder som skola ingå i texten komme att upptaga
innemot 30 sidor, blefve disproportionen mot öfriga kapitel för stort.
Jag hoppas derför att Herr Professorn finner möjligt att förkorta densamma
med circa 5 trycksidor.
Så snart retoucheringen egt rum, torde afhandl.avhandlingen till mig
återsändas (per adr:adress H:forsHelsingfors).
Med utmärkt högaktning
L. Mechelin.
Turenki, Löyttymäki, 9 Aug.Augusti 92.
Ärade Herr Professor.
Sedan jag efter afslutandet af min badkur i Hangö fått tillfälle att ytterligere med Th. Rein samråda angående Herr Professorns för ”Finland i 19 seklet” författade uppsats Finlands finska litteratur efter 1809, utber jag mig att härmed få framställa den önskan att Herr Professorn ville reducera afhandlingens omfång om så kan ske utan alltför stort intrång på det förtjänstfulla arbetets värde och ändamålsenlighet.
Under fullt erkännande att valet af de ställen, hvilka kunna uteslutas eller sammandragas, främst bör tillhöra författaren sjelf, tror jag mig dock böra förslagsvis anföra hvad Estlander, Rein och undertecknad i sådant afseende ansedt kunna i fråga komma.
S. 7–12 torde kunna förkortas till ett angifvande i korthet af hufvudpunkterna i Kalevalas innehåll.
S. 23: hemställer att Lagervall blefve blodt med några rader antydd.
Å s. 24 önska vi den förändring att läsaren ej måtte få det intryck att bland Finlands allmänhet någon reaktion mot arbetet för finskhetens sak hade uppstådt. Den reaktion som framkallade 1850 års kungörelse snarare ett uttryck af vissa byråkratiska tendenser mot den demokratiska riktning, som supponerades få näring af litteraturen på finska. Att nämda kungörelse verkligen quäft literaturen torde knappt kunna sägas, åtminstone var det blodt en kort tid den verkade hindrande. Hela denna episod synes derför böra gifvas en mera sekundär betydelse, helst sjelfva den nämnda lagstiftningsakten kommer att omförmelas äfven på annat ställe i samband med öfriga påbud rörande finska språkets ställning.
S. 25–27. Då det, som här framställes, svårligen kan förbigås i kap.kapitlet om Finska litteratursällskapet, hemställes om en sammandragning, med hänvisning till sagda kapkapitel. Vore det ej tillfylles att, i fråga om öfversättningen, här endast omnämna de största utländska författare,|2| hvilkas verk genom öfvers:genöversättningen införlifvats med den finska litteraturen?
S. 32. Såsom historiker skildrar Yrjö-Koskinen i kap.kapitlet om den historiska litteraturen.
S. 39. Päivärinta synes kunna något kortare behandlas.
Jag vill slutigen ännu erkänna att det af Herr Professorn behandlade ämnet nogsamt är af den betydelse för ifrågavarande verk, att ett relativt stort utrymme bör åt detsamme tillmätas. Men då afhandl.avhandlingen med tillägg af de bilder som skola ingå i texten komme att upptaga innemot 30 sidor, blefve disproportionen mot öfriga kapitel för stort. Jag hoppas derför att Herr Professorn finner möjligt att förkorta densamma med circa 5 trycksidor.
Så snart retoucheringen egt rum, torde afhandl.avhandlingen till mig återsändas (per adr:adress H:forsHelsingfors).
Med utmärkt högaktning
L. Mechelin.