10.12.1865 Ernst Linder–LM
Finsk text
Geneve 10. joulukuuta 1865
Vanha ystävä!
Vaikka minulla ei juuri tänään olekaan mitään tärkeää kerrottavana, haluan antaa sulan kuitenkin hetken aikaa koskettaa paperin häikäisevää pintaa, jotta emme luopuisi tavastamme keskustella silloin tällöin keskenämme postin välityksellä.
Meidän elämämme on edelleenkin ollut oikein hauskaa. Olemme solmineet uusia tuttavuuksia, jotka aiempien tavoin ovat osoittautuneet oikein mukaviksi. Montgomeryjen kanssa olemme luonnollisesti olleet paljonkin yhdessä ja olemme viihtyneet oikein hyvin.6. joulukuuta oli kihlauksemme vuosipäivä, juhlimme sitä iloisilla päivällisillä ja he olivat tietenkin kutsutut.
Ainoa seikka, joka elämäämme synkistää, on huoli meidän kasvattimme, neiti Ebban sijoittamisesta. Ei ole kaikkein helpointa löytää sellaista lastenkasvatuslaitosta, jossa ei olisi mitään kriittistä huomautettavaa, ja sitäkin hankalampaa se on, kun täytyy pyrkiä erilaisten erityispäämäärien toteutumiseen, kuten terveyden vahvistumiseen jne. Tämän olen saanut runsain mitoin kokea. Hoitolaan, jonne Ebban ensiksi sijoitimme, osoittautui liittyvän erinäisiä puutteita, joten otin hänet pois sieltä. Nyt olemme pian kohta viikon ravanneet erilaisissa laitoksissa ilman että saavutttaisimme tavoitettamme. Kaikki tämä on sitäkin ikävämpää, koska lapsella, kuten sinäkin saatoit havaita, ei ole kaikissa asioissa vakiintuneita periaatteita, niin että myös äänenkäytössä täytyy olla tiettyä voimaa. Mutta kaipa nämä huolet hälvenevät!
Minulla on ajan suhteen sama tilanne kuin sinulla – se ei tahdo riittää kaikkeen mitä toivoo. Annoin Lagerborgin laittaa nimeni Dagbladetin tilausilmoitukseen ja lähetinkin hänelle erään artikkelin aineellisten olojen kehityksestä täällä. Muutoin olen osin työstänyt kirjaani, osin kerännyt aineistoa täkäläisen yhteiskunnallisen systeemin tutkimiseksi, niin yksityisistä kuin julkisistakin kirjastoista. Ratsastustunteja olen ottanut sääännöllisesti, mutta kielen saan paremmin haltuun vasta ensi vuonna.
Voi olla, että lähden ylihuomenna Montgomeryn kanssa kahden päivän matkalle Berniin hankkimaan sieltä erinäisiä faktatietoja. Saattaa kuitenkin olla, että Montgomery matkustaa jo huomenna rouvansa kera Pariisiin, jonne hän joka tapauksessa pian on tulossa.
Suomesta tuli miellyttävä uutinen, että Karl Collan on nimetty kirjastonhoitajaksi.
Jos sattumoisin saat selville ystävämme Lundstenin osoitteen, niin kerro minulle. Kuulisin mielelläni jotain hänestä. Rahauudistuksen läpimeno lopultakin oli meille molemmille mieluinen asia. Jos olisin tiennyt, että asia on jo ratkaistu, en olisi lähettänyt sinulle sitä pikku lappusta, joka esitti vain osan sinun saatavistasi minulta. Kerro minulle kuitenkin jossain vaiheessa mitä se tuotti.
Lopetan nyt. Kuten näet, uutiseni ovat todellakin kuivia. Terveiset rouvallesi minun rouvaltani sekä minulta ja lähetä nyt silloin tällöin jotain kuulumisia touhuiluistanne vanhassa Lutetiassa
uskolliselle ystävällesi
Ernst Linderille
P.S. Lukiessani läpi huomasin unohtaneeni tunnustaa, että otin vastaan kirjeesi 26. päivältä. Olet varmaan huomannut, että edustuslaitoksen uudistusehdotus on edennyt voittoisasti kaikissa säädyissä. Ruotsin kansa on nyt ottanut tavallista pitemmän askeleen eteenpäin.
Original (transkription)
|1|
Genève den 10 Dec.December 1865
Gamle Vän!
Ehuru jag i dag just icke ha nå-
got af vigt af meddela, vill jag dock en
liten stund låta fjädern komma i kon-
takt med papprets bländande yta, på
det vi ej må komma från vanan att då
och då pr.per posto samtala med hvarandra.
Vårt lif ha fortfarande varit myck-
ket trefligt. Vi hafva gjort några nya be-
kantskaper och dessa liksom de förutvaran-
de, hafva visat sig mycket hyggliga. Med
Montgomerys hafva vi naturligtvis varit
mycket ofta tillsammans, och hafva äfven
deraf rönt mycken trefnad. Den 6 Dec.December
årsdagen af vår förlofning, firades medelst
en glad middag, till hvilken de naturligt-
vis voro inbjudna.
Det enda, som fördystrat vårt
lif har varit omsorgen om vår protegés,
miss Ebbas placering. Det är ej den
lättaste sak att finna barnuppfostrings
anstalter, mot hvilka kritiken intet kan
hafva att anmärka; det är det så mycket
värre, då en hel hop speciella ändamål,
helsans stärkande, o. s. v.och så vidare måste vinnas. Jag
har i riklig måtto fått erfara detta. Den
pension, uti hvilken vi först placerade
Ebba, visade sig snart vara behäftad med
|2|
diverse brister, hvarföre jag fort borttog hen-
ne derifrån. Nu hafva vi snart en vecka run-
nit till alla upptänkliga instituter, utan att
till dato vinna ändamålet. Allt detta är så
mycket tråkigare som barnet, såsom du också
fått erfara, ej i allt ha stadgade principer hvar-
före äfven basen ibland måstat ljuda med en
viss kraft, Men dessa bekymmer skola väl
skingras!
Med min tid förhåller det sig ungefär
som med din – att den ej vill räcka till
efter önskan. Jag har tillåtit Lagerborg
att insätta mitt namn uti Dagbladets pren.prenumerations-
anmälan och äfven afsändt till honom
en skrifvelse om den materiela utvecklingens
ståndpunkt här. För öfrigt har jag dels arbe-
tat på min bok, dels samlat upp material
för den härvarande sociala mekanismens
studium, delsstruket såväl hos privata som på
offentliga bibliotheker. Ridlektioner ha
jag fortfarande tagit; men tungomålets in-
pluggande vidtager först nästa år.
Det kan hända att jag i öfvermorgon
tillsamans med Montgomery på en par
dagar reser tll Bern, för att erhålla åtskil-
liga faktiska upplysningar. Möjligt är
dock också att M. med fru redan i mor-
gon, afreser till Paris, der han i alla
händelser snart inträffar.
Från Finland förljudes den hug-
nesamma nyheten att Carl Collan blif-
vit bibliothekarie.
Om du händelsevis får reda på vän-
nen Lundsténs adress, så låt mig få
|3|
veta den. Jag skulle gerna höra något af honom.
Att myntreformen verkligen gick igenom var
för oss båda en högst angenäm sak. Skulle jag
hafva vetat att saken redan var afgjord, så skul-
le jag ej hafva sändt dig den lilla lappen, hvil-
ken endast representerade en del af ditt tillgodo-
hafvande hos mig. Låt mig emellertid vid
tillfälle veta hvad den inbragte.
Jag slutar nu. Som du se äro mina ny-
heter verkligen torftiga. Helsa din fru från
min och mig och låt då och då några upp-
lysningar om edert görande och låtande
uti det fordna Lutetia komma till din
tillgifne
Vän
Ernst Linder
P.S. Jag märker vi genomläsningen
af ofvanstående att glömt att erkänna emot-
tagandet af din epistel af den 26 Nov.November
Du har väl observerat att representations
förändringsförslaget segrande gått igenom
alla stånd. Det är allt ett steg framåt
af mer än vanlig längd som svenska folket
nu tagit.
Genève den 10 Dec.December 1865
Gamle Vän!
Ehuru jag i dag just icke ha något af vigt af meddela, vill jag dock en liten stund låta fjädern komma i kontakt med papprets bländande yta, på det vi ej må komma från vanan att då och då pr.per posto samtala med hvarandra.
Vårt lif ha fortfarande varit myckket trefligt. Vi hafva gjort några nya bekantskaper och dessa liksom de förutvarande, hafva visat sig mycket hyggliga. Med Montgomerys hafva vi naturligtvis varit mycket ofta tillsammans, och hafva äfven deraf rönt mycken trefnad. Den 6 Dec.December årsdagen af vår förlofning, firades medelst en glad middag, till hvilken de naturligtvis voro inbjudna.
Det enda, som fördystrat vårt lif har varit omsorgen om vår protegés, miss Ebbas placering. Det är ej den lättaste sak att finna barnuppfostrings anstalter, mot hvilka kritiken intet kan hafva att anmärka; det är det så mycket värre, då en hel hop speciella ändamål, helsans stärkande, o. s. v.och så vidare måste vinnas. Jag har i riklig måtto fått erfara detta. Den pension, uti hvilken vi först placerade Ebba, visade sig snart vara behäftad med|2| diverse brister, hvarföre jag fort borttog henne derifrån. Nu hafva vi snart en vecka runnit till alla upptänkliga instituter, utan att till dato vinna ändamålet. Allt detta är så mycket tråkigare som barnet, såsom du också fått erfara, ej i allt ha stadgade principer hvarföre äfven basen ibland måstat ljuda med en viss kraft, Men dessa bekymmer skola väl skingras!
Med min tid förhåller det sig ungefär som med din – att den ej vill räcka till efter önskan. Jag har tillåtit Lagerborg att insätta mitt namn uti Dagbladets pren.prenumerations- anmälan och äfven afsändt till honom en skrifvelse om den materiela utvecklingens ståndpunkt här. För öfrigt har jag dels arbetat på min bok, dels samlat upp material för den härvarande sociala mekanismens studium, såväl hos privata som på offentliga bibliotheker. Ridlektioner ha jag fortfarande tagit; men tungomålets inpluggande vidtager först nästa år.
Det kan hända att jag i öfvermorgon tillsamans med Montgomery på en par dagar reser tll Bern, för att erhålla åtskilliga faktiska upplysningar. Möjligt är dock också att M. med fru redan i morgon, afreser till Paris, der han i alla händelser snart inträffar.
Från Finland förljudes den hugnesamma nyheten att Carl Collan blifvit bibliothekarie.
Om du händelsevis får reda på vännen Lundsténs adress, så låt mig få|3| veta den. Jag skulle gerna höra något af honom.
Att myntreformen verkligen gick igenom var för oss båda en högst angenäm sak. Skulle jag hafva vetat att saken redan var afgjord, så skulle jag ej hafva sändt dig den lilla lappen, hvilken endast representerade en del af ditt tillgodohafvande hos mig. Låt mig emellertid vid tillfälle veta hvad den inbragte.
Jag slutar nu. Som du se äro mina nyheter verkligen torftiga. Helsa din fru från min och mig och låt då och då några upplysningar om edert görande och låtande uti det fordna Lutetia komma till din tillgifne
Vän
Ernst Linder
P.S. Jag märker vi genomläsningen af ofvanstående att glömt att erkänna emottagandet af din epistel af den 26 Nov.November Du har väl observerat att representations förändringsförslaget segrande gått igenom alla stånd. Det är allt ett steg framåt af mer än vanlig längd som svenska folket nu tagit.