22.10.1878 Finlands statsrätt
Finsk text
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
20. luento 22. lokakuuta
Suomen valtio-oikeus. 2. osa
Valtiovallan harjoittamisen elimistä
Aiheen jakamisesta edelleen; voidaan katsoa eri tavalla, joko siten, että muodollinen ja materiaalinen osa ovat yhdessä eli elimet ja niiden toiminnat, kompetenssi, rinnakkaistoiminnot; tai myös siten, että ensin otetaan muodollinen, sitten tehtävät ja toimivalta.
Nyt sovelletaan tätä systemaattisuutta. Tämä osa tulee sen vuoksi käsittelemään valtion toimintoihin tarvittavia elimiä. 1. luku Hallitsijaa, 2. luku Hallituslaitosta, 3. luku Peruspiirteitä valtiohallinnon organisaatiota, 4. luku Säätyjä.
3. osa – Valtiovallan eri tehtävät ja toimivalta sekä asioiden käsittelyjärjestykset. 4. osa. Yksityisten kansalaisten oikeudet ja velvollisuudet valtiota ja valtiovaltaa kohtaan.
Siis nyt
1. luku. Hallitsijasta.
Oikeus Suomen Suuriruhtinaskunnan valtaistuimeen.
Tämä tuli voimaan Porvoon valtiopäivillä 1809. Sitä ei ole julkaistu meidän perustuslakikokoelmassamme. Se on puute. Kuitenkin olemassa ovat vuoden 1825 asiakirjat siirtymisestä Nikolain valtaan.
Sisältääkö meidän perustuslakimme jotain, mikä tässä pitäisi ottaa huomioon?
Hallitusmuodon § 1 uskonnosta – rauennut. Kukaan ei voi saada itselleen Venäjän valtaistuinta ilman kreikkalais-ortodoksista uskontoa.tillagt i marginalen
Hallitsijan vakuutus – vanha ruotsalainen tapa. Otettu myös täällä huomioon. Erilaisuutta Aleksanteri II:n ja hänen edeltäjiensä välillä. – Sen vuoksi sana valtiosääntö vaihdettu, – ei kuitenkaan mitään merkityksen muuttumista.
Onko sillä erityistä oikeudellista merkitystä? Ei, sillä perustuslaki on joka tapauksessa sitova. Mikä myös ilmaistaan, muun muassa vuoden 1816 kuulutuksessa.
Ei täysi-ikäinen: – ks. vanha X
Mitkä muut hallitusmuodon säädökset tällä tavoin kumottu § 34–37. – Muuten muodollinen seuraus pykälissä on, että esivallasta on käytettävä kuninkaan sijasta sanamuotoa yksin Keisari-Suuriruhtinas.
Milloin lakkaa hallitsemasta: kuolema tai luopuminen kruunusta. Viimeksi mainittua ei ole missään kielletty. Periaatteet tästä.
Monarkin henkilökohtainen asema. Ks. vanhaa. 2. luku
Hallintoelimiin vaikuttaa, ettei hallitsija oleskele maassa.
Mitä nyt lopulta tulee 3. kysymykseen, nimittäin onko unioni saanut aikaan ja pitääkö sen saada aikaan muuta yhteistä, kuin että on yhteinen hallitsija, kuten on nimenomaan vahvistettu? – siksi on sopivin paikkia antaa tarkempi vastaus tähän siinä yhteydessä, kun esitellään Keisari Suuriruhtinaan yksinoikeuksia. Selitä.
Haluan tässä vain mainita, että itse asiassa täydellinen yhteenkuuluvuus rajoittuu hallitsijan persoonaan.
Ulkopolitiikka on tosin yhteistä, – kaikki valtioliitot ja kaikki unionivaltiothan muodostavat kansainvälisoikeudellisesti yhden yksikön, yhden ainoan kollektiivisen oikeussubjektin. Eikä yhteenkuuluvuus ole tässä suhteessa ollut Venäjän ja Suomen välillä kuitenkaan niin täydellistä tai laajaa kuin esim. Itävallan ja Unkarin välillä on asian laita. Venäjä on käynyt sotia, ilman että Suomi on ollut niissä osallisena, kauppasopimuksia on solmittu, jotka sisälsivät erilaisia määräyksiä Suomelle ja Venäjälle jne. On jopa kauppasopimuksia, jotka koskevat vain Suomea.tillagt i marginalen Ja tästä lähemmin, kuten sanottu, kun käsitellään meidän hallitsijamme yksinoikeuksia, joiden harjoittamisessa on tietyissä kysymyksissä sovellettu samoja perusteita Suomea koskevissa toimenpiteissä kuin Venäjällä voimassa olevia. – Vain yhdessä kohdassa vahvistettiin säätyjen kanssa Porvoossa sopimus samankaltaisuudesta tai yhteisyydestä, nimittäin silloin kun otettiin Venäjän hopearupla myös Suomen rahayksiköksi. Nyt sen nimi on muutettu.
Ennen kuin jätän tämän käsitellyn aiheen, haluan vain korostaa, miten valtioiden yhdistymisehdot varmasti tulevat vielä paljonkin kehittymään. Tietyt yleispätevät perustat ovat muodostumassa liitoiksi, assosiaatioiksi. Tulos: kansainvälisoikeudellisten subjektien ja konfliktien väheneminen. Aikaisemmin syntyi lakkaamatta uusia, tilapäisiä alliansseja, kun yhteistyötä tarvittiin. Nykyään on pysyviä assosiaatioita. Mutta se hyvä, mitä ne tuovat mukanaan, ei voi kuitenkaan koskaan estää pienempien kansallisuuksien kohtaaman tukahduttamisen aiheuttamaa onnettomuutta. Elleivät kaikki merkit petä, täytyy unionipolitiikan tavoitteeksi tulla kiinteiden, pysyvien ryhmien muodostaminen, ilman että assosiaation intressien alttarille uhrataan yksittäisen valtion itsenäinen olemassaolo. Valtiotietoisuus, tämä mahtava kannustin malttamattomassa taistelussa rauhanomaisten kamppailulajien edistymiselle.
Suomen valtio-oikeus.
Aluksi puhutaan lähinnä oikeudesta Suomen valtaistuimeen.
Hallitusmuodon §:n 3 mukaan olisi kruununperimysjärjestys se, josta vuoden 1544 Vesteråsin perintölain (esikoisoikeus, linja linjalta kuninkaan miespuolisten perillisten joukosta) mukaan perimykseksi sovittiin. Vuonna 1604 Norrköpingissä perintöoikeutta laajennettiin myös naispuolisiin perillisiin sekä vuonna 1743 (vaaliseremonia) tehtiin päätös, jonka mukaan Aadolf Fredrik jälkeläisineen valittiin.
Mutta tämä § on Porvoon juhlinnassa ja sen kautta lakannut olemasta sovellettavissa. Sen tilalle on astunut Venäjän perimysjärjestys. (ipso eo
lat. itsestään kuitenkin §:n 1 päteminen raukeaa siltä osin kuin se koskee kuninkaan uskontoa.) Myöhemmintillagt i marginalen. § 35 koskee kruununprinssiä. § 35–§ 37 sekä § 38 sikäli kuin ne koskevat kuninkaanvaalia.
Venäjän säädökset tähän kuuluvasta aiheesta ovat, 1) mitä kruununperimykseen tai perimysjärjestykseen tulee, osan 1 artikloissa 3–17, osa 1 Сводъ ЗаконовъVenäjän Valtakunnan laki-konkordanssi.
Moderni kodifikaatio; perusdokumentteihin olisi pitänyt viitata. Ks. Suomen perustuslakikokoelmaa. Aleksanteri I [...]oläslig/saknad text totesi siinä lyhyesti näin: Ensiksi yleisesti, että kolmas keisarillinen Venäjän valtaistuin on nyt hallitsevassa keisarillisessa suvussa perinnöllinen. Romanovien hallitsijasuku 1613. Keisari Paavalin 5. huhtikuuta 1797 antaman määräyksen mukaan Aleksanteri I:n 1820 aikoma avioliitto alempiarvoisen kanssa oli poissuljettu. – Manifesti 24. joulukuuta 1825, että Nikolai astuu kruunusta luopuneen Konstantinin tilalle, 4. artiklaa kosketeltu aikaisemmin. 5. Molemmilla sukupuolilla on perimysoikeus kruunuun; mutta etuoikeus miessukupuolella esikoisoikeuden mukaan. Kun viimeinen miespuolinen jälkeläinen on kuollut, siirtyy kruununperimys naispuoliselle jälkeläiselle jus representationislat. edustusoikeus -järjestyksen mukaan. 6. Siis ensi sijassa keisarin vanhin poika ja tämän miespuolinen jälkeläinen. Sen jälkeen keisarin toinen poika jne. Ellei ole yhtään keisarin poikaa tai heidän poikaansa, siirtyy kruunu viimeksi hallinneen keisarin vanhimmille tyttärille ja heidän sukuhaaralleen, jolloin etuoikeus pojalla. Sitten kantaisän vanhimman pojan suvulle. – Kun miehen sukuhaarassa ei ole ketään, siirtyy kruununperimys kantaisän vanhimmalle tyttärelle jne.
Kyseessä on jus primogenituraelat. esikoisoikeus -periaate yhdistettynä jus representationislat. edustusoikeus -periaatteeseen (tav. yksityinen perintöoikeus), ilman naisten sulkemista ulkopuolelle mutta miesten etuoikeus edellä.
Kun vertaamme muihin maihin, huomaamme, että Salinin lakia (naisten sulkeminen ulkopuolelle) on sovellettu Ranskassa niin kauan kuin se on ollut monarkia, sekä että se on nykyäänkin voimassa Ruotsissa, Belgiassa ja Preussissa. Muissa saksalaisissa valtioissa naisilla on perintöoikeus sitten, kun koko miespuolinen suku on kuollut sukupuuttoon. Näin on myös Hollannissa. – Englantilaisen järjestelmän mukaan, kuten myös Portugalissa ja Espanjassa, naiset ovat taka-alalla, perimysoikeus vain lähimmän sukuhaaran miehillä. Siten se on yhdenmukainen Venäjän kanssa.
Kruununperillinen ja hallitsija ovat täysi-ikäisiä 16-vuotiaina. Tämä koskee kumpaakin sukupuolta. Valtaistuimelle nousemiseen liittyvistä ehdoista mainittakoon vain sitoutuminen pitämään uskollisesti yllä ja noudattamaan kruununperimyslakeja.
Ks. nyt uutta lehteätillagt i marginalen.
Mikäli monarkki ei ole täysi-ikäinen ja on kykenemätön hallitsemaan ja antamaan keisarin asetuksia, niin puutteen korjaamiseksi määrätään hänelle ohjaaja tai hallitsija sekä holhooja. Voi olla sama henkilö. – Jos edellinen keisari ei ole määrännyt, kuka tai ketkä, – tehtävä kuuluu alaikäisen keisarin isälle tai äidille – ellei heitä ole, niin sitten kruununperimysjärjestyksessä lähimmälle täysi-ikäiselle miehelle.
Tämän ohella ehdottomasti oltava hallitusneuvos, osittain korkein virkamies, osittain keisarin sukulainen hallitsijan valinnan mukaan, ellei edellinen keisari ole sitä jo määrännyt. (artiklat 18–130)
Entä kun hallitsija on poissa valtioistaan? Valitsee hallitusneuvoksen. Mutta tällä ei mitään tekemistä Suomen kanssa. Meidän asiamme jäävät silloin lepäämään tai myös ne lähetetään hänelle. Syy tähän: Koska venäläiset virkamiehet eivät saa olla tekemisissä Suomen kanssa.tillagt i marginalen
Valtaistuimelle nousemisen päivä lasketaan edellisen hallitsijan kuolinpäivästä lukien.
Suomen lain mukaan järjestykseen kuuluu hallitsijan vakuutus. Vuoden 1771 valtiopäivien päätöksen § 3 (Palmén, s. 58), Kustaa III:n ehdottama ja laatima.
Sellaisia on myös Suomen Suuriruhtinas antanut. Osoita erilaisuus.
Omalaatuisia säädöksiä Yhdistys- ja Vakuuskirjan §:ssä 8 (Palmén, s. 102).
[...]oläslig/saknad text
Original (transkription)
|1|
H. T.Höstterminen 1878
|3|
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1878
20de FöreläsnFöreläsningen
22 Okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt. 2a Afdelningen.
Om organerna för statsmaktens utöfning
Ämnets vidare indelning; kan tagas olika, antingen
sålsåledes, att den formella och materiella delen i ett samband, d. v. s.
eller ockstruket organerna och deras funktion, kompetens, procedyr
parallelt; eller ock särskildt först den formela, sedan
uppgifter och befogenhet.
Nu adapterat denna systemat.systematik Denna afdelniafdelning
komma dfördärför att handla om orgnorganen för statens utöfning.
1 kap.kapitlet Regenten, 2 kap.kapitlet Styrelseverken, 3 Grund-
dragen af statsförvaltningens organisation, 4) Ständerna.
3je Afdelningen – Statsmaktens olika uppgifter och
kompetens samt procedyren vid ärendenas behandling.
4e Afdelningen. De enskilda medborgarnes rättigheter
och skyldigheter gentemot staten och statsmakten.
Alltså nu
1 kap.kapitlet Om Regenten.
Rättigheten till Storfurstendömet Finlands thron.
Det anförda blifvit giltigt g.genom Borgå 1809. Icke
publicpublicerad i vår förf. samlingförfattningssamling. En brist. – 1825 dock
akterna om öfvergång till Nikolajs hus.
Innehåller vår grundlag häromstruket något att
härvid iakttaga?
1 § RF.Regeringsformen om religion – – förfallit. Ingen få rysk thron utan attsvårtytt grekiska läransvårtytttillagt i marginalen
Regentförsäkran – gammal sed i Sverige.
I 1779 års Riksdagsbeslut intaget ett formulär
till regentförsäkran.struket Så ock här iakttaget.
Olikheten mellan
Alexander IIs och de
förevrdförevarande. – Hvarför
ordet konstitution
utbytt, – dock
ingen betydelseförändring.tillagt
Har det särskild rättslig betydelse? Nej,
ty grundlagen i alla fall bindande. Hvilket
ock uttryckes, bl.bland annat i 1816 års kung.kungörelse
Om omyndigheter: – se gamla X
Hvilka andra stadgdestadgande i R. F.Regeringsformen härigenom upphäfva
§ 34–37. – För öfrigt den formela konseqvens att öfverhet
böra anse ordet konung ensesvårtytt med Kejs.Kejsaren–Storfursten.
När upphör att regera: död eller afsägelse.
Det sista ingenstädes förbjudet. Principer
härvid.
Monarkens personliga ställning
Se gamla.
2 kap.kapitlet
Att han icke vistats i landet, verkat på
styrelseorganen.
|3|
Hvad nu slutligen angår 3e spörjsmålet, näml.nämligen huruvida
unionen alstrat och måste alstra annan gemensamhet än
den uttryckl.uttryckligen fastställda af gemensam regent?, – så sker
det närmare besvarandet häraf lämpligast vid framställandet af
af Kejs. StorfensKejsaren-Storfurstens prerogativer. Förklara.tillagt
Här vill blott nämna, att i sjelfva verket den fullständiga gemen-
samheten inskränker sig till regentens person.
Utrikespolitiken är visserligen gemensam, – alla statsförbund
och alla unerade stater bilda ju i folkrättsligt hänseende en
enhet, ett enda kollektivt rättssubjekt. Och likväl har gemen-
samheten i detta afseende mellan Ryssland och Finland icke varit
så fullständig eller omfattande, som t. ex. mellan Österrike och Ungern
är fallet. Ryssland har haft krig, utan att Finland tillika haft
det, handelstraktater finnas afslutade, som innehöll olika sti-
pulationer för Finland och Ryssland o. s. v. T. o. m. handels traktater, som beröra blott Finland.tillagt i marginalen Och närmare
härom, ss.såsom sagdt, vid behandl.behandlingen af vårtillagt regents prerogativer, [...]oläslig/saknad text
vid hvilkas utöfvande i vissa frågor enahanda grunder
blifvit tillämpade i åtgärder gällande Finland, som de i
Ryssland gällande. – Blott i en punkt fastställdes
med ständernas i Borgå begifvande en likformighet eller
gemensamhet, då näml.nämligen den ryska silfverrubeln infördes
ss.såsom myntfot äfven för FinldFinland. Nu modifierad till namnet.
Innan lemnar nu behandlade ämnen vill blott fram-
hålla huruledes vilkoren för staters föreningar säkerligen ännu skola
mycket utvecklas. Vissa allmängiltiga grunder hålla på att bilda sig
så för förbund, som associationer. Ändamåletstruket Reslutatet: minskning
af antalet folkrättsliga subjekter och konflikter. Förut oupphörligt
nya tillfälliga allianser medan kooperation behöflig. Numera per-
manenta associationer. Men det goda de medföra kan dock aldrig mota
|4|
vådan af smärre nationaliteters undertryckande. Om ej alla
tecken svika, måste det bli målet för all unionspolitik, att
bilda fasta permanenta grupper utan att åt associationssvårtytt in-
tresset offra den enskilda statens sjelfständiga tillvaro. statsmedvetandettillagt, denna
mäktiga sporre för rastlös kamp om försteg i fredliga idrotter.
Finlands statsrätt.
Det följer närmast att tala om rättigheten till
finska thronen.
Se vi grundl. så möta närmast att stadganden som i och
genom unionen blef upphäfvd. – Upplöstruket Enl.tillagtEnligt 3 § i R.f.Regeringsformen vore
thronföljdsordningen den som enl.enligt Westerås arff.arvförening 1544
(förstfödslorätt, linie efter linie bland konungens manliga
arfvingar) arffören.arvföreningen i Norrköping 1604 arfsrätten
utsträcktes äfven till qvinköns arfvingar samt 1743 års (Valakt)tillagt
beslut enl.enligt hvilken Adolf Fredrik med dess efterkommande
utkorades.
Men denna § har i och genom hyllningen i Borgå upphört
att vara tillämplig, ochstruket i stället har ryska succesions-
ordningen trädt. (tillagtIpso eo förfaller ock giltighet af
§ 1 försåvid gäller kongnskonungens religion.)tillagt Senare.tillagt i marginalen – § 35 angdeangående
kronprinsen. § 36.–§ 37 samt 38 § såvidt gäller
konungaval.
De ryska stadgandena i hithörande ämnen
finnas, 1o) hvad thronföljd eller successions ordningen
vidkommer, i arttartiklarna 3–17 af 1 delen 1 afd.avdelningen Сводъ
Законовъ. Modern kodifikation; grund dokumenter börasvårtytt åberopats. Se finska författnings saml.samlingen Alexander Is [...]oläslig/saknad texttillagt – I korthet fastställes där: först
sånsvårtytt allmän det 3. kejserl.kejserliga ryska thronen är ärftlig i
|5|
nu regerande kejserliga huset. Romanovska huset 1613. Enl.Enligt K.Kejsar Pauls akt 5 apr.april g s.gamla stilen 1797. Alexan I 1820 giftermål med icke jembördig utesluten. – Manif.Manifestet 24 Dec.december 1825
att Nikolaj i st. f.stället för Constantin.tillagt 4 artartikeln förut berörd.
5te Båda könen hafva arfsrätt till thronen; men
företrädesrätt för mankönet efter förstfödslorätt.
När sista manliga ättling hädangått, öfvergår thron-
följden till qvinlig ättling efter jus representationis.
6 Alltså i främsta rummet kejsarens äldste son
och dennes manliga afkomling. Derefter kejs.kejsarens andra son
o. s. v. Finns ingen af kejsar sönerna och deras
söner, går det till [...]oläslig/saknad text sist regerande kejsarens äldsta döttrar och deras stam med företräde för son.tillagt Sedan tilltillagt stamfadrens äldste
stamsstruket sonstillagt stam. – När ingen af mannastam som
finns tillträder thronföljden kejsarensstruket stamfadrenstillagt äldsta dotter
o. s. v.
Det är principen af jus primogeniturae
kombinerad med jus representationis (vansvårtytt
privat arfsrätt), och utan qvinnors uteslutande
men med företräde för män.
JfrJämförelse med andra länder finna vi Saliska lagen
(qvinnors uteslutande) ha varit tillämpad i Frankrike
sålänge monarkiskt samt f. n. gälla i Sverige Belgien
och Preussen. – I öfriga tyska stater hafva
qvinnor arfsrätt sedan hela mannsstammen utdödt.
Så ock i Holland. – Efter engelska systemet
samt i Portugal och Spanien stå qvinnorna
tillbaka blott för männen i närmsta slägtled.
Således öfverensstämmande med Rysslands.
Myndighet för thronföljarn och regent af båda könentillagt 16 år.
|6|
Af de med thronbestigningen förknippade vilkor
må blott anföras förbindelse att troget vid-
makthålla och iakttaga sucessionslagarna.
För Finland ut-
färdandet af
regentförsäkran
och gemensam
häfd.strukettillagt
Se nu nya
bladettillagt i marginalen
I händelse af regentsstruket monarkenstillagt omyndighet förvaltnförvaltning och kejs.kejserlig förordning i brist deraftillagt en styr-
man eller regent, och förmyndare. Kan vara
samma person. – Har förra kejsaren
icke förordnat hvem eller hvilka, – tillhör
det omyndige kejsarens fader eller moder, – om
de ej finnas den i thronföljden närmaste myn-
diga man.
Derbredvid ett [...]oläslig/saknad text regentskapsråd oef-
tergifligt, dels högsta embetsmän, dels kejserliga
fränder efter regentens val, derest ej förre
kejsarn förordnat. (art.artikel 18–130)
Huru när
Rg.Regent frånvarande
från sina stater?
Utser ett regentskaps-
råd. Men detta
ingen befattning med
Finland. Våra ärenden
hvila då eller ock
sändas till honom.
Orsaken härtill:
Emedan ryska funk-
tioner icke kunna
få befattning med
Finland.tillagt i marginalen
Thronbestigningsdagen räknas från dödsdagen.
Enl.Enligt finsk lag hör regentförsäkran till ordning.
3 § 1771 års rikdasriksdags beslut (Palmén p.sidan 58) pro-
ponerad och uppsatt af Gustaf III.
Sådan ock af Finl.Finlands storfurste afgifven. Påpeka
olikheten.
Egendomliga stadgander För. och Säker aktenFörenings- och säkerhetsakten
§ 8 (Palmén 102). – Icke uppfyldt, af föga värde.
Tro- och huldhetsed, förut af nämnda höga em-
betsmän, sedan af alla mankön, enl. manifest. Icke
stadgadt i några grundlagar. Gammal sed sedan LL, [...]oläslig/saknad text
som föreskrifven sådan i V kap K.B.struket
[...]oläslig/saknad texttillagt
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1878
20de FöreläsnFöreläsningen
22 Okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt. 2a Afdelningen.
Om organerna för statsmaktens utöfning
Ämnets vidare indelning; kan tagas olika, antingen sålsåledes, att den formella och materiella delen i ett samband, d. v. s. organerna och deras funktion, kompetens, procedyr parallelt; eller ock särskildt först den formela, sedan uppgifter och befogenhet.
Nu adapterat denna systemat.systematik Denna afdelniafdelning komma dfördärför att handla om orgnorganen för statens utöfning. 1 kap.kapitlet Regenten, 2 kap.kapitlet Styrelseverken, 3 Grunddragen af statsförvaltningens organisation, 4) Ständerna.
3je Afdelningen – Statsmaktens olika uppgifter och kompetens samt procedyren vid ärendenas behandling. 4e Afdelningen. De enskilda medborgarnes rättigheter och skyldigheter gentemot staten och statsmakten.
Alltså nu
1 kap.kapitlet Om Regenten.
Rättigheten till Storfurstendömet Finlands thron.
Det anförda blifvit giltigt g.genom Borgå 1809. Icke publicpublicerad i vår förf. samlingförfattningssamling. En brist. – 1825 dock akterna om öfvergång till Nikolajs hus.
Innehåller vår grundlag något att härvid iakttaga?
1 § RF.Regeringsformen om religion – – förfallit. Ingen få rysk thron utan attsvårtytt grekiska läransvårtytttillagt i marginalen
Regentförsäkran – gammal sed i Sverige. Så ock här iakttaget. Olikheten mellan Alexander IIs och de förevrdförevarande. – Hvarför ordet konstitution utbytt, – dock ingen betydelseförändring.
Har det särskild rättslig betydelse? Nej, ty grundlagen i alla fall bindande. Hvilket ock uttryckes, bl.bland annat i 1816 års kung.kungörelse
Om omyndigheter: – se gamla X
Hvilka andra stadgdestadgande i R. F.Regeringsformen härigenom upphäfva § 34–37. – För öfrigt den formela konseqvens att öfverhet böra anse ordet konung ensesvårtytt med Kejs.Kejsaren–Storfursten.
|2|När upphör att regera: död eller afsägelse. Det sista ingenstädes förbjudet. Principer härvid.
Monarkens personliga ställning
Se gamla.
2 kap.kapitlet
Att han icke vistats i landet, verkat på styrelseorganen.
|3|
Hvad nu slutligen angår 3e spörjsmålet, näml.nämligen huruvida unionen alstrat och måste alstra annan gemensamhet än den uttryckl.uttryckligen fastställda af gemensam regent?, – så sker det närmare besvarandet häraf lämpligast vid framställandet af ⊠original: af Kejs. StorfensKejsaren-Storfurstens prerogativer. Förklara.
Här vill blott nämna, att i sjelfva verket den fullständiga gemensamheten inskränker sig till regentens person.
Utrikespolitiken är visserligen gemensam, – alla statsförbund och alla unerade stater bilda ju i folkrättsligt hänseende en enhet, ett enda kollektivt rättssubjekt. Och likväl har gemensamheten i detta afseende mellan Ryssland och Finland icke varit så fullständig eller omfattande, som t. ex. mellan Österrike och Ungern är fallet. Ryssland har haft krig, utan att Finland tillika haft det, handelstraktater finnas afslutade, som innehöll olika stipulationer för Finland och Ryssland o. s. v. T. o. m. handels traktater, som beröra blott Finland.tillagt i marginalen Och närmare härom, ss.såsom sagdt, vid behandl.behandlingen af vår regents prerogativer, vid hvilkas utöfvande i vissa frågor enahanda grunder blifvit tillämpade i åtgärder gällande Finland, som de i Ryssland gällande. – Blott i en punkt fastställdes med ständernas i Borgå begifvande en likformighet eller gemensamhet, då näml.nämligen den ryska silfverrubeln infördes ss.såsom myntfot äfven för FinldFinland. Nu modifierad till namnet.
Innan lemnar nu behandlade ämnen vill blott framhålla huruledes vilkoren för staters föreningar säkerligen ännu skola mycket utvecklas. Vissa allmängiltiga grunder hålla på att bilda sig så för förbund, som associationer. Reslutatet: minskning af antalet folkrättsliga subjekter och konflikter. Förut oupphörligt nya tillfälliga allianser medan kooperation behöflig. Numera permanenta associationer. Men det goda de medföra kan dock aldrig mota|4| vådan af smärre nationaliteters undertryckande. Om ej alla tecken svika, måste det bli målet för all unionspolitik, att bilda fasta permanenta grupper utan att åt associationssvårtytt intresset offra den enskilda statens sjelfständiga tillvaro. statsmedvetandet, denna mäktiga sporre för rastlös kamp om försteg i fredliga idrotter.
Finlands statsrätt.
Det följer närmast att tala om rättigheten till finska thronen.
Enl.Enligt 3 § i R.f.Regeringsformen vore thronföljdsordningen den som enl.enligt Westerås arff.arvförening 1544 (förstfödslorätt, linie efter linie bland konungens manliga arfvingar) arffören.arvföreningen i Norrköping 1604 arfsrätten utsträcktes äfven till qvinköns arfvingar samt 1743 års (Valakt) beslut enl.enligt hvilken Adolf Fredrik med dess efterkommande utkorades.
Men denna § har i och genom hyllningen i Borgå upphört att vara tillämplig, i stället har ryska succesionsordningen trädt. (Ipso eo
lat. av sig själv förfaller ock giltighet af § 1 försåvid gäller kongnskonungens religion.) Senare.tillagt i marginalen – § 35 angdeangående kronprinsen. § 36.–§ 37 samt 38 § såvidt gäller konungaval.
De ryska stadgandena i hithörande ämnen finnas, 1o) hvad thronföljd eller successions ordningen vidkommer, i arttartiklarna 3–17 af 1 delen 1 afd.avdelningen Сводъ Законовъ
ry. Ryska rikets lag-concordans. Modern kodifikation; grund dokumenter börasvårtytt åberopats. Se finska författnings saml.samlingen Alexander Is [...]oläslig/saknad text – I korthet fastställes där: först sånsvårtytt allmän det 3. kejserl.kejserliga ryska thronen är ärftlig i|5| nu regerande kejserliga huset. Romanovska huset 1613. Enl.Enligt K.Kejsar Pauls akt 5 apr.april g s.gamla stilen 1797. Alexan I 1820 giftermål med icke jembördig utesluten. – Manif.Manifestet 24 Dec.december 1825 att Nikolaj i st. f.stället för Constantin. 4 artartikeln förut berörd. 5te Båda könen hafva arfsrätt till thronen; men företrädesrätt för mankönet efter förstfödslorätt. När sista manliga ättling hädangått, öfvergår thronföljden till qvinlig ättling efter jus representationis
lat. representationsrätt. 6 Alltså i främsta rummet kejsarens äldste son och dennes manliga afkomling. Derefter kejs.kejsarens andra son o. s. v. Finns ingen af kejsar sönerna och deras söner, går det till sist regerande kejsarens äldsta döttrar och deras stam med företräde för son. Sedan till stamfadrens äldste sons stam. – När ingen af mannastam som finns tillträder thronföljden stamfadrens äldsta dotter o. s. v.
Det är principen af jus primogeniturae
lat. förstfödslorätt kombinerad med jus representationis
lat. representationsrätt (vansvårtytt privat arfsrätt), och utan qvinnors uteslutande men med företräde för män.
JfrJämförelse med andra länder finna vi Saliska lagen (qvinnors uteslutande) ha varit tillämpad i Frankrike sålänge monarkiskt samt f. n. gälla i Sverige,tillagt av utgivaren Belgien och Preussen. – I öfriga tyska stater hafva qvinnor arfsrätt sedan hela mannsstammen utdödt. Så ock i Holland. – Efter engelska systemet samt i Portugal och Spanien stå qvinnorna tillbaka blott för männen i närmsta slägtled. Således öfverensstämmande med Rysslands.
Myndighet för thronföljarn och regent af båda könen 16 år.|6| Af de med thronbestigningen förknippade vilkor må blott anföras förbindelse att troget vidmakthålla och iakttaga sucessionslagarna.
Se nu nya bladettillagt i marginalen
X.
I händelse af monarkens omyndighet förvaltnförvaltning och kejs.kejserlig förordning i brist deraf en styrman eller regent, och förmyndare. Kan vara samma person. – Har förra kejsaren icke förordnat hvem eller hvilka, – tillhör det omyndige kejsarens fader eller moder, – om de ej finnas den i thronföljden närmaste myndiga man.
Derbredvid ett regentskapsråd oeftergifligt, dels högsta embetsmän, dels kejserliga fränder efter regentens val, derest ej förre kejsarn förordnat. (art.artikel 18–130)
Huru när Rg.Regent frånvarande från sina stater? Utser ett regentskapsråd. Men detta ingen befattning med Finland. Våra ärenden hvila då eller ock sändas till honom. Orsaken härtill: Emedan ryska funktioner icke kunna få befattning med Finland.tillagt i marginalen
Thronbestigningsdagen räknas från dödsdagen.
Enl.Enligt finsk lag hör regentförsäkran till ordning. 3 § 1771 års rikdasriksdags beslut (Palmén p.sidan 58) proponerad och uppsatt af Gustaf III.
Sådan ock af Finl.Finlands storfurste afgifven. Påpeka olikheten.
Egendomliga stadgander För. och Säker aktenFörenings- och säkerhetsakten § 8 (Palmén 102).
[...]oläslig/saknad text