21.2.1902 LM–Francis Hagerup
Ruotsinkielinen teksti
Stockholm 21 febr.februari 1902.
Käre vän,
Du känner det intresse hvarmed jag omfattar planen angående det norska Nobelinstitutet och det arbete jag egnat denna sak. Därför hoppas jag att Du skall finna det ursäktligt att jag besvärar dig med några frågor rörande sagda angelägenhet.
Orsaken hvarför jag icke bidar tills underrättelser från Kristiania ingått, som innebure svar på frågorna, är den, att jag är sinnad att omkring 10 mars definitivt återvända till Helsingfors och därförinnan önskade veta huruvida möjligen ett besök i Kristiania vore af omständigheterna påkalladt.
Enligt ditt senaste meddelande skulle Stortingets Nobelkomité behandla institutförslaget under februari månad. Det har kommit till min kunskap att komitén varit församlad och att Björnstjerne Björnson ånyo framlagt sitt tidigare afböjda förslag att komitén skulle föranstalta utgifvandet af en stor internationell Nobeltidskrift på franska, engelska och tyska, för hvilket ändamål närmast skulle användas det för institutets|2| organisation afsedda kapitalet af 300 000 kronor. Då det ligger för öppen dag, att en sådan användning af detta kapital skulle stå i strid med Nobelstiftelsens stadgar (§§paragraferna 11 och 13 samt Dispositions transitoires p.punkt 4), kan det väl antagas att komitén icke omfattade BBs förslag. Det synes mig såsom borde BB kunna förmås att inse omöjligheten af ett så från stiftelsens stadgar afvikande förslag samt att eventuelt hellre förena sig om ett kompromissförslag, enligt hvilket institutets egna publikationer erhölle en, om ock blott latitudinär periodicitet samt jämväl en sådan form, som gåfve dessa karaktären af en tidskrift.
Emellertid har väl komiténs afgörande af institutsförslaget blifvit fördröjdt genom omförmälda motförslag.
Mina främsta frågor äro nu dessa: När kan Nobelkomitén komma till resultat? – Finnes det chancer för att det förslag, som af Dig, Aschehoug, Morgenstjerne, Hertzberg m. fl. utarbetats, varder utan stora ändringar godkändt? – Kan|3| det redan beräknas när komitén skrider till val af institutets norska medlemmar.
Det är icke endast nyfikenhet, som dikterar dessa frågor det är mitt intresse för sjelfva saken. Jag skulle nämligen såsom afslutning af min medverkan i denna sak, önska delgifva någon af dem som komma att intaga en ledande plats i institutet, ett förslag till arbetsprogram upptagande framför allt sådana frågor som vore lämpliga att af institutet göras till föremål för utredning genom internationella komitéer. Det var, för att med muntliga kommentarier få framlägga detta program som jag hade tärkt mig att komma till Kristiania före min återfärd till Helsingfors.
Slutligen tillåter jag mig ännu en jämförelsevis indiskret fråga: venstermajoriteten i Stortinget kan väl icke betrakta Nobelinstitutet såsom en sådan partiangelägenhet att Du icke blefve vald till medlem af institutet? – Jag har|4| föreställt mig att institutet måste få Dig till ordförande för att det må kunna arbeta med insigt och framgång.
Din tillgifne
L. Mechelin
Alkuperäinen (transkriptio)
Stockholm 21 febr.februari 1902.
Käre vän,
Du känner det intresse hvarmed
jag omfattar planen angående det norska Nobel-
institutet och det arbete jag egnat denna sak.
Därför hoppas jag att Du skall finna det
ursäktligt att jag besvärar dig med några
frågor rörande sagda angelägenhet.
Orsaken hvarför jag icke bidar tills under-
rättelser från Kristiania ingått, som innebure
svar på frågorna, är den, att jag är sinnad
att omkring 10 mars definitivt återvända
till Helsingfors och därförinnan önskade veta
huruvida möjligen ett besök i Kristiania
vore af omständigheterna påkalladt.
Enligt ditt senaste meddelande skulle
Stortingets Nobelkomité behandla institut-
förslaget under februari månad. Det har
kommit till min kunskap att komitén varit
församlad och att Björnstjerne Björnson ånyo
framlagt sitt tidigare afböjda förslag att komitén
skulle föranstalta utgifvandet af en stor in-
ternationell Nobeltidskrift på franska,
engelska och tyska, för hvilket ändamål
närmast skulle användas det för institutets
|2|
organisation afsedda kapitalet af 300 000
kronor. Då det ligger för öppen dag, att
en sådan användning af detta kapital
skulle stå i strid med Nobelstiftelsens
stadgar (§§paragraferna 11 och 13 samt Dispositions tran-
sitoires p.punkt 4), kan det väl antagas att
komitén icke omfattade BBs förslag. Det
synes mig såsom borde BB kunna
förmås att inse omöjligheten af ett så från
stiftelsens stadgar afvikande förslag samt att
eventuelt hellre förena sig om ett kom-
promissförslag, enligt hvilket institutets egna
publikationer erhölle en, om ock blott
latitudinär periodicitet samt jämväl en
sådan form, som gåfve dessa karaktären
af en tidskrift.
Emellertid har väl komiténs afgörande
af institutsförslaget blifvit fördröjdt genom
omförmälda motförslag.
Mina främsta frågor äro nu dessa:
När kan Nobelkomitén komma till
resultat? – Finnes det chancer för att
det förslag, som af Dig, Aschehoug, Morgen-
stjerne, Hertzberg m. fl. utarbetats, varder
utan stora ändringar godkändt? – Kan
|3|
det redan beräknas när komitén skrider
till val af institutets norska medlem-
mar.
Det är icke endast nyfikenhet, som
dikterar dessa frågor det är mitt intresse
för sjelfva saken. Jag skulle nämligen
såsom afslutning af min medverkan
i denna sak, önska delgifva någon af
dem som komma att intaga en ledande
plats i institutet, ett förslag till arbets-
program upptagande framför allt sådana
frågor som vore lämpliga att af institutet
göras till föremål för utredning genom
internationella komitéer. Det var,
för att med muntliga kommentarier
få framlägga detta program som jag hade
tärkt mig att komma till Kristiania
före min återfärd till Helsingfors.
Slutligen tillåter jag mig ännu en
jämförelsevis indiskret fråga: venster-
majoriteten i Stortinget kan väl icke be-
trakta Nobelinstitutet såsom en sådan
partiangelägenhet att Du icke blefve vald
till medlem af institutet? – Jag har
|4|
föreställt mig att institutet måste
få Dig till ordförande för att det må
kunna arbeta med insigt och fram-
gång.
Din tillgifne
L. Mechelin