21.8.1887 LM–Casimir Ehrnrooth

21/8 1887tillagt senare

Det meddelande Du nyligen
gjort mig genom baron Gripenberg
i anledning af ett samtal som Du
haft med finansministern, ger
vid handen att från hans sida
icke är att emotses något frångående
eller någon modifikationstruket af de
yrkanden som han uppstält för
den händelse att Senatens förslag
angående tullbeläggning af en del
ryska industrialster blefve
genomfördt.

I Senaten var man också,
vid afsändandet af Senatens besvärstruket
då bemötandet af finansministerns
utlåtande afsändes, af den åsigt
att ärendet numera hade kommit
i det skede då all vidare kommuni-
kation med finansministern måste
blifva resultatlös och således halft
borde undvikas, - en åsigt som
ock torde ha blifvit uttalad af mig
då jag i Juli besökte Dig i P^burgSankt Petersburg.

Senaten har vederlagt påståendena
i finansministerns uttalande. Skulle
|2| här föreligga en uteslutande teoritisk
fråga i hvilken man i det längsta
borde sträfva att genom skäl och
motskäl arbeta sig fram till en
öfverensstämmande uppfattning, kunde
ju polemiken eller skriftvexlingen
fortsättas. Men den ifrågavarande
angelägenheten är en sådan der
olika intressen råka i konfliktstruket stå emot hvarandra medstruket hvarandratillagt och
hvilken derför icke kan lösas på
sådant sätt att båda parterna
blefve lika tillfredsställda.

Senaten har gifvit efter för finans-
ministerns yrkanden så långt
det pröfvats möjligt, d.ä.det är ända
till den gräns der en ytterligare
eftergift skulle medföra armliga
utväxter på vårt tullsystem.

Då fullständig enighet icke
kunnat åstadkommas, återstår
endast att Hans M^tHans Majestät sjelf afgör
på hvilkendera sidan skälen väga
tyngst.

År 1885 då från rysk sida
förslag framstäldes rörande tullbelägg-
ning af finska industrialster,
fick Senaten blott en gång yttra sig
derom. Rikskonseljen vidtog i anledning
|3| af detta yttrande endast några smärre
modifikationer. Utslaget föll
i enlighet med hvad man ansett den
ryska industrins intressen fordra,
om ock menliga följder deraf måste
uppstå för den finska industrin.

Nu då den sistnämndas intressen
äro i fråga bör man väl kunna
hoppas att dessa vid det slutliga
afgörandet skola tagas främst i betrak-
tande om det ock ej lyckats att vinna
fullständig anslutning till [...]oläslig/saknad textstruket varit
möjligt att ställa förslaget så att detstruket
från rysk synpunkt afgifna bedömandet
derafstruket intet vore att deremot invända.

Jag tror nemligen icke att Senaten
kan finna utväg till någon ytterligare
modifikation af de senast insända
förslagen.

Der synes ock afstruket

Af baron Gripenbergs bref framgår
att Du dock anser nödigt skriftligen
kommunicera Finansministern Senatens
slutliga utlåtande i saken.

Så som saken står synes det mig
att det enda praktiska gagn denna
kommunikation kan medföra är att Finans-
ministern derigenom inhemtar att hans
yttrande ingalunda varit af någon öfver-
tygande beskaffenhet ochstruket samt att
förutsättningarne och motiven för Senatens
|4| blefvestruket ifråga^deifrågavarande tullförslag icke varit de
som han i sin skrifvelse supponerat.
Men för sådant ändamål vore det
af nöden att Senatens senaste skrifvelse
och förslag varde om ickestruket antingen i afskriften
öfversända eller åtminstone till hela sitt
väsentliga innehåll fullständigt refere-
rade.

Då Du delgifvit låtittillagt mig få det
afstruket underrättat mig om samtalet med
Wischnegradsky hoppas jag att Du
icke misstycker att jag i anledning deraftillagt nu meddelat
Dig mina tankar beträffande vissa
sidor af [...]oläslig/saknad text omförmälde vigtigatillagt angelägenhet
hvars slutliga andel såsom vi hoppas gyn-
samma lösning istruket hvilken det vore så myckettillagt synner-
ligenstruket önskligare att snart erhålla ett slutligt
och gynsamt afgörande, som åtskilliga
andra för industrin och finanserne
maktpåliggande frågor äro beroende deraf
att genom sagd afgörande en lämplig
utgångspunkt för desamma vinner.

originalet i Sesta arkivet.tillagt senare