21.6.1889 LM–Alexandra Mechelin

Just som jag satte mig
ned för att besvara ditt
bref från Mainz kom Postil-
jonen med brefvet från Kreuz-
nach. Hjertlig tack för de
båda kärkomna brefven!
Det kommer som en varm
stråle genom mig när jag
läser dina bref och hjertat
klappar hela tiden som på
en ny friare. – En sak
måste jag dock genast pro-
testera emot, nämligen att
Du lemnar insteg åt ängsligt
lynne. Du har ju intet, alls
intet för närvarande att oroa
|2| dig öfver. Det är, såsom
Selim yttrade härom dagen,
en ovanligt lycklig tidpunkt
i slägten då ingen f. n.för närvarande är
sjuk. Din gubbe kan inga-
lunda räknas till de sjuka.
Det finns ju hos mig inga
oroande symptom, – de
följder af ansträngning, som jag
i sommar skall utplåna,
äro icke af någon graverande
beskaffenhet. Redan nu
känner jag mig raskare
ehuru jag ej varit ledig
utan haft temligen mycket
arbete. Det har blott behöfts
att arbetet reducerats till
måttliga proportioner för
att bringa mig i jemnvigt.
|3| De svåra trötthetsskafven ha
upphört, endast ett par
förmiddagar har jag känt
mig lindrigt medtagen.

De regelbundna morgon-
baden kl. 7 ha varit
välgörande. Det kommer
utan tvifvel att gå raskt
framåt sedan jag blifvit
ledig och får latas i grund.
Jag har nu under hettan
kommit derhän att jag läng-
tar efter fullständig ledighet
fastän den förut syntes mig
motbjudande. Resan till
Norge förefaller mig tillochmed
numera att bli ganska
angenäm, isynnerhet då jag
har perspektivet att få dig
|4| med. Vi skola der sköta
om hvarandra så att vi
komma hem med stålfasta
nerver, – och utan senti-
mentalitet. Ty denna har
man ej något godt af. Vi
äro båda litet för veka
för nutidens förhållanden.
Låt oss härda oss bland
de kavata norrmännen.

Men icke bry vi oss om
att dröja der alltför länge,
ty annars få vi ledsamt
efter Cely (som oss emellan
sagdt är en bland de bästa
menniskor jag känner).

Runeberg bor på landet,
kommer blott par gånger i
veckan till staden. I onsdags
var jag genom Senatens sam-
manträde hindrad att söka
|5| honom, men i morgon är
jag ledig den tid han är i
staden. Förmodligen blir det
dock vid den ursprungliga
planen: Modum – Gausdal
– Jämtland. I afton torde
jag träffa d^r doktorWinter på
Munksnäs, då får jag också
af honom höra ett och annat
om Norge.

I förbigående vill jag
nämna att dividenderna
från Tervakoski och Nokia
som i fjol voro endast 2 000
och 3 000 summa 5 000 mark,
i år utfalla med 3 000 och
6 000, – summa 9 000 mark
således 4 000 mark högre
hvilket är ganska känbart.

Man väntar mig till ett
|6| sammanträde på Statskontoret
jag måste derför nu vara
helt kort.

Det vigtigaste är, att Mamma
fortfarande mår bra. Jag
var senast igår afton hos
henne, och fick då läsa Celys
bref från Mainz. Mamma
har beslutat att resa till Löytty-
mäki först nästa tisdag.
Jag föreslog derför att vi båda
skulle fira midsommar
qvällen tillsammans.

Fanny M. och Marie afresa
endera dagen till Paris. Jag
har igår lemnat dem upp-
gifter på biljettpriser med
mera. Ni komma således
att träffa dem der ganska
|7| snart. De torde anlända
den 27^de eller 28^de dennes.

Af Nya Pressen, som jag
nu åter tillsänder dig, finner
du huru hrherr Ordin åter
farit fram i Moskovskie
Vjädomosti oaktadt förbudet
att attackera Finland. Hans
påståenden äro som förut
från början till slut osanna
och förvrängande. – Jag bryr
mig dock ej mycket om hans
ilska särskildt mot mig.
Dylikt folk må man
hellre ha till fiende än vän.

Nej – nu farväl! Var
glad och hurtig, – njut af
lifvet, – låt ej någon dimma
skyymmastruket skymma blicken.

Hundra kyssar till dig och
Cely från