15.2.1887 LM–Herman Molander

Det illamående som förföljde mig under hela vistelsen i P^burgPetersburg hade slutligen gjort mig så matt, att jag sista dagen omöjligen orkade skrifva. Ännu är det icke så rätt med mig, men det går framåt. Dock känner jag mig litet trött efter den långa färden.

Geitlin torde ha meddelat allt hvad i sak var att framhålla. Samtalet med W^gradsky var icke otillfredsställande. Det gick raskt undan, och han uttalade sig i samma anda som för Bror Molander. Jag|2| sökte prevenera honom på beskaffenheten af den af honom begärda statistiken. I finjerns frågan, som han ännu ej hunnit närmare begrunda, trodde han sig redan kunna se att Senatens yrkande var väl berättigadt. Ang^deAngående spanska traktaten berördes enligt O. Sackens önskan, en punkt som Bunge hade förbisett, men som icke angår Finland. Närmare härom när jag orkar bättre skrifva.

Jag ville genom telegrammet från Pskow egentligen blott ursäkta uteblifvandet af mitt utlofvade bref.

Med anledning af samtalet med Örnhjelm i Königsberg|3| (enligt Vlangalis föranstaltande) telegraferade jag i morgse:

”Örnhjelm sagt während einiges Jahre tägliche Vebung im Finnischen gehabt und die Sprache studirt. Er wird Ihnen darüber Zeugniss einsenden und verpflichtet sich vor Dienstantritt zu specieller Sprachübung. Vähers brieflich.”ty. Örnhjelm säger att han praktiserat finska dagligen i några år och har studerat språket. Han kommer skicka ett intyg till dig och förbinda sig till särskild språkträning innan han börjar arbeta. Mer per brev.

Hans dagliga öfning hade bestått i samtal med finska fabriksarbetare. Såsom bevis att han icke var okunnig i finskan anförde han vidare, att han för utrikes ministerii räkning öfversatt till franskan delar af Erwastis celebra bok. Betyg om sin nuvarande kunskap i finskan trodde han sig kunna prestera af pastor Snellman|4| i Petersburg. Hans uttal är icke dåligt, att döma af det lilla jag hörde i Königsberg. Han lofvade emellertid, enligt min inrådan, att vistas någon månad i Wiborg och der under ledning af Sandman och Niska öfva sig särskildt i behandling af ämnen rörande sjöfarten. Sålunda borde ju nödiga garantier vinnas. Jag framhöll mycket skarpt för honom att hans ställning i Londan snart blefve omöjlig derest det förljöds att han icke väl kunde betjena de finska talande sjöfarande.

Han är emellertid så utblottad på tillgånger att det blir nödvändigt att låta honom uppbära lön från utnämningsdagen, icke först från ankomsten till London, ty annars kan han ej uppehålla sig i Wiborg.

Engelska känner han ganska väl (utom tyska, franska och ryska). Mitt slutyttrande är en tillstyrkan till hans förordnande|3| på 3 à 5 år. – Nu måste jag skyndsamt få detta att afgå med aftontåget. Till Troil och öfriga kolleger ber jag Bror|2| Molander framföra min tillgifna helsning.