28.9.1868 Johan Granberg–LM
Ruotsinkielinen teksti
|1|
Uleåborg den 23. Sept.September 1868.
Broder Leo!
Tack för ditt bref af den 2. densdennes och för de upplysningar Du i detsamma lemnar mig. Ledsamt nog har jag ej ännu fått tag på mannen, som hemtade stuffen till staden, ehuru jag tillskrifvit honom; men vägen dit är lång, ingen ordentlig postgång m. m. så man får gifva sig till tåls någon tid – möjligen får jag besked nu marknadstiden. Mineralet är eljest utmärkt vackert, lätt sönderrifvet, lemnar en högröd cinnoberfärg och är enl. chemisk undersökning nästan rent.
Meningen med detta är eljest, att igen besvära dig med en liten anhållan, som jag stödjande mig på vår gamla vänskap, hoppas du ej vill förvägra. Vår gemensamme, afgångne Vän Paschan hade i tiden tecknat en borgen för mig, jemte Senator François Edelheim, i brandstodet för Rub.rubel 400,–. Som denna förträffliga institution emedlertid ej har tid att antaga ett billigt erkännande af medborgerliga förtjenster, som någonslags säkerhet för sina pekuniära gracer, finner jag mig nöd|2|sakad skaffa en ersättningsman (ehuru, eget nog, ännu ej derom påmint!) Min förfrågan vore derföre, om du ej godhetsfullt ville öfvertaga det Linderska ansvaret och teckna denna borgen. I sådant fall behöfver du väl endast vända dig till Kamrer Wettberg för erhållandet af ”bristfälliga upplysningar”. i sammanhang härmed närsluter jag äfven Fmsfinska mark silver 96. utgörande ett års ränta med anhållan, att du ville inbetala samma till Brandstodet. Skrif mig emedlertid till vid första tillfälle om utgången häraf!
Till följe af den chikan, som träffade mig i våras i södra Finland genom protesterandet af min vexel på £ 50.–. har en polemik egt rum i sommar mellan huset och mig, och har jag antydt Lloyd Lowe, att jag framdeles vore mindre angelägen om deras agentur så mycket mer, som den man som sköter de Finska affairerna, en viss John Lundgren äfven kallade Lord John, ehuru en van affairskarl och ganska hygglig man, likväl genom några tidigare fauter
fr. fel, misstag så skadat sitt namn att mitt parlamenterande hos de Finska handelshusen ej tyckes vilja lemna sådana resultater jag hade önskat. Jag afvaktar|3| emedlertid ett ultimatum i frågan, afseende hufvudsakligen ett fast gage pr annumlat. per år, hvarförutom jag ej går in på någonting. Jag måste emedlertid genom en diskontering i er Bank arrangera saken, och får väl lof omsättningsvis afbetala lånet, så vida jag skulle skilja mig från huset. Skulle den förb.förbannade cinnoberaffairen gå i lås, som jag planerat, sluppe man snart dylika små bekymmer.
Ringvall och Backman tyckes oaktadt allt sitt flackande och resande illa hafva skött Kurimo bolags affairer i Helsingfors, då Föreningsbanken här nu skridit till så allvarliga mått och steg, som – utsökning af ett sitt lån Fmsfinska mark silver 195 000 ehuru B.Backman från Helsingfors telegraferade, att banken der gått in på de af gubben och de öfrige proponerade vilkor för omsättningen. Allt det här krånglet är komerserådet Bm.Bergbom orsaken till, och hvad planer han dermed, efter sin utländska resa, har, är svårt att säga. Jag känner bolagets ställning väl, som första kontorist, och den visar ingalunda, något dåligt resultat.tillagt av utgivaren ”Skippar” man från Passivare 800 000. mrk, motsvarande Grundactiernasvårtytt, och som vid en katastrof skulle blifva af noll och intet värde, har man mot öfriga skulder af hvilka Bankerna äro de uteslutande enda, af|4| vigt (circa 600 000) har man mot dem tillgångar af circa 1 600 000, hvaraf 1 200 000 i Fastigheter, Förlager, m. m. Saken måste derföre vara skeft framställt för direktionen i HforsHelsingfors af Backman eller någon annan, då det blott behöfdes BbomsBergbom afgång som borgesman, för att säkerheten skulle falla så fasligt i värde, att den ej mera var antaglig för lånet. Ni hade ju hellre kunnat göra proposition fastsvårtytt om administration eller dylikt, än skrida till uträkning. BbomsBergbom har emedlertid gjordt förslag till tillkoranddetsvårtytt af sitt namnsvårtytt, men hans fordringar äro så sanslösa, att de enhälligt af de öfriga blifvit förkastade. Bäst skulle saken ha ställts på rätt, om gubbara här varit 76. mil närmare direktionen i HforsHelsingfors. Begagna dessa notiser varsamt och låt mig veta din tanke i saken, om du tror dig veta någon utväg i detta dilemma.
Adieu nu, helsa Jätten och andra bekanta, samt skrif snart till
den gamle vän
John Granberg
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
Uleåborg den 23. Sept.September 1868.
Broder Leo!
Tack för ditt bref af den 2. densdennes och för de
upplysningar Du i detsamma lemnar mig. Led-
samt nog har jag ej ännu fått tag på man-
nen, som hemtade stuffen till staden, ehuru
jag tillskrifvit honom; men vägen dit är
lång, ingen ordentlig postgång m. m. så man
får gifva sig till tåls någon tid – möjligen får
jag besked nu marknadstiden. Mineralet är
eljest utmärkt vackert, lätt sönderrifvet, lemnar
en högröd cinnoberfärg och är enl. chemisk un-
dersökning nästan rent.
Meningen med detta är eljest, att igen
besvära dig med en liten anhållan, som
jag stödjande mig på vår gamla vänskap,
hoppas du ej vill förvägra. Vår gemensamme,
afgångne Vän Paschan hade i tiden tecknat
en borgen för mig, jemte Senator François Edelheim,
i brandstodet för Rub.rubel 400,–. Som denna
förträffliga institution emedlertid ej har tid
att antaga ett billigt erkännande af medborger-
liga förtjenster, som någonslags säkerhet för
sina pekuniära gracer, finner jag mig nöd-
|2|
sakad skaffa en ersättningsman (ehuru, eget nog,
ännu ej derom påmint!) Min förfrågan vore
derföre, om du ej godhetsfullt ville öfvertaga det
Linderska ansvaret och teckna denna borgen.
I sådant fall behöfver du väl endast vända
dig till Kamrer Wettberg för erhållandet af ”brist-
fälliga upplysningar”. i sammanhang här-
med närsluter jag äfven Fmsfinska mark silver 96. utgörande
ett års ränta med anhållan, att du ville
inbetala samma till Brandstodet. Skrif
mig emedlertid till vid första tillfälle
om utgången häraf!
Till följe af den chikan, som träffade mig
i våras i södra Finland genom protesterandet
af min vexel på £ 50.–. har en polemik egt
rum i sommar mellan huset och mig,
och har jag antydt Lloyd Lowe, att jag fram-
deles vore mindre angelägen om deras agentur
så mycket mer, som den man som sköter de
Finska affairerna, en viss John Lundgren äfven
kallade Lord John, ehuru en van affairskarl
och hstruket ganska hygglig man, likväl genom nå-
gra tidigare fauter så skadat sitt namn
att mitt parlamenterande hos de Finska
handelshusen ej tyckes vilja lemna sådana
resultater jag hade önskat. Jag afvaktar
|3|
emedlertid ett ultimatum i frågan, afseende hufvud-
sakligen ett fast gage pr annum, hvarförutom
jag ej går in på någonting. Jag måste emedlertid
genom en diskontering i er Bank arrangera
saken, och får väl lof omsättningsvis afbetala
lånet, så vida jag skulle skilja mig från huset.
Skulle den förb.förbannade cinnoberaffairen gå i lås, som
jag planerat, sluppe man snart dylika små
bekymmer.
Ringvall och Backman tyckes oaktadt
allt sitt flackande och resande illa hafva
skött Kurimo bolags affairer i Helsingfors,
då Föreningsbanken här nu skridit till så
allvarliga mått ochtillagt steg, som – utsökning af ett sitt
lån Fmsfinska mark silver 195 000 ehuru B.Backman från Helsingfors tele-
graferade, att banken der gått in på de af
gubben och de öfrige proponerade vilkor för
omsättningen. Allt det här krånglet är komerse-
rådet Bm.Bergbom orsaken till, och hvad planer han
dermed, efter sin utländska resa, har, är svårt
att säga. Jag känner bolagets ställning väl, som
första kontorist, och den visar ingalunda, något då-
ligt resultat ”Skippar” man från Passivare
800 000. mrk, motsvarande Grundactiernasvårtytt, och
som vid en katastrof skulle blifva af noll
och intet värde, har man mot öfriga skulder
af hvilka Bankerna äro de uteslutande endatillagt, af
|4|
vigt (circa 600 000) har man mot dem tillgån-
gar af circa 1 600 000, hvaraf 1 200 000 i
Fastigheter, Förlager, m. m. Saken måste derföre
vara skeft framställt för direktionen i HforsHelsingfors
af Backman eller någon annan, då det blott
behöfdes BbomsBergbom afgång som borgesman, för
att säkerheten skulle falla så fasligt i värde,
att den ej mera var antaglig för lånet.
Ni hade ju hellre kunnat göra proposition
fastsvårtytt om administration eller dylikt, än
skrida till uträkning. BbomsBergbom har emedler-
tid gjordt förslag till tillkoranddetsvårtytt af sitt
namnsvårtytt, men hans fordringar äro så sans-
lösa, att de enhälligt af de öfriga blifvit
förkastade. Bäst skulle saken ha ställts på
rätt, om gubbara här varit 76. mil närmare
direktionen i HforsHelsingfors. Begagna dessa notiser
varsamt och låt mig veta din tanke
i saken, om du tror dig veta någon
utväg i detta dilemma.
Adieu nu, helsa Jätten och andra
bekanta, samt skrif snart till
den gamle vän
John Granberg
Oulu 23. syyskuuta 1868
Veli Leo!
Kiitos kirjeestäsi tämän kuun 2. päivältä ja niistä tiedoista, joita siinä minulle annat. Valitettavasti en ole tavoittanut miestä, joka toi tavaran kaupunkiin, vaikka olen kirjoittanut hänelle; mutta sinne on pitkä matka, ei ole säännöllistä postinkulkua jne., joten tässä joutunee odottelemaan jonkin aikaa. Ehkäpä saan tiedon nyt markkina-aikaan. Mineraali on muuten erittäin kaunista, helposti rikkoutuvaa, antaa voimakkaan punaista sinooperiväriä ja kemiallisen tutkimuksen mukaan se on lähes puhdasta.
Tällä muuten tarkoitan sitä, että jälleen kerran vaivaan sinua pyynnöllä, josta vanhan ystävyytemme vuoksi en toivo sinun kieltäytyvän. Meidän yhteinen, edesmennyt ystävämme Paschan oli aikanaan kirjannut minulle yhdessä senaattori François Edelheimin kanssa 400 ruplan takuun paloapukassaan. Koska tuolla mainiolla laitoksella ei kuitenkaan ole aikaa hyväksyä kohtuullisen tunnustettuja kansalaisansioita heidän taloudellisten saataviensa minkäänlaiseksi vakuudeksi, minun on tarpeen hankkia jokin korvaaja (josta, kumma kyllä, ei vielä ole muistutettu). Kysyn siksi, olisitko ystävällinen ja ottaisit kontollesi Linderin vastuut ja kirjoittaisit nimesi tähän takaukseen. Siinä tapauksessa sinun tarvinnee vain kääntyä kamreeri Wettbergin puoleen saadaksesi ”puuttuvat tiedot”. Liitän tähän mukaan myös 96 markkaa yhden vuoden koroista ja pyydän, että sinä välität sen paloapukassaan. Kirjoita minulle kuitenkin ensi tilassa minulle, miten asia onnistuu!
Sen häpeän johdosta, joka minulle keväällä eteläisessä Suomessa lankesi 50 punnan vekselini protestoimisen vuoksi, on minulla nyt kesällä ollut polemiikkia pankkitalon kanssa. Olen kertonut Lloyd Lowelle, ettei minua jatkossa kiinnnosta heidän agentuurinsa, etenkin kun heidän Suomen asioitaan hoitava mies, muuan John Lundgren, jota myös Lord Johniksi kutsutaan, on kyllä tottunut liikemies ja sangen mukava veikko, mutta hän on joillaan aiemmilla toimillaan kuitenkin vahingoittanut nimeään niin paljon että minun neuvotteluni suomalaisten kauppaliikkeiden kanssa eivät tunnu tuottavan odotettua tulosta. Odotan kuitenkin vielä heidän viimeistä sanaansa, koskien kiinteää vuosipalkkaa, jota ilman en ryhdy mihinkään. Minun täytyy kuitenkin järjestää asia diskonttaamalla teidän pankissanne ja saan kai luvan maksaa lainan osaerinä, siinä tapauksessa että irtaantuisin talosta. Jos se kirottu sinooberihomma onnistuu niin kuin olen suunnitellut, tällaisista pienistä huolista päästään helposti.
Ringvall ja Backman näyttävät kaikesta touhuamisestaan ja reissaamisestaan huolimatta hoitaneet Kurimon yhtiön asiat Helsingissä niin huonosti, että Yhdyspankki on nyt kiiruhtanut niin vakaviin toimenpiteisiin, että hakee ulosotolla 195 000 smk:n lainaansa, vaikka Backman sähkötti Helsingistä, että pankki siellä on suostunut hänen ja muidenkin esittämiin maksuehtoihin. Koko tämä sotku on kauppaneuvos Bergbomin syytä ja on vaikea sanoa, millaisia suunnitelmia hänellä tämän asian suhteen ulkomaanmatkansa jälkeen on. Minä ensimmäisenä konttorinhoitajana tunnen yhtiön asiat hyvin, eikä se näytä mitään huonoa tulosta. Jos ”skipataan” vastattavista 800 000 markkaa, joka vastaa perusosuuksia, ja joka katastrofin sattuessa olisi täysin nollan arvoinen, niin pankeista olevia muita velkoja (noin 600 000) vastaan on varoja noin 1 600 000, josta 1 200 000 kiinteistöinä, varastoina ym. Backmanin tai jonkun muun on täytynyt Helsingissä esitellä asia johtokunnalle nurinkurisesti, niin että tarvittaisiin vain Bergbomin poistuminen takaajuudesta ja vakuuksien arvo painuisi niin alas, ettei niitä voisi enää hyväksyä lainaa vastaan. Teidän olisi ennemmin kannattanut tehdä ehdotuksia hallinnon ja vastaavan suhteen kuin kiiruhtaa perimiseen. Bergbom on tehnyt ehdotuksia omalla nimellään, mutta hänen vaatimuksensa ovat niin järjettömiä, että muut ovat ne yksimielisesti torjuneet. Asia olisi saatu parhaiten kuntoon, jos äijät olisivat olleet 76 peninkulmaa lähempänä johtokuntaa Helsingissä. Käytä näitä tietoja varovasti ja kerro minulle jos uskot tietäväsi jonkin keinon selviytyä ongelmasta.
Hyvästi nyt, terveiset Jätille ja muille tutuille ja kirjoita pian
vanhalle ystävällesi
John Granberg