[24.6.]1870 LM–Alexandra Mechelin
Ruotsinkielinen teksti
|1|
Tammerfors midsommardagen kl. 7 f. m.förmiddag 1870.
Min älskade vän!
Hästarne stå förspända – derföre blott några rader om huru det gått sen vi skildes.
Jag anlände natten kl. 2 till Voipala, – dröjde der till eftermiddagen, – landvägen derifrån till TforsTammerfors, – direktionssammanträde, – skral sömn i dålig säng, – följande dag bolagsstemma, – aktionärerna mycket belåtna med våra redogörelser och ökade direktionens löneanslag till 8 000 mark från 5 000, – jag qvarstadnade derföre i direktionen och kommer att för fjolåret och detta år uppbära 1 800 à 2 000 mark per år. På eftermiddagen|2| stor manöver med den af linnespinneriets arbetare bildade frivilliga brandkår, – derefter animerad souper för 30 personer hos dipsonenten Wahlgren.
Jag glömde nämna att middag hos Idestams, der yngsta dottern döptes till Walborg.
Följande morgon per ångbåt till Laukko jemte Hallonblad. För att ändtligen ha en verklig hvilodag, dröjde jag der ända till gårdagen, d. v. s. ett dygn, njutande af herrlig natur, vänligt bemötande och mycken comfort.
Anlände hit igår e. m.eftermiddag och bivistade den vackra fest som linnespinneriet gaf för sin frivilliga brandkår (300 man).
Nu skall jag upp till det ängsliga|3| Östermyra, der en ädel man med stor familj väntar sitt öde af mina läppar, – utan att jag ännu kunnat fullt decidera hvad jag skall göra. Han skall vara i en dof förtviflan ......
Min lilla vän och min rara Cely – ni ären väl nu installerade i det torftiga Nådendal, – tänkande med längtande på det vackra Botby. Jag hoppas dock att den friska hafsluften är vida angenämare än solbadd och dam på den långa landsvägen.
Enligt all sannolikhet kommer jag färdas med ångbåten från Wasa den 3 Juli.
Jag omfamna Er båda, mina älsklingar. Sköten väl om Eder|4| och tänken vänligt på Er ensamma pappa som så gerna ville rycka sig lös från allt annat för att få vara med Er ....
Vi råkas snart åter – förlåt derföre att detta är skrifvet ”i flygande fläng”!
Din egen
Leo.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
Tammerfors midsom-
mardagen kl. 7 f. m.förmiddag 1870.
Min älskade vän!
Hästarne stå förspända
– derföre blott några rader
om huru det gått sen vi skildes.
Jag anlände natten kl. 2 till
Voipala, – dröjde der till efter-
middagen, – landvägen derifrån
till TforsTammerfors, – direktionssamman-
träde, – skral sömn i dålig
säng, – följande dag bolagsstem-
ma, – aktionärerna mycket
belåtna med våra redogörelser
och ökade direktionens lönean-
slag till 8 000 mark från 5 000,
– jag qvarstadnade derföre i direk-
tionen och kommer att för fjolåret
och detta år uppbära 1 800 à 2 000
mark per år. På eftermiddagen
|2|
stor manöver med den af
linnespinneriets arbetare bildade
frivilliga brandkår, – derefter
animerad souper för 30 personer
hos dipsonenten Wahlgren.
Jag glömde nämna att middag
hos Idestams, der yngsta dottern
döptes till Walborg.
Följande morgon per ångbåt
till Laukko jemte Hallonblad.
För att ändtligen ha en verklig
hvilodag, dröjde jag der ända
till gårdagen, d. v. s. ett dygn, nju-
tande af herrlig natur, vänligt
bemötande och mycken comfort.
Anlände hit igår e. m.eftermiddag och
bivistade den vackra fest som
linnespinneriet gaf för sin fri-
villiga brandkår (300 man).
Nu skall jag upp till det ängsliga
|3|
Östermyra, der en ädel man
med stor familj väntar sitt
öde af mina läppar, – utan
att jag ännu kunnat fullt
decidera hvad jag skall göra.
Han skall vara i en dof
förtviflan ......
Min lilla vän och min rara
Cely – ni ären väl nu in-
stallerade i det torftiga Nåden-
dal, – tänkande med längtande
på det vackra Botby. Jag hoppas
dock att den friska hafsluften
är vida angenämare än solbadd
och dam på den långa lands-
vägen.
Enligt all sannolikhet kommer
jag färdas med ångbåten från
Wasa den 3 Juli.
Jag omfamna Er båda, mina
älsklingar. Sköten väl om Eder
|4|
och tänken vänligt på Er ensamma
pappa som så gerna ville rycka
sig lös från allt annat för att
få vara med Er ....
Vi råkas snart åter – förlåt
derföre att detta är skrifvet
”i flygande fläng”!
Din egen
Leo.
Tampere juhannuspäivänä kello 7 aamupäivällä 1870.
Rakas ystäväni!
Hevoset ovat valjaissa – siksi vain muutama rivi siitä miten on mennyt erottuamme.
Saavuin yöllä klo 2 Voipaalaan, – viivyin siellä iltapäivään, – jatkoin maanteitse Tampereelle, – johtokunnan kokous – heikot yöunet kehnossa sängyssä, – seuraavana päivänä yhtiökokous, – osakkaat hyvin tyytyväisiä selontekoihimme ja nostivat johtokunnan palkkamäärärahat 8 000 markkaan 5 000:stä, – jäin siksi johtokuntaan ja saan siksi viime vuodelta ja tältä vuodelta 1 800 ja 2 000 markkaa vuodesta. Iltapäivällä suuri manööveri pellavakehräämön työntekijöistä kootun vapaapalokunnan kanssa, – sen jälkeen eloisa illallinen 30 henkilölle isännöitsijä Wahlgrenin luona.
Unohdin mainita päivällisen Idestameilla, nuorin tytär kastettiin Walborgiksi.
Seuraavana aamuna höyrylaivalla Laukkoon Hallonbladin kanssa. Voidakseni viimeinkin pitää kunnon lepopäivän viivyin eiliseen saakka, eli vuorokauden verran, nauttimassa ihanasta luonnosta, ystävällisestä kohtelusta ja mukavasta olosta.
Saavuin tänne eilen iltapäivällä ja osallistuin kauniiseen juhlaan, jonka pellavakehräämö järjesti vapaapalokunnalleen (300 miestä).
Nyt olen lähdössä pelon vallassa odottavaan Törnävälle, jossa jalo mies suurine perheineen odottaa kuulevansa kohtalonsa huuliltani, – enkä ole vielä osannut täysin päättää mitä tehdään. Hänen kerrotaan olevan synkän epätoivon vallassa......
Pikku ystäväni ja rakas Celyni – lienette nyt asettuneet kurjaan Naantaliin, – ajatellen kaivaten kaunista Puotilaa. Toivon silti, että raikas meri-ilma tuntuu paljon miellyttävämmältä kuin auringonpaahde ja pöly pitkällä maantiellä.
Saavun mitä todennäköisimmin höyrylaivalla Waasasta 3. heinäkuuta.
Halaan teitä kumpaakin, omat rakkaani. Pitäkää hyvää huolta itsestänne ja ajatelkaa kauniisti yksinäistä isäpappaanne, joka niin mieluusti haluaisi riuhtaista itsensä irti kaikesta muusta ollakseen Teidän kanssanne ....
Tapaamme pian uudelleen – siksi pyydän anteeksi, että tämä on kirjoitettu ”kiireen vilkkaa”!
Sinun oma
Leo.