20.2.1866 Cecilia Lindroos–LM
Ruotsinkielinen teksti
|1|
Helsingfors den 20 Februari 1866.
Min goda Leo!
Många vänliga tacksägelser sänder jag dig för ditt bref hvilket ej för ut kunnat besvaras och vill tillika låta dig veta att ett Kreditiv stort 6 000 francs af gått till Bauch i Hamburg, om hvilket Du kanske redan erhållit underättelse af egen erfarenhet vet jag att det är bra att hafva ett säkert hus hos hvilken man kan lyfta summan i mindre påster, men allt detta vet Du bättre än jag, och behöver således ej några råd i detta hänsende. Sedan jag skref dig till har mycket inträffat som giort mig orolig och bekymrad; förr och främsta har krångel med bevillningen uppstått; vi blefvo taxerade att ut betala 1 155 M.Mark 40 ppenni, det kunde alldrig falla mig in att gå upp till Rådhuset,|2| för att undersöka om allt var rätt då de annånserat att man skulle kunna göra anmärkningar emot taxeringen, emedan vi inlämnat en ordentelig och nog dryg uppgift, men nu dessutom hafva vi fått en debetsedel för alla 4 arfvingar stor 720 Mark, detta finner jag höst obilligt, då upp görelsen skädde före arfskiftet, jag har äfven försökt att få detta ändrat eller rättare göra mig underrättad om detta i mitt tycke stora orättvisa, jag besökte äfven derföre Baron Wallén, der jag blef mycket väl emottagen, Han sade att det ej i år stog att ändra ehuru väl han fan det orätta i saken men han låfvade för nästa år afdrag. Nu till den andra ledsamare saken, Törngrens dåliga affer det tykes för oss som vi der förlorade allt, Han har sjelf varit hos mig. Den inteckning vi hafva i Lauko är den 4de och sista, detta ställe|3| är nu intecknadt till 270 000 Rub silfver, Törengren önskade nu sjelf villa öfvertaga Lauko till förvaltning, och tror sig då efter 3ne år kunna tillfullo afbetala oss dock med det förbehåll att ej någon ränta under denna tid skulle komma i fråga, jag har för min del gifvit mitt bifall der till, men hvad säger Du derom detta är enligt min tanke det enda möjliga sätt för oss att erhålla något, ty om egendomen går i Concurs eller kommer i främmande händer, så uppstår ju derigenom stora afdrag, men om han sjelf förvalta egendomen så tycker jag om han är hederlig karl åtminstone bjuder till att till godo mig såm så gammal bekant och vän i hans fäderne hem. Men hvad din andel beträffar eller den egendom som har den enda inteckning på 30 000 rubel, har han som han sade blifvit erbjuden 50 000 Rubel för, men ville ej då selja den,|4| nu förvaltas den af en gammal trotjenare hvilken ej förbättrat den, efter hvad Törengren sjelf sade skal egendommens enda värde bestå i ett vatten fall hvilket är uppskattat till många Hästars kraft, och så ledes passande till något fabrik, men förrästen är egendomen förfallen, äfter hvad jag har hört, jag tycker att du i dessa penninge fatiga tider ej bör hasta med någon försäljning utan att man borde invänta bättre tider i händelse ej någon spekulant skulle infinna sig i sommar. jag frågade Törengren hvad han tyckte att man kan rekna för reveny af detta stelle, han svarade intet mer än 200 Rubel. är icke det förskrecklit med allt detta.
|5|Jag förundrar mig storligen öfver hans lugn och trygghet vid allt detta, jag hvar verkeligen så uppskakad då jag träffade honom, jag grämer mig äfven att de Törengrenska handlinggarna upptogs hvid skiftet till fulla värde, och nu 4 månader äfter gälla så godt som för intet, nog är det hårt och öfverdådigt handlat af Törengren som var ägare af en half milion. De Hackmanska peningarne skola med aldra första lämnas till Forselles, men denna tid hafva vi haft inbetalning till Föreningsbanken för Caffeafärer den 22 Februari skall ännu 10 000 Mark betalas. Mycket mycket har jag dock äfven haft som gjort mig stor glädje och det är Du min egen Leo som är orsaken till denna fröjd, jag tackar innerligen Gud att Alexandra varit så lycklig och valt dig till sitt jordiska|6| stöd, jag känner mig stolt att få kalla dig min Son. Då jag var hos Baron Wallén och hade uttallat min afär ville jag aflägsna mig men då tog han mig i handen och bad mig ännu dröja emedan han ville säga mig något. ”Har det nyligen varit bref i från de unga” frågade han. ”I går hvar mitt svar, ”månne Mechelin vet att vi ämna välja honom till Borgmästare” frågade han. Jag svarade att jag ej trode att Du vättat det ehuru jag då redan fått dit bref, jag sade kan henda det skulle tyckas du vore för ung att söka denna tjenst, och att jag hade hört att Docktor Zilljacus tänker på denna plats. Nej” svarade han ”Mechlin och ingen annan passar dertill, Han är en man med utmärkta kunskaper, allmänt omtyckt och jag|7| vet att Borgerskapet önskar att få honom. Jag menade att Örnberg eller Bärgen skulle kom i fråga eller någon dera af dem till och med vara sjelfskrifna, svaret var dessa två kommer ej i fråga ehuru, Örenberg nu förrättar tjensten är han en långsam och tråkig personlighet. Du kan väl då veta min goda Leo huru fägnande detta var för mig att höra, Dig omtallas af en Man såm har så mycket att säga i om samhället. Nu har jag hört det Zilljacus ej ämnar söka denna tjenst, emedan inkomsten vore den samma som han nu har, så att vinsten för honom vore att förskaffa sig mera att göra hvid den nya befatningen. Jag har tallat med Torsten, han är af den tanken att det vore mycket bra för dig emedan det vore en så stor pracktik, att der i från blifva in vald till Guvernör, det skedde ju så med Antel, emeller|8|tid vore det temmelig stort skutt att i från löjtnant bli Öfverst löjtnant, och än undderligare för mig att få emottaga eder som Borgmästare och Borgmästarinna, som Gud vill så sker det i allt. Gör nu hvad du för godt finner du inser nog sjelf ditt eget bästa. Hälsa Alexandra i från mig, bed henne vara lugn och försigtig, nog hade jag bra gerna sett att hon ännu en tid hade varit fri och ledig men det är Guds skickelse och så ledes väl som Han tillstädjer, der för skola vi hoppas att allt går väl med Hans hjelp.
Nu tackar jag Dig särskilat för allt besvär du haft med minna uppköp. jag för min del behöfver ej något, men kan henda att Jetta än längre fram skulle behöfva någon klädning om hvilket jag väl längre fram skall skrifva.
|9|Lördagen den 17de voro vi på synfonie konserten der Mili sjöng tvänne stycken, det var värkeligen roligt att se med hvilken säkerhet och vana hon uppträdde, Hon har gjort stora framsteg på den korta tid Hon vann äfven allmänt bifall. Henrik är för närvarande på en resa till Åbo och några andra städer för att upp göra bekantskap med afers vänner, han besöker då äfven Tammerfors. Han har blivit utsed som skepps redare för Helsingfors stad att föra tallan hvid den snart blifvande Bolagstemma, och desutom har han fått kallelse af Lilja till något utlänst assurance bolag. Väderleken har nu förändrat sig till 15 graders köld och sträng storm nästan en veckas tid, så att flere personer blåst i kul på gatorna i bland deras antal hvar och Emi Vik, hon stötte sig något.
Hälsningar ifrån alla hemmavar|10|ande, lilla Janne tackar så mycket frimärken och Dinna vändliga rader till honom.
Låt oss snart få bref Du vet huru roligt det är för mig då jag får höra något ifrån mina älskade och saknade Barn.
Din Mamma.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
Helsingfors den 20 Februari 1866.
Min goda Leo!
Många vänliga tacksägelser sänder jag
dig för ditt bref hvilket ej för ut kunnat
besvaras och vill tillika låta dig veta
att ett Kreditiv stort 6 000 francs af
gått till Bauch i Hamburg, om hvil-
ket Du kanske redan erhållit under-
ättelse af egen erfarenhet vet jag att
det är bra att hafva ett säkert hus hos
hvilken man kan lyfta summan i min-
dre påster, men allt detta vet Du bättre
än jag, och behöver således ej några råd
i detta hänsende. Sedan jag skref dig
till har mycket inträffat som giort
mig orolig och bekymrad; förr och
främsta har krångel med bevillningen
uppstått; vi blefvo taxerade att ut
betala 1 155 M.Mark 40 ppenni, det kunde alldrig
falla mig in att gå upp till Rådhuset,
|2|
för att undersöka om allt var
rätt då de annånserat att
man skulle kunna göra an-
märkningar emot taxeringen,
emedan vi inlämnat en ordentelig
och nog dryg uppgift, men nu
dessutom hafva vi fått en debetsedel
för alla 4 arfvingar stor 720 Mark,
detta finner jag höst obilligt, då upp
görelsen skädde före arfskiftet, jag har
äfven försökt att få detta ändrat eller
rättare göra mig underrättad om detta
i mitt tycke stora orättvisa, jag besökte
äfven derföre Baron Wallén, der
jag blef mycket väl emottagen,
Han sade att det ej i år stog att ändra
ehuru väl han fan det orätta i saken
men han låfvade för nästa år afdrag.
Nu till den andra ledsamare saken,
Törngrens dåliga affer det tykes för oss som
vi der förlorade allt, Han har sjelf varit
hos mig. Den inteckning vi hafva i
Lauko är den 4de och sista, detta ställe
|3|
är nu intecknadt till 270 000 Rub
silfver, Törengren önskade nu
sjelf villa öfvertaga Lauko till
förvaltning, och tror sig då efter 3ne år
kunna tillfullo afbetala oss dock med
det förbehåll att ej någon ränta under
denna tid skulle komma i fråga, jag
har för min del gifvit mitt bifall der
till, men hvad säger Du derom detta är
enligt min tanke det enda möjliga
sätt för oss att erhålla något, ty om egen-
domen går i Concurs eller kommer
i främmande händer, såtillagt uppstår ju deri-
genom stora afdrag, men om han sjelf
förvalta egendomen så tycker jag om
han är hederlig karl åtminstone
bjuder till att till godo migtillagt såm så gammal
bekant och vän i hans fäderne hem.
Men hvad din andel beträffar eller
den egendom som hartillagt den enda inteck-
ning på 30 000 rubel, har han som
han sade blifvit erbjuden 50 000
Rubel för, men ville ej då selja den,
|4|
nu förvaltas den af en gammal
trotjenare hvilken ej förbät-
trat den, efter hvad Törengren
sjelf sade skal egendommens
enda värde bestå i ett vatten
fall hvilket är uppskattat till
många Hästars kraft, och så ledes
passande till något fabrik, men
förrästen är egendomen förfallen,
äfter hvad jag har hört, jag tyck-
er att du i dessa penninge fatiga tider
ej bör hasta med någon försäljning
utan att man borde invänta bättre
tider i händelse ej någon spekulant
skulle infinna sig i sommar.
jag frågade Törengren hvad
han tyckte att man kan rekna
för reveny af detta stelle, han
svarade intet mer än 200 Rubel.
är icke det förskrecklit med allt
detta.
Jag förundrar mig storligen
öfver hans lugn och trygg-
het vid allt detta, jag hvar
verkeligen så uppskakad då jag
träffade honom, jag grämer mig
äfven att de Törengrenska handling-
garna upptogs hvid skiftet till fulla
värde, och nu 4 månader äfter gälla
så godt som för intet, nog är det hårt
och öfverdådigt handlat af Törengren
som var ägare af en half milion.
De Hackmanska peningarne
skola med aldra första lämnas
till Forselles, men denna tid hafva
vi haft inbetalning till Förenings-
banken för Caffeafärer den 22 Febru-
ari skall ännu 10 000 Mark betalas.
Mycket mycket har jag dock äfven
haft som gjort mig stor glädje och
det är Du min egen Leo som är or-
saken till denna fröjd, jag tackar
innerligen Gud att Alexandra varit
så lycklig och valt dig till sitt jordiska
|6|
stöd, jag känner mig stolt
att få kalla dig min Son.
Då jag var hos Baron Wallén
och hade uttallat min afär ville
jag aflägsna mig men då tog han
mig i handen och bad mig ännu
dröja emedan han ville säga mig
något. ”Har det nyligen varit
bref i från de unga” frågade han.
”I går hvar mitt svar, ”månne
Mechelin vet att vi ämna välja
honom till Borgmästare” frågade
han. Jag svarade att jag ej trode
att Du vättat det ehuru jag då
redan fått dit bref, jag sade kan hen-
da det skulle tyckas du vore för
ung att söka denna tjenst, och
att jag hade hört att Docktor Zill-
jacus tänker på denna plats.
Nej” svarade han ”Mechlin och
ingen annan passar dertill, Han
är en man med utmärkta kun-
skaper, allmänt omtyckt och jag
|7|
vet att Borgerskapet önskar
att få honom. Jag menade
att Örnberg eller Bärgen
skulle kom i fråga eller någon
dera af dem till och med vara sjelf-
skrifna, svaret var dessa två kommer
ej i fråga ehuru, Örenberg nu förrättar
tjensten är han en långsam och tråkig
personlighet. Du kan väl då veta min
goda Leo huru fägnande detta var för
mig att höra, Dig omtallas af en Man
såm har så mycket att säga i om sam-
hället. Nu har jag hört det Zilljacus
ej ämnar söka denna tjenst, emedan
inkomsten vore den samma som han
nu har, så att vinsten för honom vore
att förskaffa sig mera att göra hvid
den nya befatningen. Jag har tallat
med Torsten, han är af den tanken
att det vore mycket bra för dig emedan
det vore en så stor pracktik, att
der i från blifva in vald till Guver-
nör, det skedde ju så med Antel, emeller-
|8|
tid vore det temmelig stort
skutt att i från löjtnant bli
Öfverst löjtnant, och än und-
derligare för mig att få emottaga
eder som Borgmästare och Borgmäs-
tarinna, som Gud vill så sker det i allt.
Gör nu hvad du för godt finner du inser
nog sjelf ditt eget bästa.
Hälsa Alexandra i från mig, bed
henne vara lugn och försigtig, nog
hade jag bra gerna sett att hon
ännu en tid hade varit fri och ledig
men det är Guds skickelse och så
ledes väl som Han tillstädjer, der
för skola vi hoppas att allt går väl
med Hans hjelp.
Nu tackar jag Dig särskilat för allt
besvär du haft med minna uppköp.
jag för min del behöfver ej något, men
kan henda att Jetta än längre fram
skulle behöfva någon klädning om
hvilket jag väl längre fram skall
skrifva.
Lördagen den 17de voro vi på
synfonie konserten der Mili sjöng
tvänne stycken, det var värke-
ligen roligt att se med hvilken säker-
het och vana hon uppträdde,
Hon har gjort stora framsteg på den
korta tid Hon vann äfven allmänt
bifall. Henrik är för närvarande
på en resa till Åbo och några andra städer
för att upp göra bekantskap med afers
vänner, han besöker då äfven Tammer-
fors. Han har blivit utsed som skepps
redare för Helsingfors stad att föra tallan
hvid den snart blifvande Bolagstemma,
och desutom har han fått kallelse af
Lilja till något utlänst assurance
bolag. Väderleken har nu förändrat
sig till 15 graders köld och sträng storm
nästan en veckas tid, så att flere personer
blåst i kul på gatorna i bland deras antal
hvar och Emi Vik, hon stötte sig något.
Hälsningar ifrån alla hemmavar-
|10|
ande, lilla Janne tackar
så mycket frimärken och Dinna
vändliga rader till honom.
Låt oss snart få bref Du vet huru
roligt det är för mig då jag får höra
något ifrån mina älskade och
saknade Barn.
Din Mamma.
Helsinki 20. helmikuuta 1866
Leo hyvä
Lähetän sinulle ystävälliset kiitokset kirjeestäsi, johon en ole aiemmin voinut vastata, ja samalla tiedoksesi, että 6 000 frangin kreditiivi on mennyt Baudhille Hampuriin, mistä ehkä jo saitkin tiedon. Tiedän omasta kokemuksestani, että on hyvä, kun on turvallinen pankkitalo, josta voi nostaa summan pienemmissäkin erissä,mutta sinä tiedät tämän kaiken paremmin kuin minä etkä siksi tarvitse neuvoja näissä asioissa. Sen jälkeen kun viimeksi kirjoitin on tapahtunut paljon, mikä tekee levottomaksi ja huolestuttaa, ennen muuta verotuksesta tulleet hankaluudet. Meille määrättiin veroa 1 155 mk 40 penniä, eikä minulle tullut koskaan mieleenikään mennä raatihuoneelle ottamaan selvää, onko kaikki kunnossa silloin kun he ilmoittivat, että verotusta vastaan voi esittää huomautuksia, sillä me olimme suorittaneet säädetyn ja varsin suuren maksun, mutta nyt olemme saaneet sen lisäksi neljälle perilliselle 720 markan laskun.
Pidän sitä aivan kohtuuttomana, kun selvitys oli tehty ennen pesänjakoa, olen myös koettanut saada asiaan korjausta, tai paremminkin olen koettanut saada selvyyttä tästä mielestäni suuresta vääryydestä. Kävin myös paroni Wallenin luona, jossa minut otettiin hyvin vastaan. Hän sanoi, että sitä ei ole mahdollista muuttaa tänä vuonna, vaikka se onkin väärin, mutta hän lupasi ensi vuodeksi vähennystä. Nyt toiseen, surullisempaan asiaan, Törngrenin kehnoihin afääreihin, joissa näyttää siltä, että me menetämme kaiken. Hän on itse ollut luonani. Kiinnitys, joka meilä on Laukkoon, on neljäs ja viimeinen, se paikka on nyt kiinnitetty 270 000 hopearuplasta. Törngren toivoi voivansa ottaa Laukon nyt omaan hallintaansa ja uskoo, että hän voisi maksaa meille täysin kolmessa vuodessa, kuitenkin sillä ehdolla, että mitään korkoa ei tältä ajalta tulisi, minä olen omalta osaltani antanut suostumukseni, mutta mitä sinä sanot, minun käsittääkseni se on ainoa tapa jolla me voisimme saada jotain, sillä jos omaisuus menee konkurssiin tai joutuu vieraisiin käsiin, siitä syntyy suuria tappioita, mutta jos hän itse hallitsee omaisuutta niin ajattelen, että jos hän on kunnian mies, hän ainakin pyrkii hyvittämään minua, vanhaa tuttua ja ystävää hänen isänsä kodista. Mutta mitä sinun osuuteesi tulee, siis siihen maatilaan, johon on vain yksi 30 000:n kiinnitys, niin hänelle on kertomansa mukaan tarjottu siitä 50 000, mutta hän ei halua myydä sitä. Tilaa hoitaa nyt hänen vanha luottopalvelijansa, joka ei ole tehnyt siihen parannuksia, Törgnrenin mukaan tilan ainoa arvo on siinä oleva koski, joka on arvioitu monen hevosvoiman veroiseksi niin että siihen voisi perustaa tehtaan, mutta muuten olen kuullut tilan olevan rappiolla. Minun mielestä näinä rahanpuutteen aikoina ei pitäisi kiirehtiä myymään vaan odottaa parempia aikoja, ellei sitten kesällä ilmaannu jotakuta spekulanttia. Minä kysyin Törngreniltä, mitä hän arvioisi paikan tuotoksi ja hän vastasi, ettei se ylitä 200 ruplaa, eikö se ole kauheaa kaikesta siitä.
Ihmettelen kyllä suuresti hänen rauhallisuuttaan ja turvallisuudentunnettaan kaikessa tässä, olin todella järkyttynyt kun tapasin hänet, ihmettelin myös että Törnegrenin paperit otettiin jaossa täydestä arvostaan, ja nyt neljä kuukautta myöhemin ne eivät ole minkään arvoisia, on se kyllä kovasti ja ylimielisesti toimittu Törnegreniltä, joka omisti yli puoli miljoonaa.
Hackmanin rahat pitäisi ensi tilassa maksaa jättää Forsellesille, mutta näinä aikoina meillä on ollut maksettavia myös Yhdyspankille kahviasioissa, vielä pitää 22. helmikuuta maksaa 10 000 markkaa.
Paljon paljon on minulla ollut myös sellaista, mikä on antanut iloa ja sinä minun Leoni olet aiheena tähän iloon, kiitän hartaasti Jumalaa että Alexandra oli niin onnellinen ja valitsi sinut maalliseksi tuekseen ja minä olen ylpeä siitä, että voin sanoa sinua pojakseni. Kun olin paroni Wallenin luona ja esitettyäni asiani aoin lähteä, hän otti minua kädestä ja pyysi jäämään hetkeksi niin että hän kertoisi minulle jotain. ”Onko tullut hiljattain kirjeittä nuorilta”, hän kysyi, ja vastasin ”eilen”. ”Mahtaako Mechelin tietää, että aiomme valita hänet pormestariksi”, hän kysyi. Minä sanoin, että sinä luultavasti et tiedä asiasta, vaikka oiin jo silloin saanut kirjeesi ja sanoin, että ehkäpä arvellaan, että sinä olisit iian nuori hakemaan sitä tehtävää ja että olin kuullut tohtori Zilliacuksen harkitsevan sitä paikkaa. ”Ei”, hän vastasi, ” Mechelin sopii siihen eikä kukaan muu. Hän on mies, jolla on erinomaiset tiedot, hän on yleisesti pidetty ja tiedän, että porvaristo haluaa hänet.” Minä arvelin, että Örnberg tai Berg voisivat tulla kysymykseen tai että jompikumpi heistä olisi jopa itsestäänselvyys, mutta vastaus oli, että nämä kaksi eivät tule kysymykseen, vaikka Örnberg virkaa nyt hoitaakin, hän on hidas ja ikävä henkilö. Saat arvata hyvä Leoni, miten mukavaa tämä oli minulle kuulla. Sinusta puhutaan miehenä, jolla on niin paljon sanottavaa yhteisössä. Nyt olen kuullut, että Zilliacus ei aio hakea virkaa, koska tulot siinä olisivat samat kuin hänellä on nytkin ja tulos olisi vain se, että hän joutuisi uudessa tehtävässä tekemään enemmmän. Olen puhunut Torstenin kanssa ja hän on sitä mieltä, että se olisi sinulle hyväksi, koska käytännössä siitä virasta usein valitaan maaherraksi, niin kuin Antellin kohdalla nyt kävi. Olisihan se kuitenkin suuri hyppy luutnantista everstiluutnantiksi ja minulle olisi vielä kummallisempaa ottaa teidät vastaan pormestarina ja pormestarittarena, mutta niin tapahtuu kuin Jumala tahtoo. Tee nyt niin kuin oman etusi kannalta parhaaksi näet.
Sano Alexandralle terveisiä minulta, pyydä häntä olemaan varovainen ja rauhallinen, olisin mielelläni nähnyt, että hän olisi ollut vielä jonkin aikaa vapaa, mutta se on Jumalan sallimus ja asiat menevät hyvin niin kuin Hän säätää, niin että voimme toivoa kaiken sujuvan hyvin hänen avullaan.
Nyt kiitän sinua erityisesti kaikesta vaivannäöstä, jota sinulle on ollut minun ostosteni suhteen. Omasta puolestani en tarvitse enempää, mutta voi olla, että Jetta tuonnempana tarvitsee jotain vaatetusta, kirjoitan siitä sitten myöhemmin.
Lauantaina 17. päivä olimme sinfoniakonsertissa, jossa Mili lauloi kaksi kappaletta. Oli todella hauska nähdä miten varmasti ja tottuneesti hän esiintyi. Hän on edistynyt paljon sinä lyhyenä aikana, jolloin hän on nauttinut myös laajempaa suosiota. Henrik on parhaillaan matkalla Turkuun ja muihinkin kaupunkeihin tehdäkseen tuttavuutta liikeystäviensä kanssa, hän käy myös Tampereella. Hänet on valittu Helsingissä laivanvarustajaksi johtamaan pian aloittavaa höyrylaivayhtiötä. Ja lisäksi Lillja on kutsunut hänet johonkin ulkomaiseen merivakuutusyhtiöön. Säät ovat nyt vaihtuneet 15 asteen pakkaseen ja kovaan myrskyyn lähes viikon ajaksi niin että monet ihmiset ovat paleltuneet kaduilla, niin myös Emi Viik, joka törmäsi johonkin.
Terveiset kaikelta kotiväeltä, pikku Janne kiittää kovin postimerkeistä ja ystävällisistä riveistäsi hänelle.
Anna minun pian saada kirjeitä, tiedät kyllä kuinka hauskaa minulle on kuulla jotain rakastetuista ja kaivatuista lapsistani.
Äitisi