29.11.1875 Finanssioppi

Finanslära.

H. T.Höstterminen 1875.
21^a Föreläsn.Föreläsningen

Efter framställning af de omständigheter hvarföre den
Senaste ngranågra ord omstruket gamla indelningen i direkta och indirekta
skatter kan bibehållas, om icke ss.såsom uteslutande och tillräcklig in-
delning framställde jag den afvältning eller öfverflyttning, den
intressanta frågan om skatternas förenkling, om hvilken dock
blott ngranågra ord yttrandes hafver här återkomma till saken.

Gentermot de talrika skatteslag, och dyra uppbörden, har yrkats
icke blott på förenkling tillochmed blott på en enda skatt. Det
förra ock haft ngnnågon framgång, det senare tillsvidare oreali-
seradt. England minskat titlarna. Äfven i Sverige efter-
hand. – Idén icke så ny. Vauban 1707 dömer regalen.

Fysiokraterna. Ansågo att i hvjehvarje fall jordegendomen betalde allt
äfven de andra erlagda skatterna, emedan jordegarne de enda som
skapade nya värden ville de äfven direkte beskatta endast jorden
det enda kapital, enl.enligt dem, som utöfver produktionskostnader gaf ett
öfverskott. Numera klasser och säkrare kunskap om den andel jord
har i produktion af nya värden. Det skulle naturligtvis ledt
till stor obillighet om endast jordskatt, om ock inkomsten från jorden
i hvarje land lemna icke ringa tillfälle till skattebetalning. Men äfven andra tillgångar.tillagt – Af gagn ha
yrkanden dock varit, enär i sjelfva verket diverse afskaffats.
Och i vetenskapen synes man teml.tämligen ense derom att, om det
blefve en enda, så borde det vara en inkomstskatt, – hvilket
ju framgår redan deraf, att det dock är fråntillagt inkomsten som all skatttillagt skall
betalas alltstruket. Emellertid förtjenar anffstruketöra följföljande af Passy:
Idén om en enda skatt särdeles lockande, men om beskatt-
ningens enkelhet är önskvärd och ngtnågot som bör eftersträfvas
är ock dock icke det enda mål, som man i detta hänseende
särdestruket bör söka uppnå ”och enl.enligt all sannolikhet skall
beskattningens enhet förbli ett ideal, som man alltid skall
närma sig men aldrig kunna förverkliga”.

Fin.vetenskapFinansvetenskap sträfvar dock till detta mål och ju mera dess
grundsatser insteg,struket i allm.allmänna medvetandet, och ju mera de
skattskyldiga lära sig inse det rätta i beskattningen samt vaka
öfver beskattningens användande, desto större utsigter. – Vi
kunna dock redan nu fordra att fin.förvaltn.finansförvaltningen med afseende
i skatternas fördelning och uppbörd införa all den enkelhet som
möjlig.

Skattens fördelning. Ju mera skatterna motsvarar storleken
af de olika inkomster som de drabba, desto rättvisare. Både
rättvisans kraf och fördelnfördelning för skattkammarn. Utveckla.

Förut mycket privilegier, befrister – ”En enskild gunst
är nästan alltid en allm.allmänn orättvisa” säga Say. – Ojemnhet
således aldrig försvaras. – Här väl sagts att skattefrihet
eller lindring är en g.genom häfd vunnen besittning, hförhänför upphäfvande somtillagt ett
intrång i eganderätt – hvartill dock svaras 1^o) All skatt
kan betraktas ss.såsom ett sådant intrång. 2^o) Ingen kan dföredärför
på sådan grund undantaga sig skyldighet att efter förmåga.
3^o) Statsmakter måste ega rätt att förändra skattelagen
utan att ngnnågon medborgare kan åberopa höga rättigheter. – Exi-
sterar ojemnhet, isynnerhet viss samhällsklass emellan,
så vore det tvärtom rättvist att borttaga den. – Forna
mantalspengen adelntillagt, – karta sigillata bönderna. – – Alla sam-
hällsklasser höra lika – endast konstaterad fattigdom
med frihet. – Det kan uppfattas annorlunda hvad jordegendom
vidkommer, hvarom snart mera. Här blott huru icke mer ett klassprivil.klassprivilegium
men alltid skadligt att ha frälse.

Skatternas orubblighet. Fråga upphäftats huruvida
skatter, som engåg åsatts, bör förbli orubbade, hvarken
kan höjas eller minskas. – Då skatten proport.proportionerlig till
inkomsten, och jemn och rättvis, inses lätt att orubbligt
kunde medföra svåra olägenheter, detta såväl om personstruket inkomsttillagt
som real beskattas. – Ty konjunktur vexl.växlingar. – Huru i
fråga om jordskatt somstruket blir särskild fråga. I sjelfva
verket sannt och nämna undersökning. Näsman.tillagt Annat med
egstruket inkomst. – Men om icke orubbligt kan erkännas,
så dock icke heller kastningen hit och dit, isynnerhet hvad
angår tullar. – ”All gammal skatt är bra, all
ny är dålig” – kan sägas fr.från politisk, ej från finansiel
ståndpunkt.

En del förf.författare äfven här behandlat fråga om progressiv
beskattning. Definiera.tillagt Den dock tillämplig blott i fråga om in-
|3| komstskatt, hförehärför uppskjuta till dess.

Uppbörden. En fråga som vid alla slags skatter måste
lösas i öfvervägandet.

Rosenborg –

Frågan om uppbördskostnaden återkomma vid hvarje skatt.
Fordom förfärliga afdrag.