23.11.1875 Finanssioppi

Finanslära.

H. T.Höstterminen 1875.
23 Nov.November
20^de Föreläsn.Föreläsningen

Igår anförde ss.såsom vanlig och i allmänhet möjlig föremåltillagt för beskattning: Personer,
Kapital – Inkomst. – Tillverkning och förbrukning (likvist: pro-
duktion och konsumtion) samt förmedlingen af båda, – transaktion
och förrättningar af hvarjehanda slag. – Detta för att kom-
ma till ngnnågon hållbar indelning af skatter, men ock för
att dervid upptaga vissa synpunkter som måste göra sig
gällande vid granskn.granskning, jförelsejämförelse och bedömande af de olika skatte-
slagen.

Igår jväljämväl framhållit huruledes all skatt normaliter betalas af en
skattdragandes renatillagt inkomst, oaktadt mångenstäds icke ngnnågon ink.inkomst skatt
och der den finns jförelsevisjämförelsevis ringa. – Vare sig att skatta åsatt i visst för-
hållande till min landtgårds värde, eller på vinet som jag förtär, eller på
kontraktet som jag afslutar och skall legalisera, visst är det med min
inkomst för årettillagt jag betalar den, måste jag för ändamål tillgripa kapitalet
är ett abnormt fhållandeförhållande inne, antingen att skatterna ojemna eller öfverdrif.överdrivna
eller att jag drifvit min affär med förlust. Äfven arfvetstruket skatt på arf, ehuru ren kapitalskatt likna inkomstskatt enär är afdrag på det arfvet bestående extra inkomst.tillagt i marginalen – Om endast en inkomst-
skatt, så skulle menniskor icke betala mer än nu, tvärtom mindre
enär mycken uppbördskostnad skulle bortfalla. Men det vorestruket ärtillagt
svårt att konstatera verkl.verkliga inkomster så länge statsskatt ofullständig,
det skulle ock verka skrämmande gl.gällande beloppet – 20 %, i st f.i stället för
en i Finland. – Derföre skatt lagd på de olika objekten som anfördes.

Hvilka äro källorna till inkomst? Arbete och kapital – andra ord:tillagt menniskan
med sin arbetsförmåga, och de materiella föremål hvilka han i sitt
arbete använda, eller åt hvilka han genom tidigare arbete gifvit värde jordentillagt
eller hvilka äro ett färdigt resultat af tidigare arbete och arbetskapital.

Menniskan ss.såsom sådan visserl.visserligen beskatt.beskattnings föremål. Men härmed den
olikhet, att en del ega intet kapital, andra blott nödv.nödvändigt arbetsredskap,
andra åter endast sådant kapital som i poduktion används
och riskeras, andra åter ärfdt kapital som utan möda ger in-
komst. Beskattas alla menniskor lika, måste det bli ytterst
lågt, d. ä.det är med hänsyn till 1^a kategorin, – vill man följa den olika
skatteförmågan, så lemnar man redan menniskan ss.såsom sådan – och tar egendo-
men i den ena eller andra eller i alla formertillagt till beskattningsföremål – eller ockstruket I grunden så förutsätter
i hvardera fallen att denna menniska eller denna egendom som beskattas
ger sådan inkomst, från hvilken skatten lämpligen kan utgå, – ehuru
man icke taxera inkomst ss.såsom sådan utan sjelfva de synliga, mera
|2| förnimbara källorna dertill. – Men man har funnit att af
inkomsten kan afslås åt staten äfven i sdnasådana moment då kommer
under användning, – och så har man beskattat konsumtions-
artiklar, varor i allm^hetallmänhet, stadgande att i vissa moment, vid om-
flyttningar från en ort till annan, utlandet till inlandet, den som
i detta mom.moment är innehafvare eller emottagare af varan skall betala
skatt. Det kan icke ifrågakomma att äfven denna skatt skulle i första
hand betalas af ren inkomst. Köpman t. ex. om driftig betala måhända
på ett år i tull mer än hela sitt kapital. Då likväl honom affordras
denna stora skatt sker det emedan förutsättes att han vid föryttringen af
dessa förbruks artiklar tar igen sin skatt, afvältar den på konsumenten,
– han är således blott förmedlare mellan fiscus och konsument.
Lika exempel om bränvinsbrännare – Således tull och accis
båda karakter af afvältning. – Och hvarifrån får kronan egent.egentligen
dessa skatter? Af de enskildas inkomst, hvaraf vissa delar
användas till denna förbrukning.

Man kunde med tycka Hoffmann säga: således beskattas
antringen en egendom eller en handling, det som är, eller det
som sker. Det existera säger Hoffman, fastigheter, menniskans
näringsrättigheter och man beskattar dem genom grundskatt,
personell skatt och näringsskatt direkte, – det försiggår eller
verkställes importer, exporter och transitobefordringar, man brygger
öl, bränner brännvin, malar säd, o. s. v.och så vidare – och man beskattar
dessa handlingar genom tullar, accis, mäldskatt o. s. v.och så vidare indirekte.

Äfven han således denna indelning. I sjelfva verket den vanligaste.
Definition teml.tämligen öfverensstämmande. Direkte sådan som stats-
makten debiterar och uppbär af den som han vill att verkligen skall
betala skatten, – Indirekte sådan som fordras af en person, i den
förutsättning att han åter skall dföredärför godtgöra sig af andra. –
Denna indelningstruket Vid de förra kan teml.tämligen noga bestämmas huru
mycket uppbörden skall inbringa, vid de senare icke. De första äro
ofstruket oeftergiflig exekution hos de skattskyldiga sålänge har mindre egendomtillagt, – vid de senare
inträda detta exekutions mom.moment först i den händelse att individen
företager sig sådan med skatt belagd handling. Underlåtar han t. ex.
att införskrifva eller konsumera vin, så kan kronan aldrig få af
honom vintullen o. s. v.och så vidare

Vid denna vanliga åtskillnad mellan direkte och indirekte lägger man
|3| till grund föreställn.föreställningen att de direkta sdnasådana som dels träffa den i hvars
ego beskattade föremålet är, – dels stå i ett bestämdt fhållandeförhållande till
sjelfva beskattningskällan t. ex. jordskatten, – Indirekta åter sdnasådana skatter
som dels erläggas för egodelar hvlkahvilka i det ögonblick skatten betalas, ännu
ej kommit i dens besittning som skall begagna dem, dels icke kunna be-
stämmas med afseende å deras fhållandefhållande till den afkastning det beskattade
föremålet möjl.möjligen kan lemna. – I sjelfva verket grundlägga dessa olikta
särskilda beskattningssystem, – och har man velat under dessa 2 rubriker
subsumera alla slag af skatter, om ock osäkerhet om mångastruket en del, till hvilken
den skola hänföras.

Vi må ock adaptera denna indelning, utan att förklara den till-
räckligt. Utvecklingen skall visa huruvida alla slag af skatte lång-
ligen derunder, eller om ej andra afdeln.avdelningar äro erfordra.
Ss.Såsom det riktiga och karakteristik för denna indelning ännu an-
föra, jemte erinra om förut sagda att all skatt betala af inkomst.
Direkta skatter äro påförda inkomstens källa. – Indirekta
inkomstens användning. – Men inkomsten sjelf? Hör den dit el.eller
icke? Svara framdeles.tillagt

Det har fästats stor vigt vid frågan om möjligheten att på
andra öfverföra och bortvältatillagt den mig ålagda skatten. SsSåsom framgick af det tidigare
har man velat anse att just detta spörsmål ett af de för indelningen
karateristiska.

Här Rosenberg.

Derefter: Således stanna den slutligen hos den konsument, som icke vida
reproducerar värde hvilken icke kan åtbjudas.

Skatternas förenkling
fördelning. Men dföredärför icke sagdt att hvarje skatt kan afvältas. Egent.Egentlig pers.personell skall böra undvikas.tillagt i marginalen