Suomenkielinen teksti
Tekstiä ei ole, ks. kuva tai transkriptio.
6.3.1876 Finanssioppi
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 1876.
Finanslära.
V. T.Vårterminen 1876.
11e FöreläsnFöreläsningen
Återblick på genomgången visar huruledes efterhand alla olika slag af tillgångar gjorts eller föreslagits till föremål för direkt beskattning. Jord och hus, personerna och yrken, rörliga kapital, arffall – alla de hufvudtitlar under hvilka förmögenhet kan förekomma.
DföreDärför varit föremål för uppmärkshetuppmärksamhet om icke vidare enklare att beskatta förmögenhet i allmhetallmänhet i gamla tider. I Athen (Eisphora) – Klassindelning under Servius Tullius i Rom grundad på förmögförmögenhetens uppskattning. Tyska Riksstädernas ”Schoss, Schatzung, Losung”. – Ännu i flera Schweizerkantoner. – Af statsrättslig synpunkt försvaradt, emedan man ansåg skattskyldigheten konsequens af det skydd staten gaf medborgaren och att derföre enhvar borde skatta i fhållandeförhållande till hela sitt kapital. Detta dock icke enda rättsgrunder för skatt. Härom förut talat. Hvad blefve ock resultatet om staten begynte tära på kapitalen. – Om sådan skatt på allt kapital i sträng konsequens genomföres, främst att anmärka, att icke allt slags kapitalvärde bereda lika tillgång för årlig skatts erläggande. Men denna skatt skilja ej mellan olika notabilitet. Den åsätter efter köpvärdet o. dyloch dylikt. T. ex. – konstverk, bibliotek – skolhus om privat uppfört – maskiner och apparater för vetenskaplig forskning. – Jordeganden 200 000, skuld 100 000 – Derpå [...]oläslig/saknad text 100 000, föra 5 000 netto, senare 20 000 – skatt lika eller föra dubbelt. – Bonde hemman 20 000, skatter 100 mkmark af sin ringa inkomst, derbredvid advokat som förtjenar 10 000 om året skatta intet.
Alltså anmärkas: 1o) icke skilnad mellan olika kapitalplaceringar|2| olika rentabilitet, – 2o) träffar allsicke de tillgångar, som bero på personl.personlig skicklighet – årsförtjenster utan materielt kapital. 3o) till sin idé och sitt namn förkastligt emedan all skatt af inkomst, staten aldrig borttaga medborgarens kapital. Emile de Girardin om kapitalskattens stimulerande förmåga.tillagt i marginalen – Detta sistnämda obs.observera kan vara lika med inkomstskatt: uppskatta inkomst – evolvera till kapital, verkligt eller chimärt – och tag sedan så och så mycket per mille, lika med så och så procprocent af inkomst. Men då är det ju onödig omgång. Sker evaluering icke så, – blir det ojemnhet, orättvisa.
Också, om vi se noga på de olika genomgångna titlarna, är det inkomsterna af olika slag, de direkta skatterna vilja nå. Katastringen i allhetallmänhet icke sökt annat kapital värde, än det afkastningen betingar. Husskatt likaså etc.
Vi ha således haft att skaffa med skatter på olika slagen af inkomst som i staten förekomma. Och nu på tiden att öfvergå till
Allm.Allmänna inkomstskatten.
I många stater är, jemte öfriga direkta skatter, en allm.allmän inkomstskatt införd. Äfven har den föreslagits att varda enda direkta skatt.
Dess idé är att alla medborgares inkomst, ur hvilka källor än må härflyta, uppskattas på lika sätt och belägga med viss procent, så att för hvarje skattskyldig en skattesumma fastställes.
Hvilka nu dess företräde? – Söka förverkliga rättvisans, proportionalitetens idé. Tar hänsyn till verkliga vunna behållningar. Under grundskatten t. ex. presumera att denna areal skall ge 00 – hvilket blott måfå lätt kan slå felt, utsöka inkomsttaxering huru mycket jorden verkligen gaf förra året. Medan förra icke gör skilnad mellan skuldsatta och kapitalstarka, gör inkomtskatt det. Medan näringsskatten =. Hushyrorna vanskliga likaså. Och inkomst af rörligt kapital gör då icke fri. Obs. framhåll.|3| Dessutom åsättandet enkelt – uppbörden billig etc.
Allm.Allmän inkomstskatt icke ngtnågot alldeles nytt. – I alla tider har man velat åtkomma inkomsten. Om också icke alltid fattat så generelt. – Ss.Såsom extra skatt under svåra tider förekom i Athen. – Tionden till sin idé en sådan. – Catasto i Florens under Medici, inkomtskatt. – Experimentören Law föreslog sådan. Necker 1789 nationalförsamlnationalförsamlingen att dekretera ¼ af inkomsten. 1791 sattes ock skatt på hyrorna som ansågs representera inkomst.
Men öfverhufvud har det varit ss.såsom viss slags inkomst som beskattats.
I denna skatts historia Engl.Englands epok. Pitt 1798 Property tax. Borta fr.från 1802–3. Sedan till 1816 då Parlamentet befallde förstöra alla dithörande dokumenter. – Robert Peel 1842 Income tax. Sedan dess bibehållen, högre eller lägre 2½ à 6½ %.
Gjort sin rund genom Tyskland. Preussen, Baden, Bayern, Hessen, Würtemberg. – Österrike – Italien – Sverige – Finland – Portugal.
Således redan ganska allmän. Eller endast i England och Italien att anses ss.såsom förnämsta direkta skatt. I Engl.England dessutom blott grundskatt såvida icke aflöst ur husskatt. – I Italien betraktas grundskatt ss.såsom en del – Inkomstskatten lagd på reveny af rörlig främjande och förvärf.
I öfriga länder består jemte öfriga direkta. Är den der allmän så blir det icke rättvis vunnen dermed.
I Frankrike opinionen synnerligen emot. Referera Walewskis, Passys bemödan (Passys bref Okt.oktober 1871) –
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 1876.
Finanslära.
V. T.Vårterminen 1876.
11e FöreläsnFöreläsningen
Återblick på genomgången visar huruledes efterhand
alla olika slag af tillgångar gjorts eller föreslagits till föremål
för direkt beskattning. Jord och hus, personerna och yrken,
rörliga kapital, arffall – alla de hufvudtitlar under hvilka
förmögenhet kan förekomma.
DföreDärför varit föremål för uppmärkshetuppmärksamhet om icke vidare enklare
att beskatta förmögenhet i allmhetallmänhet
i gamla tider. I Athen (Eisphora) – Klassindelning under
Servius Sstruket Tullius i Rom grundad på förmögförmögenhetens uppskattning. Tyska
Riksstädernas ”Schoss, Schatzung, Losung”. – Ännu i
flera Schweizerkantoner. – Af statsrättslig synpunkt för-
svaradt, emedan man ansåg skattskyldigheten konsequens af
det skydd staten gaf medtillagtborgaren och att derföre enhvar borde
skatta i fhållandeförhållande till hela sitt kapital. Detta dock icke enda
rättsgrunder för skatt. Härom förut talat. Hvad blefve
ock resultatet om staten begynte tära på kapitalen. –
Om sådan skatt på allt kapital i sträng konsequens
genomföres, främst att anmärka, att icke allt slags
kapitalvärde bereda lika tillgång för årlig skatts erläggande.
Men denna skatt skilja ej mellan olika notabilitet. Den
åsätter efter köpvärdet o. dyloch dylikt. T. ex. – konstverk, biblio-
tek – skolhus om privat uppfört – maskiner och apparater för
vetenskaplig forskning. – Jordeganden 200 000, skuld 100 000 – Derpå
[...]oläslig/saknad text 100 000, föra 5 000 netto, senare 20 000 – skatt
lika eller föra dubbelt. – Bonde hemman 20 000, skatter 200struket 100struket
100 mkmark af sin ringa inkomst, derbredvid advokat som förtjenar 10 000
om året skatta intet.
Alltså anmärkas: 1o) icke skilnad mellan olika kapitalplaceringar
|2|
olika rentabilitet, – 2o) träffar allsicke de tillgångar, som
bero på personl.personlig skicklighet – årsförtjenster utan materielt
kapital. 3o) till sin idé och sitt namn förkastligt emedan
all skatt af inkomst, staten aldrig borttaga medborgarens
kapital. Emile de Girardin om kapitalskattens stimulerande förmåga.tillagt i marginalen – Detta sistnämda obs.observera kan vara lika med
inkomstskatt: uppskatta inkomst – evolvera till kapital,
verkligt eller overkligtstruket chimärt – och tag sedan så och så mycket
per mille, lika med så och så procprocent af inkomst. Men
då är det ju onödig omgång. Sker evaluering icke så, – blir det ojemnhet,
orättvisa.
Också, om vi se noga på de olika genomgångna
titlarna, är det inkomsterna af olika slag, de direkta
skatterna vilja nå. Katastringen i allhetallmänhet icke sökt annat
kapital värde, än det afkastningen betingar. Husskatt likaså
etc.
Vi ha således haft att skaffa med skatter påtillagt olika slagen af inkomst
som i staten förekomma. Och nu på tiden att öfvergå till
Allm.Allmänna inkomstskatten.
I många stater är, jemte öfriga direkta skatter, en allm.allmän
inkomstskatt införd. Äfven har den föreslagits att varda
enda direkta skatt.
Dess idé är att alla medborgares inkomst, ur hvilka
källor än må härflyta, uppskattas på lika sätt och belägga
med viss procent, så att för hvarje skattskyldig en skatte-
summa fastställes.
Hvilka nu dess företräde? – Söka förverkliga rätt-
visans, proportionalitetens idé. Tar hänsyn till verkliga
vunna behållningar. Under grundskatten t. ex. presumera
att denna areal skall ge 00 – hvilket blott måfå lätt
kan slå felt, sägastruket utsökatillagt inkomsttaxering huru mycket jorden
verkligen gaf förra året. Medan förra icke gör skilnad
mellan skuldsatta och kapitalstarka, gör inkomtskatt det.
Medan näringsskatten =. Hushyrorna vanskliga likaså.
Och inkomst af rörligt kapital gör då icke fri. Obs. framhåll.tillagt
|3|
Dessutom åsättandet enkelt – uppbörden billig etc.
Allm.Allmän inkomstskatt icke ngtnågot alldeles nytt. – I alla
tider har man velat åtkomma inkomsten. Om också
icke alltid fattat så generelt. – Ss.Såsom extra skatt under
svåra tider förekom i Athen. – Tionden till sin
idé en sådan. – Catasto i Florens under Medici,
inkomtskatt. – Experimentören Law föreslog sådan.
Necker 1789 nationalförsamlnationalförsamlingen att dekretera ¼ af in-
komsten. 1791 sattes ock skatt på hyrorna som ansågs
representera inkomst.
Men öfverhufvud har det varit ss.såsom viss slagstillagt inkomst som
beskattats.
I denna skatts historia Engl.Englands epok. Pitt 1798 Property taxtillagt. Borta
fr.från 1802–3. Sedan till 1816 då Parlamentet befallde
förstöra alla dithörande dokumenter. – Robert Peel
1842 Income tax. Sedan dess bibehållen, högre eller
lägre 2½ à 6½ %.
Gjort sin rund genom Tyskland. Preussen, Baden,
Bayern, Hessen, Würtemberg. – Österrike –
Italien – Sverige – Finland – Portugal.
Således redan ganska allmän. Eller endast i
England och Italien att anses ss.såsom förnämsta direkta
skatt. I Engl.England dessutom blott grundskatttillagt ska husstruket såvida
icke aflöst ur husskatt. – I Italien betraktas grundskatt
ss.såsom en del – Inkomstskatten lagd på reveny af rörlig främjande
och förvärf.
I öfriga länder består jemte öfriga direkta. Är den
der allmän så blir det icke rättvis vunnen dermed.
I Frankrike opinionen synnerligen emot. Referera
Walewskis, Passys bemödan (Passys bref Okt.oktober 1871) –