21.4.1876 Finanssioppi

Finanslära

V. T.Vårterminen 1876.
28^de Föreläsn.Föreläsningen
21 April.

(Statskrediten).

När talas om en stat större eller mindre, bättre eller sämre kredit menas naturlnaturligtvis icke blott, att få låna, utan ock till hvad vilkor. – Stora börsplatser barometrar af statens kredit. Många stater låna utrikes, etc. – Huru ömt krediten bör vårdas. Icke lätt förvärfvad, t. ex. för sådana stater som Finland.

Nu om sättet att låna, olika slagen af statslån. – Hufvudsakligen 2 slag – betingade af olika orsakerna till låntagandet. – Tillfälliga deficit eller behof, kort lån, sväfvande skuld. – Stor definitiv reglering, nytt företag – stående lån, konsoliderad skuld.

1) Sväfvande skuld, detta flottante. Hit höra de skulder staten lofvat inom en bestämd kort tid betala, eller vid anfordran med eller utan ränta. – Härvid förutsättes att kapital och räntan kunna betäckas genom vanliga statsinkomsterna. Inom samma budgetår kan sdntsådant förskott vara behöfligt, – eller ock är man viss att snart kunna betala: anticipation på kommande års intrader. Sväfvande skuld i denna mening kan vara en regelbunden del af statshushållningen, och är det i många stater: uppgifter då tillse att begagnas ekonomiskt, icke blir för dyr.

Sväfvande skuld förekommer i olika former. a) för gjorda statsutgifter som ännu icke blifvit liquiderade, men anvisats att betala viss tid längre fram i året. – Vanligen vexlar eller anvisningar på skattkammarn. Upptaga stående lån eller nya skatter onödigt när man kan beräkna att medel skola ingå. – Korta förskottningar analog med kreditivanvänding. – Mest betydelsefulla formen af bons du trésorfra. statsskuldväxel, exchequer billseng. statsskuldväxel. Löpa med ränta, bestämd tid eller icke. Behöfver icke mottagas i liquid, men kunna alltid placeras, emedan faseliga kassapapper och af kronan i liquid emottagas. – I England sättas de i omlopp g.genom eng.engelska banken, som har alla statsskuldes förrättningar att besörja. Huru denna Englands banken begagnar dem för reglerande af sin sedelutgifning. – Hög ränta behöfs här icke lika låg eller föga högre än vanliga löpande räknings, och de gå bra åt. Men om detta ett billigt lånesätt, dock endast att måttligt begagnas, enligt sin idé, annars farligt, – det är fara, om regeringen derigenom inledes att öka utgifterna. – Den sväfvande skulden vuxit för stor, har som förlamat sin rätta karaktär, missbrukets, att icke mer den slags faktor den borde vara.

Då måste den konsolideras till stående, icke uppsägbar skuld.

b) En annan form deraf, enskildas deposita i statens kassor. Kautioner af uppbördsmän (samma som hos en borgen). Finnes vanligen i visst medelbelopp och användes af staten. I Frankrike kommun och departdepartement ålagda att anförtro sin öfverskottsandel åt statskassan – Sparbankerna i Frankrike och England. Kan bli farligt för deponenter.

Maximum för bons du Trésor f. n.för närvarande i Frankrike g.genom lag fixeradt till 400 miljmiljoner. Deraf vara vid årets ingång 250 miljmiljoner begagnat. Dessutom andra sväfvande, så att inalles öfver 900 miljmiljoner sväfvande skuld.

England Exchequer Bills 4 239 000, D^oDito Bonds 1 000 000 pund. Italien 238 miljmiljoner utom 880 miljmiljoner sedlar af nat.national banken, Preussen omkromkring 110 miljmiljoner TyTyska mark – Finland haft sådan, men ej mera sker. Vi ha kapital.

c) betydande formen pappersmynt. Förut äfven häran. Staten begagna små kredit derhän att söker ingifva öfvertygelse att de som mottaga dessa sedlar kunna begagna dem ss.såsom pengar. Tvångskurs. Legalt betalningsmedel, med statskrediten i st. f.stället för metall ss.såsom fundfundament. – Antingen direkt eller genom bank. – Genom bank, så är det missbruk af denna anstalts egentliga ändamål, – utan bank, då staten betalar så i st. f.stället för med verkliga pengar. – Detta direkta sätt billigaste lånesätt, ty utan ränta, enkelt och bequemt, behöfs inga vidare kontrakter. – Men å andra sidan stora faror och skador. Isynnerhet förr då man ansåg sedlarna verkligen måste ha det värde statsmakt bestämde. – Faran icke blott finansiel framförallt ekonomisk, – rubbar all sund affärsverksamhet. Kan vara nödvändig, t. ex. Ryssland, Krimkriget, då utl.utländska lån ej kunde tas, och inhemska ej fås. – Förstå den stora, nyttiga betydelsen af en verklig på bankvaluta grundad ”circulation fiduciairefra. fiatpengar”. – Att begagna statsinkomsten på tryckeriverksamhet – en farlig frestelse. Och är för staten sjelf dåliga dessa pengar i liquid för skatterna.

Mest slående beviset visar franska revolutionen. De fr.från prest- och adel konfiskerade godsen ss.såsom underpant, ty de kunde ej så hastigt säljas. Till princip icke så oriktigt att ge ut kreditpapper på gund af jordvärde. Förskott på köps skattning.tillagt i marginalen Men oerhörda öfverdrifter. Och tvångskurs. Först, 1790, utgafs 400 miljmiljoner franc. SeptSeptember 92 redan 2 700 miljmiljoner. Året derpå 5 miljarder slutet af 1775 – 20 miljard. – 1796 då de måste öfvergifvas, sägas de uppgått till 45 milj.miljarder Priset föll fortfarande 1794 – 20 % – 1795, 9 %, 96 – 1 % alltså en penni i st. f.stället för en mark. Sverige Riksgälds sedel. – Österrike.

F. n.För närvarande Ryssland obetäckta sedlar 566 miljmiljoner rubel – Italien 880 miljmiljoner francs. – Amerik.Amerikas Union, som utgaf ofantlofantligt under kriget –, nu inne 500 miljmiljoner. dollars, mest sedlar.

Detta sväfvande skuld emedan i sjelfva verket vid anfordran, om man ock söker att icke allt kan presenteras.tillagt i marginalen

Sammanfattning – Nu konsoliderad skuld.