Suomenkielinen teksti
Tekstiä ei ole, ks. kuva tai transkriptio.
22.2.1876 Finanssioppi
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 1876
Finanslära.
V. T.Vårterminen 1876
10de Föreläsn.Föreläsningen
22 Febr.februari
Bredvid dem som lefva af näringsförvärf talrika af annat sådant. De som hafva sin inkomst af löner. DföreDärför kommit i betraktande om ej äfven detta slags tillgångar böra beskattas. – 1o) Daglöner – 2) Fasta årslöner i den enskilda tjensten, – 3o) dodito i jordbruket, näringarna – 4o) Offentlig Statstjenst kommunal 5o) Pension. – 1o) borde icke beskattas, åtminstone der mantalspengar. Öfverallt hvarest inkomstskatt utesluten d. ä.det är minimera expressiv af att minsta arbets inkomst bör vara fri. Dessutom prekär. Och ingår i jordbruket och näringarnas produktionskostnader – följer dessas växlingar åt – 2o) Här olika gradationer. Den högre t. ex. hofmästare, förvaltare, så må väl beskattas. Derest allm.allmän inkomstskatt finnas, kunde sägas, att husbonden ollande för sin inkomst – och derföre icke särskildt de delar deraf, har som böra betalas. Men härom kunna väl åsigterna vara delade. Kan vara väl betryggad ställning. – 3o) I näringen ofta höga aflöningar. T. ex. stora bolags disponenter. Kunna icke komma under näringsskatt, den betalas af sjelfva bolaget, der sådan finnes. Alltså om icke allm.allmän inkomstskatt, eller beräkna dem, så ingalunda irrationelt att drabbas. – 4o) – Hvad statstjensten angå, blifvit förmenadt att förvaltnförvaltningen af ett embete förutsätter ett intellektuelt kapital, som åter förvärfvats genom derför utgifna värden – att äfven statsmakten ett näringsfång och den derför bestämda lönen denna närings afkastning. Detta bestridts – och svårligen torde man rättvist uppfatta statstjenster, ss.såsom koordinerade med industriella näringsförslag. – Också när man väl fråga om ändamålsenligt att staten ss.såsom sjelf utbetalande löner, åter uppbär en del densamma ss.såsom skatt. I sådant fall synes bättre att staten genast vid lönens bestämmande afräkna skatten och ställa lönen så mycket lägre.
Likvist många pro: M.Max Wirth, politiska skälen – likställighet med öfriga medborgare. – Detta föga hållbart då vet att just skattar för att betala löner.
Hos oss Centonalen 1859 års krigsmanshus reglemente|2| går till krigsmanshus fonden, – kommuner: lön, pension eller annan inkomst.
Preussens Klassensteuer: Alla medborgare som icke mer än 1 000 Thlerthaler, i vissa klasser, af hvilka uppbäres i skild afdelning inom hvar klass. – Deröfver sedan klassificerad inkomstskatt, hvarom framdeles.
Klassskatt inbragte 32–42 miljoner = Qualificerad personel skatt. Förut mer omfattande alla klasser, innan inkomstskatt infördes.
Huruledes vid allm.allmän inkomstskatt lönerna icke böra fritagas – – Om de särskilda ss.såsom sådana, utan att allm.allmän inkomst skatt, så böra ock skulden taga i betraktande.
Om Pensioner detsamma som om löner.
Vidare finna kapital som hvarken fast placerade eller under användning i industrin. – Kapitalinsentiven tilltaga ofantligt. – Statspapren innehafva. Hvilka massor inkomst i staten detta i våra dagar. – Men huru uppskatta? –
Afdrag på kuponger. Hvarföre förkastligt. Med utländsk bli det svårare.
Italien skild inkomtskatt af all slags rörlig förmögenhet (Der finnas icke patentafgift) – Jordens reveny redan mycket högt beskattad 215 milj.miljoner = Frankriketillagt i marginalen. – Äfven denna inkomkst hög – 165 miljmiljoner. Detta rationelt, ty jorden är der då verklig all inkomtskatt.
I Italien dessutom skildt på bankens och aktiebolags inkomst blott 5⅓ miljmiljoner.
Beskrifva detta. Der icke annan inkomstskatt lättast|3| att få reda på aktiebolagen. Det är då tillika på alla aktionärer. – Kupongers befrielse.
I Preussen Afgifter af jernvägarne. Uppbäras med viss procent af netto. – Inbringa 8 miljmiljoner mark.
Afgifter för arffall. – Icke irrationel. Kan bestå vid sidan af inkomstskatt gengenom friheten att betraktas ss.såsom inkomst. Huru hos oss. – En del budgeter taga detta ss.såsom indirekt, men nog är det direkt, om ock ej kan fullt beräknas.
Statistiken visar dock medelbudgeten.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 1876
Finanslära.
V. T.Vårterminen 1876
10de Föreläsn.Föreläsningen
22 Febr.februari
Bredvid dem som lefva af näringsförvärf talrika af an-
nat sådant. De som hafva sin inkomst af löner. DföreDärför
kommit i betraktande om ej äfven detta slags inkomsterstruket till-
gångar böra beskattas. – 1o) Daglöner – 2) Fasta årslöner
i den enskilda tjensten, – 3o) dodito i jordbruket,tillagt näringarna – 4o) Offentligtillagt Statstjenst kommunaltillagt
5o) Pension. – 1o) borde icke beskattas, åtminstone der mantals-
pengar. Öfverallt hvarest inkomstskatt utesluten d. ä.det är genomstruket
minimera expressiv af att minsta arbets inkomst bör vara
fri. Dessutom prekär. Och ingår i jordbruket och näringarnas
produktionskostnader – följer dessas växlingar åt – 2o)
Här olika gradationer. Den högre t. ex. hofmästare, förvaltaretillagt, så må väl beskattas. Derest
ickestruket Deresttillagt allm.allmän inkomstskatt finnas, kunde sägas, att husbonden ollande
för sin inkomst – och derföre icke särskildt de delar deraf, har som
böra betalas. Men härom kunna väl åsigterna vara delade. Kan
vara väl betryggad ställning. – 3o) I näringen ofta höga af-
löningar. T. ex. stora bolags disponenter. Kunna icke komma
under näringsskatt, den betalas af sjelfva bolaget, der sådan
finnes. Alltså om icke allm.allmän inkomstskatt, eller beräkna dem, så
ingalunda irrationelt att drabbas. – 4o) – Hvad statstjensten
angå, blifvit förmenadt att förvaltnförvaltningen af ett embete förutsätter
ett intellektuelt kapital, som åter förvärfvats genom derför
utgifna värden – att äfven statsmakten ett näringsfång och
den derför bestämda lönen denna närings afkastning. Detta
bestridts – och svårligen torde man rättvist uppfatta stats-
tjenster, ss.såsom koordinerade med industriella näringsförslag. –
Också när man väl fråga om ändamålsenligt att staten ss.såsom
sjelf utbetalande löner, åter uppbär en del densamma ss.såsom skatt.
I sådant fall synes bättre att staten genast vid lönens
bestämmande afräkna skatten och ställa lönen så mycket lägre.
Likvist många pro: M.Max Wirth, politiska skälen – lik-
ställighet med öfriga medborgare. – Detta föga hållbart då
vet att just skattar för att betala löner.
Hos oss Centonalen 1859 års krigsmanshus reglemente
|2|
går till krigsmanshus fonden, – kommuner: lön,
pension eller annan inkomst.
Preussens Klassensteuer: Alla medborgare
som icke mer än 1 000 Thlerthaler, i vissa klasser, af hvilka
uppbäres i skild afdelning inom hvar klass. – Deröfver
sedan klassificerad inkomstskatt, hvarom framdeles.
Klassskatt inbragte 32–42 miljoner = Qualificerad
personel skatt. Förut mer omfattande alla klasser, innan
inkomstskatt infördes.
Huruledes vid allm.allmän inkomstskatt lönerna icke
böra fritagas – – Om de särskilda ss.såsom sådana, utan
att allm.allmän inkomst skatt, så böra ock skulden taga i betrak-
tande.
Om Pensioner detsamma som om löner.
Vidare finna kapital som hvarken fast placerade
eller under användning i industrin. – Kapitalin-
sentiven tilltaga ofantligt. – Statspapren inne-
hafva. Hvilka massor inkomst i staten detta i
våra dagar. – Men huru uppskatta? –
Afdrag på kuponger. Hvarföre förkastligt.
[...]oläslig/saknad textMed utländsk bli det svårare.
Italien skild inkomtskatt af all slags rörlig förmö-
genhet (Der finnas icke patentafgift) – Jordens reveny
redan mycket högt beskattad 215 milj.miljoner = Frankriketillagt i marginalen. – Äfven denna inkomkst
hög – 165 miljmiljoner. Detta rationelt, ty lstruket jorden är der
då verklig alltillagt inkomtskatt.
I Preussenstruket I Italien dessutom skildt på bankens
och aktiebolags inkomst blott 5⅓ miljmiljoner.
Beskrifva detta. Der icke annan inkomstskatt lättast
|3|
att få reda på aktiebolagen. Det är då tillika på alla
aktionärer. – Kupongers befrielse.
I Preussen Afgifter af jernvägarne. Uppbäras
med viss procent af netto. – Inbringa 8 miljmiljoner mark.
Skattenstruket Afgifter för arffall. – Icke irrationel.
Kan bestå vid sidan af inkomstskatt gengenom friheten att
betraktas ss.såsom inkomst. Huru hos oss. – En
del budgeter taga detta ss.såsom indirekt, men nog
är det direkt, om ock ej kan fullt beräknas.
Statistiken visar dock medelbudgeten.