17.2.1879 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 1879
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1879
14de FöreläsnFöreläsning
17de Febr.februari
Finl.Finlands statsrätt. Rättsvården och lagskipning.
Senaste föreläsn.föreläsning om högsta domsrättens utöfning och Justitie Depart.Departementets ställning härvid. Bör ytterligare belysa frågan. Vigtigaste skälen för särskild högsta domstol; på det må bli inamovibelt. Förklara: F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten beskref: att Alla domare i högre och lägre rätter icke skola utan laga ransakning och dom sina embeten förlustiga varda.
Statsrätten berör processen.tillagt i marginalen
Betydelsen af inamov.inamovibilitets principen: garanti för medborgarna mot godtycke från regernsregeringens sida. Icke [...]oläslig/saknad text när detta saknas i högsta instans. Visserligen i sin ordning när denna instans Regenten sjelf. Men just dfördärför detta oegentligt. Må ock befinnas att Monarkensvårtytt ofta är part ss.såsom fiscus
lat. staten som juridisk person och äfven eljes. –
Är all tillämpning af lag lagskipning? Döma är att sedan ett faktum eller ett rättanspråksvårtytt tillvälltsvårtytt undersökt och pröfvadt i sin rimsvårtytt och yttre beskaffenhet, tillämpa den beträffande lagen på detta faktum eller rättsanspråksvårtytt och bestämma hvad deri enligt lagen skall vara det rätta och bringa till verkställighet. Nej, ty detta vore att ss.såsom lagskipning beteckna äfven förvaltning. Ex.Exempel när tullkammaren debitera enl.enligt tulltaxa, så tillämpar den lag: tulltaxa. Men detta icke lagskipning. När landtmätare förfar enl.enligt 48 års reglem.reglemente icke heller skipning utan tillämpning, verkställighet. Skipning sker, när någon vill göra en rätt gällande som han förmena vara kränkt. Ex.Exempel motsvarande de förra: Klagar hos tulldirektör öfver orätt debitering ... etcetcetera.
[...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen
Häradsrätten synar och polisrätt på landet.tillagt i marginalen
Men i denna mening 2 slag. Doriginal: den egentl.egentliga lagskipningen som domstolarna handhafva civil o kriminal – och förvaltningsjustiin som Magistrater, GuvernGuvernörer, Ekon. dep.Ekonomiedepartementet och ensk.enskilda verk. Obs.Observera 10 kap.kapitlet 26 § R. B.Rättegångsbalken –
Domstolarna dock öfver förvaltningen rättsligen säkersvårtytt när enskilds rätt i fråga R B.Rättegångsbalken § 27 kap.kapitel 10.
Hofrätt besvärs instans för en mängd förvaltningsrättsliga mål f.från GuvernGuvernör,tillagt av utgivaren Magistrat och Domkapitel, Univ. kan.Universitetens kansler Landtmätare –, Uppbördsbokanmälantillagt av utgivaren.
Åbo Hofrätt särskild för de civila embetsmänssvårtytt tjenstefel – specif.specifikation under 2 § 8 kap.kapitlet R. BRättegångsbalken. Just. depar.Justitie departementet p.sidan 193, 194 2o)
|2|En stor fråga i nutidens statsrätt, den om skild administr.administrativ justice eller icke. – Skäl derför, att allm.allmänna domstolar icke kunna vara specialister åt alla håll. Skäl emot: att äfven förvaltning en förvaltning efter lagen. DförDärför borde åtminstone högsta instans vara gemensam.
Ekon. dep.Ekonomiedepartementet har en högsta instans i en mängd mål öfverhufvud dock blott Allm. hushålln.Allmänna hushållningentillagt i marginalen
Söka om fördel i Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet sökasvårtytt rätt i Justitie dep.Justitiedepartementet
Kompetens konflikter mellan Departementen: Senatens plenum afgör.
Dom och utslag – Vad, revision, besvär. Dom i civila tivstemål. Utslag i brottmål och förvaltningsmål som domare handlägga. Processmål – utslag. – Vad om dom, besvär öfver utslag.
Från hvilken tid skall lag tillämpas? Från häromsvårtytt; tid vanligen utsatt. Om ej så från den tid behörigen promulgerad.
Häromsvårtytt f. n.för närvarande icke bestämd föreskrift när behörigen. Finl. allm. tidningFinlands Allmänna Tidning. Detta god ordning. Gamla föreskrifter 16 och 1700 talen en uppläsning vid tinget och i kyrkan. Lhöf instrLandshövdingsinstruktion § 5. Får ej åsidosättas. – Vissa förordningar skola vid berörigtsvårtytt ting uppläsas.
Retroaktiv verkan: endast när mildare straff.
Om motsägelse mellan lag och förordning. Domares pröfning icke uttalad. Dock gifvet att ständerlag företräde. Om ständerlag mot grundlag? Icke pröfning. Endast i Amerika.
Lagtolkning. Grundlag enl.enligt bokstaf. Sista § R FRegeringsformen. Autentisk: förfrågan hos Regen.Regenten – Skilnad mellan promulgerad lagförslag. – Landssed. Utländsk lag.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 1879
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 1879
14de FöreläsnFöreläsning
17de Febr.februari
Finl.Finlands statsrätt. Rättsvården och lagskipning.
Senaste föreläsn.föreläsning om högsta domsrättens utöfning
och Justitie Depart.Departementets ställning härvid. Bör ytterligare
belysa frågan. Vigtigaste skälen för särskild
högsta domstol; på det må bli inamovibelt.
Förklara: F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten beskref: atttillagt Alla domare i högre
och lägre rätter icketillagt skola utan laga ransakning och
dom sina embeten förlustiga varda.
Statsrätten berör
processen.tillagt i marginalen
Betydelsen af inamov.inamovibilitets principen: garanti för med-
borgarna mot godtycke från regernsregeringens sida. Icke
[...]oläslig/saknad text när detta saknas i högsta instans.
Visserligen i sin ordning när denna instans Regenten
sjelf. Men just dfördärför detta oegentligt. Må ock
befinnas att Monarkensvårtytt ofta är part ss.såsom fiscus och
äfven eljes. –
Är all tillämpning af lag lagskipning? Döma är att
sedan ett faktum
eller ett rättanspråksvårtytt
tillvälltsvårtytt undersökt
och pröfvadt i sin
rimsvårtytt och yttre beskaf-
fenhet, tillämpa
den beträffande
lagen på detta faktum
eller rättsanspråksvårtytt och
bestämma hvad deri
enligt lagen skall vara
det rätta och bringa till
verkställighet.tillagt Nej, ty
detta vore att ss.såsom lagskipning beteckna äfven förvaltning.
Ex.Exempel när tullkammaren debitera enl.enligt tulltaxa, så tillämpar
den lag: tulltaxa. Men detta icke lagskipning. När landt-
mätare förfar enl.enligt 48 års reglem.reglemente icke heller skipning
utan tillämpning, verkställighet. Skipning sker, när
någon vill göra en rätt gällande som han förmena
vara kränkt. Ex.Exempel motsvarande de förra: Klagar hos
tulldirektör öfver orätt debitering ... etcetcetera.
[...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen
Häradsrätten
synar och polisrätt
på landet.tillagt i marginalen
Men i denna mening 2 slag. den egentl.egentliga lagskipningen
som domstolarna handhafva civil o kriminaltillagt – och förvaltningsjustiin
som Magistrater, GuvernGuvernörer, Ekon. dep.Ekonomiedepartementet och ensk.enskilda verk.
Obs.Observera 10 kap.kapitlettillagt 26 § R. B.Rättegångsbalken –
Domstolarna dock öfver förvaltningen rättsligen säkersvårtytt
när enskilds rätt i fråga R B.Rättegångsbalken § 27 kap.kapitel 10.
Hofrätt besvärs instans för en mängd förvaltnings-
rättsliga mål f.från GuvernGuvernör Magistrattillagt och Domkapitel, Univ. kan.Universitetens kansler
Landtmätare –, Uppbördsbokanmäl.
Åbo Hofrätt särskild för de statstruket civilatillagt embetsmänssvårtytt
tjenstefel – specif.specifikation under 2 § 8 kap.kapitlet R. BRättegångsbalken.
Just. depar.Justitie departementet p.sidan 193, 194 2o)
En stor fråga i nutidens statsrätt, den om
skild administr.administrativ justice eller icke. – Skäl
derför, att allm.allmänna domstolar icke kunna vara
specialister åt alla håll. Skäl emot: att
äfven förvaltning en förvaltning efter lagen. DförDärför
borde åtminstone högsta instans vara gemensam.
Ekon. dep.Ekonomiedepartementet har en
högsta instans i
en mängd mål
öfverhufvud dock
blott Allm. hushålln.Allmänna hushållningentillagt i marginalen
Söka om fördel i Ekon. Dep.Ekonomiedepartementet sökasvårtytt rätt i
Justitie dep.Justitiedepartementet
Kompetens konflikter mellan Departemententillagt: Senatens plenum afgör.
Dom och utslag – Vad, revision, besvär.
Dom i civila tivstemål. Utslag i brottmål
och förvaltningsmål som domare handlägga.
Processmål – utslag. – Vad om dom,
besvär öfver utslag.
Från hvilken tid skall lag tillämpas? Från
häromsvårtytt; tid vanligen utsatt. Om ej så från
den tid behörigen promulgerad.
Häromsvårtytt f. n.för närvarande icke bestämd föreskrift när
behörigen. Finl. allm. tidningFinlands Allmänna Tidning. Detta god ordning.
Gamla föreskrifter 16 och 1700 talen en upp-
läsning vid tinget och i kyrkan. Lhöf instrLandshövdingsinstruktion § 5.tillagt Får ej åsido-
sättas. – Vissa förordningar skola vid berörigtsvårtytt ting
uppläsas.
Retroaktiv verkan: endast när mildare
straff.
Om motsägelse mellan lag och förordning.
Domares pröfning icke uttalad. Dock gifvet att
ständerlag företräde. Om ständerlag mot grundlag?
Icke pröfning. Endast i Amerika.
Lagtolkning. Grundlag enl.enligt bokstaf. Sista § R FRegeringsformen.
Autentisk: förfrågan hos Regen.Regenten – Skilnad
mellan promulgerad lagförslag. – Landssed. Utländsk lag.
Suomen valtio-oikeus
Kevätlukukausi 1879
14. luento 17. helmikuuta
Suomen valtio-oikeus. Oikeudenhoito ja lainkäyttö
Viime luennolla käsiteltiin korkeimman tuomioistuimen toimintaa ja Oikeusosaston asemaa siinä. Nyt täytyy edelleen valaista tätä asiaa. Tärkein syy erilliseen ylimpään tuomioistuimeen: siihen liittyy erottamattomuus. Selitä: Yhdistys- ja Vakuuskirja selitti: ettei ketään korkeampien ja alempien oikeusistuinten tuomaria pidä erottaa virastaan ilman laillista selvitystä ja tuomiota.
Valtio-oikeus koskee prosessia.tillagt i marginalen
Erottamattomuusperiaatteen merkitys: Kansalaisille takuu hallituksen taholta tulevaa mielivaltaa vastaan. Ei ole vaaraa [...]oläslig/saknad text, kun erottamismahdollisuus puuttuu korkeimmasta instanssista. On tietenkin oikein, kun tämä instanssi on Hallitsija itse. Mutta juuri sen vuoksi tämä on epäoleellista. Olkoonkin niin, että Monarkki on usein osapuolena veroasioissa ja muissakin.
Onko kaikki lainkäyttö lain soveltamista? Tuomitseminen on sitä, että sen jälkeen, kun jokin tosiasia tai oikeusvaatimus on perusteellisesti tutkittu ja testattu sekä sisältä että ulkoa, sovelletaan asianomaista lakia tähän tosiasiaan tai oikeusvaatimukseen ja määritellään, mikä siinä on lainmukaista ja toimeenpantavaa. Ei, sillä tämä olisi sitä, että lainkäyttö kattaa myös hallinnon. Esim. kun tullikamari veloittaa tullitaksan mukaan, niin se soveltaa lakia: tullitaksaa. Mutta tämä ei ole lainkäyttöä. Kun maanmittari toimii vuoden 1848 säädöksen mukaan, niin sekään ei ole lainkäyttöä vaan lain soveltamista, toteuttamista. Lainkäyttöä tapahtuu, kun joku haluaa, oikeus otetaan voimaan asiassa, jossa hän katsoo lain tulleen loukatuksi. Esim. edellistä vastaavasti: Jos joku valittaa tullijohtajalle vääryydestä tullimaksun veloittamisessa jne…
[...]oläslig/saknad texttillagt i marginalen
Kihlakunnanoikeus tutkii, ja maaseudun poliisioikeus.tillagt i marginalen
Mutta tässä lauseessa on kahdenlaista lainkäyttöä. Varsinainen lainkäyttö, jota tuomioistuimet noudattavat siviili- ja rikosasioissa – ja hallinto-oikeus, jota käyttävät maistraatit, maaherrat, Senaatin talousosasto ja erilliset laitokset. Huom. 10. luku. Oikeuskaaren § 26.
Tuomioistuimet ovat kuitenkin oikeuden kannalta hallinnon yläpuolella ja turvallisia, kun yksilön oikeus on kyseessä. Oikeudenkäymiskaaren § 27, luku 10.
Hovioikeus on valitusinstanssi monissa hallinnollisoikeudellisissa maaherran, maistraatin ja tuomiokapitulin, tai yliopiston kanslian käsittelemissä tapauksissa, maanmittausasioissa, veronkantokirjailmoituksissa.
Turun hovioikeus erityisesti siviilivirkamiesten virkavirheiden käsittelyssä – erityisesti Oikeudenkäymiskaaren §:n 2, luku 8. Oikeusosasto, s. 193, 194 2.)
Nykyajan valtio-oikeuden suuri kysymys on, pitäkö olla erillinen hallinto-oikeus vai ei. – Syynä tarpeeseen, etteivät yleiset tuomioistuimet voi olla kaikkien alojen erikoistuntijoita. Syy sitä vastaan: myös hallinto on hallintoa lain mukaan. Siksi pitäisi ainakin ylimmän instanssin olla yhteinen.
Talousosasto on korkein instanssi yleensä monissa tapauksissa, mutta kuitenkin vain yleistaloutta koskevissa.tillagt i marginalen
Etsi, kannattaako Talousosastossa hakea oikeutta Oikeusosastosta.
Pätevyysristiriitoja Senaatin osastojen välillä. Senaatin yleisistunto ratkaisee.
Tuomio ja päätös – Valitus, revisio, muutoksenhaku. Tuomio siviiliriitatapauksissa. Ratkaisu riitatapauksissa ja hallintotapauksissa, jotka tuomari käsittelee. Prosessitapaukset – ratkaisu. – Valitus tuomiosta, muutoksenhaku ratkaisusta.
Mistä lähtien lakia tulee soveltaa? Siitä päivästä lähtien, joka lakiin on tavallisesti merkitty. Ellei, niin ajasta, jolloin laki on asianmukaisesti julkaistu.
Tästä ei nykyään ole mitään täsmällistä määräystä, mikä olisi asianmukainen tapa. Suomessa yleinen lehti. Tämä on hyvä järjestys. Vanhoissa 1600- ja 1700-lukujen määräyksissä ajankohtana oli lukeminen käräjillä ja kirkossa. Maaherrojen ohjeet, § 5. Näitä ei saa ohittaa. – Tietyt asetukset on luettava ääneen asianomaisilla käräjillä.
Taannehtiva vaikutus; vain kun rangaistus on lievempi.
Ristiriita lain ja asetuksen välillä. Tuomarin tutkintaa ei ole ääneen lausuttu. Kuitenkin edellytetty, että säätyjen säätämällä lailla on etusija. Jos säätyjen säätämä laki sotii perustuslakia vastaan? Ei ole tutkittu. Vain Amerikassa.
Laintulkinta. Perustuslaki kirjaimellisesti. Hallitusmuodon viimeinen §. Autenttista: kysely Hallitsijalta. Ero sen ja julkaistun lakiehdotuksen välillä. – Maan tapa. Ulkomainen laki.