5.4.1880 Kansantaloustiede
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
16de Förel.Föreläsningen
5 April.
§ 3. Extraktiva industrierna.
Det karakteristiska: att fr.från naturen taga de användbara föremål eller råämnen, som der finnas.
Jagt och fiske höra visst dit, om ock framhöll dem ss.såsom i Finland framförallt binäring till jordbruket. Det är icke så ringa rol i verldshandeln, som fisketssvårtytt produktersvårtytt och pelsvarorna utgöra.
Men af vida större vigt metaller och andra mineraler. Guld, silfver, jern, koppar, tenn,tillagt av utgivaren stenkol, [...]oläslig/saknad text etcetcetera. – Källa till rikedom der de finns. – Rastlöst söka menskligheten efter nya sådana skatter. Vetenskapen och företagsamhet samverka häri. Alla länder regeringen sökt uppmuntra till sådana upptäckter. Rik tillgång på råvara föranleda naturligtvis äfven industriel verksamhet.
Olika åsigter om eganderätten, om hvem mineralstenarsvårtytt skall tillhöra: antingen upptäckare, eller markens egare eller staten. Bergverksregalet spelat en stor roll. Gjorts gällande äfven i Sverige.
Hos oss gäller: den som på sin egen frälse- och skattejord upptäcker och anger metaller, mineraler eller berg och jordartersvårtytt samt upptar och bearbetat dem, vare försäkrad om full egande- och nyttjorätt till sådana grufvor, så länge han förmår hålla dem i gång. – Utom guld och silfver som hemfalla kronan mot ersättning till jordägaren.
Sjömalm tillhör den som eger sjö och strand der sådan malm finnes. Likaså jordegare myrmalm.
Dölja jordegare upptäckter af detta slag eller vill dem ej bearbeta, är kronan berättigad ett ge anvisningar derpå åt andra. Jordegare 1 %.
Anlägges guld eller silfververksvårtytt af enskild man, så ha kronan rätt att inlösa allt guld och silfver som den frambringat.
Den som på annans jord eller kronans, upptäcka – skall då anmälan göras hos Senaten, erhålla belöning och frikallas från utskylder för sin person.
Skatteman eller kronoåbo som på sina egor gör upptäckt, vare fri fr.från skjuts och inqvartering.
|2|I alla upptäckter på annans egor, tillkomma denna hälften, och hälften upptäckaren.
Finlandsvårtytt 65 000 Antalsvårtytt malmer.tillagt i marginalen
Mutsedlar eller tillståndsbref. – Slutsatta. Det är att göra hela landet gagn, att upptäcka, dfördärför förtjent af uppmuntran.
Beträffande vilkoren vidare: att naturl.naturligtvis icke en industri som kan omfattas efter behag enl.enligt håg och fallmakt. Kan blott drifvas der naturen sådant erbjuder.
Menniskoarbetets roll härvid: kapital och arbete ej blott natur. (Så ock i fisket)
§ 4.
Jordbruket och extraktiv industrin prestera alltså det råmaterial, som förädlingsnäringar bearbeta till föremål af nytta och användbarhet för menskan.
Det är här, som arbetets delning mesta tillämpning, – här der industrins intelligens, tekniska skickligheten sin högsta fulländning. Hit att ock räknas all maskinstillverkningsvårtytt.
Befolkningens täthet vilkor för industri. Mycket gles befolkning jordbruk extensivt och hemslöjd – tät – intensivt jordbruk och hög industri.
Städernas uppkomst jemväl bevis på det sagda.
Skråväsensvårtytt en frihettillagt i marginalen
Uppfinningar patentertillagt i marginalen
Industrin i stor skala och liten skala.
Fabrik – och handtverk. Maskiner flytta efterhand allt flera områden till det fabriksmässigasvårtytt, som är ett förmångfaldigandesvårtytt med maskiners tillhjelpsvårtytt. Vår nya näringslag.
Finlands industriela ställning. Årliga totalvärdet af fabriker – 40 à 50 millioner.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
16de Förel.Föreläsningen
5 April.
§ 3. Extraktiva industrierna.
Det karakteristiska: att fr.från naturen taga de användbara
föremål eller råämnen, som der finnas.
Jagt och fiske höra visst dit, om ock framhöll dem
ss.såsom i Finland framförallt binäring till jordbruket. Det
är icke så ringa rol i verldshandeln, som fisketssvårtytt pro-
duktersvårtytt och pelsvarorna utgöra.
Men af vida större vigt metaller och andra mineraler.
Guld, silfver, jern, koppar, tenn stenkol,tillagt [...]oläslig/saknad text etcetcetera. – Källa till rikedom
der de finns. – Rastlöst söka menskligheten efter nya
sådana skatter. Vetenskapen och företagsamhet samverka
häri. Alla länder regeringen sökt uppmuntra till sådana
upptäckter. Rik tillgång på råvara föranleda naturligtvis
äfven industriel verksamhet.
Olika åsigter om eganderätten, om hvem mineralstenarsvårtytt
skall tillhöra: antingen upptäckare, eller markens egare
eller staten. Bergverksregalet spelat en stor roll. Gjorts
gällande äfven i Sverige.
Hos oss gäller: den som på sin egen frälse- och skattejord
upptäcker och anger metaller, mineraler eller berg och jordartersvårtytt
samt upptar och bearbetat dem, vare försäkrad om
full egande- och nyttjorätt till sådana grufvor, så länge
han förmår hålla dem i gång. – Utom guld och silfver
som hemfalla kronan mot ersättning till jordägaren.
Sjömalm tillhör den som eger sjö och strand
der sådan malm finnes. Likaså jordegare myrmalm.
Dölja jordegare upptäckter af detta slag eller vill
dem ej bearbeta, är kronan berättigad ett ge anvis-
ningar derpå åt andra. Jordegare 1 %.
Anlägges guld eller silfververksvårtytt af enskild man, så
ha kronan rätt att inlösa allt guld och silfver som
den frambringat.
Den som på annans jord eller kronans, upptäcka –
skall då anmälan göras hos Senaten, erhålla belöning
och frikallas från utskylder för sin person.
Skatteman eller kronoåbo som på sina egor gör upp-
täckt, vare fri fr.från skjuts och inqvartering.
I alla upptäckter på annans egor, tillkomma
denna hälften, och hälften upptäckaren.
Finlandsvårtytt 65 000
Antalsvårtytt sjöstruket malmer.tillagt i marginalen
Mutsedlar eller tillståndsbref. – Slutsatta.
Det är att göra hela landet gagn, att upptäcka,
dfördärför förtjent af uppmuntran.
Beträffande vilkoren vidare: att naturl.naturligtvis icke en industri
som kan omfattas efter behag enl.enligt håg och fallmakt.
Kan blott drifvas der naturen sådant erbjuder.
Menniskoarbetets roll härvid: kapital och arbete
ej blott natur. (Så ock i fisket)
§ 4.
Jordbruket och extraktiv industrin prestera alltså
det råmaterial, som förädlingsnäringar bearbeta
till föremål af nytta och användbarhet för menskan.
Det är här, som arbetets delning mesta tillämpning, – här
der industrins intelligens, tekniska skickligheten sin högsta
fulländning. Hit att ock räknas all maskinstillverkningsvårtytt.
Befolkningens täthet vilkor för industri.
Mycket gles befolkning jordbruk extensivt och
hemslöjd – tät – intensivt jordbruk och hög
industri.
Städernas uppkomst jemväl bevis på [...]oläslig/saknad text
det sagda.
Skråväsensvårtytt en
frihettillagt i marginalen
Uppfinningar
patentertillagt i marginalen
Industrin i stor skala och liten skala.
Fabrik – och handtverk. Maskiner flytta
efterhand allt flera områden till det fabriksmässigasvårtytt,
som är ett förmångfaldigandesvårtytt med maskiners tillhjelpsvårtytt.
Vår nya näringslag.
Finlands industriela ställning. Årliga totalvärdet af fabriker –
40 à 50 millioner.
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
16. luento 5. huhtikuuta
§ 3. Luonnonvarateollisuuden haarat.
Luonteenomaista: Luonnosta otetaan ne käyttökelpoiset kohteet tai raaka-aineet, joita siellä on.
Metsästys ja kalastus kuuluvat tietenkin tähän, joskin katsoin ne Suomessa ennen muuta maanviljelyksen sivuelinkeinoiksi. Kalastustuotteet ja turkikset näyttelevät maailmankaupassa varsin merkittävää roolia.
Mutta paljon suurempi painoarvo on metalleilla ja muilla mineraaleilla. Kulta, hopea, rauta, kupari, tina, kivihiili, [...]oläslig/saknad text jne. – Ne ovat vaurauden lähde siellä, missä niitä on. Ihmiskunta etsii taukoamatta uusia tällaisia aarteita. Tässä tiede ja yritteliäisyys toimivat yhdessä. Kaikkien maiden hallitukset ovat yrittäneet rohkaista sellaisiin löytöihin. Runsaat raaka-ainevarat johtavat tietenkin myös teolliseen toimintaan.
Omistusoikeudesta on erilaisia käsityksiä siitä, kenelle mineraalit kuuluvat: joko löytäjälle, maanomistajalle tai valtiolle. Kuninkaan omistus kaivostoiminnassa on näytellyt suurta osaa. Sitä se on tehnyt myös Ruotsissa.
Meillä voimassa on: joka löytää omalta rälssi- ja perintömaaltaan metalleja, mineraaleja tai vuori- ja maalajeja, ilmoittaa niistä sekä ottaa ne haltuunsa ja työstää niitä, olkoon vakuuttunut täydestä omistus- ja käyttöoikeudestaan sellaisiin kaivoksiin, niin kauan kuin hän kykenee pitämään ne käynnissä. Poikkeuksena ovat kulta ja hopea, jotka lankeavat kruunulle, ja joista maanomistaja saa korvauksen.
Järvimalmi kuuluu sille, joka omistaa järven ja sen rannan, jolla malmia on. Samoin maanomistaja omistaa suomalmin.
Jos maanomistaja salaa tällaisen löydön tai ei halua työstää sitä, kruunu on oikeutettu ilmoittamaan siitä muille. Maanomistajan osuus on 1 %.
Jos yksityinen ihminen perustaa kulta- tai hopeakaivoksen, niin kruunulla on oikeus lunastaa kaikki kulta ja hopea, joka sieltä on kaivettu esiin.
Jos joku löytää näitä toisen tai kruunun maasta, – hänen on silloin ilmoitettava siitä Senaatille, saatava löydöstä palkkio ja hänet on vapautettava hänen henkilöään koskevista maksuista.
Perintötalon omistaja tai kruununtilallinen, joka tekee löydön omilta omistuksiltaan, saa vapautuksen kyydityksistä ja majoittamisesta.
Kaikista löydöistä toisen omistamilta mailta omistajalle kuuluu puolet ja löytäjälle toinen puoli.
Suomessa on 65 000 malmilöytöä.tillagt i marginalen
Valtauslupa eli luvansaantikirje. – Päätökset. Tarkoitus on hyödyttää koko maata arvokkailla löydöksillä, ja siksi kannattaa rohkaista.
Ehdoista edelleen: Luonto ei tietenkään ole teollisuudenala, jota voidaan käsitellä ja kasvattaa, miten halutaan ja mitä mieleen juolahtaa. Luonnonvarateollisuutta voidaan harjoittaa vain siellä, missä luonto sille edellytykset tarjoaa.
Ihmistyön rooli tässä: pääomaa ja työtä, ei pelkkiä luonnonvaroja. (Kuten ei myöskään kalastuksessa).
§ 4.
Maanviljelys ja luonnonvarateollisuus tuottavat siis raaka-aineen, jonka jalostuselinkeinot työstävät hyödykkeiksi ja ihmisten käytettäviksi.
Juuri tähän vaiheeseen työnjakoa voidaan parhaiten soveltaa, – juuri tässä teollisuuden älykkyys, tekninen taito pääsevät parhaiten oikeuksiinsa. Tähän lasketaan mukaan myös kaikki koneellinen työ.
Väestötiheys on ehto teollisuudelle. Erittäin harvaan asutukseen sopii laaja maanviljelys ja kotiteollisuus – tiheään asutukseen intensiivinen maatalous ja korkean jalostuksen teollisuus.
Kaupunkien synty on myös todistus äsken sanotusta.
Ammattikuntalaitos ja vapaustillagt i marginalen
Keksinnöt, patentit.tillagt i marginalen
Teollisuus suuressa mittakaavassa ja pienessä mittakaavassa.
Tehdas – ja työpaja. Koneet muuttavat vähitellen yhä useammat alueet tehdasmaisiksi, mikä merkitsee tuotannon moninkertaistamista koneiden avulla. Meidän uusi elinkeinolakimme.
Suomen teollinen asema. Tehtaiden vuosittainen kokonaisarvo – 40–50 miljoonaa.