5.9.1875 Torsten Costiander–LM

Hjertlig tack för Ditt bref af d.den 3^e dennes,
som innehåller så mycket af intresse att det
skulle förtjena ett ordentligt svar, men som Du
vet kan jag ej vara annat än en dålig korres-
pondent sålänge vår gamla postbrådska råder
d. v. s. tills vår jernväg en gång blir färdig. I detta
afseende ber jag i förbigående nämna att banan
är fullkomligt färdig från ThusTavastehus ända fram till
var station Huhtis, men att skenläggningen icke
kunnat fullbordas längre än till Tojala och par
verst vidare hitåt – af brist på skenor. Vårt celebra
Säkkisuo har icke erbjudit några orimliga svårigheter
utan tvertom låtit behandla sig ännu bättre än
Nordensvan i våras förutsåg. Till och med General Mick-
vitz har medgifvit för mig att man redan nått fast
botten på alla punkter af den lilla sträcka, som
nämnda kärr upptager af vår jernvägslinie. Icke
desto mindre uppträdde han nyligen här, i fråga om
stationen vid Kölby, som en afgjord protektor af
|2| dessa Forssa herrar, som åstadkommit så mycket
bryderi, att icke säga skandal åt Mickvitz just
med anledning af nämda kärr. –

Främst bör jag tacka Dig för det utmärkt
lyckade uppköpet af kreatur å statsauktionen.
Dina arrangemanger ha i alla afseenden
varit lika lyckliga, som välvilliga för mig.
För att nu så snart som möjligt befria Dig
från omsorgen om desammastruket mina kräktillagt och från allt omak
med deras forsling från Botby, skall jag skicka
vår gemensamma vän Berlin Lepola, ända
fram till Botby så snart jag får tag i honom,
troligen mot slutet af ingående vecka. –
Beloppet af medföljande p. r.posterestante vexel, FmsFinska mark silver 2015.28,
som jag härmed retournerar till Dig, ville Du
vara god och använda till betäckande af mina
kostnader för kräken FmsFinska mark silver 1196, erläggande
af ¼ hyra till Dig med FmsFinska mark silver 500 och insätta
återstoden å mitt KkreditivKassakreditiv i Föreningsbanken.
Vid kräkenas affärd per jernväg hoppas jag att
Du ännu håller Din vakande hand öfver
dem. –

För att i någon mon minska den otrefnad
som väntar Dig vid inflyttningen i Din stadsgård,
föreslår jag Dig att låta alla reparationer
i min våning hvila tills Du fått Din egen
fullkomligt i ordning och under tiden inrätta
Dig så beqvämt som möjligt i mina rum.
Vi ha ingen brådska med våra reparationer,
isynnerhet sedan Jenny med mycket enträgen-
het börjat yrka på att stanna på landet
ända till medlet af November. – Det är
således på hennes och mina vägnar som jag
ber Dig i allsköns lugn disponera öfver
våra rum så som det faller sig beqvämast
för Dig. –

Det smärtar mig att Du ser Dig besviken
i Dina planer att realisera Laitiala. Följ
nu mitt råd och upphör på någon tid med
att hoppas på någonting så omöjligt, som
att utan förlust sälja hvarken Laitiala, Botby,
Voipala eller någon annan större egendom.
Dertill fordras en synnerlig lyckträff, som
beror af slumpen men icke af några kombi-
|4| nationer i verlden med säkerhet kan framkallas.
Upphör äfven för några år att lägga ner något
känbart på Dina jordegendomar, bibehåll
i det närmaste status quo och njut af deras
revenger tills Din affärställning ljusnat
så att Du med verkligt nöje åter kan egna
Dig åt dessa mer eller mindre rationela kapi-
talutgifter för egendomarnas höjande. Be-
höfva Du nödvändigt något litet kapital
för att slippa Dina tråkiga vexlar (en
slags operationer som jag för min del skyr som
pesten, ehuru äfven jag behöfver penningar då jag
har skulder ända till en half miljon) så
skall jag, om Du tillåter, under vintern försöka
att förskaffa Dig penningar t. ex. af gumman
Svärmor, som gerna kunde taga en inteckning
i Laitiala om hon icke möjligen kunde förmås
att återtaga hela egendomen. – Detta är
visst ett löst och hastigt projekt, men något
ditåt ville jag gerna försöka för att förskaffa
Dig det lugn Du så väl behöfver. –