30.10.1880 Torsten Costiander–LM

Hjertlig tack för brefvet af d. 24, som
anlände jemte Alexandras till Jenny.
De voro expedierade d. 24 på morgonen och
kommo oss tillhanda i hotellet den
28^e kl. 5 e. m.eftermiddagen – före vår middag. – Så
nära äro vi dock hvarandra! – Emellan
Voipala och Notsjö kunde icke så snabb
brefvexling åstadkommas annorlunda än
genom extra postbud. –

Anlände hit d. 25 på aftonen, erhöllo vi
följande morgon å postkontoret Edert vänliga
telegram och Alexandras bref fr.från Riihimäki,
som båda behörigen värmde våra hjertan.
Någon hemsjuka eller annan slags melan-
koli hafva vi dock mig veterligen icke lidit
af annat än i Berlin, der Jenny skoftals
kände sig mycket beklämd och nedtryckt till
|2| sinnet. Första intrycket af Montreux
vid solbelysning och mild höstluft är
deremot så öfverväldigande herrligt att man,
oaktadt afgjord motvilja för resor från
hemmet, ej kan annat än lyckönska
sig till att få vistas i ett sådant klimat
och hafva för ögonen en sådan paradisisk
natur. – Att underhålla detta intryck
så länge som möjligt oaktadt vidrigheterna
af ett pensions lif vid obehaglig omgifning,
deri ligger konsten. – Jag måste till
min skam bekänna att jag, för min del,
fullkomligt misslyckats deri redan i
början. – Till min glädje äro Jenny och
barnen deremot allt fortfarade nöjda och
trefliga, och om min vanliga energie icke
sviker mig, skall äfven jag småningom
komma att känna mig ”вь своей тарелке”.
Och det måste så gå, ty eljest blefve jag oduglig
för min uppgift som Jennys enda sjukvårdare.
Ett praktiskt medel att i någon mån förskingra
den outsägliga vantrefnad jag känna här, är
|3| i dag försökt, neml.nämligen ett förslag till värdinnan
att förändra den både för Jenny och mig högst
otrefliga matordningen i hotellet, bestående i
frukost kl. 12 & middag kl. 6, allt table d’ hôte
förstås, utom kaffe på morgonen med smör
och bröd, när det behagas, – till middag kl. 1 à 1 ½
och qvällsvard med thé kl. 7 à 8, såsom vi
hade förra gången. – För värdinnan vore
detta äfven lämpligare, men förändringen
måste naturl.naturligtvis få bero på det öfriga
sällskapets smak i den vägen. –

Ehuru jag vid nu rådande förstämning i
lynnet känner mig alldeles omöjlig för all
brefskrifning, vill jag dock nämna några
ord om vår resa. Till Petersburg gick allt
lyckligt och väl. Tullbesigtningen vid ryska gränsen
var lätt. Endast 2 koffertar af 4 öppnades
pro forma. – (Under fortsättningen af resan
har alls ingen öppning af koffertarna
kommit i fråga). Vid afresan fr.från PburgPetersburg
följande dag, d. 18^e, kl. ½ 2 råkade jag i
svår klämma. Min ryska kassa var för knapp.
|4| Under den orimliga resebrådskan å Notsjö under
sista veckan hade jag försummat att egna denna
vigtiga detalj samma försigtiga omtanke som
allt annat. – Jag litade helt beqvämt på
J. Cronstedts uppgift att 1^a klass, PburgPetersburg–Berlin
jemte sofkupé skulle kosta circatillagt 50 rub.rubel, således för
3 personer (barnen räknades tills^stillsammans för en person)
150 rub.rubel Jag hade 200 rub.rubel, liqviderade å hotellet
med finskt guld enl.enligt kurs, men kom att använda
till drickspgrdrickspengar och små uppköp något öfver 20 rub.rubel –
Således återstod ej fullt 180 rub.rubel – Nu befanns
biljetter 1 kl.klass utan sofkupé kosta 66:80. –

Vid jernvägskassaluckan har man ej lång tid att
fundera. – Finskt guld vägrades att emottaga.
Jag uträknade i hast:

Således omöjligt! Jag rusade till väntsalen, der
Jenny satt med Genralskan Furuhjelm, som
gjort sig det stora omaket att komma till jernvägen
|5| för att taga afsked af oss. Men hennes
oändliga vänlighet emot oss var svår
att realisera i penningar. Hon hade åtminstone
20 rub.rubel på sig, men erbjöd ogerna 5 rub.rubel –
Jag tog med halft våld 10 rub.rubel af henne
emot 40 mkmark guld (hvarå Furuhjelm
nog skall få återbetala hvad som tillkommer
mig) och dermed hade jag jagstruket biljetterna,
men så kom öfvervigten, S^r Rub.silverrubel 38:50. –
Tack vare vederbörande kassörs synnerliga
tillmötesgående fick jag äfven denna reglerad.
På mitt ord emottog han finskt guld till
samma kurs som jag uppgaf ha beräknats
i Grandhôtel, hvartill jag bifogade 1 rubel
i vexlingsbesvär. – Nu voro vi således på
vägen, men utan sofkupéer, som kosta
extra 15 rub.rubel prper person, och utan matpengar!
Jag, som varit färdig till hvilka uppoff-
ringar som helst för att göra resan för Jenny
så komfortabel som möjligt, stod nu der
som en fattig stackare, tillintetgjord af
flathet öfver mitt bristande förutseende.
|6| Upprigtig hatare af allt hvad resor
heter, svor jag för mig sjelf och knöt
näfven i fickan, samt visade mig lugn
för Jenny, som för öfrigt icke under
några vilkor skulle önskat utbyta
sin beqväma hytt, der hon fick vara
ensam med barnen, emot en sofkupé.
Hvad man företager utan lifligt intresse
uträttar man alltid sämrestruket dåligttillagt, huru man än
tyckes bemöda sig att icke försumma
något. – Intresse för resan hade jag dock
nog, ty hvad kan intressera mig lifligare
än Jennys helsa och medlen dertill, men
lusten var i alla fall emot nu, likasom
nästan alltid jag nödgas företaga en
resa. –

Till min ursäkt bör jag dock nämna
att jag medtagit en rundlig reservkassa
i finskt guld äfvensom Tyska och franska pengar rundligentillagt. – Under resans fortsättning
blef det också ingen stor svårighet att
dels dermed, dels med mina Tyska sedlar
invexla nödiga ryska penningar,
|7| så att t. ex. ingen svält kom i fråga. –
Resan genom Ryssland gick särdeles
bra, i komfortabla vagnar och eldade kupéer.
Jenny som lider af sömnlöshet i den be-
qvämaste säng, kan sofva rätt godt på
jernväg i de mest obeqväma ställningar.
Först efter mycket öfvertalande lyckades
jag förmå henne att intaga ett ordentligt
liggande läge. – Men som man kom in i
det gamla kulturlandet Tyskland, blef
man behandlad som torakaner. – Jag
välsignar Dig och Alexandra för Edert arrange-
ment ang.angående pelsen åt Jenny. – Hon har
derigenom kunnat göra hela den svåra
resan genom Tyskland utan att frysa. Mellan
ryska gränsen och Berlin hade vi redan köld-
grader, men fröso ej mycket. Mellan
Berlin och Frankfurt var det ordentlig vinter.
Marken snöbetäckt så långt ögat
kunde nå och vagnsfönstren belagda med
tjock is. – Och ändock ingen eldning i
kupeerna ens om natten! För min del
|8| ansåg jag nödigt att vaka de två nätter
vi reste genom Tyskland, för att vid behof
ordna Jennys och barnens bestrukettäcken och schalar,
som allt emellanåt ville falla ner och utsätta
dem för förkylning ute i vinterkölden.

Sålunda gick allt lyckligt. – Genom flitigt
utdelande af drickspengar åt de Tyska
konduktörerna fingo vi i Tyskland, och
för öfrigt under hela resan, vara fullkomligt
ostörda i vår kupé, hvilket var af stor
vigt om nätterna, då jag hörde dörrarna
i öfriga kupéer, äfven af 1^a kl.klass, ständigt
öppnas för resande.

Om vår vistelse i Berlin dit vi anlände d. 20^e kl. 6 ½ f. m.förmiddagentillagt som illustrerades
genom ett nästan oafbrutet regn, afhåller
jag mig desto helre att skrifva, som Jenny
redan nämnt derom för Alexandra. –

Ändamålet, att hvila ut efter första
resan, torde ej någonstädes kunnat vinnas
bättre än å hotel du Nord, som vi i allo
rekommendera. – Tyvärr fick min starkars
Jenny der ett nytt, lindrigare anfall af
|9| rheumatism, som nu gifvit med
sig. – Vi afreste d. 23 kl. 8 på aftonen till Basel.
Att hela denna resa, under den mest ogyn-
samma väderlek, för mig varit en moralisk
tortyr, behöfver jag knapt säga. – Så
svårt det än var för mig att blifva klar till
resan hade jag dock från första stunden
velat företaga den i början af Oktober, Jenny
deremot i medlet af månaden. – Senare,
då jag ville ifrigare yrka på tidigare afresa,
märkte jag att det icke kunde ske utan
öfveransträngning för Jenny med resebestyren. –
Det blef sålunda tyvärr alltför sent.
Att nu göra Jenny förebråelser derföre,
hade jag icke hjerta, och hvartill skulle
det ha tjenat? Men inom mig har jag
grämt mig bitterligen. – Gudskelof
att emellertid ingen farligare förkylning
tillstött. Förstruket Rheumatismen ha vi sökt
bota med Salicylsyra som togs i Berlin. –

Söder om Frankfurt utbyttes det enformiga
snöbetäckta slättlandet småningom emot
|10| en allt herrligare natur, som i synnerhet
i Schweitz måste väcka den resandes beundran.
Nedanför de ståtliga bergen, som med sin
mångfärgade löfbeklädnad på hösten
icke förlorat något i fägring, betade
korna på saftiga gräsmattor, medan
landtmannen skördade sina rotfrukter.
Vinskörden, der sådan förekommer, synes
redan vara fullbordad i Schweitz och
i qvantitativt afseende i allmänhet
ha utfallit tillfredsställande, bättre
än i fjol. – Men om drufvans qvalité,
som ännu ej kan fullttillagt bedömmas, hyser man
här och der tvifvelsmål. Till Basel anlände vi d. 24 på aftonen och drucko vid soupén er
välgångsskål. Tänkte hvila par dagar, men fortsatte dock följande
morgon och anlände hit d. 25 på aftonen.tillagt

Vi bo i hotel Suisse och torde komma att
stanna der. Våra rum äro jemförelsevis
komfortabla, om de och ej på långt när
kunna tillfredsställa hvad vi hemma blifvit
vanda vid. – Maten å detta hotell anses
vara bland den alra bästa i Montreux, men
motsvarar ej heller i smaklighet vår egen
derhemma. – Dertill, som sagdt, otreflig
|11| och för vårttillagt lifvetstruket här högst olämplig matordning.
Vårt prix de pension blir 7 frcsfrancs prper dag
och person. – Om Måndag flytta barnen
till pensionnat Des Essarts, på andra
sidan Pension Beau rivage.

Belägenheten af vårt hotell är både
Jenny och jag mycket nöjda med.

Temperaturen har en vacker dag varit
20° Celsius i solen och 12° på aftonen. De
öfriga dagarna under regn något lägre.
Vi ha ännu ej känt något behof att elda
i rummen. Jenny, som hemma vill ha
mycket varmt i rummen, finner sig här
helt väl ungefär i samma temperatur
som ute. – Den välgörande inverkan
af det milda klimatet skönjes tydligast
just af denna omständighet. – Hemma
kände hon sig alltjemt frusen. Här
endast sällan, oaktadt vi allt som
oftast öppna fönstren på vid gafvel.
Jag bör nu nämna att detta skrifves den 31^a
sedan jag i går blef afbruten midt i versen
|12| för ett besök hos des Essart. – I går
morgse befunnos alla de högre bergen omkring
oss snöbetäckta långt nedanför topparna.
(La dent du Midi ser man hela året om
med snö på toppen). Temperaturen blef
med detsamma något lägre, i morgse
kl. ½ 8, förrän solen kommit fram öfver bergen,
+ 3 ½°allt Celsius. – Nu kl. ½ 11 f. m.förmiddagen 8°,
men i summan ha vi varmt, ty solen baddar
på och redan i morgse kunde vi med nöje
hålla fönstren öppna åt solsidan. –
Deri ligger det sköna i klimatet. Frisk
luft i rummen när som helst och fullkomligt
skydd för kalla vindar. När det blåser
på oss, höjer sig alltid temperaturen,
ty vinden kommer från Söder, emellanåt
en brännande Sirocco midt i vintern.

I går afton hade vi glädjen emottaga
fortsättningen af Alexandras bref från
festdagen, med de många vänliga namn-
teckningarna till helsningen. Öfverraskningen
|13| var mycket angenäm. – Jenny ger mig
ingen ro förrän jag besvarar helsningarna
genom en annons. – En sådan skall
derföre afgå till Dagbladet jemte detta.
Den kärleksfulla möda Alexandra nedlagt
på sina långa, intressanta bref har
varit synnerligen välgörande för vår patient.
Hjertl.Hjärtlig tack derför!

D^r Rossier, som jag i förgår besökte
i Vevey, var särdeles vänlig. I Måndag
besöker han Jenny första gången; till
en början begär jag 2 besök i veckan. –
Ehuru Jenny fortfarande hostar om
nätterna, likasom hon gjort nästan hela
sommarnstruket året, finner jag dock hennes tillstånd
efter den ansträngande resan särdeles tillfreds-
ställande. – Lynnet är mycket godt och detta
är ett säkert tecken på välbefinnande. –
Rheumatismen är numera knapt att tala
om. Sömnen märkbart bättre än hemma. –
Aptiten under resan god, nu något svagare,
men icke dålig. – Matordningen finner hon
|14| mycket olämplig. En förändring måste för
eller senare åstadkommas, i värsta fall
börja vi äta på rummen, när vi behaga. –

Ett resultat af min annons i Dagbladet
har jag redan här erfarit. – Vännen
H. Hallonblad har med anledning deraf
tillskrifvit mig från Genève och önskat
sammanträffa; men då han endera dagen
afreser till Nizza och jag för tillfället
ej vill lemna Jenny ensam, kunna vi
icke träffas förrän möjligen i vår. –

Engströms härhos återgående räknräkning
behagade Du liqvidera.

Bilägges en check å 194:71, hvarmed mitt
Kkreditivkassakreditiv C^tokonto i FöreningsBanken utjemnas.