23.3.1876 Hallinto-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 1876.
Förvaltningsrätt.
V. T.Vårterminen 1876.
23 Mars
15de Föreläsn.Föreläsningen
Äfven för enkor och barn sörjdt, om ickesvårtytt helt af staten, dock bidrag. Kung.Kungörelse 16 DcbrDecember 1824 påbjöds att inrätta pensionskassa för enka och barn efter aflidna civila embets- och tjenstemän. Reglem.Reglemente 7 Aug.augusti 1826. Grundfond 100 000 rubel banko assign.assignationer af statsmedel. Dessutom tillförsäkrades 1o) alla de inkomster statsverket haft genom löne-, avancements- och vakansbesparingar. 2o) 8 000 rubel årligen, som varit å allm.allmänna pensionsstaten anslaget för enkor och barn. 3o) 1 500 rubel statsmedel derför att åtskilliga tulltjenstemän beviljats delaktighet. – Allt detta för evärdliga tider. – Nu gällande Reglem.Reglemente 19 Juli 1859. § 7 Alla delägare i 7 första pensionsklassen årligen 10 % af pensions belopp fr.från sin lön, d. ä.det är fr.från 200 mkmark ner till 28 mkmark om året. I åttonde 8 % med 8 mkmark. (Denna omfattar vaktm.vaktmästare och skrifvare etcetcetera.) Mannensvårtytt bör ha betalt hela tiden som i tjenst, eller tillsammans minst 150 % af pensionssumman. Dör han förut, kan kompletteras, ant.antingen genom fyllnadsbetalning eller att först blott ½ beloppet utges. – Alltså egentl.egentligen ett inbördes efter lifränteassuransbolag. Genom kung.kungörelse 7 April 1874⊠original:. anmanmodas 10 000 mksmarks årligt statsanslag. – Nytt reglemente under görning. – Direktion, 6 ledamöter, väljes af delegarne.
Militiestatens enke och pupillkassa. Bildad gegenom reglem.reglemente 11 Okt.oktober 1819 i st.stället för sv.svenska arméns pensionskassa. Grundfond ett kapital samladt af den år 1809 och 10 upplösta finska officerer och tjmäntjänstemän. 2o) Inkomst af vakanser och nådeårsbesparingar 3o)tillagt av utgivaren årliga afgifter af delegarne 4o) årligt statsanslag. Nu gällande reglem.reglemente 19 dec.december 1862. – Enahanda grunder som ofvan. Direktion väljes af delegarne. 7 klasser pension.
Ecklesiastik- och skolstaten do, begynte 1 Maj 1842. – Första 12 åren statsanslag af 10 000 mark silfver årligen. 2o) behåller inkomsten från ärke- och biskops embete när lediga utan nådeår. 3o) sedan 1857 afkomstersvårtytt af alla ordinarie prest och skollärare tjenster som vid sinsvårtytt vakans bör minst ett år tillfalla kassan. ReglemReglemente 21 April 1864. Direktion 6, väljes af delegarne. Bidrag af dels.svårtytt Pensionen i 5 klasser med underafdelningar. – Nu fråga om skilsmessa.
Regeringen fastställa reglementen.tillagt i marginalen
Universitetet särskild pensionskassa.
|2|Indragnig af tjenster. Kan inträffa att utan afskedsansökan eller afsättning, emb.ämbets- eller tjensteman förlorar sin befattning. Detta om den indragas. Sådant kan alltid ega rum. Men att utan vidare lemna innehafvare utan tillgångar vore obilligt – d.det vore ensidigt kontraktsbrott. – FhållandetFörhållandet förut icke närmare regleradt ehuru statens skyldighet erkänd, och hvila på 72 § 1786 och 4 § 89 års stadfästelse F. o. S. AFörenings- och säkerhetsakten.
Nu gegenom K. F.Kejserlig förordning 3 Feb.februari 1868 stadgadt, att n. v.nuvarande d. ä.det är vid förfnsförfattningens promulgerande innehafvare af embete eller tjenst på allm.allmän civil- eller militiestat, med undantag af tromän och afsättliga, berättigad att om indragas, oafkortadt åtnjuta förmånen: ordinarie lön, lönetillökning eller förbättring, taffelpengar, års traktamente, boställsräntor, boställspengar, ersättning för boningsrum eller hyresmedel – äfvensom tingsgästning (lagman och häradshöfding). N b.Nota bene intilldess han annan allm.allmän befattning tillträdt. Deremot icke godtgörelse procenten och sportlen. Expenser, resemedel, missräkningspengar etcetcetera samt för militärstaten löner och postourpengar för betjenter, lägerpengar,tillagt av utgivaren underhåll af hästar m. m. dylikt för tjensten nödigt.
Om den hvars tjenst indragas, utnämdes efter förordningens utfärdande, skall han 2 år alla de nämnda förmonen, derefter blott full pension.
Tromän och afsättliga endast full pension.
Om efter 68 finsk trupp indrages, få alla utom de civila, hälften af alla förmoner på indragningsstat.
3de punkten af Preste privil.privilegierna gälla fortfr.fortfarande till förmån för dem af ståndet, som i församl.församlings tjenst stadd och lön af dem uppbära samt biskopar; men på öfriga denna förordning.
På indragningsstat tjensteår, och berättigad till befordran eller transport.
Emb. o tjmÄmbets- och tjänstemän på indragstatindragningsstat skyldig i allmhetallmänhet att, om honom på samma ort der han utöfvat sin befattning eller der han bosatt, erbjudes likartad, den förra icke underordnad tjenst, tillträda den. Omsvårtytt ersättning och lön vore mindre än han har på indragning.
För tromän, afsättliga och militären gälla skyldigheten utan afs.avseende å orten. Om annan ort, så flyttningshjelp. – Vägrar han utan laga skäl, afskedas han med pension enl.enligt lag. Slutligen om emb. o tjmänsämbets- och tjänstemäns politiska ställning.
Landtdagen.
Valbarhet. Ställning ss.såsom opposition eller hansvårtytt bunden att med regeringen. – Principer. Gör nog då oafsättlig. Principen annansvårtytt Embetsmannens betydelsesvårtytt i nästa landtlantdag. Återblick – Hforssvårtytt [...]oläslig/saknad text förv.rättenförvaltningsrätten färja institution.svårtytt
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 1876.
Förvaltningsrätt.
V. T.Vårterminen 1876.
23 Mars
15de Föreläsn.Föreläsningen
Äfven för enkor och barn sörjdt, om ickesvårtytt helt af staten,
dock bidrag. Kung.Kungörelse 16 DcbrDecember 1824 påbjöds att inrätta
pensionskassa för enka och barn efter aflidna civila
embets- och tjenstemän. Reglem.Reglemente 7 Aug.augusti 1826. Grundfond
100 000 rubel banko assign.assignationer af statsmedel. Dessutom tillför-
säkrades 1o)tillagt alla de inkomster statsverket haft genom löne-, avan-
cements- och vakansbesparingar. 2o) 8 000 rubel årligen, som varit
å allm.allmänna pensionsstaten anslaget för enkor och barn. 3o) 1 500 rubel statsmedeltillagt
derför att åtskilliga tulltjenstemän beviljats delaktighet. – Allt detta
för evärdliga tider. – Nu gällande Reglem.Reglemente 19 Juli 1859.
§ 7 Alla delägare i 7 första pensionsklassen årligen 10 % af pensions
belopp fr.från sin lön, d. ä.det är fr.från 200 mkmark ner till 28 mkmark om året.
I åttonde 8 % med 8 mkmark. (Denna omfattar vaktm.vaktmästare och skrifvare etcetcetera.)
Mannensvårtytt bör ha betalt hela tiden som i tjenst, eller tillsammans
minst 150 % af pensionssumman. Dör han förut, kan
[...]oläslig/saknad text kompletteras, ant.antingen genom fyllnadsbetalning eller att först
blott ½ beloppet utges. – Alltså egentl.egentligen ett inbördes
eftertillagt lifräntetillagtassuransbolag. Genom kung.kungörelse 7 April 1874.
anmanmodas 10 000 mksmarks årligt statsanslag. – Nytt reglemente
under görning. – Direktion, 6 ledamöter, väljes af delegarne.
Militiestatens enke och pupillkassa. Bildad gegenom reglem.reglemente
11 Okt.oktober 1819 i st.stället för sv.svenska arméns pensionskassa. Grundfond
ett kapital samladt af den år 1809 och 10tillagt upplösta finska officerer och tjmäntjänstemän.
2o) Inkomst af vakanser och nådeårsbesparingar 3o årliga afgifter
af delegarne 4o) årligt statsanslag. Nu gällande reglem.reglemente 19 dec.december
1862. – Enahanda grunder som ofvan. Direktion väljes
af delegarne. 7 klasser pension.
Ecklesiastik- och skolstaten do, begynte 1 Maj 1842. – Första
12 åren statsanslag af 10 000 mark silfver årligen. 2o) Attstruket behållertillagt inkomsten
från ärke- och biskops embete när lediga utan nådeår. 3o)
sedan 1857 afkomstersvårtytt af alla ordinarie prest och skollärare tjenster
som vid sinsvårtytt vakans bör minst ett år tillfalla kassan.
ReglemReglemente 21 April 1864. Direktion 6, väljes af delegarne. Bidrag af dels.svårtytttillagt
Pensionen i 5 klasser med underafdelningar. – Nu fråga
om skilsmessa.
Regeringen fastställa
reglementen.tillagt i marginalen
Universitetet särskild pensionskassa.
|2|Indragnig af tjenster. Kan inträffa att utan afskedsansökan
eller afsättning, emb.ämbets- eller tjensteman förlorar sin befattning. Detta om
den indragas. Sådant kan alltid ega rum. Men att utan vidare
lemna innehafvare utan tillgångar vore obilligt – d.det vore ensidigt
kontraktsbrott. – FhållandetFörhållandet förut icke närmare regleradt
ehuru statens skyldighet erkänd, och hvila på 72 § 1786 och 4 §
89 års [...]oläslig/saknad text stadfästelse F. o. S. AFörenings- och säkerhetsakten.
Nu gegenom K. F.Kejserlig förordning 3 Feb.februari 1868 stadgadt, att n. v.nuvarande d. ä.det är vid förfnsförfattningens promulgerandetillagt innehafvare af embete
eller tjenst på allm.allmän civil- eller militiestat, med undantag
af tromän och afsättliga, berättigad att om indragas,
derefter ochstruket oafkortadt åtnjuta förmånen: ordinarie
lön, lönetillökning eller förbättring, taffelpengar, års traktamente,
boställsräntor, boställspengar, ersättning för boningsrum
eller hyresmedel – äfvensom tingsgästning (lagman och häradshöfding).
N b.Nota bene intilldess han allmstruket annan allm.allmän befattning
tillträdt. Deremot icke godtgörelse procenten och sportlen.
Expenser, resemedel, missräkningspengar etcetcetera samt för
militärstaten löner och postourpengar för betjenter, lägerpengar
underhåll af hästar m. m. dylikt för tjensten nödigt.
Om den hvars tjenst indragas, utnämdes efter
förordningens utfärdande, skall han 2 år alla de nämnda
förmonen, derefter blott full pension.
Tromän och afsättliga endast full pension.
Om efter 68 finsk trupp indrages, få alla utom de
civila, hälften af alla förmoner på indragningsstat.
3de punkten af Preste privil.privilegierna gälla fortfr.fortfarande till förmån
för dem af ståndet, som i församl.församlings tjenst stadd och lön af
dem uppbära samt biskopar; men på öfriga denna förordning.
På indragningsstat tjensteår, och berättigad till befordran
eller transport.
Emb. o tjmÄmbets- och tjänstemän på indragstatindragningsstat skyldig [...]oläslig/saknad text i allmhetallmänhet att, om honom
på samma ort der han utöfvat sin befattning eller der han bosatt,
erbjudes likartad, den förra icke underordnad tjenst, tillträda den.
Omsvårtytt ersättning och lön vore mindre än han har på indragning.
För tromän, afsättliga och militären gälla skyldigheten utan afs.avseende å orten.
Om annan ort, så flyttningshjelp. – Vägrar han utan laga skäl, afskedas han
med pension enl.enligt lag. Slutligen om emb. o tjmänsämbets- och tjänstemäns politiska ställning.
Landtdagen.tillagt
Valbarhet.
Ställning ss.såsom opposi-
tion eller hansvårtytt
bunden att med
regeringen. – Principer.
Embetsmän nogstruket
Gör nog då oafsättlig.
Principen annansvårtytt
Embetsmannens betydelsesvårtytt
i nästa landtlantdag.
Återblick –
Hforssvårtytt [...]oläslig/saknad text
förv.rättenförvaltningsrätten
färja insti-
tution.svårtytttillagt
Hallinto-oikeus
Kevätlukukausi 1876
15. luento 23 maaliskuuta
Myös leskistä ja lapsista on huolehdittu, vaikkakaan ei kokonaan valtion varoin, mutta kuitenkin avustuksin. 16. joulukuuta 1824 päivätyssä kuulutuksessa kehotettiin perustamaan eläkekassa leskille ja lapsille kuolleiden siviilivirkamiesten ja toimenhaltijoiden jälkeen. Ohjesääntö 7. elokuuta 1826. Perusrahasto 100 000 ruplan maksuosoitus valtion varoista. Lisäksi varmistettiin 1) kaikki ne tulot, jotka valtio oli saanut palkka-, ennakkomaksu- ja vakanssisäästöistä. 2) 8 000 ruplaa vuosittain, mikä on ollut kaikkien eläkelaitosten avustus leskille ja lapsille. 3) 1 500 ruplaa valtionvaroista, koska useille tullivirkamiehille on myönnetty osallisuus. – Kaikki tämä ikuisiksi ajoiksi. – Nyt voimassa oleva ohjesääntö on päivätty 19. heinäkuuta 1859. § 7 Kaikki osuuden omistajat 7 ensimmäisessä eläkeluokassa vuosittain 10 % palkkansa eläkemäärästä eli 200 markasta alas 28 markkaan vuodessa. Kahdeksannessa 8 % 8 markalla. (Tämä käsittää vahtimestarit ja kirjurit jne.) Miehen on pitänyt maksaa koko ajan, jonka hän on ollut virassa eli kaikkiaan vähintään 150 % eläkesummasta. Jos hän kuolee sitä ennen, summaa voidaan täydentää joko täydennysmaksulla tai että annetaan ensin vain ½ summasta. – Siis oikeastaan keskinäinen kassa henkivakuutusyhtiöiden tapaan. 7. huhtikuuta 1874 annetun kuulutuksen mukaan 10 000 markan vuosittainen valtionavustus. – Uusi ohjesääntö tekeillä. – Johtokunta, 6 jäsentä, osuudenomistajat valitsevat.
Sotilasvirkakunnan leski- ja orpokassa. Perustettu ohjesäännöllä 11. lokakuuta 1819 armeijan eläkekassan tilalle. Perustamisrahastona pääoma, jonka olivat koonneet suomalaiset upseerit ja virkamiehet, joiden virat oli lakkautettu vuosina 1809 ja 1810. 2) Tulot vakansseista ja armovuosisäästöistä 3) vuosittaiset osuudenomistajien maksut 4) vuosittainen valtoinavustus. Nyt on voimassa 19. joulukuuta 1862 päivätty ohjesääntö. Samat perusteet kuin yllä. Johtokunnan valitsevat osuudenomistajat. 7 eläkeluokkaa.
Kirkon ja koulujen virkakunnan kassa, kuten edellä, perustettu 1. toukokuuta 1842. – Ensimmäisen 12 vuoden valtionavustus 10 000 hopeamarkkaa vuosittain. 2) säilyttää arkkipiispan ja piispojen virkojen tulot, kun nämä ovat virkavapaina ilman armovuotta. 3) Vuodesta 1857 lähtien tuotto kaikista vakinaisten pappien ja opettajien viroista, joista on ainakin yhden vuoden osuuden langettava kassalle, kun ne ovat avoinna. Ohjesääntö 21. huhtikuuta 1864. Johtokunnassa 6 henkeä, osuudenomistajat valitsevat. Osittainen avustus. Eläke 5 luokassa, joissa alaluokkia. – Nyt kysymys eroamisesta.
Hallitus vahvistaa ohjesäännön.tillagt i marginalen
Yliopistolla oma eläkekassa.
Virkojen lakkauttaminen. Voi tapahtua ilman eroanomusta tai erottamista, että virkamies tai toimenhaltija menettää tehtävänsä. Näin käy, jos virka lakkautetaan. Sellaista voi aina tapahtua. Mutta viranhaltijan jättäminen ilman muuta tuloitta olisi kohtuutonta – se olisi yksipuolinen sopimusrikkomus. Aikaisemmin tilannetta ei ollut lähemmin säädelty, vaikka valtion vastuu tunnustettiin, ja se perustuu vuoden 1786 §:ään 72 ja Yhdistys- ja Vakuuskirjan vahvistukseen vuonna 1789, § 4.
Nyt Keisarin 3. helmikuuta 1868 antama asetus säätää, että tällä hetkellä eli asetuksen julistamisen aikana virassa tai toimessa olevat yleiseen siviili- tai sotilasvirkakuntaan kuuluvat, luottomiehiä ja erotettavissa olevia lukuun ottamatta, ovat oikeutettuja, mikäli virka lakkautetaan, nauttimaan sen eduista lyhentämättöminä: vakinainen palkka, palkankorotus tai parannus, muonitusrahat, vuoden päivärahat, puustelliverot, puustellirahat, korvaus asuinhuoneesta tai vuokrarahoista – samoin käräjäkestityksestä (laamanni ja käräjätuomari). Huom. lisäksi hänelle voidaan tarjota toista julkista tehtävää. Sitä vastoin ei hyvitysprosenttia ja sporttelia. Kulut, matkarahat, pettymysrahat jne. sekä sotilasvirkakunnalle palkat ja postour
-rahat virkamiehille, leirirahat, hevosten ylläpito ym. vastaavaa, mitä viranhoitoon tarvitaan.
Jos se, jonka virka lakkautetaan, nimitettiin asetuksen julkaisemisen jälkeen, hän saa nauttia 2 vuoden ajan kaikista yllä mainituista eduista, sen jälkeen vain täydestä eläkkeestä.
Luottomiehille ja erotettavissa oleville vain täysi eläke.
Jos Suomen sotajoukot vuoden 1868 jälkeen lakkautetaan, saavat kaikki siviilejä lukuun ottamatta puolet kaikista lakkautusviran eduista.
3. kohdassa mainitut pappien etuoikeudet pätevät edelleen niiden pappissäädyn edustajien eduksi, jotka ovat seurakunnan palkkaamia ja keräävät sen jäseniltä palkkansa, ja sama koskee piispoja, mutta muille pätee tämä asetus.
Lakkautusvirassa on palvelusvuosi ja oikeus ylentämiseen tai siirtoon.
Lakkautusvirassa oleva virkamies ja toimenhaltija on yleensä velvollinen ottamaan viran vastaan, jos hänelle tarjotaan sitä samalta paikkakunnalta, jossa hän on virkaa hoitanut tai jossa hän asuu, jos tämä virka on vastaava kuin edellinen eikä ole alempi, eivätkä korvaus ja palkka olisi alhaisempia kuin se, mikä hänellä on lakkautetussa virassa.
Luottomiehiä, erotettavissa olevia ja sotilashenkilöitä koskee sama velvollisuus paikkakunnasta riippumatta. Jos toinen virka sijaitsee muulla paikkakunnalla, niin hän saa muuttoapua. Jos hän kieltäytyy ilman laillista syytä, hänet erotetaan, ja hän saa lainmukaisen eläkkeen. Lopuksi virkamiesten ja toimenhaltijoiden poliittisesta asemasta.
Valtiopäivät.
Vaalikelpoisuus. Asema oppositiossa vai onko hän sitoutunut olemaan hallituksen kannalla. – Periaatteet. Tekee riittävästi niin on erottamaton. Periaate toisenlainen. Virkamiehen merkitys seuraavilla valtiopäivillä. Kertaus – Helsinki [...]oläslig/saknad text hallinto-oikeus instituutio.