12.11.1878 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
H. T.Höstterminen 1878
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1878
31 Föreläsn.Föreläsningen
12 Novbr.november
1772 års statskupp ändrade intet i Böndernas repres. rättigheterrepresentationsrättigheter. Då Kg MtsKunglig Majestäts öpna nådiga försäkran om Stadfästelse å Svenska och finska Allmogens fri- och rättigheter, af 4 April, rätteligen 23 Febr.februari 1789. Heta det i § 3. Uppläs. § 3 1789. Bondeståndet utgör hädanefter som hittills vid Rikets allm.allmänna möten det 4de Riksståndet, och desstillagt av utgivaren rksdgsmänriksdagsmän väljas af Bönder, som äro bestune å Krono eller ega Kronskatte eller frelse skattehmnhemman, inom det härad, som riksdagsman sänder. Valet sker efter hemtalthemmantalet och af soknarnes fullmäktige inför HhöfdingenHäradshövdingen då han är ofrälse.” Förbud för hhöfdighäradshövding eller annan embetsman att inblanda sig i valen.tillagt i marginalen Således egare af skattehemman och disponent af Kronohemman.
Detta gällde nu här till 1869.
Tvistefråga huruvida s. k. ståndsperson t. ex. med akad.akademisk grad utesluten? Referera om besynnerliga åsigten härutinnan. Kleider machen Leute.
ty. Kläderna gör mannen Rosenborgs satiriska utläggning.
Äfven Bondeståndet utvidgadt g.genom 1869 års|2| L. O.Lantdagsordningen – § 13. Uppläs.
Sammansättning En fullm.fullmakt för hvarje domsaga. Således icke mera tingslaget, icke mera rätt att förena sig flere tingslag. De äro engång för alla ett Distrikt, alla de som höra till en domsaga. – Domsagor nu 59. Häri icke befolkningsantalet af verkan på sjelfva landtdagsmännens antal. Domsagan äfven förut här praxis.tillagt i marginalen
Valberättigad:
Enhvar inom kommunen bosatt man, som endast för elektorernetillagt i marginalen eger i mantal satt frälse- eller skattejord, med stadgad åborätt besitter kronohemman, eller å arrende innehar kronoboställe, kungsjord eller kungsladugård och ej hör till annat stånd eller är anställd i statens tjenst.
Ökning således: egare af frälsejord förklara – adelns rätt till säterierna – och de nämnda arrendatorerna. Men dessutom alla f. d. statstjenstemän, som ega jord. I detta stånd valen indirekta Se X.
Xtillagt i marginalen
Valet verkställes g.genom Elektorer, utsedda från hvarje till domsagan hörande kommuner eller andel af kommunen. – Elektorerna åter väljer på vederbörlig utlyst kommunalstämma, (eller der sådan ej finnes i sockenstämma) senast 8 dagar före landtdagsmannavalet. Berättigade att välja elektorer, se ofvan. Der indirekta val gälla hänför sig alltid valrätt till valet af elektorer. Till elektor är hvarje valberättigad valbar med vilkor att bosatt inom kommunen. Indirekta val motiveras, der distrikt vidsträckt och valmän många. Lättare inom kommun, än domsaga.tillagt i marginalen|3| Hvarje kommun utser en elektor och derutöfver efter folkmängden enl.enligt mantalslängden, en för hvarje fullt tal af 2 000 personer. Således äfven del af kommun utser en.tillagt i marginalen Röstberäkningen vid elektorsval: efter hemmanens förmedlade mantal.
(Förklara. Hemmanens förmdl.förmedlade i allmänhet d. ä.svårtyttdet är på grund af egarens ansökan, – sådan generella förmedl.förmedlade som blifvit särskilda Landsorter beviljade. Efter det förmedlade mantalet beräknas alla till kronan efter mantal utgörande utskylder, men deremot utgöras efter gamla eller oförmedlade mantalet prestegårdar – och kyrka – samt Vägebyggnad.)
Elektorer, försedda med utdrag af protokollet rörande detta val sammankomma på af domhafvande utsedd dag och ställa och ega vid landtdagsmannavalet enkom en röst.
Valbara. Desamma med iakttagande af § 14. Valförrättare. Domhafvande, som förrättar det på dertill af honom utlyst dag.
Fullmakt utfärdas af Domhafv.Domhavande § 15.
Besvär § 16. = Borgareståndet.
Fullmakten granskningensvårtytt 22.
Talman § 23. Sekreterare § 28.
Härefter om allmänna vilkoren för valrätt och valbarhet.tillagt i marginalen
Ståndets nuv.nuvarande karakter. Öfvervägande bunden. JfrJämför med andra länder.
Bönderna icke i proportion talrikare än i Sverige. – Jordegarne i allmänhet. Bakom detta stånd således den talrikaste delen af folket? Är det då rätt att de ha blott en fjerdedel af landtdagens röst.
|4|V. T.Vårterminen 1875.
8de Föreläsn.Föreläsningen
11 Febr.februari 75tillagt i marginalen
Flera gånger vidrört § 14 och deri stipulerade allmänna qvalifikationer för valrätt och valbarhet. Det är på tiden att nu gå till skärskådandet af denna §, utan hvilken framställda speciella vilkor för hvarje stånd ofullständiga. Det är ettoriginal: en framsteg i konstitut.konstitutionell utveckling, äfven denna §. Sådan allm.allmän sammanfattning ej förut funnits, åtminstone icke fullständig.
§ 14. Uppläsa 1a mommomentet. Att framhållas i 7, 11, 12 och 13 § sagdt, hvilka som ega qvalifikation att vara valmän till Preste, Borg.Borgare och Bondest.Bondeståndet Obs.Observera elektor kan förekomma äfven i prest och borgar.tillagt i marginalen Nu allm. princ.allmän princip att hvart och en till ståndet hörande och inom valdistriktet bosatt finsk man, som 21 år. Skulle genom civillag 21 år ändras, skulle G. L.Grundlagen följa med, derför icke ålders|5| året för myndighet utsatt, utan blott myndig ålder. Stor reform: äfven om icke kristen. Belys frågan. Anticipation. Ty t. v.tillsvidare endast kristen kunna vara finsk medborgare. Att närmare utredn.utredning i frågan om finsk medborgarerätt. G L.Grundlag måste stiftas med förutseende. Det låg liksom i luften, att Religionsfrihet icke alltför länge kunde låta vänta på sig. Derför ställde detta så att det blir tillämpligt oförderfvatsvårtytt för hvarje medborgare. Judefrågan. Ett vackert drag att hos oss allm.allmänna politiska rättigheter således icke konfessionelt bundna. Ännu få icke-kristen allsicke i landet bosätta sig. Men när denna skranka borttagen, så stå vi på det klara. I alla stater segt kämpats mot icke kristna, resp.respektive judars politiska rätt. England, Tyskland, Sverige numerasvårtytt.
Valrätt tillkomer icke:
I en del länder mycket friare vilkor.tillagt i marginalen
- 1o) Den som ej under tre sistförflutna åren varit i landet skattskrifven. Exempel: utländing som blir finsk medborgare, kan således först 3 år derefter bli valman.
- 2o) Den som under förmyndarskap
- 3o) Den som gjort konkurs och icke kraffri
- 4o) Den som för vanfrejdande brott till ansvar dömd eller under framtiden ställd;
- 5o) Den som förderflig medborgerligt förtroende eller ovärdig föra annans talan;
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
H. T.Höstterminen 1878
H. T.Höstterminen 1878
31 Föreläsn.Föreläsningen
12 Novbr.november
1772 års statskupp ändrade intet i Bön-
dernas repres. rättigheterrepresentationsrättigheter. Då Kg MtsKunglig Majestäts öpna
nådiga försäkran om Stadfästelse å Svenska
och finska Allmogens fri- och rättigheter, af
4 April, rätteligen 23 Febr.februari 1789. Heta det i
§ 3. Uppläs. § 3 1789. Bondeståndet utgör hädanefter som hittills vid Rikets allm.allmänna möten det 4de Riksståndet, och de rksdgsmänriksdagsmän väljas af Bönder, som äro bestune å Krono eller ega Kronskatte eller frelse skattehmnhemman, inom det härad, som riksdagsman sänder. Valet sker efter hemtalthemmantalet och af soknarnes fullmäktige inför HhöfdingenHäradshövdingen då han är ofrälse.” Förbud för hhöfdighäradshövding eller annan embetsman att inblanda sig i valen.tillagt i marginalen Således egare af skattehemman och dispo-
nent af Kronohemman.tillagt
Detta gällde nu här till 1869.
Tvistefråga huruvida s. k. ståndsperson
t. ex. med akad.akademisk grad utesluten? Referera
om besynnerliga åsigten härutinnan. Kleider
machen Leute. Rosenborgs satiriska utläggning.
Äfven Bondeståndet utvidgadt g.genom 1869 års
|2|
L. O.Lantdagsordningen – § 13. Uppläs.tillagt
Sammansättning En fullm.fullmakt för hvarje dom-
saga. Således icke mera tingslaget, icke mera rätt
att förena sig flere tingslag. De äro engång
för alla ett Distrikt, alla de som höra till en
domsaga. – Domsagor nu 59. Häri icke befolknings-
antalet af verkan på sjelfva landtdagsmännens
antaltillagt.
Domsagan äfven
förut här praxis.tillagt i marginalen
Valberättigad:
Enhvar inom kommunen bosatt man, som
endast för elektorernetillagt i marginalen
eger i mantal satt frälse- eller skattejord,
med stadgad åborätt besitter kronohemman,
eller å arrende innehar kronoboställe, kungsjord
eller kungsladugård och ej hör till annat stånd
eller är anställd i statens tjenst.
Ökning således: egare af frälsejord förklara – adelns rätt till säterierna –tillagt och de
nämnda arrendatorerna. Men dessutom alla f. d.
statstjenstemän, som ega jord.
I detta stånd valen indirekta
Se X.tillagt
Xtillagt i marginalen
Valet verkställes g.genom Elektorer, utsedda från
hvarje till domsagan hörande kommuner eller
andel af kommunen. – Elektorerna åter väljer
på vederbörlig utlyst kommunalstämma, (eller
der sådan ej finnes i sockenstämma) senast 8 dagar
före landtdagsmannavalet. Berättigade att välja
elektorer, se ofvan. Der indirekta val gälla hänför
sig alltid valrätt till valet af elektorer. Till elektor
är hvarje valberättigad valbar. En elektorstruket
med vilkor att bosatt
inom kommunen.tillagt
Indirekta val
motiveras, der distrikt
vidsträckt och valmän
många. Lättare inom
kommun, än domsaga.tillagt i marginalen
|3|
Hvarje kommun utser en elektor och derut-
öfver efter folkmängden enl.enligt mantalslängden,
en för hvarje fullt tal af 2 000 personer.
Således äfven del
af kommun utser en.tillagt i marginalen
Röstberäkningen vid elektorsval: efter hem-
manens förmedlade mantal.
(Förklara. Hemmanens förmdl.förmedlade i allmänhet
d. ä.svårtyttdet är på grund af egarens ansökan, – sådan
generella förmedl.förmedlade som blifvit särskilda
Landsorter beviljade. Efter det förmedlade
mantalet beräknas alla till kronan
efter mantal utgörande utskylder, men
deremot utgöras efter gamla eller oförmedlade
mantalet prestegårdar – samtstruket ochtillagt kyrka – samt
Vägebyggnad.)
Elektorer, försedda med utdrag af proto-
kollet rörande detta val sammankomma på
[...]oläslig/saknad text af domhafvande utsedd dag och ställa
och ega vid landtdagsmannavalet enkom
en röst.
Valbara. Desamma med iakttagande af § 14.
Valförrättare. Domhafvande, som förrättar
det på dertill af honom utlyst dag.flyttad text
Fullmakt utfärdas af Domhafv.Domhavande § 15.
Besvär § 16. = Borgareståndet.
Fullmakten granskningensvårtytt 22.
Talman § 23. Sekreterare § 28.
Härefter om all-
männa vilkoren
för valrätt och val-
barhet.tillagt i marginalen
Ståndets nuv.nuvarande karakter. Öfvervägande
bunden. JfrJämför med andra länder.
Bönderna icke i proportion talrikare
än i Sverige. – Jordegarne i allmänhet.
Bakom detta stånd således den talrikaste delen
af folket? Är det då rätt att de ha blott en
fjerdedel af landtdagens röst.
V. T.Vårterminen 1875.
8de Föreläsn.Föreläsningen
11 Febr.februari 75tillagt i marginalen
Utlemnas.tillagt senarestruket
Genomgått de skilda stndnsståndens sammansättning,
de speciela vilkoren för sjelfskrifna ståndet och
för valrätt och valbarhet i de 3 ofrälse stndnstånden.
Dervid äfven sökt framhålla hvarje stndsstånds sär-
skilda karaktersdrag. Hvad särskildt Bonde-
stndetsståndets vidkommer, vet jag var ngtnågot diffus, en
följd af påkommet illamående. Vill dock
ej nu söka reparera detta, ty har afsigt att
framdeles, sedan genomgått L. O.Lantdagsordningen i sin helhet
framhålla vår representations karaktersdrag,
och då blir tillfälle reparera, jemte det det kan
bli motiveradt, att äfven kasta några blickar i
framtiden.struket
Flera gånger vidrört § 14 och deri stipulerade
allmänna qvalifikationer för valrätt och
valbarhet. Det är på tiden att nu gå till
skärskådandet af denna §, utan hvilken framställda
speciella vilkor för hvarje stånd ofullständiga.
Det är en framsteg i konstitut.konstitutionell utveckling, äfven
denna §. Sådan allm.allmän sammanfattning ej förut
funnits, åtminstone icke fullständig.
§ 14. Uppläsa 1a mommomentet.tillagt Att framhållas i 7, 11, 12 och 13 §
sagdt, hvilka som [...]oläslig/saknad text ega qvalifikation
att vara valmän till Preste, Borg.Borgare och Bondest.Bondeståndet
Obs.Observera elektor kan
förekomma äfven
i prest och borgar.tillagt i marginalen
Nu allm. princ.allmän princip att hvart och en till ståndet
hörande och inom valdistriktet bosatt finsk
man, som 21 år. Skulle genom civillag 21 år
ändras, skulle G. L.Grundlagen följa med, derför icke ålders
|5|
året för myndighet utsatt, utan blott myndig
ålder. Stor reform: äfven om icke kristen.
Belys frågan. Anticipation. Ty t. v.tillsvidare endast
kristen kunna vara finsk medborgare.
Att närmare utredn.utredning i frågan om finsk med-
borgarerätt. G L.Grundlag måste stiftas med förutseende.
Det låg liksom i luften, att Religionsfrihet icke
alltför länge kunde låta vänta på sig. Derför
ställde detta så att det blir tillämpligt oförderfvatsvårtytt
för hvarje medborgare. Judefrågan. Ett
vackert drag att hos oss allm.tillagtallmänna politiska rättigheter
således icke konfessionelt bundna. Ännu
få icke-kristen allsicke i landet bosätta sig.
Men när denna skranka borttagen, så stå
vi på det klara. I alla stater segt kämpats
mot icke kristna, resp.respektive judars politiska
rätt. England, Tyskland, Sverige numerasvårtytt.
Valrätt tillkomer icke:
I en del länder
mycket friare vilkor.tillagt i marginalen
- 1o) Den som ej under tre sistförflutna åren varit
i landet skattskrifven. Exempel: utländing
som blir finsk medborgare, kan således först 3 år
derefter bli valman. - 2o) Den som under förmyndarskap
- 3o) Den som gjort konkurs och icke kraffri
- 4o) Den som för vanfrejdande brott till ansvar
dömd eller under framtiden ställd; - 5o) Den som förderflig medborgerligt förtroende
eller ovärdig föra annans talan;
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
31. luento 12. marraskuuta
Vuoden 1772 vallankaappaus ei muuttanut mitään Talonpoikaissäädyn edustusoikeuksista. Hänen Kuninkaallinen Majesteettinsa armollisen vakuutuksensa avauksessa vahvisti Ruotsin ja Suomen rahvaan vapaudet ja oikeudet 4. huhtikuuta, oikeudenmukaisesti 23. helmikuuta 1789. Tämä sanotaan §:ssä 3. Lue ääneen. § 3 1789. Talonpoikaissääty muodosta tämän jälkeen, kuten tätä ennenkin, valtiopäivien yleisistunnoissa neljännen valtiopäiväsäädyn, ja siihen valtiopäivämiehet valitsevat talonpojat, jotka maksavat veroa tai joilla on kruununtila tai verovapaa rälssitila siinä kihlakunnassa, joka valtiopäivämiehen lähettää. Vaali tapahtuu salaisesti ja sen suorittavat pitäjän äänioikeutetut kihlakunnantuomarin edessä, mikäli hän on aateliton.” Vaaliin ei saa sotkeutua kihlakunnantuomari eikä kukaan muukaan virkamies.tillagt i marginalen Siten siis verotilojen omistajat ja kruununtilojen haltijat.
Tämä oli voimassa täällä nyt vuoteen 1869 asti.
Kiistakysymys on, jäävätkö nk. säätyhenkilöt, esim. akateemisen arvon omaavat, kokonaan ulkopuolelle? Referoi tästä erilaisia käsityksiä. ”Kleider machen Leute”.
Rosenborgin satiirinen selonteko.
Myös Talonpoikaissäätyä laajennettiin vuoden 1869 Valtiopäiväjärjetyksessä – § 13. Lue ääneen.
Koostumus. Yksi valtuutettu jokaisesta tuomiokunnasta. Ei siten enää käräjäkunnasta, eikä enää useiden käräjäkuntien oikeutta yhteiseen valtuutettuun. Kaikki yhteen tuomiokuntaan kuuluvat muodostavat nyt kerta kaikkiaan yhden vaalipiirin. – Tuomiokuntia on nyt 59. Tällöin ei väestön määrällä ole vaikutusta itse valtiopäivämiesten määrään. Tuomiokunta on aikaisemminkin ollut tässä kohdin käytäntönä.tillagt i marginalen
Vaalikelpoisuus:
Jokainen kunnassa asuva mies, joka koskee vain valitsijamiehiätillagt i marginalen omistaa manttaaliin merkittyä rälssi- tai veromaata, omistaa kruununtilan, johon hänellä on säädöksen mukainen asumisoikeus, tai hänellä on vuokralla kruununpuustelli, kuninkaan maata tai kuninkaanlatokartano, eikä hän kuulu mihinkään muuhun säätyyn tai ole valtion palveluksessa.
Lisäyksenä siis: rälssimaan omistajat, selitä – aatelin oikeus ratsutiloihin – ja mainitut vuokramiehet. Mutta lisäksi kaikki entiset valtion virkamiehet, jotka omistavat maata. Tässä säädyssä vaalit välillisiä. Ks. X
Xtillagt i marginalen.
Vaalin suorittavat valitsijamiehet, jotka valitaan jokaisesta tuomiokuntaan kuuluvasta kunnasta tai kunnan osasta. Valitsijamiehet puolestaan äänestävät varta vasten koolle kutsutussa kuntakokouksessa (tai missä sellaista ei ole, niin pitäjänkokouksessa) viimeistään 8 päivää ennen valtiopäivämiesvaaleja. Valitsijamiehiä valitsemaan oikeutetut, ks. edellä. Siellä missä on kyse välillisistä vaaleista, koskee äänioikeus valitsijamiesten valintaa. Valitsijamieheksi on valittavissa jokainen vaalikelpoinen sillä ehdolla, että hän asuu kunnan rajojen sisäpuolella. Välilliset vaalit ovat perusteltavissa siellä, missä vaalipiiri on laaja ja valitsijoita paljon. Helpompaa kunnassa kuin tuomiokunnassa.tillagt i marginalen Jokainen kunta valitsee yhden valitsijamiehen ja sen lisäksi manttaaliluettelon mukaisen väkiluvun perusteella yhden jokaista täyttä 2 000 henkilölukua kohden. Siten jopa kunnan osa valitsee yhden valitsijamiehen.tillagt i marginalen Ääntenlaskenta valitsijamiesvaalissa: Maatilojen toimitettujen manttaalien mukaan.
(Selitä. Maatiloilla toimitetaan yleensä, siis omistajan oman anomuksen perusteella, – sellainen yleinen manttaalien määrittely, joka on myönnetty erityisille maaseutupaikkakunnille. Toimitetun manttaalin perusteella veloitetaan kaikki kruunulle manttaalien mukaan muodostuvat verot, mutta sitä vastoin verot pappiloista – ja kirkoista – sekä tienrakennuksesta muodostuvat vanhojen tai toimittamattomien manttaalien mukaisesti.)
Valitsijamiehet kokoontuvat tuomarin osoittamana päivänä ja hänen osoittamassaan paikassa tätä vaalia koskeva pöytäkirjanote mukanaan, ja heillä jokaisella on valtiopäivämiesvaalissa yksi ääni.
Valintakelpoiset. Samat kuin §:ssä 14 on mainittu. Vaalin suorittaja. Tuomari, joka suorittaa vaalin ilmoittamanaan päivänä.
Valtakirjan antaa tuomari. § 15
Valitukset § 16 = Porvarissääty.
Valtakirjojen tarkastus § 22.
Puhemies § 23. Sihteeri § 28.
Tämän jälkeen äänioikeuden ja vaalikelpoisuuden yleisistä ehdoista.tillagt i marginalen
Säädyn nykyinen luonne. Pääasiassa sitoutunut. Vrt. muihin maihin.
Talonpoikia ei ole suhteessa enemmän kuin Ruotsissa. Yleensä maanomistajia. Tämän säädyn taustalla on siten lukuisin osa kansaa? Onko silloin oikein, että heillä on vain neljäsosa valtiopäivien äänistä?
Kevätlukukausi 1875. 8. luento.11. helmikuuta 1875tillagt i marginalen
Olemme useita kertoja kosketelleet §:ä 14 ja siinä määriteltyjä äänioikeuden ja vaalikelpoisuuden yleisiä laatumääreitä. On siis jo aika, että ryhdymme tarkastelemaan tätä §:ä perusteellisesti, koska ilman sitä ei voida täydellisesti esitellä kunkin säädyn erityisehtoja. Tämäkin § on edistysaskel perustuslaillisessa kehityksessä. Sellaista yleistä yhteenvetoa ei ole aikaisemmin ollut, ei ainakaan täydellisenä.
§ 14. Lue 1. momentti. Korostetaan sitä, mitä pykälissä 7, 11, 12 ja 13 on sanottu, keillä on pätevyyttä olemaan Pappissäädyn, Porvarissäädyn ja Talonpoikaissäädyn valitsija. Huom. valitsijamiehiä voi olla myös Pappis- ja Porvarissäädyn vaaleissa.tillagt i marginalen Yleinen periaate on nyt, että valitsija voi olla jokainen säätyyn kuuluva ja vaalipiirissä asuva suomalainen mies, joka on täyttänyt 21 vuotta. Jos siviililaissa muutettaisiin 21 vuoden ikärajaa, perustuslaki seuraisi perässä, koska täysi-ikäisyyden vuotta ei ole määrätty, vain täysi-ikäisyys mainittu. Suuri uudistus: myös ei-kristitty. Valaise kysymystä. Ennakointia, sillä aikaisemmin oli niin, että vain kristitty voi olla Suomen kansalainen. Selvitä lähemmin kysymystä Suomen kansalaisuudesta. Perustuslaki on laadittava ennakoivasti. Oli jo ikään kuin ilmassa, ettei uskonnonvapaus voinut aivan liian pitkään odotuttaa itseään. Siksi tämä laadittiin siten, että se on riittävän neutraali jokaista kansalaista ajatellen. Juutalaiskysymys. Jonain kauniina päivänä meillä eivät yleiset poliittiset oikeudet siten enää olekaan uskontunnustukseen sidottuja. Vielä eivät ei-kristityt voi ollenkaan asettua asumaan maahan. Mutta kun tämä este poistetaan, niin olemme selvillä vesillä. Kaikissa valtioissa on sitkeästi taisteltu ei-kristittyjä ja vastaavasti juutalaisten poliittisia oikeuksia vastaan. Nykyään Englanti, Saksa, Ruotsi.
Äänioikeus ei koske:
Osissa maita paljon vapaampia ehtoja.tillagt i marginalen