28.10.1878 Suomen valtio-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
H. T.Höstterminen 78
2 Kap.Kapitel
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
23e FöreläsnFöreläsningen
28de Okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt. 2 Afdeln.Avdelningen
2 Kap.Kapitel
Styrelseverken och statsförvaltningen.
Mot slutet af senaste föreläsning om skilnaden mellan regering och förvaltning. Upprepa. Kan ock skilja mellan politiska angelägenheter, sdnasådana som äro af genomgripande och hög betydelse för statens allmallmänna intresse, dess ställning till andra makter, dess framtida utveckling, och sådana angelägenheter hvilka gälla underordnade, mindre vigtiga frågor, detaljer, intressen för dagen, eller begränsad del af statens område. De förra regerings eller politisk, de senare förvaltnings.
Statsmän – embetsmän senatorer bådatillagt i marginalen
Att det organ hvilket dels ss.såsom regentens råd, dels på hans vägnar beslutande, handlägga reger.regerings och polit.politiska frågor, tillika är spetsen för förvaltningen, senast framhållit. Vi finna detta ock öfverensstämma med de i R F.Regeringsformen uttalade principerna. – Sedan först talats om R. R.Riksrådet, om politiska ärendensvårtytt och högsta domsrätten, – finna vi att kungen äfven förvaltningens chef. 13 § R. F.Regeringsformen Ss.Såsom Riket är vidt, ärendena många och vigtigare, än att kngenkonungen förmår dessa ensam utreda; ty tarfvar Han Embetsmän och Höfdingar, som Honom bistå. – § 14. Til sysslornas idkesamma skötsel, förvaltning och drifvande äro vissa Collegier förordnade, hvilke, som armar vid kroppen, sträcka sig till allt det, som i Riket göras och uträttas bör. De ega rätt och makt, hvar och en uti sin beställning, på KngsKonungens och sitt dragande kall och Embetes vägnar, att biuda och befalla sina undhafvandeunderhavande, att påminna dem, som under deras försorg och lydno äro, om deras plikts fullgörande, fordra af dem besked för deras förrättningar, och gifva K. MtKunglig Majestät så derom, som angdeangående sina egna sysslor, all nödig och åstundad underrättelse.
Senaten (Ekon. dp.Ekonomiedepartementet) i sig upptagit de förra kollegiernas verksamhetsområde. Hos Senaten samlöpa alltså fvaltningensförvaltningens alla trådar. Tillika förvaltningsuppgifternas olika slag beaktade genom ärendenas fördelning på Expeditionerna. – Och under dessa lyda, eller till dessa att hänföras de embetsverk och myndigheter, hvilka i lägre instans skola hvar för sig och alla i gemensvårtytt förverkliga statsmaktens vilja, – fullgöra statsförvaltningens uppgifter.
Har anfördt att för styrelseorganen dels byrå system, dels kollegialt är tillämpadt. För de lägre likaså dels kollegium, dels byrå, – dels dessutom enstaka tjenstemän (de lägsta utan offentloffentliga biträden).
Men med dessa olikheter i sjelfva embetsverkens organisation – man kan för öfrigt finna alla dessa system i samma land tillämpade – äro ännu ej de olika|2| systemer för statsförvaltningen angifna.
- Byråkratism – selfgovernment –
- Centralisation – decentralisation
Byråkr.Byråkratism jemte centralisation bröt feodalväldet definier.definiera, – sjelfstyrelse bryter byråkr.byråkratism Definiera.
Central.Centralisation – decentr.decentralisation – icke alltid sammanfalla med föregående, – visa. I hvardera fallet dessutom adm.administrativt godtycke eller adm.administration enl.enligt lag. (rättsstaten)tillagt i marginalen
Har nu funnits starka drag af byråkr.byråkratism och centrali.centralisation Dock aldrig fullkfullkomligt – stadskommuner icke alltid. KkligaKyrkliga intressen skildt fvaltadeförvaltade ehuru under statsmaktens ledning.
Numera dock en förändring. F. n.För närvarande selfgovernments principen införd om ock ej ännu genomförd. Kommunerna sin egen ordning och hushållnings angelägenheter, med otydliga tillägget: såvidt desamma ej enl.enligt gällande förff.författningar på officiel embetsmyndighet handlägga ankomma. I öfrigt staten förvaltande g.genom sina embetsverk.
I afs.avseende på embetsverk dels centrala, dels lokala.
Centrala: visst fack, men för hela landet. ex.exempelvis tulldirekttulldirektionen
Lokala: visst område: län, härad, kommun, revir, distrikt etcetcetera och dervid tillika ant.antingen blott viss branch, t. ex. tull, skog, etcetcetera – eller ock flera grenar: länsstyrelse, kronofogde (finans, polis – och exekution). – Magistrat etcetcetera.
Centrala embetsverken dels kollegiala dels byråk.byråkratiska: skilnaden bör bero derpå, om rättsfrågor att afgöra, eller blodt klokhets, eller ock eljes omfattande och svår pröfning, större beslutanderätt.
UndUnder Civil exp.expeditionen: Medicinal och Öfversty f pressÖverstyrelsen för pressärenden, – kollegiala. Post, byggnads, StatiskaStatistiska byrån centralkammissionen, fängelsinspektör och byrån passexpedition.
Finans: statsbanken, Tulldirektion, Manufak. diManufakturdirektionen, kollegiala – Bergsst.Bergsstyrelsen, Myntverket,tillagt av utgivaren kartasigillaCharta sigillata-kontoret icke.
Kammarexp.Kammarexpeditionen Revis.rättenRevisionsrätten, kollegial, Landtmäteriet, byrå.
|3|Eckles.Ecklesiastikexpeditionen domk.domkapitel skolstyrelsen, kollegiala.
JordbruksJordbruksexpeditionen – Väg- och vatten kollegial, Jernväggsstyrelsen i vissa afsdnavseenden kollegial. Forststyrelsen, byrå. Fiskeri inspektör.
Kombin.Kombination kollegial och byråtillagt i marginalen
Detaljerna af organisationen i förvaltningsrätten.tillagt i marginalen
Under dem åter de lokala.
Delning i 8 län, dessa i 51 härad dessa åter i omkr.omkring 250 länsmansdistrikt. För öfrigt tull, förs.församling, läkar, skild indelningtillagt i marginalen
Länsstyrelsen beskrifbeskrivning: icke kollegial, hurusvårtytt närsvårtytt guv-bostaguvernörbostad. – Under Civil, emedan ordning främst, men repres.representera statsmakten allmktallmäktigt uti provinsen, – är den myndighet Identisk styrelse i allmakt auditör.svårtytt Guvernören åter under sig kronofkronofogde,tillagt av utgivaren häradsskrifvare,tillagt av utgivaren länsman – i städerna får han anlita magistraten.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
H. T.Höstterminen 78
2 Kap.Kapitel
Finlands statsrätttillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 78
23e FöreläsnFöreläsningen
28de Okt.oktober
Finl.Finlands statsrätt. 2 Afdeln.Avdelningen
2 Kap.Kapitel
Styrelseverken och statsförvaltningen.
Mot slutet af senaste föreläsning om skilnaden mellan
regering och förvaltning. Upprepa. Kan ock skilja
mellan politiska angelägenheter, sdnasådana som äro af genomgri-
pande och hög betydelse för statens allmallmänna intresse, dess
ställning till andra makter, dess framtida utveckling, och
sådana angelägenheter hvilka gälla underordnade, mindre
vigtiga frågor, detaljer, intressen för dagen, eller begrän-
sad del af statens område. De förra regerings eller politisktillagt, de senare politiskastruket förvaltningstillagt.
Statsmän – embetsmän
senatorer bådatillagt i marginalen
Att det organ hvilket dels
ss.såsom regentens råd, dels på hans
vägnar beslutande, afgörastruket hand-
lägga reger.regerings och polit.politiska frågor,
tillika är spetsen för för-
valtningen, senast framhållit.
Vi finna detta [...]oläslig/saknad text ock öfver-
ensstämma med de i R F.Regeringsformen uttalade
principerna. – Sedan först
talats om R. R.Riksrådet, om poli-
tiska ärendensvårtytt och högsta doms-
rätten, – finna vi att kungen
äfven förvaltningens chef.tillagt
13 § R. F.Regeringsformen Ss.Såsom Riket är vidt, ärendena många
och vigtigare, än att kngenkonungen förmår dessa ensam utreda;
ty tarfvar Han Embetsmän och Höfdingar, som Honom
bistå. – § 14. Til sysslornas idkesamma skötsel, förvaltning
och drifvande äro vissa Collegier förordnade, hvilke, som armar vid
kroppen, sträcka sig till allt det, som i Riket görastillagt och uträttas
bör. De ega rätt och makt, hvar och en uti sin beställning, på
KngsKonungens och sitt dragande kall och Embetes vägnar, att biuda och
befalla sina undhafvandeunderhavande, att påminna dem, som under deras för-
sorg och lydno äro, om deras plikts fullgörande, fordra af
dem besked för deras förrättningar, och gifva K. MtKunglig Majestät så derom,
som angdeangående sina egna sysslor, all nödig och åstundad underrättelse.
Senaten (Ekon. dp.Ekonomiedepartementet) i sig upptagit de förra kollegiernas verksamhets-
område. Hos Senaten samlöpa alltså fvaltningensförvaltningens
alla trådar. Tillika de olikastruket förvaltningsuppgifternas
olika slag beaktade genom ärendenas fördelning på Expedi-
tionerna. – Och under dessa lyda, eller till dessa att
hänföras de embetsverk och myndigheter, hvilka
i lägre instans skola hvar för sig och alla i gemensvårtytt
förverkliga statsmaktens vilja, – fullgöra statstillagtförvaltningens
uppgifter.
I hvarje statstruket Har anfördt att för högstastruket styrelsetillagtorganen
dels byrå system, dels kollegialt är tillämpadt. För
de lägre likaså dels kollegium, dels byrå, – dels dessutom
enstaka tjenstemän (de lägsta utan offentloffentliga biträden).
Men med dessa olikheter frstruket i sjelfva embetsverkens
organisation – man kan för öfrigt finna alla dessa system
i samma land tillämpade – äro ännu ej de olika
|2|
systemer för statsförvaltningen angifna.
- Byråkratism – selfgovernment –
- Centralisation – decentralisation
Byråkr.Byråkratism jemte centralisationtillagt bröt feodalväldet definier.definieratillagt, – sjelfstyrelse bryter byråkr.byråkratism
Definiera.
Central.Centralisation – decentr.decentralisation – icke alltid sammanfalla med
föregående, – visa.
I hvardera fallet
dessutom adm.administrativt godtycke
eller adm.administration enl.enligt lag.
(rättsstaten)tillagt i marginalen
Har nu funnits starka drag af byråkr.byråkratism och centrali.centralisation
Dock aldrig fullkfullkomligt – stadskommuner icke alltid.tillagt
[...]oläslig/saknad text KkligaKyrkliga intressen skildt fvaltadeförvaltade ehuru under
statsmaktens ledning.tillagt
Numera dock en förändring. F. n.För närvarande selfgovernments
principen införd om ock ej ännu genomförd.
Kommunerna sin egen ordning och hushållnings ange-
lägenheter, [...]oläslig/saknad text med otydliga tillägget: såvidt desamma ej
enl.enligt gällande förff.författningar på officiel embetsmyndighet handlägga
ankomma. I öfrigt staten förvaltande g.genom sina embetsverk.
I afs.avseende på embetsverk dels centrala, dels
lokala.
Centrala: visst fack, men för hela landet. ex.exempelvis tulldirekttulldirektionen
Lokala: visst område: län, härad, kommun, revir,
distrikt etcetcetera och dervid tillika ant.antingen blott viss branch,
t. ex. tull, skog, etcetcetera – eller ock flera grenar: läns-
styrelse, kronofogde (finans, polis – och exekution). – Magistrat etcetcetera.
Centrala embetsverken dels kollegiala dels
byråk.byråkratiska: skilnaden bör bero derpå, om
enskildastruket rättsfrågor att afgöra, eller blodt klok-
hets, eller ock eljes omfattande och svår pröfning,
större beslutanderätt.
[...]oläslig/saknad text
[...]oläslig/saknad text
UndUnder Civil exp.expeditionen: Medicinal och Öfversty f pressÖverstyrelsen för pressärendentillagt, – kollegiala.
Post, byggnads, StatiskaStatistiska byrån centralkammissionentillagt, fängelsinspektör
och byrån passexpedition.tillagt
Finans: statsbanken, Tulldirektion, Manufak.
diManufakturdirektionen, kollegiala – Bergsst.Bergsstyrelsen, Myntverket kartasigillaCharta sigillata-kontoret
icke.
Kammarexp.Kammarexpeditionen Revis.rättenRevisionsrätten, kollegial,
Landtmäteriet, byrå.
Eckles.Ecklesiastikexpeditionen
domk.domkapitel skolstyrelsen, kollegiala.
JordbruksJordbruksexpeditionen – Väg- och vatten kollegial, Jern-
väggsstyrelsen i vissa afsdnavseenden kollegial.
Forststyrelsen, byrå. Fiskeri inspektör.
Kombin.Kombination kollegial
och byråtillagt i marginalen
Detaljerna af organisa-
tionen i förvaltnings-
rätten.tillagt i marginalen
Under demtillagt åter de lokala.
Delning i 8
län, dessa
skildastruket itillagt 51 härad
dessa åter i omkr.omkring
250 länsmans-
distrikt.
För öfrigt tull, förs.församling,
läkar, skild indelningtillagt i marginalen
Länsstyrelsen beskrifbeskrivning: icke kollegial, hurusvårtytt
närsvårtytt guv-bostaguvernörbostad. – Under Civil, emedan
ordning främst, men repres.representera statsmakten
allmktallmäktigt uti provinsen, – är den myndighet
Identisk styrelse i allmakt auditör.svårtytttillagt
Guvernören åter under sig kronofkronofogde häradsskrifvare
länsman – i städerna får han anlitatillagt magistraten.flyttad text
– Sjelfstyrelse – kommun – organisk
och nära till förvaltningsrätt.
kkan.struket
Suomen valtio-oikeus
Syyslukukausi 1878
23. luento 28. lokakuuta
Suomen valtio-oikeus. 2. osa
2. luku. Hallintokoneistot ja valtionhallinto
Edellisen luennon loppupuolella puhuttiin erosta hallituksen ja hallinnon välillä. Toista. Voidaan myös tehdä eroja poliittisten asioiden välillä, toisaalta sellaisten, jotka ovat perusteellisia ja merkitykseltään suuria valtion yleisen edun, sen aseman kannalta muihin valtoihin nähden, sen tulevan kehityksen ja toisaalta sellaisten asioiden kannalta, jotka koskevat toisarvoisempia, vähemmän tärkeitä kysymyksiä, yksityiskohtia, nykyhetken intressejä tai jotain rajallista osaa valtiosta. Edelliset ovat hallitus- tai poliittisia asioita, jälkimmäiset hallintoasioita.
Valtiomiehet – virkamiehet. Senaattorit, sekä ettätillagt i marginalen
Viimeksi puhuttiin siitä, että elin, joka toimii hallitsijan neuvostona, tekee osittain päätöksiä hänen puolestaan, hoitaa sekä hallitus- että poliittisia kysymyksiä, on samalla hallinnon huipulla. Toteamme, että tämä on myös yhtenevä hallitusmuodossa lausuttujen periaatteiden kanssa. – Kun sitten olimme puhuneet ensin valtioneuvostosta, poliittisista asioista ja korkeimmasta tuomioistuimesta, totesimme, että kuningas on myös hallinnon päällikkö. Hallitusmuodon § 13. Valtio on laaja, asioita on paljon ja ne ovat tärkeämpiä kuin että kuningas kykenisi ne yksin selvittämään; sillä hän tarvitsee avukseen virkamiehiä ja hovimiehiä. – § 14. Tehtävien joutuisaan hoitoon, hallintoon ja edistämiseen on määrätty tiettyjä kollegioita, jotka ojentautuvat kuin käsivarsina ja tarttuvat kaikkeen siihen, mitä valtakunnassa on tehtävä ja hoidettava. Näillä on oikeus ja valta, kukin omassa tehtävässään Kuninkaan puolesta, oman kutsumuksensa kannattelemana ja viran puolesta, kieltää ja käskeä alamaisiaan, muistuttaa niitä, jotka ovat heidän huolenpitonsa alaisia ja heille kuuliaisia, että näiden tulee täyttää velvollisuutensa. Heillä on myös oikeus vaatia näiltä tietoa laitoksistaan ja virastoistaan. Heidän on lisäksi annettava omista toimistaan Hänen Majesteetilleen selvitys kaikesta siitä, mikä on tarpeen, ja mitä hallitsija haluaa niistä tietää.
Senaatti (talousosasto) on ottanut itselleen aikaisempien kollegioiden toiminta-alueen. Senaatissa siis yhdistyvät hallinnon kaikki langat, kuten myös erilaiset hallintotehtävät, joissa otetaan huomioon asioiden jakaantuminen eri toimituskuntiin. – Ja näihin kuuluu tai niihin ohjataan ne virastot ja viranomaiset, joiden tulee kukin omalta osaltaan ja kaikissa suhteissa toteuttaa valtiovallan tahtoa, – täyttää valtionhallinnon tehtävät.
Olen selittänyt, että hallituselimiin sovelletaan osittain toimistojärjestelmää, osittain kollegiaalista toimintatapaa. Alemmissa on samoin osittain kollegio, osittain toimisto, – osittain lisäksi yksittäisiä virkamiehiä (alimmat ilman virallisia apulaisia).
Mutta vaikka nyt on jo selitetty näitä itse virkakoneiston organisaation erilaisuuksia – voidaan muuten nähdä, miten kaikkia näitä järjestelmiä sovelletaan samassa maassa – niin vielä ei ole puhuttu kaikista valtionhallinnon järjestelmistä.
Byrokratia – itsehallinto
Keskittäminen – hajasijoittaminen
Byrokratia sekä keskittäminen mursivat feodaalivallan, määrittele, – itsehallinto murtaa byrokratian. Määrittele.
Keskittäminen – hajasijoittaminen – eivät aina osu yksiin edellisen kanssa, – osoita. Kummassakin tapauksessa on lisäksi mukana hallinnollinen mielivalta tai hallinto lain mukaan. (oikeusvaltio)tillagt i marginalen
Nyt on ollut voimakasta vetoa byrokratiaan ja keskittämiseen. Ei kuitenkaan koskaan täydellisesti – kaupunkikunnissa ei aina. Kirkollisia intressejä hallinnoidaan erikseen, vaikkakin valtiovallan johdolla.
Nykyään on kuitenkin yksi muutos. Nykyään on itsehallinnon periaate otettu käyttöön, joskaan ei vielä viety läpi. Kunnilla on oma järjestyksensä ja omat talousasiansa, epäselvin lisäyksin: mikäli ne eivät voimassa olevan lain mukaan kuulu virallisesti viranomaisten hoidettaviksi. Muuten valtio hallinnoi oman virkakoneistonsa avulla.
Kun katsotaan virkakoneistoa, niin osa on keskitettyä, osa paikallista.
Keskitettyä: tietty ala, mutta koko maata koskevana, esim. tullihallitus
Paikallisia: tietty alue: lääni, kihlakunta, kunta, reviiri, alue jne. ja tällöin lisäksi joko vain tietty hallinnon haara, esim. tulli, metsä jne. – tai myös useita hallinnon haaroja: lääninhallitus, kruununvouti (finanssit, poliisi – ja lainkäyttö). – Maistraatti jne.
Keskusvirastot ovat osittain kollegiaalisia, osittain byrokraattisia: eron pitää perustua siihen, onko ratkaistavina oikeustapauksia tai vain ymmärryksestä riippuvia asioita, vaiko muutenkin laajaa ja hankalaa tutkimista, suurempaa päätösoikeutta vaativia tapauksia.
Siviilitoimituskunnan alaisuuteen kuuluvat: Lääkintöhallitus ja Lehdistöylihallitus, – jotka kollegiaalisia. Posti, rakentaminen, Tilastokeskuksen keskuskomissio, vankilatarkastaja ja toimisto, passitoimituskunta.
Finanssit: Suomen Pankki, Tullihallitus, Teollisuushallitus, jotka kollegiaalisia, – Kaivoshallitus, Rahapaja, leimapaperihallinto eivät kollegiaalisia.
Kamaritoimituskunta. Revisio-oikeus, kollegiaalinen, Maanmittaus, toimisto.
Kirkollishallinto, tuomiokapitulit, kouluhallitus, kollegiaalisia.
Maanviljelystoimituskunta – Tie- ja vesirakennus kollegiaalisia, Rautatiehallitus tietyissä suhteissa kollegiaalinen. Metsähallitus, toimisto. Kalastustarkastaja.
Yhdistelmiä kollegiaalisesta ja toimistostatillagt i marginalen
Yksityiskohdat hallinto-oikeuden organisaatiosta.tillagt i marginalen
Niiden alapuolella taas paikalliset.
Jako 8 lääniin, nämä taas 51 kihlakuntaan, jotka puolestaan noin 250 nimismiespiiriin. Muuten tulli, vakuutus, lääkärit, erilainen jako.tillagt i marginalen
Lääninhallituksen kuvaus: ei ole kollegiaalinen, entä kun perustuu maaherran asuinpaikkaan. – Siviilitoimituskunnan alainen, koska järjestys on etualalla, mutta valtiovallan edustajilla kaikki valta provinssissa, – onko tämä viranomainen identtinen kaikkivoipana auditoijana toimivan hallituksen kanssa. Maaherralla taas alaisinaan kruununvouti, kihlakunnankirjuri, nimismies – kaupungeissa hän saa turvautua maistraattiin.