4.11.1875 Hallinto-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
H. T.Höstterminen 1875.
12te Föreläsn.Föreläsningen
4 Nov.november 75.
Förvaltn. rättFörvaltningsrätt.
Komma nu till de centrala embetsverken. I förvaltningens instanser liksom i lagskipningen. Man kan på visst sätt säga: i omvänd ordning. Förv. myndighetensFörvaltningsmyndighetens göromål i mångt oppifrån nedåt gående befallningar, om ock äfven enskilda tvärtom.
Skilnader mot lokala verk.tillagt i marginalen
Särskilda myndigheter finnas Senaten underordnade, hvilka det tillkommer att enhvar handlägga ärenden hörande till enskild förvaltningsgren. Centrala embetsverken äro sådana hvilka hvar för sig handlägga blott ett visst slag af ärenden, men gemensamt för hela staten, så att af dessa finnes blott ett för hela landet, hvilket fhållandeförhållande bestämmas icke af lokalens begränsning, inom hvilken embetsverkens myndighet sträcker sig, utan tillföljd af ärendenas beskaffenhet. Hvad sammansättningen af dessa embetsverk angår, är denna dels sådan, att vissa tjenstemän inom verket gemensamt både öfverlägga och besluta, dels så att chefen besluter. Äfven ensamma funktionärer.
Göromålens formella beskaffenhet.
Denna består i 1o) att verkställa hvad genom lag är embetsverket föreskrifvet eller hvad som kan blifva en följd af Regeringens eller domaremaktens beslut. 2o) att sjelfva anordna nödiga åtgärder, hvilka skola af underlydande verkställas, hvarföre dessa embetsverk ega en allmän tillsyn öfver de dem underordnade myndigheter och tjenstemän. 3o) att pröfva och afgöra om lagligheten och lämpligheten af underordnades åtgärder; 4) att antingen sjelfmant eller på vederbörlig befallning afgifva utlåtanden, berättelser, förslag m. m. 5o) att förvalta pengar; 6o) att upprätta förslag till tjenster, understundom utnämna till sådana och 7o) att utöfva disciplinär myndighet öfver vissa verket tillhörande tjenstemän och betjenter.
Göromålens materiella beskaffenhet. Foriginal: fremst härå gäller, att den i allmhetallmänhet bestämmas af arten af den förvaltningsgren, hvartill verket hör, och särskildt af de instruktioner och reglementer, som kunna vara för dess verksamhet utfärdade.
De särskilda slagen.
Under Just. departJustitiedepartementet intet, ty domstolarne höra ej hit. Under Civil exped.Civilexpeditionen följföljande centrala verk. Öfverstyrelsen för medicinal verket med Collegium medicum, Postdirektionen, Öfverstyrelsen för allm.allmänna byggnaderna. DoDito för pressärendena,tillagt av utgivaren statistiska byrån, inspektören för fängelserna.
|2|1o) Öfverstyrelsen för medicinal veket och Collegium medicum. Äldsta förf.författningen 26 Nov.november 1811. Kung.Kungörelse angdeangående förbättring af medicinalverket. Ss.Såsom särskild styrelse ett Collegium medicum i Åbo, för vården och inseendet öfver medicinal ärendena på de grunder som enl.enligt gällande förf.författning äro för Coll. medCollegium medicum och Seraphimer Ordensgillet i Sverige utstakade och fastställda. – OrdfOrdförande äldste prof.professorn i med. fakultmedicinska fakulteten och 4 ledamöter, de tvennesvårtytt andra proffprofessorer som proffprofessorer i historia naturalis och kemi vid filos. fakfilosofiska fakulteten. Sedan 8 Febr.februari 1816. NådNådig instruktion som icke ändrade sagde organisation. – Men 26 Juni 1827 nåd.nådig kungörelse angdeangående förändring i Öfverstyrelsen för Medicinal verket. En chef få medicinalverket: General direktör, med åliggande att handha de ekon.ekonomiska och administr.administrativa ärenden hvilka förut hela Coll. med.Collegium medicum – hvarmed Coll.Collegium gemensamt med Gene. direktGeneraldirektören sssåsom ordf.ordförande skulle taga befattning med vården af aptekares, provisorers och barnmorskors danande, examinerande och legitimation äfvensom med vården och inseendet öfver Medicinal-lagfarenhetenssvårtytt utöfning; och tillika förändra stat.
Derefter följde den ännu gällande förordn.förordningen 7 April 1830 angdeangående Öfverstyrelsen för medicinalverket.
Gene. direkt.Generaldirektören utnämnes af Kejs.Kejsaren hvarvid fhållaförhålla ss.såsom med tromän i allmhetallmänhet. Bör vara Med.Medicine Doktor samt icke tillika inneha annan tjenst. I afs.avseende å embetets förvaltning lyda under G GnsGeneralguvernörens och Ekon. deps.Ekonomiedepartementets inseende, närmast civil expexpeditionen. Flyttad till hufvudstaden (tillikasvårtytt med Univer.Universitetet) – tillika OrdfOrdförande i Collegium Med.Medicum, som dessutom numera alla med. proffmedicine professorer. – SsSåsom förut Coll.Collegium medicum besörja läkares, kirurgers, aptekars, provisorers och barnmorskors legitimation, afge utlåtande i medic-juridiska mål, som dit öfverlemnas. Men alla öfriga ärenden, hvilka jemlika Collegii Medic instr.instruktioner af 1816 och öfriga förf.författningar förut tillhört Colligii befattning äfvensom inseendet ⊠original: inseendet öfver sjukvården och ekonomi vid civila sjukhus inrättningar i landet tillkommer General direktören, att ensam handhafva.
Coll.Collegium medicum sammanträder på G. dir.Generaldirektörens kallelse så ofta ärendena det fordra. Utom ordf.ordförande böra minst 4 ledamöter närvara för att vara beslutföra. Vid förfall ordf.ordförande berättigad adjugera bland adjunkter (docenterna⊠original: ) eller annan legitimerad läkare).
|3|Gener direktGeneraldirektörens åliggande: upprätta förslag till civila läkaretjenster, förekomma oloflig praktik och qvaksalveri, endast de hos universitesvårtytttets legitimerade läkare berättigad till praktik – eller ock Collegiums faciliteter. – Anstalter i händelse af farsoter, – utröna orsaken hvarför vissa orter mer sjukliga samt vissa handtverk eller näringsföring för helsan skadliga, och föreslå hos Regn.Regenten utvägar deremot. – Inseendet öfver vaccination,tillagt av utgivaren öfver veneriska kurhus och de länslasaretter som af statsmedel, såväl i afsavseende å de sjukas vård som ekon.ekonomiska förvaltningen, – samt förordna om provis.provisoriska sjukhus om staten räcker till eller särskilda anslag utverkas. – Alla på allm.allmän bekostnad inrättade hospitaler, lazarettersvårtytt vid häkternasvårtytt samt om länslasareter som af egna fonder underhållas, stå ock i afs.avseende å sjelfva sjukvården under Gen dirGeneraldirektören. – Djurläkarekonsten ock af Gen. dire.Generaldirektören befordras, veterinärer stå under honom, och han bör ock meddela förordn.förordningar då boskaps farsoter inträffar. – Kontroll öfversvårtytt Apteken, liksomsvårtytt helsobrunnar. – Tillse att skickliga barnmorskor finnes. – Tillhandagår landets auktoriteter och bör af dem likaså erhålla nödigt biträde och upplysningar. – Alla vid medicinalverket anställda personer, måste efterkomma hans befallningar; han få bevilja dem tjenstledighet på högst 2 månader och förordna vikarie, de längre gå till Ekon. depEkonomiedepartementet.
Han bör hvarje år besöka åtminstone hälften af landet. Är han hindrad bör han till dessa inspektioner förordna annan läkare. –
Är han sjuk eller frånvarande bestridas tjensten af äldste med. profmedicine professor. Men då företagas inga andra ärenden än de som måste slutföras. Vid hvarje års slut fullständig berättele till Ekon dep.Ekonomiedepartementet om medicinal verkets beskaffenhet – och eger då tillika hemställa om nödiga reformer.
Personal.
Sekreterare, kamrerare, 3 extra ordinarie läkare,tillagt av utgivaren 1 kanslist, dessutom numera 5 extra läkare.
|4|Sekreteraren och Extra ordinarie läkarna måste vara medicine licentiattillagt av utgivarener eller doktorer, till kamrern företrädesvis utnämnas den som undergått medicinetillagt av utgivaren examina.
Sekreterarn bör föra diarium öfver alla inkomna mål, som icke angå räkenskaperna. Protokoll vid kollegii sammanträde och upprättar alla utgående expedexpeditioner. – Likaså matriklarna.
Kamrern emottaga och granska inkommande räkningar hvarför skild diarium af honom. Besörja ock exped.expediering i sådana mål. Förvalta och redovisa för allmänna medlen på denna stat,tillagt av utgivaren uppgöra Hufvudboken deröfver.
Sekret.Sekreteraren och kamr.kamreren förestå hvarandras tjenster vid förfall. Kanslister biträda dem. De vårda hvar sin del af arkivet.
Extra ord.ordinarie läkare begagnas vid behof för vikariering, vid farsoter m. m. efter Genr. Dir.Generaldirektörens närmare förordnande.
Således egentliga förvaltningen icke kollegial. – Tilltagit i omfång. Komité nedsatt för vaccin.
Skild direktion för dårvården. Cheferna för Civil och eckles.ecklesiastik exp.expeditionen samt Gen direktörGeneraldirektören. Sekret.Sekreteraren och kamr.kamreren vid Medic. styr.Medicinalstyrelsen tjenstgöra äfven här. Generaldirektören beforda till verkställighet. DirnDirektionen pröfvar ansökning om om inlösa till och utlösa från dårvårdsinrättning; – och förvaltar medlen. Kej förodrn.Kejserliga förordningen 4 Febr.februari 1840.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
H. T.Höstterminen 1875.
12te Föreläsn.Föreläsningen
4 Nov.november 75.
Förvaltn. rättFörvaltningsrätt.
Komma nu till de centrala embetsverken. I förvaltningens
instanser liksom i lagskipningen. Man kan på visst sätt säga: i om-
vänd ordning. Förv. myndighetensFörvaltningsmyndighetens göromål i mångt oppifrån nedåt
gående befallningar, om ock äfven enskilda tvärtom.
Skilnader mot
lokala verk.tillagt i marginalen
Särskilda myndigheter finnas Senaten underordnade, hvilka
det tillkommer att enhvar handlägga ärenden hörande till en-
skild förvaltningsgren. Centrala embetsverken äro sådana hvilka hvar
för sig handlägga blott ett visst slag af ärenden, men gemensamt
för hela staten, så att af dessa finnes blott ett för hela landet, hvil-
ket fhållandeförhållande bestämmas icke af lokalens begränsning, inom hvil-
ken embetsverkens myndighet sträcker sig, utan tillföljd af ären-
denas beskaffenhet. Hvad sammansättningen af dessa embetsverk
angår, är denna dels sådan, att vissa tjenstemän inom verket
gemensamt både öfverlägga och besluta, dels så att chefen besluter.
Äfven ensamma funktionärer.tillagt
Göromålens formella beskaffenhet.
Denna består i 1o) att verkställa hvad genom lag är embetsver-
ket föreskrifvet eller hvad som kan blifva en följd af Regeringens
eller domaremaktens beslut. 2o) att sjelfva anordna nödiga
åtgärder, hvilka skola af underlydande verkställas, hvarföre
dessa embetsverk ega en allmän tillsyn öfver de dem underordnade
myndigheter och tjenstemän. 3o) att pröfva och afgöra om lagligheten
och lämpligheten af underordnades åtgärder; 4) att antingen sjelfmant
eller på vederbörlig befallning afgifva utlåtanden, berättelser, förslag m.
m. 5o) att förvalta pengar; 6o) att upprätta förslag till tjenster, un-
derstundom utnämna till sådana och 7o) att utöfva disciplinär
myndighet öfver vissa verket tillhörande tjenstemän och betjenter.
Göromålens materiella beskaffenhet. Istruket fremst härå gäller, att
den i allmhetallmänhet bestämmas af arten aftillagt den förvaltningsgren, hvartill verket
hör, och särskildt af de instruktioner och reglementer, som
kunna vara för dess verksamhet utfärdade.
De särskilda slagen.
Under Just. departJustitiedepartementet intet, ty domstolarne höra ej hit.
Under Civil exped.Civilexpeditionen följföljande centrala verk. Öfverstyrelsen
för medicinal verket med Collegium medicum, Postdirektionen,
Öfverstyrelsen för allm.allmänna byggnaderna. DoDito för pressärendena
statistiska byrån, inspektören för fängelserna.
1o) Öfverstyrelsen för medicinal veket och Collegium medicum.
Äldsta förf.författningen 26 Nov.november 1811. Kung.Kungörelse angdeangående förbättring af medicinal-
verket. Ss.Såsom särskild styrelse ett Collegium medicum i Åbotillagt, för
vården och inseendet öfver medicinal ärendena på de grunder
som enl.enligt gällande förf.författning äro för Coll. medCollegium medicum och [...]oläslig/saknad text Seraphimer Ordens-
gillet i Sverige utstakade och fastställda. – OrdfOrdförande äldste
prof.professorn i med. fakultmedicinska fakulteten och 4 ledamöter, de tvennesvårtytt andra proffprofessorer
som proffprofessorer i historia naturalis och kemi vid filos. fakfilosofiska fakulteten.
Sedan 8 Febr.februari 1816. NådNådig instruktion som icke ändrade
sagde organisation. – Men 26 Juni 1827 nåd.nådig kungörelse
angdeangående förändring i Öfverstyrelsen för Medicinal verket.
En chef få medicinalverket: General direktör, med
åliggande att handha de ekon.ekonomiska och administr.administrativa ärenden
hvilka förut hela Coll. med.Collegium medicum – hvarmed Coll.Collegium tillikastruket gemensamttillagt med
Gene. direktGeneraldirektören sssåsom ordf.ordförande skulle taga befattning med vården
af aptekares, provisorers och barnmorskors danande,
examinerande och legitimation äfvensom med vården
och inseendet öfver Medicinal-lagfarenhetenssvårtytt utöfning;
och tillika förändra stat.
Derefter följde den ännu gällande förordn.förordningen 7 April 1830
angdeangående Öfverstyrelsen för medicinalverket.
Gene. direkt.Generaldirektören utnämnes af Kejs.Kejsaren hvarvid fhållaförhålla ss.såsom
med tromän i allmhetallmänhet. Bör vara Med.Medicine Doktor samt icke
tillika inneha annan tjenst. I afs.avseende å embetets förvaltning
lyda under G GnsGeneralguvernörens och Ekon. deps.Ekonomiedepartementets inseende, närmast civil expexpeditionen.
Flyttad till hufvudstaden (tillikasvårtytt med Univer.Universitetet) – tillika OrdfOrdförande i Colle-
gium Med.Medicum, som dessutom numera alla med. proffmedicine professorer. – SsSåsom förut
Coll.Collegium medicum besörja läkares, kirurgers, aptekars, provisorers och
barnmorskors legitimation, afge utlåtande i medic-juridiska
mål, som dit öfverlemnas. Men alla öfriga ärenden, hvilka
jemlika Collegii Medic instr.instruktioner af 1816 och öfriga förf.författningar förut till-
hört Colligii befattning äfvensom inseendet inseendet öfver
sjukvården och ekonomi vid civila sjukhus inrättningar i landet
tillkommer General direktören, att [...]oläslig/saknad text ensam handhafva.
Coll.Collegium medicum sammanträder på G. dir.Generaldirektörens kallelse så ofta ärendena
det fordra. Utom ordf.ordförande böra minst 4 ledamöter närvara
för att vara beslutföra. Vid förfall ordf.ordförande berättigad adjugera
bland adjunkter (docenterna) eller annan legitimerad läkare).
Gener direktGeneraldirektörens åliggande: upprätta förslag till civila läkaretjenster,
förekomma oloflig praktik och qvaksalveri, endast de hos universitesvårtytt-
tets legitimerade läkare berättigad till praktik – eller ock Collegiums
faciliteter. – Anstalter i händelse af farsoter, – utröna
orsaken hvarför vissa orter mer sjukliga samt vissa
handtverk eller näringsföring för helsan skadliga, och föreslå
hos Regn.Regenten utvägar deremot. – Inseendet öfver vaccination
öfver veneriska [...]oläslig/saknad text kurhus och detillagt länslasaretter som af statsmedel,
såväl i afsavseende å de sjukas vård som ekon.ekonomiska förvaltningen, –
samt förordna om provis.provisoriska sjukhus om staten räcker till
eller särskilda anslag utverkas. – Alla på allm.allmän bekostnad
inrättade hospitaler, lazarettersvårtytt vid häkternasvårtytt samt om
länslasareter som af egna fonder underhållas, stå ock
i afs.avseende å sjelfva sjukvården under Gen dirGeneraldirektören. – Djurläkare-
konsten ock af Gen. dire.Generaldirektören befordras, veterinärer stå
under honom, och han bör ock meddela förordn.förordningar då boskaps
farsoter inträffar. – Kontroll öfversvårtytt Apteken, liksomsvårtytt
helsobrunnar. – Tillse att skickligatillagt barnmorskor finnes. – Till-
handagår landets auktoriteter och bör af dem likaså
erhålla nödigt biträde och upplysningar. – Alla vid
medicinalverket anställda personer, måste efterkomma
hans befallningar; han få bevilja dem tjenstledighet
på högst 2 månader och förordna vikarie, de längre
gå till Ekon. depEkonomiedepartementet.
Han bör hvarje år besöka åtminstone hälften af
landet. Är han hindrad bör han till dessa inspektioner
förordna annan läkare. –
Är han sjuk eller frånvarande bestridas tjensten af
äldste med. profmedicine professor. Men då företagas inga andra
ärenden än de som måste slutföras. Vid hvarje
års slut fullständig berättele till Ekon dep.Ekonomiedepartementet om
medicinal verkets beskaffenhet – och eger då tillika
hemställa om nödiga reformer.
Personal.
Sekreterare, kamrerare, 3 extra ordinarie läkare
1 kanslist, dessutom numera 5tillagt extra läkare.
Sekreteraren och Extra ordinarietillagt läkarna måste vara medicine licentier eller
doktorer, till kamrern företrädesvis utnämnas den
som undergått medic examina.
Sekreterarn bör föra diarium öfver alla inkomna
mål, som icke angå räkenskaperna. Protokoll
vid kollegii sammanträde och upprättar alla utgående
expedexpeditioner. – Likaså matriklarna.
Kamrern emottaga och granska inkommande
räkningar hvarför skild diarium af honom.
Besörja ock exped.expediering i sådana mål. Förvalta
och redovisa för allmänna medlen på denna stat uppgöra
Hufvudboken deröfver.
Sekret.Sekreteraren och kamr.kamreren förestå hvarandras tjenster
vid förfall. Kanslister biträda dem. De vårda
hvar sin del af arkivet.
Extra ord.ordinarie läkare begagnas vid behof för vika-
riering, vid farsoter m. m. efter Genr. Dir.Generaldirektörens närmaretillagt förordnande.
Således egentliga förvaltningen icke kollegial. – Till-
tagit i omfång. Komité nedsatt för vaccin.
Skild direktion för dårvården. Cheferna för
Civil och eckles.ecklesiastik exp.expeditionen samt Gen direktörGeneraldirektören. Sekret.Sekreteraren
och kamr.kamreren vid Medic. styr.Medicinalstyrelsen tjenstgöra äfven här. General-
direktören beforda till verkställighet. DirnDirektionen pröfvar
ansökning om om inlösa till och utlösa från dårvårds-
inrättning; – och förvaltar medlen. Kej förodrn.Kejserliga förordningen
4 Febr.februari 1840.
Hallinto-oikeus
Syyslukukausi 1875
12. luento 4. marraskuuta
Nyt tullaan keskusvirastoihin. Niin hallinnon instansseissa kuin lainkäytössäkin. Voidaan tietyllä tapaa puhua käänteisestä järjestyksestä. Hallintoviranomaisten tekemiset ovat monessa ylhäältä alaspäin kulkevia käskyjä, joskin erityisissä tapauksissa myös päinvastoin.
Ero paikallisiin virastoihin.tillagt i marginalen
Erikoisviranomaiset ovat Senaatin alaisia, joille kullekin kuuluu hoitaa eri hallinnonaloihin kuuluvia asioita. Keskusvirastot ovat niitä, joiden tehtävä on hoitaa vain yhden tietyn alan asioita. Ne kuuluvat kuitenkin koko valtiolle, ja siksi niitä on vain yksi ainoa koko maata varten, eikä sitä asiaintilaa määrää rajoittaminen tiettyyn paikkaan, jonne virastojen määräysvalta ulottuu, vaan se johtuu asioiden luonteesta. Näiden virastojen kokoonpanosta voidaan sanoa, että se on osittain sellainen, että tietyt viraston sisäiset virkamiehet yhdessä sekä harkitsevat että päättävät, osittain sellainen, että päällikkö päättää. Myös yksinäisiä toimijoita.
Toiminnan muodollinen laatu.
Tämä koostuu 1) sen toteuttamisesta, mitä laissa on virastolle määrätty, tai mikä voi olla seurausta hallituksen tai tuomiovallan päätöksestä. 2) sellaisten tarpeellisten toimenpiteiden määräämisestä itse, jotka alaisten on toteutettava, minkä vuoksi näillä virastoilla on oikeus alaistensa eli viranomaisten ja virkamiesten yleiseen valvontaan. 3) laillisuuden ja alaisten toimenpiteiden sopivuuden tutkimisesta ja ratkaisemisesta; 4) lausuntojen, kertomusten ehdotusten ym. antamisesta joko omasta aloitteesta tai asianomaisesta käskystä. 5) raha-asioiden hallinnasta; 6) ehdotusten laatimisesta virkoihin asettamisesta ja joskus niihin nimittämisestä ja 7) kurinpitovallan harjoittamisesta tiettyjä virastoon kuuluvia virkamiehiä ja viranhaltijoita kohtaan.
Toiminnan materiaalinen laatu. Tätä koskee ennen muuta sen hallinnonalan laadun yleinen määrittely, johon virasto kuuluu, ja erityisesti niiden ohjeiden ja käskykirjeiden täsmentäminen, jotka voivat olla sen toiminnalle tarkoitettuja.
Erityispiirteet
Eivät kuulu oikeusosastolle, sillä tuomioistuimet eivät kuulu tähän. Siviilitoimituskuntaan kuuluvat seuraavat keskusvirastot. Lääkintölaitoksen ylihallitus ja Collegium medicum
lat. , postihallitus, julkisten rakennusten ylihallitus. Samoin lehdistöasiat, tilastotoimisto, vankiloiden tarkastajat.
1) Lääkintölaitoksen ylihallitus ja Collegium medicum.
Vanhin säädös päivätty 26. marraskuuta 1811. Lääkintölaitoksen perustamista koskeva kuulutus. Erillisenä hallituksena Turun Collegium medicum lääkintäasioiden hoitoa ja hallintoa varten niiltä pohjilta, joihin Ruotsin voimassa olevat Collecium medicumia ja Seraphimer Ordensgilletiä koskevat määräykset perustuvat, ja joiden mukaan ne on vahvistettu. Puheenjohtajana lääketieteellisen tiedekunnan vanhin professori sekä neljä jäsentä, joista kaksi muuta lääketieteellisestä tiedekunnasta sekä luonnonhistorian ja kemian professorit filosofisesta tiedekunnasta 8. helmikuuta 1816 jälkeen. Keisarillinen ohje, joka ei muuttanut mainittua organisaatiota. Mutta 26. kesäkuuta 1827 tuli uusi keisarillinen kuulutus, joka muutti lääkintölaitoksen ylihallitusta. Päällikkö lääkintölaitoksesta: pääjohtaja, jonka tehtävänä on hoitaa taloudelliset ja hallinnolliset asiat, jotka aikaisemmin kuuluivat koko Collegium medicumille – ja näin Collegiumin tuli yhdessä pääjohtajan kanssa ottaa vastatakseen apteekkarien, proviisorien ja kätilöiden koulutuksesta, tutkinnoista ja laillistamisesta sekä lääkintäjuridiikan harjoittamisesta huolehtimisesta ja silmälläpidosta; ja samalla talousarvion muuttamisesta.
Sen jälkeen seurasi vielä nyt voimassa oleva ja 7. huhtikuuta 1830 päivätty asetus, joka koskee lääkintölaitoksen ylihallitusta.
Pääjohtajan nimittää keisari, joten tämä toimii yleisesti luottamussuhteessa hallitsijaan. Pääjohtajan on oltava lääketieteen tohtori, eikä hänellä saa olla samanaikaisesti muuta virkaa. Viran hallintaa valvovat kenraalikuvernööri ja Senaatin talousosasto, lähinnä siviilitoimituskunta. Siirretty pääkaupunkiin (samoin kuin yliopisto) – kuten myös Collegium Medicumin puheenjohtaja, jotka lisäksi ovat nykyään kaikki lääketieteen professoreita. Kuten Collegium aikaisemmin, pääjohtaja huolehtii nyt lääkärien, kirurgien, apteekkarien, proviisorien ja kätilöiden laillistamisesta, antaa lausuntoja lääketieteellis-juridisista tapauksista, jotka virastoon toimitetaan. Mutta kaikki muut asiat, jotka vuoden 1816 Collegium Medicumien ja muiden aikaisempien säädösten mukaan kuuluivat Collegiumien toimivaltaan kuten myös maan siviilisairaalalaitosten sairaanhoidon ja talouden valvominen, kuuluvat nyt pääjohtajan yksin hoidettaviksi.
Pääjohtajan kutsusta Collegium kokoontuu niin usein kuin asiat sitä vaativat. Läsnä on oltava puheenjohtajan lisäksi vähintään neljä jäsentä, jotta kokous olisi päätösvaltainen. Jos puheenjohtaja on estynyt, puhetta on oikeutettu johtamaan joku apulaisista (dosentit tai muu laillistettu lääkäri).
Pääjohtajan tehtävät: ehdotusten esittäminen siviililääkärin virkoihin, puuttuminen laittomaan praktiikkaan ja puoskarointiin, vain yliopistossa laillistetut lääkärit ovat oikeutettuja omaan praktiikkaan – tai käyttämään Collegiumin tiloja. – Hoitolaitosten järjestäminen kulkutautien puhjettua, – niiden syiden poistaminen, miksi joillakin paikkakunnilla on enemmän sairaustapauksia kuin muilla, sekä miksi tietyt käsiteollisuuden tai elinkeinonharjoittamisen alat ovat terveydelle vahingollisia, ja keinojen ehdottaminen hallitsijalle näiden poistamiseksi. – Rokotusten, veneeristen tautien parantoloiden ja niiden lääninsairaaloiden valvonta, joiden toiminta rahoitetaan valtion varoista, sekä sairaanhoidon valvonta taloushallinnon kannalta, – samoin kuin tilapäisten sairaaloiden perustaminen, jos talousarvio sen sallii tai niille myönnetään erityisrahoitusta. – Kaikki julkisin varoin perustetut sairaalat, vankiloiden lasaretit sekä lääninsairaalat, joita ylläpidetään omin varoin, ovat myös varsinaisen sairaanhoidon osalta pääjohtajan alaisia. –
Eläinlääkinnän edistäminen on myös pääjohtajan tehtävä, eläinlääkärit ovat hänen alaisiaan, ja hänen on myös annettava määräykset, kun karjan kulkutaudit puhkeavat. – Apteekkien ja terveyslähteiden kontrolli. – Pääjohtajan on huolehdittava, että taitavia kätilöitä on saatavina. – Hän ottaa yhteyttä maan auktoriteetteihin, ja hänen on saatava myös tarvittava apu ja tiedot. – Kaikki lääkintöhallitukseen palkatut henkilöt noudattavat hänen käskyjään; hän saa myöntää heille virkavapautta korkeintaan kahdeksi kuukaudeksi, ja hän määrää tällöin sijaisen. Pitemmistä virkavapauksista päättää Senaatin talousosasto.
Pääjohtajan on joka vuosi käytävä tarkastusmatkalla vähintään puolessa maata. Jos hän on estynyt, hänen on määrättävä näihin tarkastuksiin toinen lääkäri. –
Jos pääjohtaja on sairaana tai estynyt, hänen virkaansa hoitaa vanhin lääketieteen professori. Mutta silloin ei hoideta mitään muita asioita kuin ne, jotka täytyy saada päätökseen. Joka vuoden lopussa täydellinen kertomus Senaatin talousosastolle lääkintölaitoksesta ja sen toiminnasta – ja tällöin on myös ehdotettava tarpeellisia uudistuksia.
Henkilökunta.
Sihteeri, kamreeri, 3 ylimääräistä lääkäriä, 1 kanslisti, lisäksi nykyään 5 ylimääräistä lääkäriä.
Sihteerin ja ylimääräisten lääkärien on oltava lääketieteen lisensiaatteja tai tohtoreita, kamreeriksi nimittämisessä suositaan lääketieteellisen tutkinnon suorittaneita.
Sihteerin on pidettävä kirjaa kaikista virastoon tulevista tapauksista, jotka eivät koske raha-asioita. Hänen on laadittava pöytäkirjat kollegion kokouksista ja hoidettava kaikki lähtevät toimitukset. – Samoin matrikkelit.
Kamreeri ottaa vastaan ja tarkastaa virastoon tulevat laskut, minkä vuoksi hän pitää niistä erikseen kirjaa. Hän huolehtii sellaisissa tapauksissa myös toimituksista. Hän hallinnoi ja hoitaa tämän talousarvion yleiset varat ja pitää niistä pääkirjaa.
Sihteeri ja kamreeri toimivat toistensa viransijaisina, kun toinen on estynyt. Kanslistit auttavat heitä. He hoitavat kumpikin oman osansa arkistosta.
Ylimääräisiä lääkäreitä käytetään tarvittaessa sijaisuuksiin, kulkutautien aikana ym. pääjohtajan tarkemman määräyksen mukaan.
Näin ollen varsinainen hallinto ei ole kollegiaalista. – Sen laajuus on lisääntynyt. Asetettu rokotuskomitea.
Erillinen mielisairaanhoidon johtokunta. Siviili- ja kirkollistoimituskunnan päälliköt sekä pääjohtaja. Lääkintöhallituksen sihteeri ja kamreeri toimivat myös täällä. Pääjohtaja määrää toimenpiteet. Johtajat tutkivat anomuksen, onko mielisairaalaan sisään ottaminen ja sieltä päästäminen tarpeen; ja hallinnoivat rahavaroja. Keisarin asetus 4. helmikuuta 1840.