22.4.1880 Kansantaloustiede
Ruotsinkielinen teksti
|1|
26 FöreläsnFöreläsningen
Nationalekonomitillagt av utgivaren
26 FöreläsnFöreläsningen
22 April.
Skiljemynt alltså ett löfte att betala i guld. Icke fullt metallvärde.tillagt i marginalen
Bytesmedel som krediter skapat, men först om krediter i allmänhet. Menskans fyndighet icke stannat vid detta jförelsevisjämförelsevis obegränsade [...]oläslig/saknad text medel.tillagt i marginalen
§ 6. Kreditiv.
Kredit eger rum, när en person som eger och disponera kapital öfverlemna detta åt en annan mot löfte om dess återbetalande på tid som aftalats.
Man har uppbygt svindlande babelstorn. Om krediten verkligen ofta falska och öfvedrifna föreställningar. Kreditens makt stor, men icke magisk. Huru ofta förblanda man ej krediten med kapitalet! Och dock krediten endast möjlighet att begagna annans kapital. Den skapar icke ökade produktionsmedel, den transportera dem blott från den ena till den andra. Om låntagaren genom krediter får medel att öka sin produktion, så minska långifvaren med lika belopp sina utvägar att betala arbete och råvara. Samma summa kan ej på engåg användas af långifvare och låntagare; den icke prestera råvaror, maskiner, arbetslöner etcetcetera åt två produktionföretag på en gång. Det är sannt att det kapital A lånat B, ännu är en del af As förmögenhet. B kan beräkna det vid ingående af förbindelse, tillverkassvårtytt lån derpå, och sålunda åter få samma summa i användning som om afgaf åtsvårtytt B. Men då har C afhändt sig samma.
2o) Men oaktadt så är, bereder krediten dock åt produktionen en ökad kapital tillgång. Ty denförutan skulle en mängd kapital|2| allsicke komma till produktiv användning. Utan förtroende till andra, skrinlägga man, eller konsumera sina pengar. Der krediter finnas söker alla disponera kapitalet sin väg till produktiv användning, närmast till förräntning. Sparbanker, banker, bankir, emottaga af enhvar, producerad eller icke hvad han kan undvara för längre eller kortare tid. Många bäckar små, en stor å, – de hålla summor tillhanda åt producenter som behöfva kapital. Detta depositionsmedel har sålunda genom hopsamling ställt landets kapital i vida större massa till produktionens tjenst: insättare kredit åt mottagare (tillagt av utgivarenbanken)tillagt av utgivaren, denna åt köpmän, industrialister m. m. – Ja äfven positiv ökning, emedan anbudet af ränta lockat till sparsamhet i st. f.stället för konsumtion.
Påminna om fakultetsmötet.tillagt i marginalen
Profskriptersvårtytttillagt i marginalen
Icke blott pengar, äfven varor, t. ex. råvaror, maskiner på kredit.
Och denna möjlighet att genom kredit få kapital, väcka en mängd personer för att egna sig åt produktiv företagsamhet, – hvartill kapital behöfes och man annars uteblifva. Detta nu kreditens stora gagn: när kapitalen lemnas åt producenten.
Men krediter af köpmän åt konsumenter ej detsamma. Om en tjenstemans årsräkning hos en köpman, så minskar han dennes kapital under tiden. Så mycket mindre medel denna att spekulera produktivt.
3o) krediter anskaffa pengar, – men neka inbergningsvårtytt, sssåsom inbesparade mynt, och sålunda äfven inverkande på varu prisen.
Der krediter i flor kan efterfrågan på varor göras utöfver det disponibla pengbehofvet – alltså en ökning i efterfrågan, – och minskning när krediten aftaga.
Varuköp i ofantliga massor ega rum utan användning af mynt, eller blott ringa qvantumsvårtytt. – Enkelt acceptsvårtytt. A. och B, inbördes köper och säljer. (Jernbruk och landt egendom.) – Vid årets slut ett saldo, som betalas eller öfverförs, eller begagnas sssåsom aflägsetsvårtytt liqvidationsmedel – vexel: en fordringsegares order till sin gäldenär att betala, – accepterad, så erkänd till verkställighet.
Detta kort, emedan böcker tillgängliga.tillagt i marginalen
4) Vexlarna – i början påfunna för att inbespara transport af mynt från en ort till annan, – inom eget land eller från land till land. Huru dervid tillgör.
|3|Huru efterhand ökad användning. Affärsvexel, ackomodationsvexel, – i hvilket fall derbakom ett verkligt kapital. Huru samma vexel kan löpa genom 10 händer innan förfall. Hvad som förstås med diskontering. Ränteafdrag. Vexeltagarnas stränghet.
5o) Banksedlar, = invisning af en bank- o kreditinrättning, på sig sjelf att vid anfordran inlösas med mynt. Kreditpapper så till vida, att mottagare litar derpå, att löftet att härför gifva pengar skall infrias. Som detta beqvemtsvårtytt ger man åt banken sin metall få detta i stället. Beskrif huru äfven häri de transfers af kapital egt rum, icke en ny skapelse. Sådan endast om banken utger sedlar utan att ha eller inlösa försvårtytt motsvarande valuta. Ex.Exempel disk.diskontera en blankovexel à 10 000 mark på 3 månad ger derför ut sedlar, då hafva vexelgäldaren fått af banken en equivalent för kapitalet mot ett honom gifna löftet att få af deras kapital. Häri således å vinnasvårtytt vida omsvårtytt anticipation på kapitalkassansvårtytt finns, men ännu ej är disponibelt. – Utmyntning af krediter: när reel valuta bakom, så är det blott skapelse af beqvämare representation, annars en utmyntning. Huru regeringen begagnat sig af möjlighet att betala endast invisningen på sin kredit. – Närmare.
6) Checker och depos. bevisdepositionsbevis. Beskrif. Inbesparing af mynt, – men krediten endast bankirens. Clearing house
eng. clearinghus, klareringshus. – Hos oss ännu alltför ringa utveckling häraf.
7) Kreditens inflytande på priser. Det mått deraf, som man användasvårtytt.
Vexlar, banksedlar, checker verka på varumarknaden lika som mynt, derest de till varuköp användas.
Det rätta är att krediten i alla dess former verkar på priser lika som ökning af mynt, ty den harsvårtytt köpförmåga, icke dessa former deraf. – Ju mera kredit menskorna använda i sina affärer, desto mera stegras efterfrågan på varor, – alltså lika med ökning af det mynt som verkligen användas. – Man använda då både det mynt man har och det man framdeles kan komma att ha.
8o) Kreditens utsträckning och hopdragning – Spekulation, krisersvårtytt i handeln.
Är allmän dyrhet förmonlig för produktionsvårtytt?tillagt i marginalen
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
26 FöreläsnFöreläsningen
Nationalekonomitillagt av utgivaren
26 FöreläsnFöreläsningen
22 April.
Skiljemynt alltså
ett löfte att betala i
guld. Icke fullt
metallvärde.tillagt i marginalen
Bytesmedel som
krediter skapat,
men först om
krediter i all-
mänhet.
Menskans
fyndighet icke stannat
vid detta jförelsevisjämförelsevis
obegränsade [...]oläslig/saknad text
medel.tillagt i marginalen
§ 6. Kreditiv.
Kredit eger rum, när en person
som eger och disponeratillagt kapital öfverlemna detta åt en annan mot
löfte om dess återbetalande på [...]oläslig/saknad text tid som aftalats.
Man har upp-
bygt svindlande
babelstorn.tillagt
Om krediten verkligen ofta falska och öfvedrifna föreställningar.
Kreditens makt stor, men icke magisk. Huru ofta förblanda
man ej krediten med kapitalet! Och dock krediten endast
möjlighet att begagna annans kapital. Den skapar icke ökade
produktionsmedel, den transportera dem blott från den
ena till den andra. Om långifvarenstrukettagarentillagt genom krediter får medel
att öka sin produktion, så minska långifvaren med lika
belopp sina utvägar att betala arbete och råvara. Samma
summa kan ej på engåg användas af långifvare och
låntagare; den icke prestera råvaror, maskiner, arbetslöner
etcetcetera åt två produktionföretag på en gång. Det är sannt att
det kapital A lånat B, ännu är en del af As förmögenhet.
B kan beräkna det vid ingående af förbindelse, tillverkassvårtytt lån
derpå, och sålunda åter få samma summa i användning som om afgaf åtsvårtytt B.
Men då har C afhändt sig samma.
2o) Men oaktadt så är, bereder krediten dock åt produktionen
en ökad kapital tillgång. Ty denförutan skulle en mängd kapital
|2|
allsicke komma till produktiv användning. Utan för-
troende till andra, skrinlägga man, eller konsumera sina pengar.
Der krediter finnas söker alla disponera kapitalet sin väg till
produktiv användning, närmast till förräntning. Sparbanker,
banker, bankir, emottaga af enhvar, producerad eller icke
hvad han kan undvara för längre eller kortare tid. Många
bäckar små, en stor å, – de hålla summor tillhanda åt
producenter som behöfva kapital. Detta depositionsmedel
har sålunda genom hopsamling ställt landets kapital i
vida större massa till produktionens tjenst: insättare
kredit åt mottagare bankentillagt, denna åt köpmän, industrialister
m. m. – Ja äfven positiv ökning, emedan anbudet
af ränta lockat till sparsamhet i st. f.stället för konsumtion.
Påminna om
fakultetsmötet.tillagt i marginalen
Profskriptersvårtytttillagt i marginalen
Icke blott pengar,
äfven varor, t. ex.
råvaror, maskiner
på kredit.tillagt
Och denna möjlighet att genom kredit få kapital, väcka
en mängd personer för att egna sig åt produktiv före-
tagsamhet, – hvartill kapital behöfes och man
annars uteblifva. Detta nu kreditens stora gagn: när
kapitalen lemnas åt producenten.
Men krediter af köpmän åt konsumenter ej
detsamma. Om en tjenstemans årsräkning hos en köpman,
så minskar han dennes kapital under tiden. Så mycket
mindre medel denna att spekulera produktivt.
3o) krediter anskaffa pengar, – men neka inbergningsvårtytttillagt, sssåsom inbesparade mynt, och sålunda äfven
inverkande på varu prisen.
Der krediter i flor kan efterfrågan på varor göras
utöfver det disponibla pengbehofvet – alltså en ökning
i efterfrågan, – och minskning när krediten aftaga.
Varuköp i ofantliga massor ega rum utan användning
af mynt, eller blott ringa qvantumsvårtytt. – Enkelt acceptsvårtytt.
A. och B, inbördes köper och säljer. (Jernbruk och landt -
egendom.) – Vid årets slut ett saldo, som betalas
eller öfverförs, eller begagnas sssåsom aflägsetsvårtytt liqvidations-
medel – vexel: en fordringsegares order till sin gäldenär
att betala, – accepterad, så erkänd till verkställighet.
Detta kort, emedan
böcker tillgängliga.tillagt i marginalen
4) Vexlarna – i början påfunna för att inbespara
transport af mynt från en ort till annan, – inom eget
land eller från land till land. Huru dervid tillgör.
Huru efterhand ökad användning. Affärsvexel,
ackomodationsvexel, – i hvilket fall derbakom
ett verkligt kapital. Huru samma vexel kan löpa
genom 10 händer innan förfall. Hvad som förstås med
diskontering. Ränteafdrag. Vexeltagarnas stränghet.
5o) Banksedlar, = invisning af en bank- o kreditinrättning,
på sig sjelf att vid anfordran inlösas med mynt. Kredit-
papper så till vida, att mottagare litar derpå, att
löftet att härför gifva pengar skall infrias. Som detta beqvemtsvårtytt
ger man åt banken sin metall ochstruket få detta i stället. Beskrif
huru äfven häri de transfers af kapital egt rum, icke en ny skapelse.
Sådan endast om banken utger sedlar utan att ha eller inlösa försvårtytt
motsvarande valuta. Ex.Exempel disk.diskontera en blankovexel à 10 000 mark på 3 månadtillagt ger derför
ut sedlar, då hafva vexelgäldaren fått af banken en equivalent för kapitalet
mot ett honom gifna löftet att få af deras kapital. Häri således å
vinnasvårtytt vida omsvårtytt anticipation på kapitalkassansvårtytt finns, men ännu ej är
disponibelt. – Utmyntning af krediter: när reel valuta bakom,
så är det blott skapelse af beqvämare representation, annars en utmyntning.
Huru regeringen begagnat sig af möjlighet att betala endast invisningen
på sin kredit. – Närmare.
6) Checker och depos. bevisdepositionsbevis. Beskrif. Inbesparing af mynt, –
men krediten endast bankirens. Clearing house. –
Hos oss ännu
alltför ringa ut-
veckling häraf.tillagt
7) Kreditens inflytande på priser. Det mått deraf, som man användasvårtytt.
Vexlar, banksedlar, checker verka pstruket på varumarknaden
lika som mynt, derest de till varuköp användas.
Det rätta är att krediten i alla dess former verkar
på priser lika som ökning af mynt, ty den harsvårtytt köp-
förmåga, icke dessa former deraf. – Ju mera kredit
menskorna använda i sina affärer, desto mera stegras
efterfrågan på varor, – alltså lika med ökning af det mynt
som verkligen användas. – Man använda då både det mynt
man har och det man framdeles kan komma att ha.
8o) Kreditens utsträckning och hopdragning – Spekulation,
krisersvårtytt i handeln.
Är allmän
dyrhet för-
monlig för
produktionsvårtytt?tillagt i marginalen
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
26. luento 22. huhtikuuta
Vaihtoraha on siis lupaus maksaa kullassa. Ei täyttä hopea-arvoa.tillagt i marginalen
Vaihtoväline, jonka luotonantajat ovat luoneet, mutta ensin luotoille yleensä. Ihmisen kekseliäisyys ei ole pysähtynyt tähän verrattain rajattomaan [...]oläslig/saknad text välineeseen.tillagt i marginalen
§ 6. Kreditiivi
Luotonanto tapahtuu, kun henkilö, joka omistaa pääomaa ja jolla on sitä käytössään, antaa sitä toiselle lupausta vastaan, että se maksetaan takaisin sovittuna ajankohtana.
On rakennettu huimaavan korkea Baabelin torni. Luotosta on todella usein vääriä ja liioiteltuja kuvitelmia. Luoton voima on suuri mutta ei maaginen. Miten usein sotketaankaan luotto pääomaan! Ja kuitenkin luotto on vain mahdollisuus käyttää toisen päämaa. Se ei luo lisää tuotantovälineitä, se vain kuljettaa niitä yhdeltä toiselle. Jos lainanottaja saa luotoillaan varoja lisätä tuotantoaan, niin lainanantajalta vähenevät samalla rahamäärällä keinot maksamiseen työstä ja raaka-aineesta. Samaa summaa ei voi yhtaikaa käyttää sekä lainanantaja että lainanottaja; sillä ei voi hankkia raaka-aineita ja koneita tai maksaa työpalkkoja jne. kahdesta tuotantoyrityksestä yhdellä kertaa. On totta, että A:n B:lle lainaama pääoma on edelleen A:n omaisuutta. B voi laskea sen mukaan omaansa solmiessaan uuden yhteyden ja ottaa sen varaan lainaa ja saada taas käyttöönsä saman summan kuin minkä A lainasi B:lle. Silloin C on kuitenkin luopunut samasta.
2) Mutta siitä huolimatta luotto antaa tuotannolle kuitenkin lisää pääomavaroja. Sillä ilman sitä suuri määrä pääomaa ei edes tulisi tuottavaan käyttöön. Ellei luota muihin, ihminen panee omat rahansa piiloon tai käyttää ne itse. Siellä missä on luottoa, kaikki yrittävät ohjata pääoman tuotannolliseen käyttöön, lähinnä korkoa tuottavaan. Säästöpankit, pankit, pankkiirit, ottavat talletuksia kaikilta näiden tuottamista tai muulla tavoin hankituista rahoista, joita he eivät pidempään tai lyhyempään aikaan tarvitse. Monista puroista synty suuri joki, – nämä pitävät saatavilla rahasummia tuottajia varten, jotka tarvitsevat pääomaa. Tämä talletuskeino on siten antanut varojen keräämisellä maan pääomalle valtavan suuren määrän rahaa käytettäväksi tuotannon palvelukseen: tallettaja antaa luottoa vastaanottajalle (pankille), tämä kauppiaille, teollisuuden harjoittajille ym. – Niin, myös positiivista lisäystä, koska koron tarjonta on houkutellut säästämiseen kuluttamisen sijasta.
Muistuta tiedekunnan kokouksesta.tillagt i marginalen
Kirjalliset tentit.tillagt i marginalen
Luotto ei tarkoita vain rahaa, vaan lainaksi otetaan myös tavaroita, esim. raaka-aineita ja koneita.
Ja tämä mahdollisuus saada luoton avulla pääomaa on havahduttanut monet ihmiset omistautumaan tuottavalle yritystoiminnalle, – johon tarvitaan pääomaa, jota tällä henkilöllä ei muuten olisi. Tämä on nyt suuri hyöty luotosta: kun pääomia luovutetaan tuottajan käyttöön.
Mutta kauppiaan antama luotto kuluttajille ei ole sama asia. Jos virkamiehelle on vuoden mittaan kertynyt ostolasku kauppiaalta, niin hän on vähentänyt tämän pääomaa sinä aikana. Niin paljon vähemmän varaa kuin jos kauppias olisi sillä rahalla spekuloinut ja saanut siitä tuottoa.
3) Luotot tuottavat rahaa, – mutta torjuvat sadonkorjuun eli säästetyn rahan, ja sillä tavoin ne vaikuttavat myös tuotteiden hintoihin.
Missä luotot kukoistavat, voidaan tavaroihin kohdistaa kysyntää käytettävissä olevaa rahantarvetta enemmän – siis lisätä kysyntää, ja vähentää, kun luotot hupenevat.
Valtavia määriä tavarahankintoja tapahtuu rahaa käyttämättä tai käyttämällä sitä vain vähäisessä määrin. – Yksinkertaisesti hyväksytään, että A ja B ostavat ja myyvät keskenään. (rautatehdas ja maaomaisuus.) – Vuoden lopussa saldo, joka maksetaan tai siirretään tai käytetään siirtyvää maksamisvälinettä – vekseliä: se on saatavan omistajan maksumääräys velalliselleen, hyväksytty, siten tunnustettu toimeenpantavaksi.
Tämä lyhyesti, koska kirjoja on saatavilla.tillagt i marginalen
4) Vekselit – keksittiin alun perin säästämään rahakuljetuksia paikkakunnalta toiselle, – omassa maassa tai maasta toiseen. Miten siinä menetellään.
Miten niiden käyttö on myöhemmin lisääntynyt. Liikevekseli, apuvekseli. Tässä tapauksessa taustalla on todellista pääomaa. Miten sama vekseli voi kulkea kymmenen käden kautta ennen erääntymistään. Mitä ymmärretään diskonttauksella. Koron vähentämisellä. Vekselinottajan tinkimättömyys.
5) Pankkisetelit = ovat pankin tai luottolaitoksen maksuosoitus itselleen, ja sen on lunastettava ne vaadittaessa rahalla. Seteli on luottopaperi sikäli, että vastaanottaja luottaa siihen, että lupaus lunastetaan, ja annetaan sen esittämistä vastaan vastaava rahasumma. Tämä on kätevä tapa, jossa annetaan pankille metallia ja saadaan tämä paperi tilalle. Kuvaile, miten tässäkin on tapahtunut pääoman siirtoa, ei uutta pääomaa. Sellaista syntyy vain, jos pankki laittaa liikkeelle seteleitä, vaikkei sillä ole niitä vastaavaa valuuttaa, jolla ne voisi lunastaa. Se esimerkiksi diskonttaa 10 000 markan blankovekselin 3 kuukaudeksi, ja laittaa siis vastaavasti liikkeelle seteleitä, jolloin vekselivelallinen on saanut pankilta pääomaa vastaavan rahamäärän hänelle annettua lupausta vastaan, että hän saa rahat pankin pääomasta. Tällöin on vasta ennakoitavissa, että pääomasumma on olemassa, mutta ei vielä käytettävissä. – Luottojen muuttaminen rahaksi: kun taustalla on todellista valuuttaa, niin kyse on vain tavasta hoitaa asia kätevästi, muutoin on kyse uuden rahan laskemisesta liikkeelle. Miten hallitus on käyttänyt hyväkseen mahdollisuutta maksaa vain maksuosoituksella omasta luotostaan? – Lähemmin.
6) Shekit ja talletustodistukset. Selitä. Rahan säästäminen, – mutta luotto on vain pankkiirin. Clearing house. Meillä tämä on vielä aivan liian vähän kehittynyttä.
7) Luoton valuminen hintoihin. Se määrä siitä, joka käytetään.
Vekselit, pankkisetelit, shekit vaikuttavat tavaramarkkinoihin samalla tavoin kuin raha, mikäli niitä käytetään tavaraostoihin.
Oikein on, että luotto kaikissa näissä muodoissaan vaikuttaa hintoihin samalla tavoin kuin rahan lisääminen, sillä rahalla on ostovoimaa, ei näillä siitä johdetuilla muodoilla. – Mitä enemmän luottoa ihmiset käyttävät liiketoimiinsa, sitä enemmän tavaroiden kysyntä nousee, – siis samoin kuin silloin, kun todella käytettävät rahat lisääntyvät. – Silloin voidaan käyttää sekä sitä rahaa, joka ostajalla on ja sitä, joka hänellä vastedes voi olla.
8) Luoton laajeneminen ja kasaantuminen – spekulaatio, kaupanteon kriisejä.
Onko yleinen kalleus edullista tuotannolle?tillagt i marginalen