30.7.1876 C. G. Estlander–LM

C. G. Estlandertillagt senare

Då jag märkt att Du är en bland de få fin-
nar, som har den höfliga vanan att besvara folks
bref, är jag i oro för ett som jag kort efter min
hitkomst tillsände Dig, innehållande annonsen om
Tidskriften, den der Du enligt vår öfverenskommel-
se skulle vid denna tid befordra till allmänhe-
tens kännedom. Den borde så mycket hellre gå
genom din hand, som jag var i villrådighet om
priset för nummern, om det borde bli 12 l.eller 15
mark. Den senare summan hade jag derför kom-
mit att tänka på, att vi då lättare skulle kunna
genomföra en väl med tiden behöflig utvidgning samt
måhända lättare få budgeten att gå ihop.

Hvad som hittills bidragit att trankilisera mig
|2| i afseende å brefvet är föreställningen
om allt det bråk du haft före och under
Kejsarbesöket, och äfven med den största akt-
ning för din förmåga att bära många
rynkorsvårtytt i hufvudet på engång, har jag tänkt
att Du kanske uppskjutit detta tills solbaddet
gått förbi och Du i det vanliga lifvets skugga
fått ro att uppmärksamma vårt tillerna-
de vägstycke för det intellektuela i landet.
Men då icke heller dagens post – den kommer
blott engång i veckan, Lördagen – medförde
någon nys om annonsens öde, har jag blif-
vit rätt orolig, så mycket hellre, som jag
ej ege något koncept och blott dunkelt min-
nes helt dess innehåll. Låt mig för all
del veta huru härmed förhåller sig så
skall jag skrifva en ny annons, derest Du
ej föredrar att skrifva en sjelf, hvartill Du
har pleins pouvoirs. Ingen tid är dock
|3| förlorad, allmänheten kan gerna vänta, då
den väntar på något så godt som vår Tid-
skrift. Från par svenska bokförläggare har
jag redan erhållit försändningar och Klem-
mingske bokhandeln utber sig 30 expl.
till distribution. Det går ju galant, som
Du ser.

Men nu till innehållet af första numrorna.
Jag har tänkt på en avis au lecteur, men som
jag ännu ej rätt vet hvad den kommer att inne-
bära, kan jag blott säga att den i förblommera-
de ordalag skall bibringa läsaren en outsäglig
lust att prenumerara. Så har jag förestält
mig att den skulle innehålla en artikel af Dig
om Kyrkomötet i Dissenterfrågan, ehuru jag
godt kan förstå att Du i en vigtig punkt skall
konkludera olika med mig. Jag är nämnli-
gen oförgripligen af Granfelts åsigt att vi bö-
ra påyrka reciprocitet mellan vår och den grek.
|4| orthod. kyrkan, på skäl som äro för vig-
tiga att kunna bäras af ett bref. Med följe-
tongen har det gått motigt, då Lindhs
löfte tyckes hafva varit mindre än halft.
Jag glötar genom 10 band George Sands
Hist. de ma vie i förhoppning ett erhålla
någon skizz, som kunde lämpligen an-
bringas.

Jag erinrar mig att Du nämnde om
en resa till Woipala, det vore icke fustsvårtytt
om vi skulle råkas i denna här vackra och
obegripligt nervstillande tavastensiska
natur, der man blir så idyllisk i hogen
att kejsarbesök, expositionshvimmel och
dylikt figurerar för ens själsblick exakt
som myggdans bland albuskar.

Och härmed lef väl och ställ nu all
nonsens på rätt, så förblir jag