4.4.1876 Finanssioppi

Finanslära

V. T.Vårterminen1876.
22 Föreläsn.Föreläsningen
4 April.

(Tull)

Tull i egentl.egentlig mening är den skatt som upbäres för vara
ämnade, att inom landet antingen direkte konsumeras eller
användas i inhemsk produktion. Der än, hvar de bäras,
konsument skattas; och böra således rätta sig efter de grundsatser
som för sådan beskattning i allm^hetallmänhet. – All import bör således
icke beläggas med lika tull, ja all sådan, som är föremål
för en konsumtion i och för lifvets uppehållande bör vara undan-
tagen, efter der redan framstälda grundsatser. – Importartiklar
vanl.vanligen indelade i klasser. 1^o) Tullfria 2^o) sådan som erlägga
vanl.vanlig konsumtkonsumtions skatt, och 3^o) sdansådan sådan som belagda med
höga afgifter för att försvåra deras konkurrens med de inhemska.
Öfverallt antagits att sdanasådana råämnen, som ej finns och ej
kunna alstras i eget land, men dock tjena den inhemska
produktionen borde vara tullfria. Så t. ex. rå bomull
äfven hos oss. Princip att bereda inh.inhemsk industriföretagsamhet möjligt
att utsträcka sig på förädling aftillagt främmfrämmande råvara är ännu icke protektion. Råvarans
beskattande är i allm^hetallmänhet en beskattning à priori utan att man
vet om ger vinst, och det är kapital som till dess inköp an-
vänds. Största undantag hos oss råsocker, 2: 65 à 3: 65 per L℔lispund
direkt fr.från transatlantisk hamn 15 % nedsättnig) Förklara hvar-
före tull här motiveras. Råämnen färdigastruket om halffärdiga fakbriker ss.såsom jern, plåt etc. Tullrestitution efter bevislig förädling.tillagt i marginalen– Annan fråga om lifsmedel
skola föras hit – de nödvändiga näml.nämligen Sött, kött, smörtillagt o. s. v.
Härom hvad förut: enl.enligt principen tullfri, ej nu in-
komst, utan nödvändiga underhållskostnader. Bildningsmedel tullfria.tillagt i marginalen Annat med
sdnasådana näringsmedel som ej absolut nödvändiga, utan förtäras
med nettobehållning: Dit att föras de s. k. kolonialvarorna.
Dessa de förnämsta tullartiklar i finansielt hänseende. Stats-
kassans fördel sammanfalla här teml.tämligen med de enskilda kon-
sumenterna. Visa. Detta är mer gegenom Englands exempel
som btrakbetraktas närmare. Hög tull minskar konsumtion och fram-
kallar smuggel. – Försakelse om alltför dyra. Öfvergått till
vana. ”Menniskan en parasit af jorden” hålla icke mer fullt. Alla
slags blotta njutningsmedel tåla hög tull: vin, spirituosa, tobak,
lyxartiklar för drägt och behag. m. m. – I de flesta stater dessutom
bibehållits hög tull på åtskilligt, för att försvåra konkurrens.
– Under hvilkande fhållandeförhållanden kan sådant vara motiveradt? –
Naturlig – konstlad industri. – Möjlighet af konkurrens
beroende på räntefoten (kapitalets lyxpris) – Låge i fhållandeförhållande
|2| vare sig till råvarans alstringsort eller fabikatens afsättnings-
marknad – inrikes kommunikationtillagt, arbetslönernas belopp – inrikesstruket drifkraft
– teknisk insigt och affärs intelligens. – Antecedentier
som obligera staten emot af den uppammade industrin. –

Hastiga förordringar i allm^hetallmänhet skadliga. Fr.Från skyddstullar
blott småningom öfvergå till lägre satser. – Vidare:
om en industri verkl.verkligen har mark för sig. Olika i olika
länder. Alla europ.europeiska begagna transito råvara: bomull,
socker, ädla trädslag för konstindustri, tobak. – Här
allmän konkurrens möjlig, beror på skicklighet, drifkraft, kapital.
Mycket hög tull på fabrikattillagt orättvis mot konsumenterna och ofördelaktig
för statskassan. – I finska metallindustri samt konst-
industrin spelar icke råvara vigtigaste rollen, utan arbets-
skicklighet, alltså kan frodas öfverallt. Men om t. ex.
Norden sidenfabrikater, eller Italien trädmassa, så vore
konkurrens omöjlig utan dryg skyddstull. Denna förkastlig, emedan
uppmumtrar till artificel verksamhet. Och skadlig för stats-
kassan enär importen klen och den rotlösa industrin icke afkasta
nämnvärt beskattningsbar vinst. – Destruket Vissatillagt stora industrigrenar.
Papper, linn, jern, lädertillagt i nästan alla länder råvara. Dock mer
eller mindre. Hos oss papper skydstull 3,50 à 4: 50 per L℔lispund
Pappersmassa tullfri, intet land kan konkurera häri.

Höga priset återhåller
förbrukningen. Om skyddade
industrier ändå icke produ-
cerar ny, blir det import
för fyllnad. Men statskassans
inkomst ringa, och konsu-
menter för dyrt.tillagt i marginalen

Det land, hvarest nästan endast finanstullar är
England. Härnäst om den tullerform och ngranågra andra
upplysande fakta.