8.3.1880 Kansantaloustiede
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
7de Föreläsn.Föreläsningen
8 Mars
I kapkapitlet Produktionentillagt i marginalen
§ 1 vissa allmallmänna vilkor för produktion, 2 §tillagt av utgivaren omedelbar och medelbar produktion. Häraf framgått 3 faktorer, arbete, kapital, naturkraft. 3 § arbetet, 1o) arbetets frihet, 2o) arbetets fördelning och om samverkan vid arbete. ss.såsom förutsätter hvarandra.tillagt i marginalen
Aliquid in omnibus et nihil in toto
lat. Något i allt och inget helt fullt: Klockansvårtytt femsvårtytt skall allting bestyra. – Olika anlag och|2| lynnen. Men i allmänhet få, som kunna med fler olika kall, om ock flera skilda beslägtade förrättningar inom de högre gebiten ss.såsom ingeniör. Poriginal: pianisten kan icke vara skulptör – domaren icke lärare etcetcetera.tillagt i marginalen
– Ju vigtigare att ha själens fulla observationsförmåga, desto nödvändigare att tiden icke absorberad blott af en specialitet. Politiken – t. ex. huru en egentegentlig parlamentsledamot lefver. Observera och tänka och beräkna, bör vara specialite.
Arbetets delning har sina gränser, i måttet af de behof det gälla att tillfredsställa = afsättningar. J-B. Say: kortfabrik, delad i 70 skilda förrättningar, kan ge 15 500 spelkort om dagen. Detta fördelaktigt derest alla dessa kunna säljas. Då få alla dess arbetare sin ersättning. Men om man ej kan afsätta mer 5 à 5 000 kort per dag, lönar det ej att så långt drifva arbetsdelningen.
Derför vid gles befolkning, – fattigdom, – dåliga, dyra komunikationer blir denna produktions stegring genom delning och kooperation mindre utvecklad.
|3|Hör till 7de Förel.Föreläsningen
8 Mars 80.tillagt i marginalen
Från kooperationer steget ej långt till association. Härmed förstås i vidsträcktare mening hvarje förening af menniskor för ngtnågot gemensamt ändamål. En del betecknat äfven kommun, provins och stad ss.såsom associationer. Detta dock orätt, ty ej uppkomna gegenom frivilligt aftal eller för visst särskildt ändamål, utan dess medlemmar finna sådant kollektivalt fullt företagsvårtytt ss.såsom nödvändig förutsättning och vilkor för all slags [...]oläslig/saknad text verksamhet.
Association, ss.såsom förening af enskilda, är stiftad spontant af dem, och för visst ändamål. Det finns sdnasådana för ideala ändamål: folkupplysnsällskapfolkupplysningssällskap, vetenskapl.vetenskapliga religiösa etcetcetera, de höra ej hit: här associationer, föreningar för gemensam produktion, – och ännu trängre, arbetares förening för gemensam produktion.
Hvari skilnad från kooperation? Erinra om de 2 sidorna af denna. Den kooperation eller samverkan som eger rum för samsvårtytt-produktion måste äfven vid association förefinnas. Men arbetsgifvare-kapitalisten eliminerad, arbetarna sjelfva äfven ledare. – Betydelse häraf, – huru behofvet af intelligens och kapital. Systemet af participation i vinsten. I allt detta framträda emellertid redan den andra faktorn kapitalet, hvarom nu.
Framdeles mera om associationer af alla slag.
§ 4. Kapitalet.
Deinition: icke pengar blott ej heller fondpapper m. m.
Kapital är: den rikedom som besparats på ett föregående arbetes produktion = det öfverskott af produktion utöfver konsumtion, som hvarje tid tar med af sin föregångare. Men närmare begränsadt: den del af redan framalstrad rikedom som tjena till produktion af ny rikedom = en sparad produkt använd till reproduktion. Taflor, serviser, smycken|4| etcetcetera äro rikedom, men icke kapital, så länge de sssåsom sådana bibehålls. Om en silfverremsvårtytt är i det skåpet, eller är kastad i sjön är likgiltigt för det produktiva arbetet. Men om den myntas till mynt, för att användas i industri har den ökat kapitalet. Pengen ss.såsom sådan äro icke mera kapital, än allt annat föremål, som har användning i arbetets olika grenar.
Hvad verkan då kapitalet i produktion? det skaffar tak och skydd, verktyg och maskiner, råämne till bearbetning, föda och underhåll åt arbetarna under produktionstiden. Detta är de tjenster det n. v.nuvarande arbetet fordra af den förgågna tidens.
Låt oss se expelexempel. Här en möbelfabrikant: en del af kapitalet sssåsom hus, – en del sssåsom maskin, – en del i olika träslag, tyger, tagel etcetcetera, – en del i osåldt fabrikat, – en del i beredskap för veckolöners och utskylders betalande, dessutom pengar för sitt och sin familjs underåll, nu detta sistnämnda icke kapital, det är den del af vinsten han tror sig kunna konsumera utan intrång på affärens kapitalbehof. Och när han säljer, behålla han väl det sssåsom pengar? Nej, han köper åter material, får bättre maskiner, går det bra utvidgar han sin affär. Om han sålde utan att åter köpa, var det en realisation och arbetarna snart utan arbete der.
Att af vinsten öka sin affär, är just det att tillföra det produktiva arbetet nytt kapital, ökad besparing. – Men om han ej finna förmånligt utvidga? Då ett af de två: antingen ökar han sin lefnadskostnad, eller uttöma han sina besparingar. Det förra medför ingen ökning af kapitalet, det senare, användt,|5| i annat produkt.produktivt arbete, är ökadt kapital, hvarigenom åter flera arbetare vinna sitt uppehälle.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
8struket7tillagtde Föreläsn.Föreläsningen
8 Mars
I kapkapitlet Produktionentillagt i marginalen
§ 1 vissa allmallmänna vilkor för
produktion, 2 omedelbar
och medelbar produktion.
Häraf framgått 3 faktorer, arbete,
kapital, naturkraft.
3 § [...]oläslig/saknad text arbetet, 1o) arbetets
frihet, 2o) arbetets fördelning
och om samverkan vid arbete.
ss.såsom förutsätter hvarandra.tillagt i marginalen
Aliquid in omnibus et nihil in toto: Klockansvårtytt
femsvårtytt skall allting bestyra. – Olika anlag och
|2|
lynnen. Men i allmänhet få, som kunna med
fler olika kall, om ock flera skilda beslägtade
förrättningar inom de högre gebiten ss.såsom ingeniör.
pianisten kan icke
vara skulptör –
domaren icke
lärare etcetcetera.tillagt i marginalen
– Ju vigtigare att ha själens fulla observations-
förmåga, desto nödvändigare att tiden icke absorberad
blott af en specialitet. Politiken – t. ex. huru
en egentegentlig parlamentsledamot lefver. Observera och
tänka och beräkna, bör vara specialite.
Arbetets delning har sina gränser, i måttet
af de behof det gälla att tillfredsställa = af-
sättningar. J-B. Say: kortfabrik, delad i 70
skilda förrättningar, kan ge 15 500 spelkort om
dagen. Detta fördelaktigt derest alla dessa kunna
säljas. Då få alla dess arbetare sin ersättning. Men
om man ej kan afsätta mer 5 à 5 000 kort per dag,
lönar det ej att så långt drifva arbetsdelningen.
Derför vid gles befolkning, – fattigdom, – dåliga,
dyratillagt komunikationer blir denna produktions stegring
genom delning och kooperation mindre utvecklad.
Vissa begänsningar som samhällets intressen
återgersvårtytt arbetets frihet. Förordningar och säkerheten
skuld: Bygnadsindustrin i städerna – – läkare
apotekare, – Krut och dynamit – Vatten-
kraftens användning.struket
Dessutom generelt i det rättas intresse,
hindra kränling af andra.struket
Från kvarstruket
|3|Hör till 7de Förel.Föreläsningen
8 Mars 80.tillagt i marginalen
Från kooperationer steget ej långt till associa-
tion. Härmed förstås i vidsträcktare mening
hvarje förening af menniskor för ngtnågot gemensamt ända-
mål. En del betecknat äfven kommun, provinstillagt och stad ss.såsom associa-
tioner. Detta dock orätt, ty ej uppkomna gegenom frivilligt
aftal eller för visst särskildt ändamål, utan dess medlemmar
finna sådant kollektivalt fullt företagsvårtytt ss.såsom nödvändig
förutsättning och vilkor för all slags [...]oläslig/saknad text verksamhet.
Association, ss.såsom förening af enskilda, är stiftad spon-
tant af dem, och för visst ändamål. Det finns sdnasådana
för ideala ändamål: folkupplysnsällskapfolkupplysningssällskap, vetenskapl.vetenskapliga
religiösa etcetcetera, de höra ej hit: här associationer, föreningar
för gemensam produktion, – och ännu trängre, arbe-
tares förening för gemensam produktion.
Hvari skilnad från kooperation? Erinra om de
2 sidorna af denna. Den kooperation eller samverkan som
eger rum för samsvårtytt-produktion måste äfven vid asso-
ciation förefinnas. Men arbetsgifvare-kapitalisten
eliminerad, arbetarna sjelfva äfven ledare. – Betydelse
häraf, – huru behofvet af intelligens och kapital.
Systemet af participation i vinsten. I allt
detta framträda emellertid redan den andra faktorn
kapitalet, hvarom nu.
Framdeles mera om associa-
tioner af alla slag.tillagt
§ 4. Kapitalet.
Deinition: icke pengar blott
ej heller fondpapper m. m.
Kapital är: den rikedom som besparats genomstruket påtillagt
ett föregående arbetes produktion = det öfverskott af pro-
duktion utöfver konsumtion, som hvarje tid tar med
af sin föregångare. Men närmare begränsadt: den
del af redan framalstrad rikedom som tjena till
produktion af ny rikedom = en sparad produkt
använd till reproduktion. Taflor, serviser, smycken
|4|
etcetcetera äro rikedom, men icke kapital, så länge de
sssåsom sådana bibehålls. Om en silfverremsvårtytt är
i det skåpet, eller är kastad i sjön är likgiltigt
för det produktiva arbetet. Men om den myntas till
mynt, för att användas i industri har den ökat kapi-
talet. Pengen ss.såsom sådan äro icke mera kapital, än
allt annat föremål, som har användning i arbetets olika
grenar.
Hvad verkan då kapitalet i produktion?
det skaffar tak och skydd, verktyg och maskiner,
råämne till bearbetning, föda och underhåll åt
arbetarna under produktionstiden. Detta är de tjenster
det n. v.nuvarande arbetet fordra af den förgågna tidens.
Låt oss se expelexempel. Här en möbelfabrikant: en del af
kapitalet sssåsom hus, – en del sssåsom maskin, – en del i olika trä-
slag, tyger, tagel etcetcetera, – en del i osåldttillagt fabrikat, – en del
i beredskap för veckolöners och utskylderstillagt betalande, dessutom pengar
för sitt och sin familjs underåll, nu detta sistnämnda
icke kapital, det är den del af vinsten han tror sig
kunna konsumera utan intrång på affärens kapital-
behof. Och när han säljer, behålla han väl det
sssåsom pengar? Nej, han köper åter material, får bättre
maskiner, går det bra utvidgar han sin affär. Om
han sålde utan att åter köpa, var det en realisation
och arbetarna snart utan arbete der.
Att af vinsten öka sin affär, är just det att
tillföra det produktiva arbetet nytt kapital, ökad
besparing. – Men om han ej finna förmånligt
utvidga? Då ett af de två: antingen ökar han
sin lefnadskostnad, eller uttöma han sina besparingar.
Det förra medför ingen ökning af kapitalet, det senare, användt,
|5|
i annat produkt.produktivt arbete, är ökadt kapital,
hvarigenom åter flera arbetare vinna sitt uppehälle.
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
7. luento 8. maaliskuuta
Luku 1. Tuotantotillagt i marginalen
§ 1 Tuotannon tietyt yleisehdot, § 2 välitön ja välillinen tuotanto. Tästä on jo aikaisemmin noussut esiin 3 tekijää, työ, pääoma, luonnonvoimat. § 3 työ, 1) työn vapaus, 2) työnjako ja yhteistoiminta työnteossa toisiaan edellyttävinä seikkoina.tillagt i marginalen
Aliquid in omnibus et nihil in toto: Kello viisi kaikki järjestyy. – On erilaisia taipumuksia ja luonteenlaatuja. Mutta yleensä on vain harvoja, jotka voivat toimia useiden erilaisten kutsumusten ohjaamina, joskin eri lailla toisiinsa liittyvissä, korkeampien alojen työtehtävissä vaikkapa insinööreinä. Pianisti ei voi olla kuvanveistäjä – tuomari ei voi olla opettaja jne.tillagt i marginalen – Mitä tärkeämpää on pystyä keskittymään koko sielullaan, sitä välttämättömämpää on, ettei aika uppoa vain yhteen erikoistehtävään. Politiikka – esim. miten parlamentin varsinainen jäsen elää. Huomioiden tekemisen ja ajattelemisen ja laskelmoinnin on oltava hänen erikoisalojaan.
Työnjaolla on rajansa siinä määrin kuin sitä koskevia tarpeita on tyydytettävä = menekki. J-B Say: korttitehdas, jonka työt on jaettu 70 eri tehtävään, voi tuottaa 15 500 pelikorttia päivässä. Tämä on kannattavaa, mikli ne kaikki pystytään myymään. Silloin kaikki sen työläiset saavat työstään korvauksen. Mutta ellei kyetä markkinoimaan enempää kuin 5–5 000 korttia päivässä, ei niin pitkälle viety työnjako enää kannata.
Mutta jos seutu on harvaanasuttua, köyhää, liikenneyhteydet kalliita, tämänlaista tuotannon kohottamista työnjaon ja yhteistoiminnan kautta ei siitä syystä pystytä yhtä hyvin kehittämään.
Kuuluu 7. luentoon 8. maaliskuuta 1880.tillagt i marginalen
Yhteistoiminnasta ei ole pitkä matka osuustoimintaan. Tällä ymmärretään sanan laajemmassa merkityksessä jokaista ihmisten tulemista yhteen yhteisen tavoitteen saavuttamiseksi. Osittain sanotaan, että myös kunnat, maakunnat ja kaupungit ovat osuuskuntia. Tämä on kuitenkin väärin, sillä ne eivät ole syntyneet vapaaehtoisesta sopimuksesta eivätkä tiettyä erityistä tavoitetta varten, vaan sen jäsenet katsovat sellaista kollektiivia täytenä yrityksenä eli välttämättömänä edellytyksenä ja ehtona kaikenlaiseen […] toimintaan.
Osuuskunta eli yksilöiden yhdistys on heidän spontaanisti perustama tiettyä tarkoitusta varten. On olemassa yhdistyksiä ihanteellisia tavoitteita varten: kansanvalistusseuroja, tieteellisiä, uskonnollisia yhdistyksiä jne. mutta ne eivät kuulu tähän: tässä on osuuskuntia, yhteiseen tuotantoon pyrkiviä yhdistyksiä, – ja vieläkin tiukemmin, työläisten yhdistyksiä yhteisen tuotannon harjoittamiseksi.
Miten ne eroavat yhteistoiminnasta? Muistuta sen kahdesta puolesta. Sen yhteistoiminnan tai yhteistyön, jota tapahtuu yhteistuotannossa, on oltava mukana myös osuuskunnassa. Mutta siitä puuttuu työnantaja-kapitalisti, työläiset toimivat itse johtajina. – Tämän merkitys, – miten on älyn ja pääoman tarve. Voittoon osallistumisen järjestelmä. Kaikessa tässä nousee kuitenkin jo esiin toinen tekijä, pääoma, josta seuraavassa.
Myöhemmin enemmän kaikenlaisista osuuskunnista.
§ 4. Pääoma.
Määritelmä: Ei pelkästään raha eivätkä myöskään arvopaperit ym.
Pääoma on: se vauraus, joka on säästetty edeltäneen työn tuotannosta = se tuotannon ylijäämä kulutuksen lisäksi, jonka jokainen aikakausi saa mukaansa edeltäjältään. Mutta lähemmin rajattuna: Se osa jo aikaansaatua vaurautta, joka palvelee uuden vaurauden tuottamiseksi = säästetty tuote käytettynä uuteen tuotantoon. Taulut, astiastot, korut jne. ovat vaurautta mutta eivät pääomaa niin kauan kuin niitä säilytetään sellaisenaan. Tuottavalle työlle on yhdentekevää, onko hopeinen nauha kaapissa vai heitetty järveen. Mutta jos se lyödään kolikoksi käytettäväksi teollisuudessa, se on kasvattanut pääomaa. Raha sellaisenaan ei ole sen enempää pääomaa kuin muutkaan esineet, joilla on käyttöä työn eri osa-alueilla.
Miten pääoma sitten vaikuttaa tuotannossa? Se hankkii katon ja suojan, työkalut ja koneet, raaka-aineet jalostukseen, ravintoa ja ylläpitoa työntekijöille tuotantoaikana. Tämä on niitä palveluja, joita nykyinen työ vaatii entisten aikojen työltä.
Otetaanpa esimerkki. Meillä on huonekalutehtailija: osa pääomasta talona, osa koneena, – osa erilaisina puulaatuina, kankaina, jouhina jne. – osa myymättöminä valmiina tuotteina, – osa valmiina viikkotyöläisten palkkoihin ja velkojen maksuun, lisäksi rahaa omaan ja perheen elatukseen, joskaan tämä viimeksi mainittu ei ole pääomaa, vaan se on se osa voitosta, jonka hän uskoo voivansa kuluttaa sotkematta liiketoiminnan pääomatarvetta. Ja kun hän myy, hän varmaan pitää maksun rahana? Ei, vaan hän ostaa taas materiaalia, saa parempia koneita, pystyy laajentamaan liiketoimintaansa. Jos hän vain myisi ostamatta uutta, se olisi omaisuuden realisointia, ja silloin tehtaan työläiset olisivat pian ilman työtä.
Kun hän kasvattaa voitolla liiketoimintaansa, se merkitsee nimenomaan uuden pääoman ohjaamista tuottavaan työhön, lisääntynyttä säästämistä. – Entä ellei hänen mielestään laajentaminen kannata? Silloin on valittava näiden kahden välillä: hän joko lisää elinkustannuksiaan tai tyhjentää säästönsä. Edellinen ei tuota lisäystä pääomaan, jälkimmäinen, jos sitä käytetään muuhun tuottavaan työhön, on pääoman lisäämistä, jolloin taas useammat työläiset saavat toimeentulonsa.