25.2.1873 Emilie Björkstén–LM
Ruotsinkielinen teksti
|1|
S:järviSavijärvi d. 25te Febr:Februari 1873.
Herr Magister Leo Mechelin!
En hjertlig tacksägelse får jag aflägga för den vänliga gåfvan, som mötte mig här hemma, då jag förliden fredag återvände från HfsHelsingfors, der jag vistats en månad. Men att treffas der, synes då omöjligt. Det intresse som lifvat mig för allt som rör magister Leo Mechelin, förde och mina steg till universitetet den dag disputationen pågick, men i likhet med många andra, kom jag för sent. Om der dock var fruntimmer, känner jag icke, likväl hade det varit sak samma blott jag lyckats komma i tid. Sedan såg jag Magistern på Emanuels konsert, men det var också alltsammas. Emellert får jag nu på detta sätt frambriga min tacksägelse, och ber att fortfarande omfattas med samma välvilja som hittills.
Med tillgifvenhet och aktning.
Emilie B:n.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
S:järviSavijärvi d. 25te Febr:Februari 1873.
Herr Magister Leo Mechelin!
En hjertlig tacksägelse får jag aflägga för
den vänliga gåfvan, som mötte mig här hem-
ma, då jag förliden fredag återvände från
HfsHelsingfors, der jag vistats en månad. Men att
treffas der, synes då omöjligt. Det intresse
som lifvat mig för allt som rör magister Leo
Mechelin, förde och mina steg till universitetet
den dag disputationen pågick, men i likhet
med många andra, kom jag för sent. Om der
dock var fruntimmer, känner jag icke, likväl
hade det varit sak samma blott jag lyckats
komma i tid. Sedan såg jag Magistern på Ema-
nuels konsert, men det var också alltsammas.
Emellert får jag nu på detta sätt frambriga
min tacksägelse, och ber att fortfarande omfat-
tas med samma välvilja som hittills.
Med tillgifvenhet och aktning.
Emilie B:n.
S:järvi 25 helmikuuta 1873
Herra maisteri Leo Mechelin
Saan esittää sydämelliset kiitokseni ystävällisestä lahjasta, jonka löysin palattuani viime perjantaina kotiin Helsingistä kuukauden siellä olon jälkeen. Mutta tapaaminen siellä näyttää mahdottomalta. Kiinnostus, jota olen tuntenyt kaikkea maisteri Leo Mecheliniin liittyvään, johdatti myös minun askeleeni väitöspäivänä yliopistolle, mutta monen muun tavoin tulin liian myöhään. En tiedä, oliko siellä myös naisia, mutta se on samantekevää, kunhan olisin ehtinyt ajoissa. Sitten näin maisterin konsertissa, mutta sekin oli kaikki tyynni. Voin kuitenkin tällä tavalla esittää kiitokseni ja toivon että minuun edelleen suhtaudutaan yhtä hyväntahtoisesti kuin tähänkin asti.
Uskollisesti kunnioittaen
Emilie Björksten