4.10.1880 Kansantaloustiede

Nat. ekon.Nationalekonomi

H. T.Höstterminen 80
9^de FöreläsnFöreläsningen
4 Okt.Oktober

5 kap.kapitlet

Jag skall nu slutligen taga under behandling
Staten i dess förhållande till de ekonomiska
intressena.

Öfverallt finner man allmäntillagt offentlig ekonomi bredvid
den privata. Staten, kommunen, kyrkan,
andra korporationer och associationer, hvilka
på ett eller annat sätt producera, utbyta eller åt-
minstone använda rikedomar. Exempel.

Skall nat. ekon.nationalekonomi lemna dem åsido?

Derom kunna olika meningar hysas. Staten, kom-
munen etcetcetera hafva icke till ändamål att producera etcetcetera.
Deras verksamhet hufvudsakligen riktad åt annat
om ock derjemte ekonomiska intressen måste göra sig
gällande. – Nåväl, men så ock med individen
som är producent. Han har ock annan bestämmelse.
DförDärför väl af nöden att upptaga den ekonomiska
sidan af dessa juridiska personers verksamhet och tillvaro,
och särskildt i deras konkurrens med de enskilda.

Manchester skolan – upptagit fysiokraternas
laissez-faire, laissez passer.

Rätta meningen härmed. – Staten redu-
cerad till rättsvård och nationalförsvar. – Allt
öfrigt borde de enskilda göra: undervisning, komunikation,
sundhetsvård o. s. v. Bastiat häri gått nästan
längre än andra.

Är detta rätt? Historien talar deremot. Måhända
framtids ståndpunkt. Medeltiden gjorde staten ej annat
är krig – och lagskipning. Hansan derför behöflig.tillagt Efterhand mera. 16 och 17 talen
stat byråkratiska. Ingrep, reglementerade, hämmade
de enskilda, men sjelf föga i ekonom.ekonomisk riktning. I 19^de
seklet, hand i hand med statsmedborgare emancipation
|2| har ock staten blifvit alltmer kulturstat, ej blott
rättsstat.

Förklaring: det representativa systemet.
Fri assocation gjort mycket. Men staten den
starkaste association. När eliten af landets
tänkande finna att detta eller detta bäst göras
af staten, – eller att det är behöfligt, mentillagt icke komma till stånd
om ej staten gör det, – så är detta af annan betydelse
än om autokrater så befalde. – Opinion i förra fallet stöder.

Att folkrepresentfolkrepresentationen så beslutit, är dock ännu ej
ett bevis derpå, att det öfverensstämma med
ekonom.ekonomiska vetenskapens lagar. Om beslutit
regelmentera handel, vore det tokigt. Men om beslutit
gynna handeln genom en ny kanals anläggande,
så ej.

Principen härvid: Offentliga åtgärder, offentlig
verksamhet för ekonomiska eller andra kulturtillagtändamål äro så till-
vidastruket nationertillagt ekonomiskt berättigade, om de samma
icke skulle kunna på etttillagt lika tillfredsställande sätt
och med mindre kostnad komma till stånd
genom enskildas verksamhet på den fria
konkurrensens vädjobana.

Tydligast är, att staten bör göra hvad enskilda
icke kunna göra: rättsvård, nationalförsvar, – det
kan alldeles icke vara föremål för enskild fri före-
tagsamhet, utan måste ordnas genom lag och stats-
maktens bestämningar, om ock enskildas medverkan
härmed tagas i anspråk – i nationalförsvarsvårtytt
men icke för ngtnågot annat ändamål.

Men till ex.exempel undervisningsväsendet. Ingalunda o-
möjligt att sådant utan statsinstitution, eller
komunalbeslut. Beskrif – bolagspenga-
lånensvårtytt bjuda sina
tjenster.tillagt i marginalen Och likväl öfverallt föremål för
statsomsorg. Hvarför? Emedan en viss permanens af
|3| nöden, – vissa garantier för bestånd, ordning, kon-
seqvens. – Dessutom ej blott en enskild ange-
lägenhet, om en son erhålla bildning [...]oläslig/saknad text ellertillagt ej. Det
ligger ett allmänt intresse här, – och hvarför
bli annat att fattig, lika väl som rik, skall få
[...]oläslig/saknad text möjlighet till utbildning. D^förDärför t. o. m obliga-
toriskt skoltvång.

Amerika? N. n.Någon någon skänka miljon till grundläggande
af ett universitet. Han kan möjligen äfven sjelf uppgöra
planen derför. Men har dör. Hans stiftelse får
då karaktären af offentligt rättslig korporation.

Gagnelig likväl, täflan med staten.

Staten derför icke taga monopol härpå, icke
heller försvåra privata verksamheter. Utveckla.

Yrkeskolor betjena
omedelbart den
ekonomiska produktionen.tillagt i marginalen

Hvilkendera öfverväga, stat- eller privatsystemet
skall bero på måttet af utveckling och företagsamhet
inom nationen.

Teater och annan
konst. Den som
snannsvårtytt statens
skydd anade ej attsvårtytt
stor publik som
teatern.tillagt i marginalen

Vidare ex.exempel Sundhetsvården. – Åtgärder
för allm.allmän säkerhet.

Men de rent ekonomiska.

Främst kommunikationsanstalterna: Hamnar, fyrar,tillagt båkar.
Posten. Hvarför den öfverallt blifvit stats ange-
lägenhet. Icke förvärfskälla. – Bör ställas
så att gör största möjliga nytta, om ock utan egen
vinst. Den sakna alltså enskilda affärssporrar.

Så ock telegrafen. Hvad var bättre: att något bolag
blefve rikt på de bästa linjer med hög tariff, och
gagnet jförjämförelsevis inskränkt. Eller att staten sköter, om
ock med ingen vinst, men sålunda åstadkommit en
allmän tillgänglig faktor för företagsamhet.

Kanaler, jernvägar. Redan berört dessa frågor.
Ännu blott detta: Ingalunda en statens uppgift
att söka med intrång på enskildas företagsamhet
förtjena penger på jernvägar m. m. Låt dem,
der möjligt är, genom enskildas företagsamhet komma till
|4| stånd. Ordna blott väl de rättsliga vilkoren.
Men om den ledande intilligens funnit att
sådan behöfliga, – om rentabiliten dock osäker
och derför, samt af brist på kapital enskilda ej
våga sig derpå, – då vore det dårskap att
i liberalismens namn säga: nej staten skall
ej göra det, – detta är affärsföretag, enskilda
må röra på sig, – och låta landet vänta och
tyna. Konkurrens mellan
stats- och privat-
banor.tillagt i marginalen Expositioner.

Fråga om hvem som gör billigare, en stor fråga
i statshushållningen. Icke ensam afgörande när
det gäller att framförallt väl motsvara ideala
ändamål, men väl när det är affärsföretag.
Erfarenheten visat, att näringstillagtindustri icke går bra i statens
hand. Möjligen ännu enkel extraktiv industri-
grufdrift. Och dock äfven här privata öfvertaga
gerna kommersiella delen.

Mångfaldiga åtgärder som främja ekonomin.
Jag inser t. ex. sssåsom jordbrukare att en vetenskaplig agronomisktillagt
försöksstation gagnelig eller af nöden. Hvem skall
inrätta den, den kan ej ss.såsom sådan rendera. En
association. Ja, hvarför icke, om enskilda finns
som vilja uppoffra för goda saker. Men ingalunda afsteg
frfrån nation ekon.nationalekonomiska principen der staten gör det. Ini-
tiativ fr.från enskilda eller staten,struket regeringen, – pröfning
af representant och regering. – Hvem den fördel? Hela landets jordbruk
efterhand så att utgifter
just i statens hand
blef produktiv.tillagt

Egen nytta, – allmän andastruket måste fordra
att omedelbart, eller snart, få frukt, löner, vinster.
Staten, kommun, korporation, kan vänta, – ja bör
tänka äfven för kommande slägter. – Staten sssåsom skogs-
egare t. ex.

Alltså icke en blott passiv åskådarerollsvårtytt gentemot
ekonomiska och kultur intressen. Men aldrig afvika från
regel att erkänna arbetets, konkurrensens frihet.