8.10.1875 Hallinto-oikeus
Ruotsinkielinen teksti
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
Förvaltningsrätt.tillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1875.
5te FöreläsnFöreläsningen
8 Okt.oktober
Adjoint. Kung.Kungörelse 30 Apr.April 1833. – (Anledningen att Menschikoff, utn.utnämnd 31 begyntesvårtytt för sin marin funktion mest vistas annorstädes. Ingr.Ingressen just detta framhållet. Ordf.Ordförande i Senaten, – G GGeneralguvernören dock ensamt förbehållen att särskilt till Kejs.Kejsaren inkomma med utlåtande i anledning af Senates beslut.
Brefvexling med Senaten, Min. statssekretMinisterstatssekreteraren, guvernörer och öfriga auktoriteter i mål som angå blott verkställighet. Dock upphäfves dergedärigenom icke G GnsGeneralguvernörens förhållande till desamma.
Adjointen inspektionsresorna.
Anmäla hos G G.Generalguvernören hvad han tror nödigt för landet och afvaktar G GnsGeneralguvernörens åtgärd.
BfvexlnBrevväxling med ryska auktoriteter i smärre mål. Ss.Såsom vikarie fullständig auktoritet.
Kommer G G.Generalguvernören till Finland, upphöra adjointens funktion.
Icke skildt kansli.
G G.Generalguvernörens kansli – Härom saknas allm. fftngallmän författning d. ä.det är Statssekretariat bref 21 Nov.november 49, K. Br.Kejserligt brev 19 Maj 51. och [...]oläslig/saknad text K. StortenKejsaren Storfursten 10 Janjanuari 54 som stadgat härom.
Direktor, – 2 expeditioner, hvar med chef och adjoint –, kassör, translator, registrator, arkivarie och kanslister.
Kej.Kejsaren utnmutnämner på anmälan G G.Generalguvernör Direktor och expeditionschefen alla öfriga tillsättas af G G.Generalguvernören – Förut ock tidningsexptidningsexpedition.
|2|Senaten.
Af de 3 som utgöra styrelseverken Senaten det mest omfattande och tillika det hos hvilket regerings- och den högsta förvaltnförvaltnings verksamheten egentlegentligen concentrerad.
Senatens organisation är ännu i det väsentligaste sådan den fastställdes gegenom Regl. f. Reg. kon.Reglemente för Regeringskonseljen af 18 Aug.augusti 1809. – Det säges deri i ingressen ”Bland medlen att stadga ... upplysning och idoghet”. I sjelfva verket hade ju ett betänkligt tomrum uppstått gegenom skiljsmessan från Sverge. Grundlagen bekräftade, liksom samhällsskicket lagarna i allmhetallmänhet. Rysslands kejs.kejsare, hade ss.såsom Finl.Finlands storfurste intagit den ställning, som i konstit.konstitutionen angifven för konungen. Men inga af de anteckantecknade styrelsemyndigheter som R. F.Regeringsformen stadgar och som Finland gemensamt med Sverige finnas här. Då Finland, från del af en stat blef en hel stat, måste sådana institutioner skapas. Det gällde antingen att införa alldeles sådana som 1809 funnes i Sverige, eller ställa det annorlunda – och i samma händelse antingen bygga på gifna grunder eller finna ngtnågot nytt. Lyckligtvis fanns en man hvars snille mäktade fatta situation och skapa det lämpligaste. Calonii förslag – huru det gick vid Borgå landtdag. – Nytt, men på den gamla grunden.
Huru det var i Sverige 1809, man bör hafva detta klart, för att fatta Senatens organisation. – Berör här frågor som i statsrätten behandlats. Men ss.såsom förr antydt, det är just i fråga om styrelseverken dessa båda rättsgrenar mötas.
R. RådetRiksrådet – – KngnsKungens konselj för alla egentl.egentliga reger. ärendenregeringsärenden – icke en förvaltförvaltnings myndighet, endast för de högre, politiska frågorna. – Men dermed kollegierna – § 14 R. F.Regeringsformen – Rådet upphörde efter 1789 då F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten § 1 ställt konungen än mer obunden, hvad rådslagen angick, – men kolligierna, de förv.förvaltande myndigheterna qvarstodo. – I stället för Rådet, – Allm.Allmänna ärendens beredning en statssekreterare samt högsta domstolen. Statsexpeditionen i KngnsKungens kansli.tillagt i marginalen – Redan för kostnadens skuld måste det väl anses för omfattande att här inrätta enahanda kollegier sssåsom särskilda verk hvart för sig – och derjemte var under de nya fhållandförhållandena ett rådgifvande kollegium alldeles nödvändigt. Sålunda förenade man i en institution rådkammare och högsta förvaltningsverk. JfrJämför med de förra, så Just. departJustitiedepartementet = den afdelning af rådet som benämndes Just. revisionenJustitierevisionen =|3| Högsta domstolen enl.enligt 1789 års F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakt – Ekon. dpt.Ekonomiedepartementet = Rådet i öfrigt och sedermera AllmAllmänna ärendens beredning samt statsexpeditionerna i KongsKonungens kansli, men tillika en sammanfattning af kollegierna, – med hvilka expedition i Senatens Ekon dptEkonomiedepartement analoga hvad ärendenas fördelning angår. Krigskolleg.Krigskollegium och Amiralitetet = Militie expMilitieexpeditionen. Riksens kansli eller kanslikollegium = kansli expkansliexpeditionen. – Kammar koll.Kammarkollegium = Kammar och Räkenskapsexpd.expeditionen derunder lydande statskontoret förebild för finansexp.expeditionen jemte finanskansliet. – Tillades Eckles. expEcklesiastikexpeditionen, – liksom en skild statssekreterare för eckl.ecklesiastiska ärenden fanns i Sverige (domkapitlen voro kollegier).
HufvudffttngHuvudförfattning ss.såsom sagdt Rgl.Reglemente af 18 Aug.augusti 1809. Häröfver StnaStänderna hörda. Är det då en på båda statsverken beroende lag, eller en administrativ ffattningförfattning? – Med hänsyn till legislativa kompetensen är detta ett mellanting. – Kollegierna, ss.såsom grundlagsbestämda kunde ej upphäfvas och ersättas gegenom annat utan StnasStändernas bifall. Men i fråga om vidden af den makt RgnRegenten ville delegera, sättet huru och när han ville ha konseljens råd måste åter § 1 F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten gälla. DföreDärför kan K. StorfKejsaren Storfursten på sätt han ock gjort, modifiera, men icke upphäfva och ersätta med nytt, oaktadt vid Borgå landtdag, der man måhända icke kunde vara så rigurös i formen, StnaStänderna blott hördes.
Namnet Senat gegenom Kung.Kungörelse 21 Febr.februari 1816, utan förändring af organisationen.
Först planerad i Åbo. Men HforsHelsingfors förklarades gegenom nå.nådig förordnförordning 27 Mars 1812 för Hufvudstad. Derför stadgades genom K. K.Kejserlig Kungörelse 9 Juli 1817 att, som nybyggnaderna snart färdiga, skulle landets styrelse flyttas 1 Okt.oktober 1819, från hvilken dag Senten och samtliga till densamma hörande verk och embetsmän komma att ha sitt säte i HforsHelsingfors.
Hvad är nu Senatens uppgift? – Det heter i 1809 års Regl.Reglemente § 1 Finlands Allm.Allmänna styrelse anförtros åt en Reg. kon.Regeringskonselj bestående af 2 departement, af hvilka det ena är för den egentl.egentliga lagskipningen, och det andra för allm.allmänna hushållningens särskilda föremål (= skatteförvaltningens alla grenar).
Eller måhända först om organisation?tillagt i marginalen
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
H. T.Höstterminen 1875.
Förvaltningsrätt.tillagt av utgivaren
H. T.Höstterminen 1875.
5te FöreläsnFöreläsningen
8 Okt.oktober
Adjoint. Kung.Kungörelse 30 Apr.April 1833. – (Anledningen
att Menschikoff, utn.utnämnd 31 begyntesvårtytt för sin marin funktion
mest vistas annorstädes. Ingr.Ingressen just detta framhållet.
Ordf.Ordförande i Senaten, – G GGeneralguvernören dock ensamt förbehållen att
särskilt till Kejs.Kejsaren inkomma med utlåtande i anledning
af Senates beslut.
Brefvexling med Senaten, Min. statssekretMinisterstatssekreteraren, guvernörer
och öfriga auktoriteter i mål som angå blott verkställighet.
Dock [...]oläslig/saknad text upphäfves dergedärigenom icke G GnsGeneralguvernörens förhållande till desamma.
Adjointen inspektionsresorna.
Anmäla hos G G.Generalguvernören hvad han tror nödigt för landet
och afvaktar G GnsGeneralguvernörens åtgärd.
BfvexlnBrevväxling med ryska auktoriteter i smärre mål.
Ss.Såsom vikarie fullständig auktoritet.
Kommer G G.Generalguvernören till Finland, upphöra adjointens funktion.
Icke skildt kansli.
G G.Generalguvernörens kansli – Härom saknas allm. fftngallmän författning d. ä.det är Stats-
sekretariat bref 21 Nov.november 49, K. Br.Kejserligt brev 19 Maj 51. och
[...]oläslig/saknad text K. StortenKejsaren Storfursten 10 Janjanuari 54 som stadgat härom.
Direktor, – 2 expeditioner, hvar med chef och
adjoint –, kassör, translator, registrator, arki-
varie och kanslister.
Kej.Kejsaren utnmutnämner på anmälan G G.Generalguvernör Direktor och expeditionschefen
alla öfriga tillsättas af G G.Generalguvernören – Förut ock tidningsexptidningsexpedition.
Senaten.
Af de 3 som utgöra styrelseverken Senaten det mest omfattande
och tillika det hos hvilket regerings- och den högsta förvaltnförvaltnings verksam-
heten egentlegentligen concentrerad.
Senatens organisation är ännu i det väsentligaste sådan den fast-
ställdes gegenom Regl. f. Reg. kon.Reglemente för Regeringskonseljen af 18 Aug.augusti 1809. – Det säges deri i
ingressen ”Bland medlen att stadga ... upplysning och idoghet”. I
sjelfva verket hade ju ett betänkligt tomrum uppstått gegenom skiljsmessan
från Sverge. Grundlagen bekräftade, liksom samhällsskicket lagarna i allmhetallmänhet.
Rysslands kejs.kejsare, hade ss.såsom Finl.Finlands storfurste intagit den ställning, som i
konstit.konstitutionen angifven för konungen. Men inga af de anteckantecknade styrelse-
myndigheter som R. F.Regeringsformen stadgar och som Finland gemensamt med Sverige
finnas här. Då Finland, från del af en stat blef en hel stat, måste
sådana institutioner skapas. Det gällde antingen att införa alldeles sådana
som 1809 funnes i Sverige, eller ställa det annorlunda – och i samma
händelse antingen bygga på gifna grunder eller finna ngtnågot nytt.
Lyckligtvis fanns en man hvars snille mäktade fatta si-
tuation och skapa det lämpligaste. Calonii förslag – huru
det gick vid Borgå landtdag. – Nytt, men på den gamla grunden.
Huru det var i Sverige 1809, man bör hafva detta klart, för att
fatta Senatens organisation. – Berör här frågor som i statsrätten
behandlats. Men ss.såsom förr antydt, det är just i fråga om
styrelseverken dessa båda rättsgrenar mötas.
R. RådetRiksrådet – – KngnsKungens konselj för alla egentl.egentliga reger. ärendenregeringsärenden – icke en
förvaltförvaltnings myndighet, endast för de högre, politiska frågorna. – Men der-
med kollegierna – § 14 R. F.Regeringsformen – I kollegierstruket Rådet upphörde
efter 1789 då F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten § 1 ställt konungen än mer obunden, hvad
rådslagen angick, – men kolligierna, de förv.förvaltande myndigheterna qvar-
stodo. – I stället för Rådet, – Allm.Allmänna ärendens beredning
en statssekreterare samt högsta domstolen. Statsexpeditionen
i KngnsKungens kansli.tillagt i marginalen – Redan för kost-
nadens skuld måste det väl anses för omfattande att här in-
rätta enahanda kollegier sssåsom särskilda verk hvart för sig – och
derjemte var under de nya fhållandförhållandena ett rådgifvande kollegium
alldeles nödvändigt. Sålunda förenade man i en institution
rådkammare och högstatillagt förvaltningsverk. JfrJämför med de förra, så Just.
departJustitiedepartementet = den afdelning af rådet som benämndes Just. revisionenJustitierevisionen =
|3|
Högsta domstolen enl.enligt 1789 års F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakt – Ekon. dpt.Ekonomiedepartementet = Rådet
i öfrigt och sedermera AllmAllmänna ärendens beredning samt statsexpeditionerna i KongsKonungens kanslitillagt, men tillika en sam-
manfattning af kollegierna, – med hvilkatillagt expedition i Senatens Ekon dptEkonomiedepartement analoga
hvad ärendenas fördelning angår. Krigskolleg.Krigskollegium och Amiralitetet
= Militie expMilitieexpeditionen. Riksens kansli eller kanslikollegium
= kansli expkansliexpeditionen. – Kammar koll.Kammarkollegium = Kammar och Räkenskaps-
expd.expeditionen derunder lydande statskontoret förebild för finans-
exp.expeditionen jemte finanskansliet. – Tillades Eckles. expEcklesiastikexpeditionen, – liksom
en skild statssekreterare för eckl.ecklesiastiska ärenden fanns i Sverige
(domkapitlen voro kollegier).
HufvudffttngHuvudförfattning ss.såsom sagdt Rgl.Reglemente af 18 Aug.augusti 1809. Derefterstruket Häröfver
StnaStänderna hörda. Är det då en på båda statsverken beroende lag, eller
en administrativ ffattningförfattning? – Med hänsyn till legislativa kom-
petensen är detta ett mellanting. – Kollegierna, ss.såsom grundlagsbestämda
kunde ej upphäfvas och ersättas gegenom annat utan StnasStändernas bifall. Men
i fråga om vidden af den makt RgnRegenten ville delegera, sättet huru och när
han ville ha konseljens råd måste åter § 1 F. o. S. A.Förenings- och säkerhetsakten gälla. DföreDärför kan K. StorfKejsaren Storfursten
på sätt han ock gjort, modifiera, men icke upphäfva och ersätta
med nytt, oaktadt vid Borgå landtdag, der man måhända icke
kunde vara så rigurös i formen, StnaStänderna blott hördes.
Namnet Senat gegenom Kung.Kungörelse 21 Febr.februari 1816, utan förändring af organisationentillagt.
Först planerad i Åbo. Men HforsHelsingfors förklarades
gegenom nå.nådig förordnförordning 27 Mars 1816struket
1812 för Hufvudstad. Derför
stadgades genomtillagt blef Senaten gestruket K. K.Kejserlig Kungörelse 9 Juli 1817
att, som nybyggnaderna snart färdiga, skulle landets styrelse
flyttas 1 Okt.oktober 1819, från hvilken dag Senten och samtliga till
densamma hörande verk och embetsmän komma att ha sitt säte
i HforsHelsingfors.
Hvad är nu Senatens uppgift? – Det heter i 1809 års Regl.Reglemente § 1
Finlands Allm.Allmänna styrelse anförtros åt en Reg. kon.Regeringskonselj bestående af 2
departement, af hvilka det ena är för den egentl.egentliga lagskipningen, och det andra
för allm.allmänna hushållningens särskilda föremål (= skatteförvaltningens alla grenar).
Eller måhända
först om organisation?tillagt i marginalen
Hallinto-oikeus
Syyslukukausi 1875
5. luento 8. lokakuuta
Apulainen. Kuulutus 30. huhtikuuta 1833. – (Syynä se, että kenraalikuvernööriksi nimitetty Menschikoff aloitti kohdan 31 mukaan laivastotoimintansa ja oleskelee enimmäkseen muualla. Ingressissä on nimenomaan tätä korostettu. Senaatin puheenjohtaja, kenraalikuvernöörille on kuitenkin yksin varattu oikeus päästä erikseen keisarin puheille tuomaan Senaatin päätöksiä koskevia lausuntoja).
Kirjeenvaihto Senaatin, ministerivaltiosihteerin, maaherrojen ja muiden auktoriteettien kanssa tapauksissa, jotka koskevat vain täytäntöönpanemista. Tästä apulaisen tehtävästä luovutaan kuitenkin, koska kenraalikuvernöörillä ei ole sen kanssa tekemistä.
Apulaisen tarkastusmatkat.
Ilmoittaminen kenraalikuvernöörille, mitä hän pitää maalle tarpeellisena ja odottaa kenraalikuvernöörin toimenpidettä.
Kirjeenvaihto venäläisten auktoriteettien kanssa vähemmässä määrin. Sijaisena täydellinen auktoriteetti.
Kun kenraalikuvernööri palaa Suomeen, apulaisen toiminta lakkaa.
Ei erillistä kansliaa.
Kenraalikuvernöörin kanslia. – Tästä puuttuu yleinen määräys eli siitä säädetään vain valtiosihteerin 21. marraskuuta 1849 päivätyssä kirjeessä, Keisarin kirjeessä 19. toukokuuta 1851 ja [...]oläslig/saknad textKeisari Suuriruhtinaan ohjesäännöissä 10. tammikuuta 1854.
Johtaja, – 2 toimituskuntaa, kummassakin päällikkö ja apulainen –, kassanhoitaja, kääntäjä, kirjaaja, arkistonhoitaja ja kanslisteja.
Keisari nimittää kenraalikuvernöörin ilmoituksesta johtajan ja toimituskuntien päällikön. Kaikki muut nimittää kenraalikuvernööri. – Aikaisemmin myös lehdistötoimituskunta.
Senaatti
Kolmesta hallitusmahdin muodostajasta Senaatti on laajin ja samoin se, johon hallitus- ja korkein hallinnollinen toiminta on varsinaisesti keskittynyt.
Senaatin organisaatio on vielä oleellisilta osin sellainen, joksi se vahvistettiin hallitsijan 18. elokuuta 1809 antamassa ohjesäännössä. – Sen ingressissä sanotaan: ”Lainsäädäntökeinojen joukossa… valistus ja uutteruus”. Itse asiassahan ero Ruotsista oli aiheuttanut arveluttavan tyhjiön. Perustuslain vahvistamalla, kuten myös yhteiskuntamuotoa koskevien yleisten lakien voimassa pitämisellä Venäjän keisari oli Suomen suuriruhtinaana ottanut itselleen sen aseman, jonka valtiosääntö antoi kuninkaalle. Mutta siinä ei ole mitään mainintaa hallitusviranomaisista, jotka hallitusmuoto säätää, ja jotka täällä Suomessa ovat olleet yhteisiä Ruotsin kanssa. Kun Suomesta tuli valtion osan sijasta kokonainen valtio, oli sellaiset instituutiot luotava. Oli joko saatettava voimaan aivan samanlaiset kuin Ruotsissa oli vuonna 1809 ollut, tai tehdä jotain toisin – ja samassa yhteydessä joko rakentaa annetuille pohjille tai keksiä jotain uutta. Onneksi oli mies, joka älyllään hallitsi tämän tilanteen ja loi sen, mikä oli sopivinta. Caloniuksen ehdotus – miten sille kävi Porvoon valtiopäivillä. – Uutta, mutta vanhalle pohjalle.
Millainen tilanne oli Ruotsissa vuonna 1809, pitää nyt selvittää, jotta voidaan hahmottaa Senaatin organisaatio. – Koskettelen tässä kysymyksiä, jotka on käsitelty valtio-oikeuden yhteydessä. Mutta kuten aikaisemmin viitattiin, niin nämä molemmat oikeudenalat kohtaavat toisensa nimenomaan kysymyksessä hallituslaitoksista.
Valtioneuvosto – Kuninkaan konselji kaikkiin varsinaisiin hallitusasioihin – ei kuitenkaan hallintoviranomaisiin, vaan vain korkeampiin, poliittisiin kysymyksiin kantaa ottavana. – Mutta sitä myötä kollegiot – hallitusmuodon § 14. – Neuvosto lakkasi olemasta olemassa vuoden 1789 jälkeen, jolloin Yhdistys- ja Vakuuskirjan § 1 asetti kuninkaan entistä vapaampaan asemaan, mitä neuvonantoon tuli, – mutta kollegiot, hallintoviranomaiset jäivät jäljelle. – Neuvoston tilalle, – yleisten asioiden valmisteluun valtiosihteeri sekä korkein tuomioistuin. Valtion toimituskunta kuninkaan kansliassa.tillagt i marginalen – Jo kustannusten vuoksi oli kai katsottava liian laajaksi perustaa täällä samanlaisia kollegioita erityislaitoksina kukin itsekseen – ja samalla oli uusissa olosuhteissa neuvoa-antava kollegio aivan välttämätön. Siten yhdistettiin yhteen instituutioon neuvostokamari ja korkein hallintolaitos. Verrattuna aikaisempaan, niin Senaatin oikeusosasto = se osa neuvostoa, jota nimitettiin Oikeusrevisioksi = korkein tuomioistuin vuoden 1789 Yhdistys- ja Vakuuskirjan mukaan. – Talousosasto = muiden asioiden neuvosto ja sittemmin yleisten asioiden valmistelija sekä sama kuin valtion toimituskunnat kuninkaan kansliassa, mutta samalla kollegioiden yhdistymä, – joiden kanssa Senaatin Talousosaston toimituskunta on analoginen siihen nähden, mitä asioiden jakaantumiseen tulee. Sotakollegio ja amiraliteetti = armeijatoimituskunta. Valtiokanslia eli kansliakollegio = kansliatoimituskunta – kamarikollegio = kamari ja laskentatoimituskunta, sen alaisena valtiokonttori esikuvana finanssitoimituskunnalle sekä finanssikanslialle. – Lisättiin kirkollistoimituskunta, – kuten Ruotsissa oli erillinen valtiosihteeri kirkollisiin asioihin (tuomiokapitulit olivat kollegioita).
Tärkein säädös on sanottu 18. elokuuta 1809 päivätyssä ohjesäännössä. Siitä kuultiin säätyjä. Onko se silloin molemmista valtiomahdeista riippuva laki vai hallinnollinen säädös? Kun lainsäädännöllinen toimivalta otetaan huomioon, se on jotain siltä väliltä. – Kollegioita ei voitu perustuslain määrääminä lakkauttaa ja korvata jollain muulla ilman säätyjen suostumusta. Mutta kun on kyse sen vallan laajuudesta, jonka hallitsija halusi delegoida, oli puolestaan tavan, miten ja milloin hän halusi saada konseljilta neuvoja, taas noudatettava Yhdistys- ja Vakuuskirjan §:ä 1. Siksi Keisari Suuriruhtinas voi mukailla yksiköitä tavalla, jolla hän on sen tehnytkin, mutta hän ei voi lakkauttaa ja korvata uudella, ellei oteta huomioon Porvoon valtiopäiviä toteutettuja käytänteitä, joissa ei kenties voitu olla muodon osalta niin kovin jäykkiä, säätyjä vain kuultiin.
Nimi Senaatti annettiin 21. helmikuuta 1816 julkaistulla kuulutuksella organisaatiota muuttamatta.
Aluksi suunniteltiin Turkuun. Mutta Helsinki julistettiin pääkaupungiksi keisarillisella asetuksella 27. maaliskuuta 1812. Sen vuoksi säädettiin 9. heinäkuuta 1817 päivätyllä keisarillisella julistuksella, että koska uudisrakennukset olisivat kohta valmiita, maan hallitus muuttaisi 1. lokakuuta 1819, josta päivästä lähtien Senaatilla ja kaikilla siihen kuuluvilla laitoksilla ja virkamiehillä olisi sijoituspaikkansa Helsingissä.
Mikä nyt sitten on Senaatin tehtävä? – Vuoden 1809 ohjesäännön §:ssä 1 sanotaan, että Suomen yleinen hallitus uskotaan hallituskonseljille, joka muodostuu kahdesta osastosta, joista toinen on varsinaista lainkäyttöä ja toinen yleisen valtiontalouden erityiskohteita (= verohallinnon kaikki osa-alueet) varten.
Vai kenties ensin organisaatiosta?tillagt i marginalen