2.4.1880 Kansantaloustiede
Ruotsinkielinen teksti
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
15de Förel.Föreläsningen 2 April
Huru man i andra länder bedöma skogsvård. I primitiva förhållanden öfverhufvud binäring men framtiden är i mer utvecklad.
Skogsvårdsvårtytt. Deras betydelse i andra länder och i Finland. Klimat, värme, bygnad, tillskottsinkomst. – Separat skogsaffär hos oss nästan blott i statens hand samt ss.såsom temporär spekulation.
I Finland jordegare = skogsegaretillagt i marginalen
I primitiv hemslöjder.tillagt i marginalen
5o) Jordbeskattningen i dess fhållandeförhållande till jordbruksnäringen. De olika systemen: fix – föränderlig. – Den senare mindre förafsesvårtytt = verkliga inkomster. Den senare kan vara såväl qvalitativ, som repartitions. Hvilkendera bättre fix eller föränderlig? Båda kunna ha sina olägenheter. Införa ny fix skatt omöjligt vid de mer utpräglade jordvärden som nu finnas. Denna fråga framträda blott ss.såsom: skall man bibehålla eller öfverge det historiskt gifna.
Sågning afgiftens inverkan.tillagt i marginalen
Sättet, ordningensvårtytt, uppbörden. Väst onera som ej kan beräknas och som drabba ojemnt emedan efter samma grund som fixitivasvårtytt.
Verkar jordskatten fördyrande på jordbrukets alster, såleds på lifsmedlen? – Nej, visa hvarför. Om under missväxter skatten nedsattes, skulle dock säden bli dyrare. – Kommunikationens verkan.
Annat med spannmålstullar, – de fördyra, – de äro som skyddstull för producenterna.
Den fixa har karraktär af ett slags fordom aftaladt ouppsägbart arrende till staten, det allmännasvårtytt. – Den rörliga efter värdet eller nettorevenyn likna ingredienssvårtytt i inkomstskatt.
Den fixa duger ej till underlag för tillskottsskatt. Den rörliga medge största möjliga frihet i ekonomiskt afseende.
|2|Hör till 15 Förel.Föreläsningentillagt i marginalen
Sammanfattning af denna § 2.
Vilkoren för att jordbruksnäringen skall arbeta med framgång:
Den skall hafva bestämda egare, icke kommunistiskt bearbetande. Denna eganderätt skall staten trygga, och skydda och respektera. Besittningsrätt enl.enligt legoaftal skall vara tyggad, äfven om, och lagligen kunna utsträckas för lång tid, så att arrendator ej må sakna sporrar till förbättringar.
Det beror af såväl fysiska som sociala förhållanden, huru vida och hvar de större jordkomplexen må vara gynsammare än de små för deras produktion. Bådadera blandadt egande åtminstone i den nordligare hälften af Europa förmonligaste. DförDärför icke lagar höra der emotsvårtytt klyfning, styckning, afsöndring, arrendring. – Detta såväl i fråga om egandet, som arrenderandet. Äfven i fråga om arrendevilkoren icke ngtnågot bestämdt bindande system, – utan frihet att efter det ena eller andra. Men tryghet i bosättning – icke exploitation (tillagt av utgivarenabusering)tillagt av utgivaren af arrendatorerna.
Arbetets delning kan aldrig så långt drifvas i jordbruk, som i annan industri. – Dock i mon af framsteg. Binäringar bortfalla af tecknadsvårtytt något. Vid intensiv skötsel upptar jordbruket man arbetskraft alla årstider.
Slutligen beskattningen så ordnad, att icke hindringsvårtytt för denna produktions framsteg.
§ 3. Förnämstasvårtytt extraktiva industrin.
Jordbukets alster råämne – efter mycket arbete. – Extraktiv industri är det arbete som går ut på att taga färdigt. – Bergmalm. sjömalm, af alla slag. Dessa de förnämsta. Guld, silfver m. m.
Vilkoren derför. = jordbruket att hafva mark. Kan ej flyttas hvartsomhelst. Men ännu mer bundet. DförDärför ett slags monopol. Alla länder staten en viss prioritet. Regaler. Mutsedel. etcetcetera.
Alkuperäinen (transkriptio)
|1|
V. T.Vårterminen 80.
Nationalekonomitillagt av utgivaren
V. T.Vårterminen 80.
15de Förel.Föreläsningen 2 April
Huru man i andra länder bedöma skogsvård.tillagt
I primitiva
förhållanden öfverhufvud
binäring men fram-
tiden är i mer
utvecklad.tillagt
Skogsvårdsvårtytt. Deras betydelse i andra länder
och i Finland. Klimat, värme,
bygnad, tillskotts-
inkomst.tillagt – Separat skogsaffär hos oss nästan blott
i statens hand samt ss.såsom temporär spekulation.
I Finland jordegare
= skogsegaretillagt i marginalen
I primitiv
hostruket
hemslöjder.tillagt i marginalen
5o) Jordbeskattningen i dess fhållandeförhållande till jordbruksnäringen.
De olika systemen: fix – föränderlig. – Den senare mindre
förafsesvårtytt = verkliga inkomster. Den senare kan vara såväl
qvalitativ, som repartitions. Hvilkendera bättre fix eller föränderligtillagt? Båda
kunna ha sina olägenheter. Införa ny fix skatt omöjligt
vid de mer utpräglade jordvärden som nu finnas. Denna
fråga framträda blott ss.såsom: skall man bibehålla eller
öfverge det historiskt gifna.
Sågning af-
giftens in-
verkan.tillagt i marginalen
Sättet, ordningensvårtytt, uppbörden. Väst onera som ej
kan beräknas och som drabba ojemnt emedan efter
samma grund som fixitivasvårtytt.
Verkar jordskatten fördyrande på jordbrukets
alster, såleds på lifsmedlen? – Nej, visa hvarför.
Om under missväxter skatten nedsattes, skulle dock
säden bli dyrare. – Kommunikationens verkan.
Annat med spannmålstullar, – de fördyra, – de äro
som skyddstull för producenterna.
Den fixa har karraktär af ett slags fordom aftaladt ouppsägbarttillagt arrende
till staten, det allmännasvårtytt. – Den rörliga efter värdet eller nettorevenyn
likna ingredienssvårtytt i inkomstskatt.
Den fixa duger ej till underlag för tillskottsskatt. Den rörliga medge största möjliga
frihet i ekonomiskt afseende.
Hör till 15 Förel.Föreläsningentillagt i marginalen
Sammanfattning af denna § 2.
Vilkoren för att jordbruksnäringen skall arbeta med
framgång:
Den skall hafva bestämda egare, icke kommunistiskt bearbetande.
Denna eganderätt skall staten trygga, och skydda och respektera.
Besittningsrätt enl.enligt legoaftal skall vara tyggad, äfven
om, och lagligen kunna utsträckas för lång tid, så att
arrendator ej må saknatillagt
sporrar till förbättringar.
Måttet af jord, som enhvarstruket
Det beror af såväl fysiska som sociala förhållanden, huru
vida och hvar de större jordkomplexen må vara gynsammare
än de små för deras produktion. Bådadera blandadt
egande åtminstone i den nordligare hälften af Europa förmonligaste.
DförDärför icke lagar höra der emotsvårtytt klyfning, styckning, afsöndring,
arrendring. – Detta såväl i fråga om egandet, som
arrenderandet. Äfven i fråga om arrendevilkoren icke
ngtnågot bestämdt bindande system, – utan frihet att
efter det ena eller andra. Men tryghet i bosättning –
icke exploitation abuseringtillagt af arrendatorerna.
Arbetets delning kan aldrig så långt drifvas i jordbruk, som
i annan industri. – Dock i mon af framsteg. Binäringar
bortfalla af tecknadsvårtytt något. Vid intensiv skötsel gestruket upptar jord-
bruket man arbetskraft alla årstider.
Slutligen beskattningen så ordnad, att icke hindringsvårtytt för denna
produktions framsteg.
§ 3. Förnämstasvårtytt extraktiva industrin.
Jordbukets alster
råämne – efter mycket arbete. – Extraktiv industri är det
arbete som går ut på att taga färdigt. – Bergmalm.
sjömalm, af alla slag. Dessa de förnämsta. Guld, silfver
m. m.
Vilkoren derför. = jordbruket att hafva mark. Kan
ej flyttas hvartsomhelst. Men ännu mer bundet. DförDärför ett
slags monopol. Alla länder staten en viss prioritet. Regaler.
Mutsedel.
etcetcetera.
Kansantaloustiede
Kevätlukukausi 1880
15. luento 2. huhtikuuta
Miten muissa maissa arvioidaan metsänhoitoa. Olosuhteet yleensä alkeelliset, sivuelinkeino, mutta tulevaisuudessa kehittyneempi.
Metsänhoito: Merkitys muissa maissa ja Suomessa. Ilmasto, lämpötila, rakentaminen, lisäansiot. – Erillinen metsäliiketoiminta on meillä melkein yksinomaan valtion käsissä samoin kuin ajoittaisena spekulaationa.
Suomessa maanviljelijä = metsänomistajatillagt i marginalen
Alkeellista kotiteollisuutta.tillagt i marginalen
5) Maan verottaminen sen suhteessa maanviljelyselinkeinoon. Eri järjestelmät: kiinteä – muuttuva. – Jälkimmäinen on heikommin ennalta arvioitavissa = todelliset tulot. Jälkimmäinen voi olla sekä kvalitatiivinen että tasajakoon perustuva. Kumpi on parempi, kiinteä tai muuttuva? Molemmissa voi olla omat hankaluutensa. Uuden kiinteän veron käyttöön ottaminen on mahdotonta nykyisten selväpiirteisempien maanarvojen voimassa ollessa. Tämä kysymys nousee esiin vain, kun pohditaan, pitääkö historiallisesti annetut säilyttää vai pitääkö niistä luopua.
Sahauskulujen vaikutus.tillagt i marginalen
Tapa, järjestys, perintä. Lännessä rasitus, jota ei voi ennakoida ja joka kohdistuu epätasaisesti, kuitenkin samoin perustein kuin kiinteästi määrätty.
Vaikuttaako maavero maanviljelytyöhön hintaa nostavasti ja siten elintarvikkeisiin? Ei. Osoita, miksei. Jos katovuosien aikana veroa alennettaisiin, niin viljasta tulisi kuitenkin kalliimpaa. – Liikennöinnin vaikutus.
Toisin on viljatullien laita, – ne ovat kalliita, – ne ovat suojatulleja tuottajille.
Kiinteällä on yleisesti eräänlainen muinaisina aikoina sovittu, valtiolle suoritettavan, irtisanomattoman vuokran luonne. – Sään tai nettotuloksen mukaan määrättävällä, muuttuvalla, on tuloveroa muistuttavia aineksia.
Kiinteä ei kelpaa lisäveron perustaksi. Muuttuva antaa taloudelliselta kannalta katsoen suurimman mahdollisen vapauden.
Kuuluu 15. luentoon.tillagt i marginalen
Tämän § 2:n yhteenveto.
Maanviljelyselinkeinon harjoittamisen ehto on menestyvä työnteko:
Viljelysmailla tulee olla määrättyjä omistajia, niitä ei saa viljellä kommunistisesti. Tämä omistusoikeus on valtion varmistettava, turvattava, ja sen on sitä kunnioitettava.
Vuokrasopimuksen mukaan syntynyt hallintaoikeus on myös turvattava, ja se on voitava laillisesti ulottaa pitkäksi ajaksi, jolloin vuokraajalta ei puutu kannustimia parannusten tekemiseen.
Sekä fyysisistä että sosiaalisista olosuhteista riippuu, missä määrin ja missä suuremmat maakokonaisuudet saattavat olla pieniä edullisempia viljelystuotannon kannalta. Kumpikin omistusmuoto on ainakin Euroopan pohjoisella puoliskolla omalla tavallaan edullisin. Siksi täällä ei ole lakeja lohkomista, palstoittamista, erottamista, vuokraamista vastaan. – Tämä koskee sekä kysymystä omistamisesta että vuokraamisesta. Myös vuokraamisehtokysymyksessä ei ole mitään määrättyä, sitovaa järjestelmää, – vaan vapaus toimia halutulla tavalla. Mutta asumaan asettuminen on turvattu – vuokramiehiä ei voi käyttää hyväksi (riistää).
Työjakoa ei voi viedä maanviljelyksessä niin pitkälle kuin jossain muussa elinkeinonhaarassa. – Kuitenkin myös siinä voidaan ottaa edistysaskeleita. Sivuelinkeinot jäävät tilastojen mukaan jossain määrin pois työnteosta. Kun maataloutta harjoitetaan intensiivisesti, se vaatii työvoimaa kaikkina vuodenaikoina.
Lopuksi vielä verotus on järjestetty siten, ettei se estä tämän tuotannonhaaran edistymistä.
§ 3. Keskeisin luonnonvarateollisuus.
Maanviljelyksen tuote on raaka-aine – suuren työmäärän jälkeen. Luonnonvarateollisuudessa työ on se, jossa otetaan käyttöön jo ennestään valmista. – Kaikenlaista vuorimalmia, järvimalmia. Tärkeimpiä ovat kulta, hopea ym.
Sen ehdot = maanviljelys tarvitsee maata. Sitä ei voi siirtää minne tahansa. Mutta tämä teollisuus on vielä maanviljelystäkin sidotumpaa. Siksi se on jonkinlainen monopoli. Kaikissa maissa valtiolla on määrätty prioriteetti. Kuninkaalle kuuluvia. Valtauslupa jne.