13.3.1876 Finanssioppi

Finanslära.

V. T.Vårterminen 1876.
13^e Föreläsn.Föreläsningen
13^e Mars.

Anförde senaste principerna i finska ink.inkomst bevillningen,
huru nettoinkomst skall bestämmas. Om finska ännu tillägga,
att äfven här sjelfbeskatt.prem.självbeskattningspremien utsträckt från ”lagstiftn.lagstiftning till verkställighet”.
Bevilln.Bevillnings komité väljes af skattskyld.skattskyldiga sjelfva, om de underlåta, så guvⁿguvernören.
Pröfn.komiténPrövningskommittén – Ss.Såsom grund den bevilln.skyldigesbevillningsskyldigas egen uppgift. Om
underlåtes, så komitén, hvlkenvilken ock höjer om anser för låg. Kronans
ombud närvarande. Besvär till pröfn.prövnin men bör då bevisa.
Pröf.komiténPrövningskommittén 12 som känt, som guvⁿguvernören utser. Finska städer.tillagt i marginalen – Sverige anslag
Reflex. hemställt sigstruket, med all, dock icke fastigheter som skildt.
Vore för vidlyftigt att alla stater. – Men Italien, emedan
annolunda. Der skilnad mellan olika slags inkomst. Söker
jemnatillagt räntor af kapital fullt – personl.personlig verksamhet, löner, libe-
rala professioner, ½ – ⁴/₆struket och blandade = tilllfälliga samt deras
kapital ur arbete – ⅝. Skilnaden svår i verkligheten, men
icke utan principiel betydelse hvarom strax mera.

Reflexioner huru ställt sig. Rikt statistisk material. Men blefve
för mycket. Endast nämna att öfverallt små inkomsterna ge
mest. – England: mellan 100 och 2 000 Lsrgpund sterling 8 miljmiljoner personer, 6⅙
milliard inkomst, med högre blott 1 250 000 personer med 8
milliards inkomst – och under minimum 4½ milj.miljoner personer
med 2 milliarder inkomst. Preussen 4½ milj.miljoner personer
med 450–2 000 = s^asumma 4⅙ miljard inkomst, och högre blott
425 000 pers.personer med 2 miljards inkomst och obeskattade 2 200 000
personer med 1 miljmiljard inkomst. – Finland för 1865.
61 000 pers.personer understruket mellmellan 500 och 1 000 mkmark, 17 500 som
1 000 till 5 000 och blott något öfver 2 000 med mer än
5 000 mksmarks inkomst.

När nu öfvergå till att skärskåda närmare ur principiel
synpunkt, så finna vi fyra system:

1^o) En persons alla inkomster samlade på hans namn
och lika % af alla inkomstbelopp.

2^o) Det engelska, de olika inkomstkällorna – och lika %.

3^o) Att uppskatta olika slag af inkomst till olika skattskyl-
dighet, dock en summa för individ, och lika %.

4^o) Att i det ena eller andra fallet tillämpa s. k. progressiva
skalan.

Gemensamt för alla att utesluta lägsta revenyn.

För att bedömas, måste betrakta inkomster ss.såsom sådan
och dess natur. Detta en ekonomisk fråga om ock inkomstskatten
en finansiel.

Finska lagens definition – återhemta; anfört att klar och korrekt
def.definition af ren inkomst. – Men dermed icke sagt att hvarje
slags inskstruket inkomst är af lika valör. – Räntor utan
arbete – – Risk och bråk i affärer vare sig med kapital eller kredit . Kreditör och banker.tillagt Mycket exempel.tillagt i marginalen

Personlig förmåga ss.såsom källa, beroende af helsa m. m. – Intelligens ock ett kapital men som slocknar med döden. Dess kapitaliserade inkomst derföre lägre.tillagt i marginalen

Skall man då anse skattskyldigheten fullt lika? Nej.

1^o) den första högst. Den kan sammanstå med personligt förvärf.
2^o) Produktiva arbetet i statens intresse. Borde ej så högt som det
förra. – 3^o) Ännu högre, har ej den förras inntentioner, och
lifsinnehållet icke förvärfvat ss.såsom sådant. – Fasta och tillfälliga
inkomster. Detta äfven dföredärför att endast sökande ställer i st. f.stället för alla andra direkta.tillagt i marginalen

Något svårt och tvifvelaktigt att så klasseficera. Dock
har det skäl för sig. Vi återkomma i slutet till denna
fråga.

Mot det engelska: nog kunna taxeringsmännen veta
hvad man har för fastigheter eller affärtillagt i annan kommun än der man bor.
Bäst att hvarje individ, den inskrifna, bildar subjektet.
Annorlunda för kommunala behof. Också rättigheter
i flera kommuner.

Progressiva skolan. Finns ock hos oss. Utveckla
närmare. Skärskåda grunderna för: det är emedan större
inkomster tål mera. Kommunism vore konsequensen.
Att den måste vara mycket måttligt progressiv, talas jemte
emot den. Annan progression der som bygd på olika slag af
inkomst – Derföre denna så intresse vetenskapvetenskapligt. – Huru borde ersätta alla andra direkta. Annars blott låg.tillagt i marginalen

J. St.John Stuart Mills, att man måste lemna besparingar. Thiers för lika skatt assuransbolags likning vansklig.